Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS)

Relevanta dokument
Teckenspråkslingvistik I, 15 hp LIT140

Ålderseffekter av en kritisk period för språkutveckling

VAD LÄR MAN SIG NÄR MAN TILLÄGNAR SIG ETT ANDRASPRÅK? ANDERS AGEBJÖRN DOKTORAND I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK INSTITUTET FÖR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kognitiva modeller för språkinlärning

Barns teckenspråk, 7,5 hp LIT220; Delkurs 4

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Har ni CODA i er verksamhet?

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

LITK10 Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF200

Contact by

Moderna språk som modersmål

Döva och hörselskadades tvåspråkighet 7,5 hp LISM01. Kursbeskrivning VT17

Sammanfattning på lättläst svenska

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Med ljudet som omvärld

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, hp, 15 högskolepoäng

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Kursplan för kurs på grundnivå

Öppen förskola som arena för integration Förskolans betydelse för barns språkutveckling

Konferens Grav språkstörning september Redskap för samverkan och förståelse. Elisabeth Lindén

Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation

Att lära sig ett språk till hur går det till? Bosse Thorén Inst. för språkstudier Umeå universitet

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Krashens monitormodell

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAG102

Hur förskola och skola kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling

Grammatisk andraspråksinlärning i tal och skrift

Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal

Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet

Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng

Kursplan. Kurskod SSB141 Dnr 03:79D Beslutsdatum Kursen ges som fristående kurs

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

enspr k h tec Barn oc

Kursplan. Kurskod SSA120 Dnr 03:84 Beslutsdatum

Avdelningen för teckenspråk. Kursbeskrivning. Svenskt teckenspråk I, 10 hp. Teckenspråk i teori och praktik, 30 hp, LITU10. Gäller ht 2018.

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

Att motverka skolmisslyckanden

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SAF201. Svenska som andraspråk, Fortsättningskurs 2, hp, 15 högskolepoäng

Flerspråkiga elevers processning av fonologi och grammatik

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Svar på motion Teckenspråkig profil i förskola och grundskola

KURSPLAN Svenska som andraspråk 2, 15 högskolepoäng

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Teckenspråk och tolkning II, 30 hp Delkurs 2: Svenskt teckenspråk V, 7,5 hp TTA115. Kursbeskrivning HT 17

--- Faktum 1. Faktum 2

Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk.

Virtuell språkundervisning Distans- och hybridkurser

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn

US200Ä - Svenska som andraspråk med inriktning mot vuxenutbildning II inom ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan, 30 hp

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen

FIKA Välkomna!!

KURSPLAN Svenska som andraspråk, 31-45hp (ingår i Lärarfortbildningen), 15 högskolepoäng

Date: Beginning of September - Beginning of January

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Yttrande om rätten till svenskt teckenspråk/modersmålsundervisning UN/2017:70

Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp. Delkurs 2: Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITU20/LITN06. Kursbeskrivning VT 18

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Sfi i tiden. Maria Rydell, lektor i svenska som andraspråk Språkrådets dag 26 april 2019

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Lexikal utveckling på svenska och arabiska vid tvåspråkig undervisning

Språkutvecklande undervisning

Yttrande över delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola, SOU 2017:51

BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE

Barnboksfiguren betraktad ur ett andraspråksperspektiv på lärande

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Teenage Brain Development

KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng

Transkript:

Bimodal tvåspråkighet hos hörande infödda teckenspråkiga (HNS) Tillhörighet och valmöjligheter Frågor/tankar: www.socrative.com, rumsnyckel: WNE75KYK8

Att definiera hörande som infödda teckenspråkiga kunde vara svårt såväl då In only one crucial way (aside from its modality) is ASL quite different from most other natural languages: Only 5-10% of its users are exposed to the language from birth, because only this small number are deaf children born into signing families (typically, families where the parents are themselves deaf) (Newport, 1991:118). www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8

som nu. Utredningen som föregick Sveriges språklag (SFS 2009:600) hade uppdraget: att göra en översyn av rätten och möjligheten för personer som är teckenspråkiga (döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade) att använda sitt språk i olika sammanhang (SOU, 2006:54, s. 19). www.socrative.com rumsnyckel: WNEKYK8

Den bimodal tvåspråkige är någon som har kunskaper i ett eller flera tecknade och talade språk. Således kunskaper i två språk med olika modalitet som i huvudsak perceptueras visuellt-manuellt respektive auditivtoralt (Woll, 2012:766)

Studier om bimodalt tvåspråkiga kan bidra med kunskap om hur språk utvecklas och lagras, neuro- och psykolingvistiska perspektiv och om hur tvåspråkiga använder sina språk (sociolingvistiska perspektiv). code-blending (Emmorey, Borinstein, Thompson & Gollan, 2008) bilingual speech mode (Grosjean, 2008) www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8

Tidigare forskning på hörande infödda teckenspråkiga Barnet utvecklar teckenspråkskunskaper från födseln och jollrar bimodalt i början av sin språkutveckling (Pettito, Holowka, Sergio, Levy & Ostry, 2004). Språkutvecklingen i majoritetsspråket (det/de talade språket/-n) verkar ske oavsett mängd exponering för det i hemmet (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013) Strong exposure to sign language supported sign language development in the hearing children and sustained the childrens ability to actively use both languages (Kanto, Huttunen & Lakso, 2013:255).

forts. Barnets språkliga preferens i vuxen ålder kan påverkas av föräldrarnas språkattityder (mono- eller bilingual uppfostran) (Van den Boegarde & Baker, 2008). Att döva föräldrar talar samtidigt som de tecknar till sitt barn inverkar inte begränsande på barnets utveckling i det tecknade eller talade språket (Brackenbury, Ryan & Messenheimer, 2006; Kanto, Huttunen & Lakso, 2013) PET- och fmri-teknik visar att hörande tidiga inlärare av teckenspråk har specialiserade språkliga domäner för teckenspråk i höger hemisfär vilka inte syns hos vuxna inlärare av teckenspråk (Rönnberg, Rudner & Ingvar, 2004)

Den tidiga språkutvecklingen - teori Language AcquisitionDevice (LAD) (Chomsky, 1969:55) Alla barn kan utveckla grammatiska kunskaper i språk som de exponeras för i interaktion med närstående (familj och kamrater) (Meisel, 2011) Experience-driven triggering (Meisel, 2011:52) av LAD inom olika mognadsperioder för olika språkdomäner för att nå trösklar då respektive domän befästs. Barn 0-0,5 år har förmåga att urskilja olika språks fonem oavsett om de hör till modersmålet eller inte (Meisel, 2011:25)

forts. Förmågan att differentiera olika språks fonem avtar under det andra levnadsåret så att barnet kan fokusera på sitt/sina modersmål (e.ö. Meisel 2011:25). Det tvåspråkiga barnet triggar igång kunskaper om språk och ges därmed verktyg att hantera sin två-/flerspråkighet (e.ö. Meisel 2011:25). Det kan vara viktigt att trigga barnets språksystem i tid; under de första levnadsåren. För att sedan kunna bredda ordförråd och lexikala representationer. Hjärnans mognadsperiod pågår fram till ca 15 års ålder (Abrahamsson & Hyltenstam, 2013) 07/12/2016 Ylva Larsson Centrum för tvåspråkighetsforskning

Hypotes Vuxna hörande infödda teckenspråkiga får, i tester på grammatisk intuition i svenska, i genomsnitt samma resultat som L1-inlärare och i genomsnitt högre resultat än tidiga L2-inlärare av svenska med ett annat minoritetsspråk (än tsp) i hemmet. www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8

Metod (utöver intervjuer) test av grammatisk intuition (ref. studie: Abrahamsson & Hyltenstam, 2009) Grammatical judgement test written 80 meningar (40 korrekta/40 inkorrekta), online, avancerade strukturer (relativsatser, omvänd ordföljd, adjektivens kongruens, reflexiva pronomen) Grammatical judgement test auditive Se ovan. Clozetest (fylla i ordet som fattas för att få texten att flyta) Grammatiska och lexikala/semantiska gissningar.

Urval 29 vuxna HNS (25-45 år gamla), gymnasieutbildning eller motsvarande. Språkbakgrund: två barndomsdöva föräldrar Jämförelsegrupp: L2-inlärare av svenska spanska som modersmål. AO: 1-11, gymnasieutbildning eller motsvarande. Talar flytande svenska utan brytning eller andra märkbara avvikelser (Abrahamsson & Hyltenstam, 2009) Kontrollgrupp: 15 infödda talare av svenska, matchade urvalskriterier med jämförelsegruppen vad det gäller ålder och utbildningsnivå (Abrahamsson & Hyltenstam, 2009).

Grammatisk intuition-skrift (Larsson, 2015) Resultat, antal rätt 80 70 60 50 40 30 20 10 Medelvärde GJT-skrift 0 L2-inlärare HNS Kontrollgrupp Grupper

Grammatisk intuition-lyssna (Larsson, 2015) 90 Medelvärde GJT-auditivt 80 70 Resultat, antal rätt 60 50 40 30 20 10 0 L2-inlärare HNS Kontrollgrupp Grupper

Grammatisk intuition-lucktest (Larsson, 2015) 45 Medelvärde Lucktest Resultat, antal rätt 40 35 30 25 20 15 10 5 0 L2-inlärare HNS Kontrollgrupp Grupper

Högsta/lägsta-jämförelse (Larsson, 2015) Test HNS Medel HNS Högsta HNS Lägsta Andel inom L2- inlärares resultatspann Andel inom Kontrollgruppens resultatspann GJTskriftligt 57.9 75 44 97 % 52 % GJTauditivt 62.4 79 49 97 % 76 % Lucktest 29.3 38 17 89 % 48 %

Diskussion Om den grammatiska intuitionen i genomsnitt är svagare hos HNS i jämförelse med L1-inlärare, samt i nivå med L2-inlärare, kan det indikera att svenskan är successivt inlärd eller att triggning av de olika språkdomänerna inom deras kritiska perioder har varit låg antingen avseende exponeringens kvantitet eller kvantitet, eller båda.

Hur ser förutsättningarna för en god bimodal tvåspråkig utveckling för HNS ut idag? en huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om [ ] minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och [ ] det finns en lämplig lärare (SFS 2011:185, 5 kap 10). Behöriga modersmålslärare saknas (krav: lärarexamen samt minst 30 hp i tsp) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) - teckenspråksutbildning istället för modersmålsundervisning.

Specialskolemyndighetens (Sverige) ansvar SPSMs uppdrag är att erbjuda teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar (SFS 2009:1216 11). SPSMs egen utvärdering av denna utbildning (Specialpedagogiska myndigheten, 2011:26) visar bland annat att: många av teckenspråkslärarna är obehöriga. 30,4% av deltagarna (eleverna) svarar att de lär sig mycket lite (s. 35). www.socrative.com rumsnyckel: WNE75KYK8

Varför teckenspråkiga har svårt att föra vidare sitt modersmål i tre generationer Hörande infödda teckenspråkiga finns inte som språkgrupp i språk- och skolpolitiken begreppssfär. Teckenspråkslingvistik förlagt till ett enda universitet = tillgängligheten är begränsad, universitetsstudier i tsp är förlagda till ett enda lärosäte (ej distansstudier); utbildade modersmålslärare blir få till antalet. Forskning om HNS saknas och brådskar (föräldrargenerationer teckenspråkiga förändras över tid: allt fler barndomsdöva genomgår CIoperationer (tsp som andraspråk) (jmfr Shönström & Nilsson, 2014).

referenser Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2009) Age of onset and nativelikeness in a second language: Listener perception versus linguistic scrutinity. Language Learning, 59(2), 249-306. Abrahamsson, N. & Hyltenstam, K. (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. (2:a uppl., s. 221-257). Lund: Studentlitteratur. Brackenbury, T. Ryan & Messenheimer, T. (2006). Incidential word learning in a hearing child of deaf adults. Journal of Deaf studies and Deaf Education, 11(1), 76-93. Chomsky, N. (1969). Aspects of theory of syntac (5. pr. (1. pbk ed). Ed. Cambridge, Mass: MIT P. Emmorey, K., Borinstein, H. B., Thompson, R., & Gollan, T. H. (2008). Bimodal bilingualism. Bilingualism, Language and Cognition, 11(1), 43-61. Grosjean, F. (2008). Studying bilinguals. GB: Oxford University Press. Kanto, L., Huttunen, K., & Laakso, M.-L. (2013). Relationship between the lingustic enviroments and early bilingual language development of hearing children in deafparented familiies. Journal of deaf studies and deaf education, 18(2), 242 Larsson, Y. (2015). Ålderseffekter av en kritisk period för språkutveckling grammatisk intuition hos hörande infödda teckenspråkiga. Masteruppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. Hämtad från www.diva-portal.org. Newport, E. L. (1991). Contrasting conceptions of the critical period for language. In S. Carey & R. Gelman (eds.). The epigenesis of mind: Esays on biology and cognition. Hillsdale, N. J: Psychology Press.

referenser Nilsson A.-L. & Schönström, K. (2014). Swedish sign language as a second language: Historical and contemporary perspectives. In D. Mc Kee, R. Rosen & R. L. Mc Kee (eds.) Teaching and learning signed languages: International perspectives and practices (s. 11-34). Houndmills, Balsingstoke: Palgrave Macmillan. Meisel, J. M. (2011). First and second language education: Parallells and differences. Cambridge: Cambridge University Press. Paradis, M. (2009). Declarative and procedural determinants of second languages: Studies in bilingualism. Amsterdam; Philadelphia: Benjamins. Pettitto, L.-A., Holowka, S., Sergio, L. E., Levy, B., & Ostry, D. J. (2004). Baby hands that move to the rythm of language: Hearing babies acquiring sign languages babbles silently on the hands. Cognition, 93(1), 43-73. SFS 2011:185 SFS 2009:1216 SFS 2009:600 SOU 2006: 54 Specialpedagogiska myndigheten (2011). Utvärdering av teckenspråksutbildningar för föräldrar, syskon och barn till döva inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från: https://www.spsm.se/globalassets/kurser-och-konferenser/for-foraldrar/utvardering-av-teckenspraksutbildningarfor-foraldrar-syskon-och-barn-till-dova-inom-specialpedagogiska-skolmyndigheten.pdf Rönnberg, J., Rudner, M. & Ingvar, M. (2004). Neural correlates of working memory for sign language. Cognitive Brain Research, 20(2), 165-182. Van den Bogaerde, B. & Baker, A. E. (2008). Bimodal language acquisition in Kodas. I M. Bishop & S. L. Hicks (red), Hearing, mother father deaf (s. 99-131). Washington D. C: Gallaudet University Press. Woll, B. (2012). Atypical signing. I R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign language: an international handbook (s. 762-787). Berlin; Boston: De Gruyter Mouton..