Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Relevanta dokument
Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Öppna frågans argument

4. Moralisk realism och Naturalism

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se

Icke- deskrip+v kogni+vism

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

0. Meta-etik Grunderna

1. Öppna frågans argument

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 7

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

7. Moralisk relativism

Subjektivism & emotivism

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

Kvasirealism och konstruktivism

Moralfilosofi. Föreläsning 5

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Skönhet. ATHF01 Ht 2012

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Olika former av naturalism

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Moralisk oenighet bara på ytan?

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

Kommunika)on och språk

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

information - kunskap - vetenskap - etik

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k. Introduk4on 4ll 4llämpad e4k

Föreläsningar i religionsfilosofi

Förklaringar och orsaker

Realism och anti-realism och andra problem

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

Seglingsledaren och ledarskapet

Interak(vt lärande i grundläggande Matema(sk Analys i en variabel via självrä8ande tester. Sixten Nilsson

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Planering i Engelska åk 9 ht-16

Kri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Nyfiken i en strut. Namn:

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Vilka linjer är lika stora

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20

Introduktion till dataetik

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Teologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen

Teoretiska skäl att tro på Gud

KVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201.

Dialoger om naturlig religion.!

GUD. Religionsfilosofi Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden,

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Peggy Lerman, jurist, 1digare domare miljödomstol (va8endomstolen), chefsjurist Boverket, eget företag sedan miljöbalken kom. Deltar i utredningar,

Transkript:

Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar

Moralisk realism Naturalism: moraliska omdömen sanna i kra> av naturliga fakta Analy;sk: moraliska egenskaper iden;ska med naturliga egenskaper Går a8 fastställa med begreppsanalys

Moralisk naturalism Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Ex: go8 = njutning, ont = lidande, go8 = ;llfredsställer intressen Problem: Öppna frågans argument

Moralisk naturalism Frank Jackson (Canberraplanen): vi kan ge en reduk;v defini;on av moraliska termer dvs defini;onen innehåller inga moraliska termer som undgår ÖFA. Teore;ska termer kan definieras genom a8 ange deras roll i e8 större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore;ska termer.

Jacksons analy;ska naturalism Teore;ska termer kan definieras genom a8 ange deras funk;on i e8 större sammanhang, som i sig inte innehåller några teore;ska termer. Varje term definieras genom dess rela;on ;ll en mängd andra termer Om den samlade beskrivningen är ;llräckligt precis så räcker det för a8 definiera de ingående termerna

Jacksons analy;ska naturalism Ersä8 alla moraliska termer som rä8, fel, go8, ont osv, med neutrala beteckningar som A, B, C, osv Beskriv alla sanningar som vi känner ;ll om dessa utan a8 referera ;ll några moraliska termer. T ex Om något är A kan det inte också vara B. Om en handling är A ger det oss skäl a8 uvöra den Om en handling är B ger det oss skäl a8 inte uvöra den Osv

A C B D F E G H

Jacksons analy;ska naturalism Lång lista över sanna satser, som beskriver rela;oner mellan olika moraliska och andra termer Defini;on av rä8 : det som fyller posi;onen X i alla satser i listan. Förhoppningen är a8 beskrivningen kan göras ;llräckligt precis för a8 iden;fiera en unik naturlig egenskap som står i precis den rela;on ;ll alla övriga egenskaper som anges. Reduk;v: definiens innehåller inga moraliska termer.

Jacksons analy;ska naturalism Problem : Klarar defini;onen den öppna frågans argument?

Synte;sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram ;ll innebörden av rä8 eller fel, go8 eller ont, genom begreppsanalys.

Synte;sk moralisk naturalism Vi kan inte komma fram ;ll innebörden av rä8 eller fel, go8 eller ont, genom begreppsanalys. Mer likt empirisk vetenskap: hur vet vi a8 ljusvågor existerar? Svar: A8 anta deras existens hjälper oss a8 förklara vissa iak8agelser.

Synte;sk moralisk naturalism Moraliska egenskaper är naturliga egenskaper, men de8a kan bara visas empiriskt: Genom a8 postulera existens av moraliska egenskaper kan vi förklara vissa erfarenheter

Synte;sk moralisk naturalism Vad betyder det a8 något X existerar? X behövs i den bästa förklaringen av något fenomen som vi kan iak8a Exempel: Hur vet vi a8 ljus består av vågor? Svar: A8 anta existensen av ljusvågor ger den bästa förklaringen av våra observa;oner, tex brytningsfenomen mm A8 postulera existens av moraliska egenskaper ger den bästa förklaringen av våra moraliska observa;oner

Synte;sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk;onis;sk (Peter Railton) Icke- reduk;onis;sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University)

Synte;sk moralisk naturalism Två versioner: Reduk;onis;sk (Peter Railton) Varje moraliskt begrepp kan definieras i termer av något icke- moraliskt, naturligt begrepp Moraliska egenskaper kan reduceras ;ll icke- moraliska egenskaper Icke- reduk;onis;sk (Richard Boyd m fl vid Cornell University) Moraliska begrepp står för moraliska egenskaper, vilka är naturliga egenskaper som inte kan reduceras ;ll andra naturliga egenskaper.

Synte;sk moralisk naturalism Vad betyder det a> moraliska begrepp inte är reducerbara? Det går inte a8 iden;fiera en enda naturlig egenskap som är gemensam för alla situa;oner där något är t ex moraliskt fel. Tex Tortyr är fel Det är fel a8 ladda ner filmer olagligt Cornell- realister: i varje situa;on kan en moralisk egenskap knytas ;ll någon naturlig egenskap, men inte någon gemensam egenskap som de kan iden;fieras med i samtliga fall

Superveniens Två situa;oner kan inte vara olika med avseende på moraliska egenskaper utan a8 vara olika med avseende på naturliga egenskaper. Det moraliskt felak;ga i tortyr supervenierar på naturliga egenskaper som a8 ;llfoga onödigt lidande Det (ev) moraliskt felak;ga i a8 ladda ner filmer supervenierar på andra naturliga egenskaper

Synte;sk moralisk naturalism Vad skiljer reduk;onis;sk moralisk naturalism från analy;sk? Det går a8 definiera moraliska termer reduk;vt, men defini;onen går inte a8 komma fram ;ll genom en begreppsanalys nödvändigt med iak8agelser, spekula;oner, hypoteser mm Jmf Def: va8en = H 2 O

Synte;sk moralisk naturalism Vad skiljer icke- reduk;onis;sk moralisk naturalism (Cornellskolan) från icke- naturalism?

Moralisk icke- naturalism Accepterar moralisk realism, dvs det existerar moraliska fakta som är oberoende av våra uppfa8ningar Men moraliska egenskaper är inte naturliga, dvs de är av e8 slag som inte kan beskrivas i naturvetenskapliga (eller andra vetenskapliga) termer

Moralisk icke- naturalism Skäl för moralisk realism kan åberopas även av icke- naturalisten, dvs: Moral skiljer sig från smak: vissa moraliska övertygelser är vi inte beredda a8 rucka på Konvergens Moraliska framsteg Moralisk oenighet Fenomenologi: Vi kan komma a8 inse moraliska fakta

Moralisk icke- naturalism Argument emot naturalism ÖFA Kan inte förklara moralens norma;vitet, dvs a8 den ger oss oberoende skäl för handling Moralisk kunskap är a priori: vi behöver inte göra några observa;oner för a8 avgöra a8 det t ex är moraliskt fel med slaveri eller tortyr

Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism?

Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism? Kan inte förklara hur en norma;v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som a8 vara ny8omaximerande

Moralisk icke- naturalism Varför är norma;vitet e8 problem för moralisk naturalism? Kan inte förklara hur en norma;v egenskap kan vara iden%sk med en naturlig egenskap, som a8 vara ny8omaximerande problem bara för reduk;onis;sk naturalism Kan inte förklara hur norma;va (naturliga) egenskaper kan vara mo;verande oberoende av våra aetyder (jmf Mackies kri;k)

Moralisk icke- naturalism Olika former av icke- naturalism Guds befallningar Problem: är folkmord fel för a8 Gud förbjudit det? G.E. Moore: godhet en enkel, icke definierbar egenskap Russ Schafer- Landau, Moral Realism (2003): moralfilosofi skiljer sig från naturvetenskap och samhällsvetenskap genom a8 moraliska sanningar upptäcks a priori.

Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper

Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8

Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8 2. Egenskapsdualism (;ll skillnad från substansdualism)

Moralisk icke- naturalism Schafer- Landau: Rela;onen mellan moraliska och naturliga egenskaper är parallell med rela;onen mellan mentala egenskaper och fysiska egenskaper: 1. Realiserbara på många olika sä8 2. Egenskapsdualism (;ll skillnad från substansdualism) 3. Icke- reduk;onis;sk redogörelse för superveniens

Moralisk icke- naturalism Även om en mental egenskap kons;tueras av fysikaliska egenskaper så kan e8 och samma mentala faktum realiseras pa många sä8. Det samma gäller för moraliska egenskaper.

Superveniens: Moralisk icke- naturalism

Moralisk icke- naturalism Superveniens: Två situa;oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper.

Moralisk icke- naturalism Superveniens: Två situa;oner kan inte skilja sig åt vad gäller moraliska egenskaper om de inte skiljer sig åt vad gäller naturliga egenskaper. Moraliska egenskaper supervenerar pa naturliga egenskaper pa samma sä8 som mentala egenskaper supervenerar pa fysikaliska egenskaper (och ingen förnekar a8 mentala egenskaper finns).

Moralisk icke- naturalism Notera: Schafer- Landaus icke- naturalism är mycket lik Cornellrealisternas version av naturalism. Enda skillnaden är, enligt S- L själv, a8 man väljer a8 klassificera moraliska egenskaper olika. Cornell: moraliska egenskaper är naturliga Shafer- Landau: icke- naturliga e>ersom de inte upptäcks genom iak8agelser utan a priori