Kommunikation. Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen
|
|
|
- Magnus Arvidsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunikation Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen
2 Innehåll Kommersiell satellitkommunikation Marknad Tillämpningar Satellitkommunikation TM TC Ranging CCSDS Kommunikationsteori Länkbudget
3 Tillämpad sateliltkommunikation Klarar stora avstånd Stora områden Lätt omfördelbar kapacitet Stor kommersiell marknad (~50 miljarder USD 2000) Figure: Futron market report 1997
4 Geostationär bana Först föreslagen av Arthur C. Clarke! 20 år senare första telekomsatelliten Stilla relativt jordytan Fasta konsumentinstallationer Stor täckning
5 Konsument-tjänster satellitkommunikation Analog TV Digital TV Video-on-Demand Digital Radio Internet via satellit
6 Satellitnavigation Position, hastighet, tid NAVSTAR GPS Amerikanska försvaret Gratis för civilt bruk GLONASS Ryska försvaret Problematisk drift Konstruerat för 24 navigationssatlliter vardera Militär kontroll problem i civila tillämpningar Gallileo Europeisk / Internationell motsvariget Tänkbart stort kommersiellt område Illustration: NE
7 GPS - Tekniken Exakt atomur på satellit Satelliterna skickar Tid och datum ID Status Almanac satellit positioner Exakt bärvåg stabiliserar klocka hos användaren Flera satelliter synkroniserar tid Precis tid = Precis position
8 Mobiltelefoni via satellit Ingen markinfrastruktur Nå stort (globalt) täckningsområde Svåravlyssnat Operera över landsgränser
9 Iridium Första kommersiella systemet för mobiltelefoni via satellit 66 satelliter i polära 780 km LEO Varje satellit täckningsområde 66 mil handover Intersatellitlänkar fasta protokoll Start 1998 Konkurs 1999 GlobalStar, Thuraya
10 Globalstar Kom i drift 1999 konkurs satelliter Använder inte intersatellitlänkar bent pipe lösning Satellit måste ha markstation i synfält Ej global täckning 52 grader inklination Täcker inte polarområdena Initiellt pris $1.79/min vs Iridium $9/min
11 Internet via satellit 2 vägs kommunikation Telefon / Satellit Telefonlinje för uppladdning Satellit ned 128 kbit 2 Mbit/s Total kapacitet ca 38 Mbit/s Satellit / Satellit Dyr hårdvara 160/s kbit upp / 2 Mbit/s ner
12 Satellitkommunikation - operations CCSDS internationell standard för satellitkommunikation Använda olika markstationer Snabbt få mer kontakt i nödsituationer Satelliter unikt ID-nummer Småsatelliter använder ofta egna protokoll
13 Telekommando Markstation skickar kommando till satelillliten Direkta kommandon Slå på subsystem Skicka resetsignal till huvuddatorn Avkodade kommandon Påbörja nedskickning av instrumentdata Kommandon vidarebefodrade till instrument
14 Telemetri Information om satellitens tillstånd Housekeeping Spänningar Temperaturer Strömmar Mätdata från instrumenten Ofta instrumentens eget format, levereras till projektet för avkodning
15 Ranging Fastställer rymdfarkostens banparametrar Sammankopplad mottagare och sändare på satelliten, i fas Tidsfördröjningen mäts Precision m.h.a ranging-tones Integreras över tid
16 Deep Space Network Precision
17 Frekvenser Frekvensband Uplink (GHz) Downlink (GHz) Kommentar S-Band Introducerades under 60- talet för interplanetär a sonder C-Band Teletrafik över GEO satellit X-Band ~1975 för DSN Ka-Band ~2010 för DSN Optical - - ~2015 för DSN
18 Länkbudget Länkbudgeten beskriver radiolänkens kapacitet från sändare till mottagen effekt Härledningen följer DRI s satellitbok Byg din egen Satellit, finns online. En utstrålad effekts täthet på ett avstånd d, effekten sprider sig jämt på en sfär med motsvarande radie Med riktad antenn, koncentreras signalen på en 1/Gr del av arean. Mottagarantennen har också en Förstärkning, och en effektiv area som samlar upp energin.
19 Länkbudget 2 Free Space Loss Mottagen effekt relaterad till utsänd effekt Sätter in Ar i from av antennförstärkning & våglängd Stuvar om i formeln Bryter ut frekvens & Längdberoende faktor, till något skumt benämnda Free-Space-Loss (FSL)
20 Länkbudget 3 - EIRP Pt*Gt = EIRP FSL Mottagar förstärkning Pt*Gt = EIRP Equivivalent Isotropic Radiated Power Den effekt som en rundstrålande antenn skulle behöva för att nå samma effekttäthet
21 Andra länkförluster Pekförluster Antenner pekar inte idealt Atmosfärisk dämpning Regn Brytning av signaler Partiklar i vägen Multi-path dämpning Reflektioner från omgivning (främst vid mobiltelefoni) Polarisationsfel
22 Decibel Traditionellt använd inom ingenjörsområdet Logaritmering, db=10*log(p1 / P2) En effektfördubbling blir alltså ca 3 db Multiplikation blir addition Mottagen effekt, mätt i db
23 Brus I en mottagen radiosignal finns termiskt brus från atomernas rörelser Bruseffekten vid en bandbredd W, Temp T (K) k=boltzman s konstant = *10^-23 N0 = Spektral brustäthet (W/Hz) = Bruseffekten i 1 Hz bandbredd T beskriver systemtets brusighet, inte i praktiska sammanhang detsamma som fysisk temperatur
24 Signal Brusförhållande Relationen mellan brusets effekt och den motagna signalens effekt central I digitala överföringar, såsom TM & TC: Tidsperioden för en bit B=bitrate Eb = energi per bit Eb / N0 = Energi per bit över spektrala brustätheten
25 Bit-Error rate Statistiska bitfel i överföringen beror på Eb/N0 Kallas Bit Error Rate (BER) Brukas i TM/TC sammanhang hållas kring 1e-6
26 Sammanfattning Satellitkommunikation har stort användningsområde TV / Radio Navigation Telefoni Satellit operations TM/TC Länkbudget
Global Positioning System GPS
Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande
Global Positioning System GPS i funktion
Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen
Global Positionering System (GPS)
Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder i lantmäteri
Global Positionering System (GPS)
Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali Baserat på material från: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder
Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)
Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet
Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista
Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista SATELLITSYSTEM GPS Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat navigationssystem uppbyggt av USA:s försvarsmakt. Systemet är globalt täckande och används
GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009
GPS Robin Rikberg 30029 16 februari 2009 Innehåll 1 Inledning 1 2 Satellitnavigeringens historia och framtid 1 2.1 Transit.............................. 1 2.2 GPS............................... 1 2.3 GLONASS...........................
Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2
67.89 N - 21.07 E Användningsområden Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2 versioner med konstant-
Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB
Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika
Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio
Störningar i 700-bandet från -sändare i Norge och Danmark 2015-09-24 Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio Status för 700-bandet i Norden Sverige och Finland Planerar att tilldela 700-bandet för mobila
Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation
Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation 3.1 En mottagarantenn med 50 Ω matningsimpedans och 10 db antennförstärkning befinner sig i ett fält med styrkan 75 dbµv/m vid frekvensen
Tekniska tillståndsvillkor för MHz. Tekniska tillståndsvillkor för frekvensbandet MHz (upplänksband och nedlänksband)
Tekniska tillståndsvillkor för 3410-3800 MHz Tekniska tillståndsvillkor för frekvensbandet 3410 3800 MHz (upplänksband och nedlänksband) Definitioner Med Active Antenna System (AAS) avses en basstationssändare
Introduktion till GNSS
Introduktion till GNSS Christina Lilje SWEPOS-seminariet 16 oktober 2007 Gävle Satellitsystem GNSS - Global Navigation Satellite Systems Samlingsnamn för satellitsystem för navigering och positionsbestämning
Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )
CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) A Radiovågor 1:A 1 Vilken hastighet har radiovågor i rymden? 2:A 2 Vilket samband finns mellan radiovågors hastighet, frekvens och våglängd?
Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring
1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)
RADIONAVIGERINGSSYSTEM
RADIONAVIGERINGSSYSTEM Innehåll Radiovågor GPS - Global Positioning System Differentiell GPS GLONASS LORAN-C EURO-FIX GALILEO Sammanställt av Kjell Börjesson CHALMERS LINDHOLMEN GÖTEBORG 2 RADIONAVIGERINGSSYSTEM
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2
Hambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Trådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
Hemtenta 2 i Telekommunikation
Hemtenta 2 i Telekommunikation Tentamen omfattar 4*4=16 poäng. För godkänt krävs minst 8 poäng. Individuell Inlämning senast 2005-10-07 till Jan-Åke Olofsson jan-ake.olofsson@tfe.umu.se eller Björn Ekenstam,
WLAN i verkligheten - möjligheter och fallgropar
WLAN i verkligheten - möjligheter och fallgropar Svenska Antennspecialisten ABs arbetar med - utveckling och produktion av antenner för trådlös kommunikation (WLAN) på 2.4, 3.5 och 5 GHz. - metoder för
Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster
Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare
AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare E-nr. 421 00 50 Elma AT3000 sida 2 Förord Amprobe AT-3000 är det professionella sökverktyget för lokalisering av kablar och rör. Den robusta konstruktionen
GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4
Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2007-10-16 Magnus Andersson, CIDEV4 man04011@student.mdh.se GPS-SYSTEMET Figur 1: GPS-satellit SAMMANFATTNING Att kunna överblicka har genom historien
Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi
Claude Shannon 100 a r Fra n informationsteori till informationsteknologi Emil Björnson Docent i Kommunikationssystem Institutionen för systemteknik (ISY) Introduktion Emil Björnson Informationsteknologins
Rapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian
Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)
Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation
Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation 6. En NMT 9 mobiltelefon med sändning och mottagning via MHz åtskilda kanaler. Mottagare och sändare åtskilda av duplexfilter. Telefonen
Tentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och Medier, ITM Stefan Pettersson 005-04-30 Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: Kl 9.00-14.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:
Hambley avsnitt
Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.
Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar
20. Radiosäkerhet 1. Frekvensband 2. Moduleringsprinciper 3. Vågutbredning 4. Störningar 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar 1 1.
Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion
OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from
1(11) 06-12-06 C TR2-05-3 TELESAMVERKAN
1(11) 06-12-06 C TR2-05-3 TELESAMVERKAN Bilagor 1 Gränssnitt för kommunikationsutrustning 2 Exempel på teletillsats för reläskyddskommunikation 3 Exempel på fjärrutlösningssändare 4 Exempel på fjärrutlösningsmottagare
Omtentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-06-0 Omtentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:
Lokalt ITinfrastrukturprogram
Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER
42.MST 1/D (E4210405)
BRUKSANVISNING Fältstyrkemätare 42.MST 1/D (E4210405) Råsundavägen 15 169 67 Solna, Tel. 08-705 65 95 Fax. 08-705 65 99 info@elmanet.se www.elmanet.se Innehållsförteckning 1 INFORMATION... 3 2 INTRODUKTION...
Störning av GPS tidstjänst och dess inverkan
Störning av GPS tidstjänst och dess inverkan Magnus Danielson , Net Insight, för IVA 2016-10-04 2 Presentation Title Net Insight Vad använder vi GPS tid till? Broadcast sändare FM,
Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar
Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar G P S Jan Johansson Rymd och geovetenskap med Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola & SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!
BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.
Post- och telestyrelsens författningssamling
Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Lars Trägård, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Föreskrifter om ändring i Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
10 frågor och svar om. bredband
10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll
Bilaga B Tillståndsvillkor för MHz
Bilaga B Tillståndsvillkor för 2300 2380 MHz Användningsområde och tekniska villkor 1. Tillståndet är nationellt. 2. Tillståndet ska användas för markbundna system som kan tillhandahålla trådlösa bredbandstjänster.
Rymdfarkosters fysiska omgivning
Rymdfarkosters fysiska omgivning Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080612 Miljöer Neutralmiljön Plasmamiljön Strålningsmilj lningsmiljön Partikelmiljön Banor LEO Polar orbit MEO Geostationär r bana
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Post- och telestyrelsens författningssamling
Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Tord Pettersson, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om ändring i PTS föreskrifter
SPINNIES AND THINGIES
Andreas Sjögren asjogre@kth.se Arvid Olovsson arvidol@kth.se Axel Vidmark vidmarik@kth.se Daniel Henell dhenell@kth.se Matts Göhran gohran@kth.se Mikroelektronikprogrammet - Kungliga Tekniska Högskolan
DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar
2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets
FÖRSVARSHÖGSKOLAN 01-07-02 Beteckning Örlkn Bengt Lundgren 19 100:1067 Ex ( 10 ) FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS. Förband 2 Ytstridsflottiljen
FÖRSVARSHÖGSKOLAN 01-07-02 Beteckning 19 100:1067 Ex ( 10 ) FÖRSVARSHÖGSKOLAN C-UPPSATS Författare FHS Handledare Kk Lars Gryzelius Uppdragsgivare FHS MTI Förband 2 Ytstridsflottiljen Ämnets beteckning
KAL 5M54 (Ref SRN) KAL 5M63 (Ref SMY/SKJ) KINETIC. Bruksanvisning
KAL 5M54 (Ref SRN) KAL 5M62 (Ref ska/skh) KAL 5M63 (Ref SMY/SKJ) KINETIC Bruksanvisning Du är nu ägare till en SEIKO KINETIC Kal. 5M54/5M62/5M63. För bästa resultat läs instruktionerna i den här foldern
Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson
Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell
Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016
Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Mobil sjöfart Mobil luftfart Landmobil radio Radiolänk Radionavigering & lokalisering Rundradio Amatörradio Privatradio SRD MIL
PTS Inriktningsplan för spektrumhantering PTS inriktningsplan beskriver nuvarande användning i olika frekvensband och planerade förändringar på några års sikt samt tilldelningsform som har använts/planeras
Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5118/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5118 5 Översikt 5 3 Komma igång 6
Agenda. Annat trådlöst. WLAN ger. Användningsområden för WLAN Mer bandbredd. WLAN - dagsformen och framtidens formkurva. Förbättrad säkerhet
Agenda WLAN - dagsformen och framtidens formkurva Håkan Lindberg på Internetdagarna 00 hakan@twoviews.se Användningsområden för WLAN Mer bandbredd Nya tekniker: a och g Förbättrad säkerhet WPA, 80.x, Task
Mätprotokoll. Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520. Vår referens
Mätprotokoll Datum Vår referens Avd. för beredskap och miljöövervakning 2007-02-27 2007/827-520 TETRA-mätningar i med omnejd RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett gemensamt radiokommunikationssystem
Kal. 7D46, 7D48, 7D56 (Ref. nr. SNP) Bruksanvisning 1
Kal. 7D46, 7D48, 7D56 (Ref. nr. SNP) Bruksanvisning 1 Seiko 7D46, 7D48, 7D56, Bruksanv. sv.indd 1 26-03-09 09:54:52 Du är nu ägare till en SEIKO KINETIC KAL. 7D46/D48/7D56. För bästa resultat läs instruktionerna
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6222/12 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV6222 5 Översikt 5 3 Komma igång
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
dbuv/m
Utskrift 2006-04-12 Fil p096-4.xls Stat dbuv 2006-03- dbuv/m 2006-03- Full FM TV NMT4 GSM0 GSM10 DECT 3G RF FM TV UHF2 GSM0 GSM10 3G Från svep 0-3 GHz ("Full (3)") Från enskilda svep för respektive frekvensband
Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation
SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Register your product and get support at SDV6121/12. SV Användarhandbok
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6121/12 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6121/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation
Register your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6224/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6224/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation
Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos
MätKart 12 Luleå Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart Aris Kolovos Redan de gamla greker tog hjälp av solen på dagen och stjärnorna på natten för att navigera. Navigation Idag tar vi
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg
Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg EGOA Enhanced General Aviation Operation by ADS-B Disposition Tjänster ADS-B FIS-B Datalänk VDL Mode 4 Utrustning Transponder/Com-radio Cockpitdisplay
Stadsnät I Praktiken
Stadsnät I Praktiken Vällingby Nät - projektet Lasse Lindblad TeliaSonera Upplägget / spelarna / rollerna / förutsättningarna Operatörsneutralt, ord med många tolkningar KISS, Keep it Simple Nätarkitektur
FIBERNÄT STEGET TILL SNABBARE OCH STÖRRE FRIHET
FIBERNÄT STEGET TILL SNABBARE OCH STÖRRE FRIHET C4 Energi Fibernät C4 Energi leverar fiberkabel till de som vill ha ett snabbt, framtidssäkrat och öppet nät. Nätet växer kontinuerligt och allt fler ges
GSM 900 (Global System for Mobile communications) GSM 1800 (DCS-1800, GSM i 1800 MHz)
Analoga mobiltelesystem NMT 450 och NMT 900 AMPS (Advanced Mobile Phone Service) TACS (Total Access Communication System) CT1 (vanlig trådlös telefon) Digitala mobiltelesystem CT2 (2nd generation of Cordless
Registrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok
Registrera din produkt och få support på www.philips.com/welcome SDV7220/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 44 Säkerhet 44 Återvinning 44 2 Din SDV7220/12 45 Översikt 45 3 Komma igång 46
Fjärrstyrning av mikrovågsstation SM7LCB
Fjärrstyrning av mikrovågsstation SM7LCB Egenutvecklad fjärrstyrning av radiostation! Vad behövs för fjärrstyrning! Fjärrstyrning av radiostation: - Styrning av radio. - Överföring av ljud. - Styrning
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Tentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Tentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan
Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV7120/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV7120 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5121/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5121 5 Översikt 5 3 Komma igång
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5120/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV5120 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation
RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering
AIS Teknik och nätverk
ÅB:s SJÖFARTSDAG 2003-11-18 AIS Teknik och nätverk Rolf Zetterberg Sjöfartsverket Disposition AIS bakgrund Användningsområden Tekniken Standardisering Meddelanden AIS på land - nätverk Bakgrund Behov av
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm!
2016-05-10 och 11 Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! Hur införs digitala funktioner och tjänster för trygghet, service och delaktighet för utförare i vård och omsorg? Kjell Thuné Varför
Wexnet bygger ett täckande fibernät för framtiden
Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Vi på Wexnet tror att fri konkurrens leder till bättre kvalitet, bättre service och lägre priser. Vi sätter kunden i centrum! Wexnet bygger ett täckande
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser
Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11)
Trådlösa mikrofonsystem - Hanna Diaz Ljungvall (Grupp 4) och Sara Lindqvist (Grupp 11) Trådlösa mikrofonsystem Användningsområden Det finns olika typer av trådlösa mikrofoner. Beroende på i vilket syfte
För varje barns rätt att upptäcka världen
För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,
Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB
(Eller: Vilken koppling har Henrik Larsson och Carl Bildt?) 1(5) - Joel Nilsson joelni at kth.se Martin Axelsson maxels at kth.se Sammanfattning Kommunikationssystem används för att överföra information,
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni - världens
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Grundkurs i 5G 5G och sedan då?
Grundkurs i 5G 5G och sedan då? FREDRIK TUFVESSON, OVE EDFORS, BUON KIONG LAU INSTITUTIONEN FÖR ELEKTRO- OCH INFORMATIONSTEKNIK Kort sammanfattning av generationerna > 10 Mbit/sek > 1 Mbit/sek > 10 kbit/sek
Bedömning av påverkan på ATG radiokommunikationer från. Tvärbanan Kistagrenen. Saab AB
RAPPORT 1 (6) Bedömning av påverkan på ATG radiokommunikationer från Tvärbanan Kistagrenen Saab AB RAPPORT 2 (6) Ändringsförteckning Utgåva Datum Ändrad av Ändringsbeskrivning 01 2014-04-29 OFTSBA/Alf
vad kan det göra för mobila användare?
artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19
Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19 Tillåtna hjälpmedel: Valfri miniräknare (utan möjlighet till trådlös kommunkation). Valfri litteratur, inkl. kursböcker, formelsamlingar.
Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson
ELEKTRONIK ESS010 Innehåll Radio Göran Jönsson Institutionen för Elektro- och informationsteknik Vad finns i etern? Hur lång räckvidd? Antennen Hur fungerar radion? Blockschema Modulation FM/AM Stereo