Skönhet. ATHF01 Ht 2012

Transkript

1 Skönhet ATHF01 Ht 2012

2 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5.

3 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt rikbga är det vackra.] 2. Iak5a gränsen. [Gå inte Bll överdrin. Det ordnade och harmoniska är vackert.] 3. Undvik hybris. [Less is more. SofisBkerat och avskalat är vackert.] 4. Intet Bll övermå5. [Det balanserade och sansade är vackert.]

4 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Gäller de5a idag? Enligt era egna ideal? Enligt arkitekturprofessionens förhärskande ideal?

5 Fult eller vackert?

6 Fult och vackert?

7 Fult och vackert? vackert, fult, kitschigt, fräckt, fulsnyggt, elegant groteskt, humorisbskt, skrämmande, osmakligt, kvinnligt, manligt, barnsligt, snobbigt, folkligt

8 I begynnelsen var Platon

9 Pythagoras, Parmenides, Platon MatemaBk och musik (och andra delar av världen, sfärernas harmoni) MatemaBken är det bestående elementet Världen kan förstås med förnunet

10 Pythagoras, Parmenides, Platon Förändring förutsä5er icke varat (mellan e5 Bllstånd och e5 annat) Icke vara kan inte förstås med förnunet Alltså är förändring omöjlig Ändå lurar sinnena oss a5 tro på förändring Lita bara på förnunet!

11 Pythagoras, Parmenides, Platon Den sokrabska metoden A5 inse det goda är a5 göra det goda (kunskap om dygden=dygd) Idévärlden är den verkliga världen, sinnevärlden en dålig imitabon Idéerna får vi kunskap om genom a5 intuibvt skåda i vårt eget inre återerinring av det eviga

12 Pythagoras, Parmenides, Platon Idéerna är det bestående i en föränderlig värld Det kroppsliga och sinnliga nedvärderas, det själsliga och förnunet uppvärderas MatemaBk uppvärderas Harmoni och goda proporboner är eviga idéer

13 Idéer framför erfarenhet ra/onalism Det goda(s idé) = det sköna = upphovet /ll det sanna

14 Vackert och fult i Västerlandet Pythagoras matemabk och talförhållanden

15 Vackert och fult i Västerlandet Pythagoras matemabk och talförhållanden Platon idéer (det sköna = det sanna = det goda)

16 Vackert och fult i Västerlandet Pythagoras matemabk och talförhållanden Platon idéer (det sköna = det sanna = det goda) Nyplatonism och kristendom proporboner och talförhållanden utgår ifrån och speglar Gud

17 Vackert och fult i Västerlandet Pythagoras matemabk och talförhållanden Platon idéer (det sköna = det sanna = det goda) Nyplatonism och kristendom proporboner och talförhållanden utgår ifrån och speglar Gud Renässans skönhet är harmonisk samstämmighet

18 Vackert och fult i Västerlandet Pythagoras matemabk och talförhållanden Platon idéer (det sköna = det sanna = det goda) Nyplatonism och kristendom proporboner och talförhållanden utgår ifrån och speglar Gud Renässans skönhet är harmonisk samstämmighet MatemaBskt beskrivbara former skönheten förstås med förnunet

19 Konsterna under medelbden Artes liberales (grammabk, retorik, dialekbk och aritmebk, musik, geometri, astronomi) Artes vulgares eller Artes mechanicae (hantverk, nydgheter)

20 Fria/sköna konster Renässans konstnärens status höjs, arkitekten blir designer På talen skiljs naturvetenskap/ teknologi från fri/skön konst EsteBken grundas som filosofisk disciplin

21 EsteBk Aisthesis percepbon, sinneserfarenhet

22 det vetenskapliga studiet av skönheten i natur och konst

23 förnimmelsekunskap (av aisthesis=förnimmelse)

24 Lite estetikhistoria 1700-talet den moderna estetikens begynnelse

25 Kritik Diderot Lessing Addison

26 Empirisk (psykologisk) filosofi Hume Home Burke

27 Systembyggande filosofi Baumgarten Kant Hegel

28 Immanuel Kant ( ) Kri$k av omdömeskra/en Tre typer av skönhet Det goda exemplet Det som väcker ointresserat behag Det sublima

29 Bridsk estebk Addison, Hume, Burke m.fl. Smak bildning och relabvism The picturesque (det pi5oreska) Skönheten uppstår i mötet med det sköna

30 Det moderna konstbegreppet Upplysning (framstegstanken) och romanbk (längtan ener det främmande) Avantgardet KreaBvitet som normbro5

31 Skönhet från materiell egenskap Bll skönheten ligger i betraktarens öga motsats Bll det fula (oharmoniskt, trasigt, smutsigt, på fel plats etc) komplement Bll det sublima (överväldigande, skrämmande, fascinerande) [det pi5oreska, det groteska]

32 Skönhetsideal och uppfa5ningar har varierat Men de dominerande tankefigurerna har bestå5

33 DVS Det Västerländska Skönhetsidealet Symmetri, harmoni (talförhållanden), goda proporboner Helhet (idé som tänkande) Icke sinnligt rena linjer, enkelhet, misstänksamhet mot färg och ornament Medvetet Naturligt det verkliga, idéerna Koppling Bll moral och hygien

34 Det FuLA smutsigt trasigt komplicerat onödigt överlastat felplacerat kopplat Bll det sinnliga och det kroppsliga kvinnligt fadgt barnsligt

35 Fult eller vackert?