Verksamhets- och ekonomiplan

Verksamhets- och ekonomiplan 2008 2011 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis mission... 1 1.2 Utbildning för grundexamen... 4 1.2.1. Allmänna målsättningar... 4 1.2.2. Kvantitativa målsättningar... 5 1.2.3. Antagning av studerande... 5 1.2.4. Studentutbyte... 6 1.2.5. Utvecklande av studierådgivning och studentservice... 7 1.3 Forskarutbildning... 8 1.3.1. Allmänna målsättningar... 8 1.3.2. Kvantitativa målsättningar för forskarutbildningen... 9 1.4 Vuxenutbildning... 9 1.4.1. Kvantitativa målsättningar... 9 1.4.2. Vuxenutbildningsstrategi... 10 1.5 Forskning... 10 1.5.1. Allmänna målsättningar... 10 1.5.2. Satsningsområden... 11 1.6 Stödfunktioner... 13 1.6.1 Biblioteksverksamheten... 13 1.6.2. Informationstekniken... 14 1.6.3. Förvaltningen... 14 1.7 Samhällsservice och kulturell verksamhet... 17 1.8 Strukturell utveckling... 19 Strategi för livslångt lärande vid Åbo Akademi 2007 2011... 23 Personalstrategi... 37

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2008-2011 1. Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning: a. Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Det livslånga lärandets princip är genomgående. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Såsom miljöuniversitet har Åbo Akademi en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Den regionala utvecklingen stöds, bl.a. genom samarbete med de svenska yrkeshögskolorna. b. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga utbildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Universiteten skall fullgöra sina 1

uppgifter i samverkan med det övriga samhället och främja forskningsresultatens genomslagskraft i samhället (ur 4 ). Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet ( ur 29 ). Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forskningsoch utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och 2

forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderingsoch andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via Coimbragruppen har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Akademins aktiviteter på dessa områden överensstämmer väl med den tredje uppgiften för universiteten. Universitetet avser ytterligare bygga ut och förstärka sin växelverkan med det omgivande samhället i hela det svenska och tvåspråkiga Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av alumniorganisationen Akademiföreningen Åbo Akademiker. 3

1.2. Utbildning för grundexamen 1.2.1. Allmänna målsättningar Under planperioden strävar Akademin till att använda de erfarenheter som tidigare utvecklingsarbete har gett. Den nya examensstrukturens möjligheter utnyttjas fullt med syftet att säkra undervisningens och examinas kvalitet, förbättrandet av genomströmningen, förkortande av studietiderna och stärkande av den internationella tävlingsförmågan. Sålunda blir utvecklandet av Akademins grundexamina en kontinuerlig process. Ett grundelement i denna är de interna och externa kvalitetssäkringssystem som ger den information som utvecklingsarbetet behöver. Ett annat sådant är den pedagogiska fortbildningen av lärarna. Ett tredje element är den systematiska studierådgivningen som omfattar alla skeden av studiegången och i vilken alla grupper inom universitetet deltar. Inom de ramar som ministeriets examensmål uppställer ger akademin en internationellt högklassig undervisning. Uppmärksamheten fästs vid att genomströmningen i studierna försnabbas och att avbrotten minskar. Rådgivningen riktar sig till varje enskild studerande genom ett heltäckande system av tutorer, egenlärare och elektroniska hjälpmedel. Studierna skall främja studerandenas personlighetsutveckling, lära dem att inhämta och skapa ny kunskap samt att arbeta i en nätbaserad omgivning. Studierna skall ge färdigheter för forskarstudier men också ha en klar arbetsmarknadsrelevans. Som utexaminerade skall studerandena framgångsrikt kunna verka i det integrerade Europa. I den pågående anpassningen av universitetens examensstrukturer till en allmän europeisk modell verkar akademin systematiskt för att det vetenskapliga underlaget för grundutbildningen bibehålls och stärks. Utbildningen anpassas även till de digitalt burna kunskapsmönster som har uppstått och som alltjämt utvecklas. Akademin utnyttjar möjligheterna till nationellt och internationellt samarbete om utbildning. Samtidigt fäster akademin särskild uppmärksamhet vid att hos studerandena bygga upp och förkovra en stark svensk språkidentitet. 4

1.2.2. Kvantitativa målsättningar Tabell 1: Genomsnittligt årligt examensmål 2007 2009 Område Examensmål Högre grundexamina Teologiska 18 Humanistiska 95 Samhällsvetenskapliga 90 ESF 60 SVF 30 Ekonomiska 77 ESF 58 TkF 19 Pedagogiska 100 Psykologiska 15 Naturvetenskapliga 85 MNF 65 TkF 20 Teknisk-vetenskapliga 80 Hälsovetenskaper 18 Summa 578 Målsättningarna för utexamineringen av ämneslärare är i teologi 3, i humaniora 32, i pedagogik 12, i psykologi 3, i hälsovetenskaper 6 och i naturvetenskaper 25, inalles 81 ämneslärare. Lägre examina Rättsnotarie 12 Farmaceut 22 Barnträdgårdslärare 30 Den sammanlagda målsättningen för lägre examina är 390. 1.2.3. Antagning av studerande Principen vid antagningen av nya studerande till Åbo Akademi är kvalitet framom kvantitet. För att garantera hög studiemotivation bland studerandena samt effektiv och ändamålsenlig användning av undervisningsresurserna skall antagningsvolymen prövas allvarligt. En antagningsstrategi för Åbo Akademi har uppgjorts. Den revideras årligen. Akademin har infört förenhetligade antagningskriterier och nytt informationsmaterial har utarbetats. De egentliga antagningskriterierna med uppgifter om t.ex. datum för urvalsprov finns i en ANSÖKNINGSGUIDE som årligen uppdateras, medan utbildningarna presenteras i en separat guide ATT STUDERA VID ÅBO AKADEMI. Denna innehåller mera bestående information och uppdateras således inte lika ofta. Guiderna är avsedda att användas tillsammans eller separat. Vid Akademin genomförs årligen tre gemensamma antagningar, dvs. antagning av utländska examensstuderande (28.2), antagning till magisterutbildning (31.3) och antagning till kandidat- och magisterutbildning (31.5). Alla tre antagningarna ordnas som för hela Åbo Akademi gemensamma antagningar och följer så långt det är möj- 5

ligt samma mönster. Till lärarutbildning ansöker man vid annan tidpunkt, men ansökningarna sammankörs senare med akademins allmänna antagning för avläggande av såväl kandidat- som magisterexamen. Åbo Akademi är representerat i den av undervisningsministeriet tillsatta arbetsgruppen för utarbetande av en för hela landet gemensam ansökan till universiteten. Det innebär att man från våren 2009 kan räkna med möjligheten att göra elektronisk ansökan om studierätt vid Åbo Akademi. Samma år skall minst 55 % av de antagna utgöras av samma år utexaminerade från andra stadiet De svenskspråkiga studenterna i Finland utgör det huvudsakliga rekryteringsunderlaget för akademin och intresset hos dem har varit stort och någorlunda tillräckligt. Ett stort antal abiturientdagar anordnas årligen med de svenskspråkiga studenterna som målgrupp. För detta samarbetar Akademin med redan inskrivna studerande. Studentkåren deltar aktivt i rekryteringsverksamheten. Akademin profilerar sig självständigt på olika studiemässor i hemlandet som det finlandssvenska universitetet. Äldre studerande besöker sina tidigare skolor för att berätta om akademin. De elever som inte går i gymnasium utan avslutar sin skolgång i någon annan behörighetsgivande utbildning på andra stadiet ägnas stor uppmärksamhet. I rekryteringen samarbetar Åbo Akademi med bl.a. Yrkeshögskolan Sydväst. Speciella besöksdagar anordnas. Till abiturientdagarna inbjuds även de studerande som avslutar sin skolgång i dessa utbildningar. I rekryteringsarbetet riktar akademin sig också till de finskspråkiga studenterna vid den för de tre Åbouniversiteten gemensamma abiturientdagen. I samband med den ordnas ett informationsmöte för gymnasiernas studiehandledare. Också på de inhemska studiemässorna knyts kontakter med blivande sökande och med studiehandledare. Avsikten är att öka de finskspråkiga studenternas intresse för studier vid akademin och speciellt för studier i den svenskspråkiga studiemiljön. Sökande från Åland ägnas särskild uppmärksamhet genom extra satsning på annonsering i landskapets tidningar och genom att de flesta urvalsprov kan genomföras också i Mariehamn. Detta kan ske genom ett gott samarbete med de åländska utbildningsmyndigheterna De nordiska sökandena utgör en speciell rekryteringsgrupp för akademin. Genom annonsering och deltagande i en studiemässa i Sverige når akademin både sökande till examensstudier och blivande utbytesstudenter. För att göra lärarutbildningen mera lockande har PF vidtagit flera praktiska åtgärder. Dessa inriktas speciellt på rekryteringen av lärarstuderande från södra Finland. Rekryteringen till magisterstudier blir också föremål för extra satsningar. En kort guide har sammanställts och nätinformationen har uppdaterats i syfte att nå såväl inhemska som utländska sökande. Akademin söker nya rekryteringsvägar särskilt med tanke på den grupp som äger behörighet att ansöka direkt till magisternivån. 1.2.4. Studentutbyte Målsättningen för antalet studerande vid Åbo Akademi som årligen förlägger minst tre månader av sina studier utomlands uppgår till 225 i medeltal under avtalsperioden 2007 2009. Målsättningen är även att öka antalet utländska examensstuderande så att Åbo Akademi i slutet av avtalsperioden 2007 2009 kommer upp till 250 studerande för grundexamen och 180 studerande för forskarexamen. 6

Antalet utländska utbytesstuderande, som studerar vid akademin 1 2 terminer skall i stort sett stå i balans med antalet utresande studerande. Geografiska tyngdpunkter för studentutbytet är Norden, det övriga Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Nyetableringar av avtal görs under perioden med både europeiska och utomeuropeiska universitet. Fokuseringen på kvalitet framom kvantitet inom det internationella studentutbytet har visat sig vara lyckad och en kontinuerlig satsning på samarbete som fungerar både gällande balans och ändamålsenliga studier kommer att fortgå. Marknadsföringen av akademins program och kurser på engelska sker via en heltäckande kurskatalog som årligen utges. Internationella enhetens hemsidor uppdateras konstant eftersom det är ett viktigt verktyg för verksamheten. Förhoppningar om möjligheter att kunna fortsätta marknadsföringen av de engelskspråkiga magisterprogrammen på den internationella arenan finns. Inom Humanistiska fakulteten planeras tillsammans med Katholische Universität Eichstätt-Ingolstadt ett gemensamt utbildningsprogram på fördjupad nivå. Programmet, som kallas Werbung interkulturell och som omfattar 180 sp, leder till en dubbelexamen. I studierna ingår tyska, internationell marknadsföring och kommunikation. Programmet dimensioneras för 25 studerande och antagningen inleds år 2008. En uppdaterad strategi för Åbo Akademis internationella verksamhet för åren 2008 2011 kommer att utarbetas. En helt ny Marknadsföringsplan för rekrytering av utländska examensstuderande till Åbo Akademi har utarbetats av en strategigrupp på initiativ av Internationella enheten. Därtill görs en årlig aktivitetsplan. 1.2.5. Utvecklande av studierådgivning och studentservice Personliga elektroniska studieplaner togs i bruk av alla nya studerande under läsåret 2005 2006. Planerna förväntas underlätta såväl handledning, rådgivning som planering och sålunda bidra till att göra studierna både effektivare och mera ändamålsenliga och målinriktade för de enskilda studerandena. De personliga studieplanerna uppgörs med hjälp av det elektroniska studieplaneringsverktyget MinPlan, som sedan hösten 2003 har utvecklats vid Akademin. Arbetet med MinPlan fortsätter och flera funktioner kopplas till denna för att ytterligare stöda såväl studiehandledningen som -planeringen. Det har också varit möjligt att koppla ihop funktioner i MinPlan med redan existerande, internt utvecklade studieregister och stödfunktioner. Inom en överskådlig framtid kommer således all studierelaterad administrativ verksamhet och service att vara integrerad. I samband med att man på detta sätt särskilt satsar på studierådgivningen får också studenttutorerna och egenlärarna en konkretare uppgift i studieplaneringen. Rådgivningen har också stärkts genom inrättandet av lärocentret vid Tritonia i Vasa och lärcentret i Åbo. Till det sistnämnda koncentreras resurser för allmän rådgivning av studerande och inträdessökande. Vid Akademin organiseras en lokal verksamhet för det nationella Kehrä-projektet för studerandenas välbefinnande. 7

Informationen och rådgivningen till studerande och sökande med olika former av handikapp har förbättrats genom att informationsmaterialet uppdaterats och framför allt genom att en person i studentexpeditionen särskilt har anvisats som kontaktperson i dessa frågor. Dessa satsningar har gjorts i enlighet med åtgärdsprogrammet för fysisk tillgänglighet för funktionshindrade, rapporten ÅA UTAN HINDER. 1.3. Forskarutbildning 1.3.1. Allmänna målsättningar Forskarutbildningen medför särskilda utmaningar för akademin som är ett litet universitet med stor bredd i utbildningen. För att kvalitativt kunna hävda sig satsar akademin fortsättningsvis aktivt på forskarutbildningen. Detta sker å ena sidan genom att identifiera områden med speciellt goda förutsättningar för framgångsrik forskarutbildning, men också å andra sidan genom att identifiera bristområden, dvs. områden med dålig vetenskaplig återväxt. Det senare är speciellt viktigt i frågan om finlandssvenska ämnen, ämnen i lärarutbildningen och i övrigt ämnen där akademin har huvudansvaret för den svenska universitetsutbildningen i Finland. Både de framgångsrika områdena och bristområdena kan bli föremål för speciella ekonomiska satsningar. Sådana konkreta satsningsområden är mediepedagogik och pedagogik för vilka akademin tillsammans med Stiftelsen för Österbotten högskola gör en ekonomisk satsning. Speciellt under rådande svåra ekonomiska förhållanden bör vid fördelningen av anslagen för forskarutbildningen beaktas de olika ämnesområdenas möjligheter att erhålla extern finansiering. Specifikt ämnar Åbo Akademi befrämja forskarutbildningen genom att: anslå medel för samarbete med andra högskolor inom landet för att t.ex. möjliggöra riksomfattande forskarutbildningsseminarier och aktivt deltagande i riksomfattande forskarutbildningsprogram. Samarbetsaspekten kommer speciellt till synes i den forskarutbildning som genomförs inom de nationella forskarskolorna och som nationellt utvecklas till den viktigaste vägen till en doktorsexamen. identifiera studerande som har förutsättning att bli goda forskare, rekrytera dem i ett tidigt skede och stöda dem i sin utveckling t.ex. genom engagemang i forskningsprojekt. aktivt rekrytera också utländska studerande och forskare till forskarskolorna. Målet är att 10 30 procent av forskarskolornas studerande beroende på vetenskapsområdet är utlänningar. Den nationella målsättningen är att 15 % av forskarskolornas studerande år 2009 är utlänningar. aktivt medverka till att den rådande jämvikten mellan män och kvinnor som avlägger doktorsexamen behålls, anslå medel för understöd till forskarstuderande, i forskarutbildningen genom internationellt samarbete och annars beakta behovet av färdigheter i bl.a. kommunikation med media, allmänhet och beslutsfattare, projektledarskap och samarbete inom internationella och tvärvetenskapliga projekt, kunskaps- och teknologiöverföring samt forskningsetik och kännedom om forskningsfinansiering och arbetsmarknaden, intensifiera samarbetet med universitet utomlands, dels inom ramen för redan ingångna samarbetsavtal, dels inom mera omfattande internationella utbytes- och samarbets- 8

program så att forskarstuderande inom akademin kan erbjudas studieplatser utomlands och så att akademin kan motta utländska lärare, forskare och forskarstuderande, inom sådana ämnesområden där det råder brist på lärarkrafter i landet rekryteras lärare internationellt, inte minst för forskarutbildningen, den av styrelsen införda undervisningsskyldigheten för doktorander och forskare utnyttjas. Kursutbudet ökar samtidigt som forskarnas pedagogiska utveckling befrämjas, att allmänt skapa en inspirerande och motiverande miljö inom forskarutbildningen, fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i finansieringen av forskarstudierna genom ökade satsningar på forskarskolor och stipendier för personer i slutskedet av studierna för doktorsexamen och sträva till att de utexaminerade doktorernas medianålder före utgången av perioden 2007 2009 sänks till 32 år. 1.3.2. Kvantitativa målsättningar för forskarutbildningen Tabell 2: Målet för antalet doktorsexamina i genomsnitt 2007 2009 Område Mål för doktorsexamina Teologiska 4 Humanistiska 10 Samhällsvetenskapliga 6 (ESF 4, SVF 2) Ekonomiska 5 (ESF 3, TkF 2) Pedagogiska 4 Psykologiska 2 Naturvetenskapliga 19 (MNF 17, TkF/IT 2) Teknisk-vetenskapliga 17 (PT 15, DT 2) Hälsovetenskaper 3 Summa 70 1.4. Vuxenutbildning 1.4.1. Kvantitativa målsättningar Inom det öppna universitetet är målsättningen i resultatavtalet med undervisningsministeriet under avtalsperioden 2007 2009 att det kalkylerade antalet helårsstudieplatser skall uppgå till minst 1 150 per år. Målet för antalet studerande som årligen antas för examensstudier på basis av studier vid det öppna universitetet är 40. Antalet deltagare i fortbildningsverksamheten beräknas under planperioden uppgå till ca 6 000 personer i medeltal per år. 9

1.4.2. Vuxenutbildningsstrategi Vuxenutbildningen skall ses som en del av det livslånga lärandet inom universitetet. I och med den snabba kunskapsutvecklingen får den universitetsbaserade vuxenutbildningen en allt viktigare roll i samhällsutvecklingen regionalt, nationellt och internationellt. Åbo Akademis styrelse har vid mötet 9.2.2007 antagit en strategi för livslångt lärande som skall vara riktgivande för verksamheten inom detta resultatområde. Strategin fogas som en bilaga till denna plan (sidorna 23-35). 1.5. Forskning 1.5.1. Allmänna målsättningar Åbo Akademis uppgift enligt universitetslagen är att främja fri vetenskaplig forskning och att ge härpå grundad högsta undervisning. Därför är det viktigt att akademin stöder forskning inom de områden inom vilken den ger högre utbildning. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. Åbo Akademi har givits ett centralt ansvar att forska i den finlandssvenska befolkningens särbehov. Av vikt är den inriktning på den finlandssvenska identiteten sådan den kommer till uttryck i kultur, beteende och språk. Åbo Akademi bör utveckla forskningsverksamhet som tryggar den vetenskapliga etablering som bildar en grundförutsättning för den språkliga minoritetens fortbestånd. En naturlig och viktig strävan för akademin är att främja det nordiska forskningssamarbetet enligt Nordiska ministerrådets riktlinjer för forskning och innovation. Akademin har här inte bara ett finlandssvenskt utan även ett nationellt ansvar. Akademin definierar i sin forskningspolitik kontinuerligt dels styrkeområden, dels potentiella insatsområden, vilkas forskningsförutsättningar ägnas speciell uppmärksamhet. Högklassig forskning växer dock i första hand fram underifrån och kan inte styras uppifrån. Strategiska utvecklingsåtgärder bör därför koncentreras kring personalpolitik, forskningsmiljön och forskningens infrastruktur. Akademins strävan är att under planperioden förbättra forskningsförutsättningarna och utveckla forskningssamarbetet genom: ökat nordiskt och internationellt samarbete inom forskning, forskarutbildning (där den nordiska forskarskolan i biobränslevetenskap och -teknik utgör ett exempel) och forskningsutvärdering (t.ex. genom utbyte av expertgrupper), att förbättra förutsättningarna för forskarutbildningen och att utveckla en miljö där forskare trivs och har goda arbetsmöjligheter, att i enlighet med styrelsens beslut av den 12 december 2002 utveckla tjänstestrukturen för lärare vilket bl.a. innebär att post-doktorala befattningar skapas, att ledigförklara högre tjänster ett år innan tjänsteinnehavaren går i pension, vilket innebär att anhållan om ledigförklarande samt preciseringen av undervisningsområdet för professurer bör göras tidigare. Vid sidan av vetenskapliga och pedagogiska meriter bör förmåga att initiera och leda externt finansierade forskningsprojekt beaktas i tillsättningsplanerna. förbättra och upprätthålla forskningens infrastruktur (bl.a. genom samarbete med andra universitet och yrkeshögskolor vad beträffar instrument och databaser). Strävan är att administrativ personal sköter enheternas ekonomi och administration. I projekt med extern 10

finansiering bör medel reserveras för personal som sköter administrativa och tekniska uppgifter, fästa fortsatt uppmärksamhet vid eftersläpningen i förnyandet och nyanskaffningen av vetenskaplig utrustning som uppstod vid nedskärningarna i universitetens basbudget år 1994 och som endast sporadiskt kunnat åtgärdas genom extern finansiering och punktinsatser bl.a. av Finlands Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi samt genom att basbudgeten nu stegvis korrigeras. stöda utvecklandet av nationella spetsforskningsenheter, stöda framgångsrika forskare att erhålla status som professor vid Finlands Akademi, utreda förutsättningarna för att införa ett sabbatssystem för professorer och akademilektorer med möjlighet att genom intern arbetsfördelning frigöras för en forskningsperiod på en termin eller en av de fyra perioderna under läsåret, genom lönepåslag uppmuntra forskare att skaffa extern finansiering. Projektledararvoden får uppgå till högst 50 % av lönen. aktiv satsning på publicerings- och informationsverksamhet bl.a. genom satsningar på Åbo Akademis förlag och stödande av publicering i internationella serier och tidskrifter samt genom övergång till open access -publicering. 1.5.2. Satsningsområden Åbo Akademi fortsätter att utveckla sin forskningsverksamhet inom ramen för tidigare definierade satsningsområden i utvecklings- och styrkefasen. Inom utvecklingsfasen finns bl.a. följande forskningsområden: aggressionsforskning (HF, SVF), tvåspråkighetsforskning, neuropsykologisk forskning och funktionell hjärnavbildning (HF, övriga universitet), kvinnovetenskap (nationellt nätverk), beslutsplanering och informationssystem (ESF, TkF), internationell företagsverksamhet,, barnlitteratur (HF, PF, biblioteket, utländska universitet), barn- och ungdomsforskning (PF, HF, lokalt nätverk i Åbo, nationellt nätverk), familjeforskning, lärarprofessionalisering, matematikens didaktik, språkdidaktik och interkulturell fostran (PF, utländska universitet) och inom vårdvetenskapen bedrivs forskning under temat att lindra patientens lidande (SVF, Nylands sjukvårdsdistrikt) Till forskningsområden inom styrkefasen har universitetet hänfört litteraturpragmatik (HF), exegetik (TF, HU), mänskliga rättigheter (ESF, utländska universitet), demokratiforskning (ESF, SVF), informationsbehandling och datateknik (TkF, forskarskola), materialforskning (MNF, TkF, industrin, forskarskola), kemiteknik (TkF, MNF, EU, industrin, forskarskola) samt bioteknik (MNF, TkF, BTC, industrin, forskarskola). Bolognareformen har genererat ett nytt satsningsområde kring lärarkvalificering (Qualifying teachers). Satsningsområdet inleds som ett utvecklingsprojekt och utvecklas efterhand till ett styrkeområde. Forskningen kring välfärd och inkomstfördelning sker, förutom inom de berörda fakulteterna inom Åbo Akademi, även som ett intimt samarbete med Åbo universitet och Åbo handelshögskola inom Turku Center for Welfare Research. Centrets målsättning är att utses till nordisk spetsforskningsenhet. Acceleratorlaboratoriet som är en del av det nationella PET-centret medverkar i den av Finlands Akademi för åren 2008 2013 utsedda spetsenheten för cirkulations- och ämnesomsättningssjukdomar. Enheten är gemensam med Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus. Åbo Akademi deltar också i spetsenheten Grunderna för europeisk rätt och den politiska gemenskapen som leds av Helsingfors universitet och som utsetts för åren 2008 2013. I egenskap av internationellt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: 11

Processkemi Den av Finlands Akademi för åren 2006 2011 utsedda spetsenheten processkemiska centret (PCC) har ett mycket brett nationellt och framför allt internationell kontaktnät med forskargrupper och industrin. Verksamheten koncentreras på hållbar produktion av kemikalier, material och energi. PCC är den enda nationella spetsforskningsenheten på kemiteknikens område. Informationsbehandling och datateknik Åbo Akademi har under åren 2002 2007 haft en spetsenhet i programmeringsteknik och administrerar en forskarskola med ett stort antal inhemska och utländska forskare och forskarstuderande. Satsningen är central med tanke på nationella prioriteringar. Miljö- och biovetenskap samt hållbar utveckling Åbo Akademi deltar i den stora forskarskolan i miljövetenskap och teknologi och leder en mindre i informativ och strukturell biologi. Satsningen är nationellt viktig. Universitetet har med Stiftelsens för Åbo Akademi stöd etablerat sig som ett miljöuniversitet med en klar tvärvetenskaplig profil på forskning och utbildning (TkF, MNF, ESF, TF, HF, PF, SVF) vilket under avtalsperioden stöds också med undervisningsministeriets projektanslag. Målsättningen är även att under avtalsperioden utveckla ett kunskapskluster i hållbar utveckling i Vasa. Åbo Akademis roll i utvecklingen av Baltic University Programme i Finland till ett nationellt center för hållbar utveckling är central. Samarbetet är väl etablerat med bl.a. Åbo universitets motsvarande enheter och Bio- City och Bioteknikcentrum i Åbo. Inom ramen för satsningen som miljöuniversitet görs omfattande satsningar när det gäller marinbiologi och ekologi. Via ett åtagande på deltid vid Kungliga Vetenskapsakademin (Sverige) har en professor vid Åbo Akademi fått möjlighet att ur marinbiologins synvinkel göra betydande satsningar på miljörelaterad Östersjöforskning med inriktning mot tvärvetenskap och beslutsstödsystem. Denna satsning stöds av att Åbo Akademi fått ledningsansvaret för forsknings- och undervisningsdelen av det nationella programmet för inventering av den marina undervattensmiljön i Östersjön (VELMU). Starka forskningsmiljöer Åbo Akademi har efter extern utvärdering bland hårt konkurrerande projekt utsett fyra s.k. starka forskningsmiljöer och till dem styrt betydande resurser på ett särskilt sätt så att de kan uppnå en hög internationell nivå och med framgång kan tävla om nationell, nordisk och internationell finansiering. Dessa är: Democracy. A citizen perspective, Printable Electro-Magnetic, Optical-, Chemical-, and Bio-Functionalities-Center of excellence for Functional Materials (FunMat), Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior and Mediating Hormones och Cell Stress, Signaling and Survival Center of Excellence in Cell Stress Projektet Funktionella material (FunMat) har sedermera av Finlands Akademi utsetts till spetsforskningsenhet för perioden 2008 2013. Nordiskt samarbete I Nordiska ministerrådets Vitbok NORIA om nordisk forskning och innovation presenteras en rad åtgärder i syfte att utveckla och stärka samarbetet inom forskarutbildning, nordiska Centres of Excellence, tema- och forskningsprogram, anskaffning av 12

avancerad forskningsapparatur samt genom satsningar på IT-sektorn. Det nya organet Nordforsk kommer att göra de nödvändiga prioriteringarna. Akademin avser att delta aktivt i detta utvidgade nordiska samarbete i Östersjöregionen och att uppmärksamt ta vara på de nya möjligheter som erbjuds. Av särskild vikt för akademin är det vetenskapliga samarbetet med närregionen, dvs. Stockholm och Uppsala. Unizon-projektet Syftet är att vidareutveckla högskolsamarbetet över Kvarken. I den första fasen omfattade samarbetet grundutbildning, forskarutbildning, forskning, fortbildning och utvecklande av informations- och kommunikationsteknik. Det egentliga projektet har verkställts med extern finansiering via Interreg III och pågick till år 2006. Förhandlingar pågår om en ny period. I egenskap av svenskt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden under verksamhetsperioden 2006 2009: Medierelaterad forskning och utbildning För att den svenska befolkningen skall få del av informationssamhällets växande utbud av högklassiga informations- och medietjänster på sitt eget modersmål bör en målmedveten satsning ske på medierelaterad forskning och utbildning i anslutning till den verksamhet som har kommit igång kring MediaCity i Vasa. I tvärvetenskapliga projekt samarbetar bl.a. samtliga fakulteter, institutet för finlandssvensk samhällsforskning samt kulturorganisationer. Forskarutbildningen på området organiseras inom en forskarskola som stöds av Åbo Akademi och Stiftelsen för Österbottens högskola. Högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning Åbo Akademi svarar för utbildningen av svenskspråkiga lärare på alla nivåer i utbildningssystemet. För att denna utbildning skall vara effektiv bör den stödas av en intensifierad satsning på forskning, inte minst inom områden som är av speciellt intresse för den svenska befolkningen. När det gäller den pedagogiska forskningen har universitetet ett speciellt ansvar för hela den svenska högskolsektorn (ÅA, SHH, HU), de tvåspråkiga högskolorna (Konstindustriella högskolan, Tekniska högskolan och Sibelius-Akademin) samt samarbetar med motsvarande finska enheter. I syfte att stärka forskningsinsatsen i pedagogisk forskning har Åbo Akademi grundat en egen forskarskola inom vetenskapsområdet. 1.6. Stödfunktioner 1.6.1. Biblioteksverksamheten Biblioteksverksamheten vidareutvecklas enligt de riktlinjer som uppdragits i tidigare verksamhets- och ekonomiplaner och som innebär fortsatt förbättring av tillgängligheten till bibliotekets material, att bevara de fysiska samlingarna en förutsättning för effektiv informationsåtervinning i användbart skick, att åstadkomma tillfredsställande fysiska ramar för verksamheten och att utveckla samarbetet med universitetsbiblioteken i Åbo och i Vasa. Speciellt Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, som enligt ett avtal är gemensamt för Vasa universitet, Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi, kräver vid sidan av Åbo Akademis bibliotek fortsatta utvecklingsinsatser med beaktande av behovet av ökat samarbete med yrkeshögskolorna. 13

En allmän målsättning är att de bibliotekstjänster som nu är avgiftsfria skall förbli avgiftsfria. 1.6.1. Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog den 27 oktober 2005 en IT-strategi för åren 2006 2010. 1.6.2. Förvaltningen Förnyande av den allmänna strategin Styrelsen antog vid sitt möte den 25 mars 2002 en allmän strategi för Åbo Akademi ( Åbo Akademi år 2010 ett personligt toppuniversitet ). Med anledning av regeringens produktivitetsprogram, som förutsätter stärkt profilering och satsning på universitetens kärnverksamhet och styrkeområden, vilket även tidigare varit ett syfte med akademins planering, tillsattes sommaren 2006 en särskild strategiarbetsgrupp med uppgift att bl.a. bereda möjligheterna till ökad profilering och starkare arbetsfördelning med andra svenska utbildningar. I arbetet skulle också beaktas att akademins övergripande och breda ansvar för den högre utbildningen och forskningen på svenska, vilket kräver att också många små ämnen med få studerande upprätthålls. Arbetsgruppens förslag till strategi har överlämnats i januari 2007 och upptas efter en remissomgång till styrelsebehandling våren 2007. Kvalitetssäkring I enlighet med styrelsens beslut den 15 december 2004 kommer universitetet att under verksamhetsperioden fortsätta arbetet med att utveckla ett kvalitetsledningssystem. Avsikten är att stärka ledningsfunktionerna och att skapa bättre förutsättningar för studerande, personal och externa intressenter att delta i utvecklandet av verksamheten. Verksamhetens kvalitet skall tydligare tas fram för att initiera utvecklingen av en mer påtaglig, permanent kvalitetskultur. Universitetets konkreta målsättning är att godkännas i Rådets för utvärdering av högskolorna auditering och erhålla det nationella kvalitetscertifikatet. Auditeringen kommer att äga rum på hösten 2009. Under verksamhetsperioden kommer Åbo Akademi att inrikta sig på att utveckla följande punkter: Handböcker om verksamheten En kvalitetshandbok publiceras för att redogöra om Akademins aktuella målsättningar, ledningssystem, resurser, verksamhet samt hur verksamheten utvärderas och utvecklas. Handboken kompletteras med mer specifika handböcker för varje fakultet och fristående institution. Förtydligad ansvarsstruktur Strukturen för att utvärdera och utveckla verksamheten på alla nivåer förtydligas. Nya organ inrättas under verksamhetsperioden. Studerandenas roll i organisationen uppmärksammas. Dokumentation av processer Verksamheten består av ett nätverk av processer. Under verksamhetsperioden analyseras och beskrivs de för universitetet centrala processerna. Avsikten är att förbättra informationen om ansvarsrollerna och rutinerna inom organisationen. Beskrivningarna skall ligga som grund för utvecklingen av verksamheten. Intern och extern utvärdering Ett elektroniskt responssystem skall utvecklas för att förbättra möjligheterna för personalen och studerandena att delta i utvecklingsarbetet. En modell för intern utvärdering av enheternas kvalitetsledningssystem utvecklas av samma orsak. En strategi för Akademins deltagande i externa utvärderingar utarbetas. Uppföljning av utexaminerade 14

Akademins karriärcenter fortsätter att genomföra enkätundersökningar om placering på arbetsmarknaden och utbildningens ändamålsenlighet. Förbättrad information Akademin utvecklar webbsidor där det på flera språk redogörs för kvalitetsledningssystemet, intern utveckling och resultat från utvärderingar. Kvalitetsfrågorna och speciellt införandet av ett heltäckande kvalitetsledningssystem kräver särskilda satsningar under verksamhetsperioden. Personalstrategi och statens produktivitetsprogram I kvalitetsarbetet spelar personalfrågorna en central roll. Universiteten förbinder sig i resultatavtalet med undervisningsministeriet under avsnittet hantering och utveckling av intellektuella resurser att utveckla arbetsmiljön så att deras konkurrenskraft som arbetsgivare stärks och de anställdas arbetsförmåga och tillfredsställelse ligger på god nivå. Universiteten bör stöda de anställdas karriärutveckling samt de studerandes välmående och utveckling av studieförmågan. Målet är att uppgifter av varaktig natur skall skötas i ordinarie anställningsförhållanden. Etiska frågor i forskningen och yrket ägnas särskild uppmärksamhet. Universiteten skall främja utvecklingen av en arbetsgemenskap och ett vetenskapssamfund som präglas av jämlikhet. Åbo Akademi har i verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2007 2011 framlagt en personalstrategi som innefattar: 1. utvecklingsplaner för personalstrukturen och antalet anställda i förhållande till universitetets uppgifter, med beaktande av att de stora åldersklasserna går i pension, 2. en plan för att minska antalet visstidsanställda 3. åtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan och förbättra arbetshälsan och trivseln i arbetet 4. åtgärder som ansluter sig till införandet av det nya lönesystemet, i synnerhet med tanke på ledarskapsutveckling och -utbildning 5. uppdatering av planer som gäller jämlikhet. Planen upprepas i något förkortad form på sidorna 37 50. Uppdateringen av planens statistiska material och uppföljningen av planens utfall görs i personalberättelsen för år 2006. Utvecklande av styr- och kontrollinstrument för studierna Med medel som Undervisningsministeriet beviljat och med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi fortsätts utvecklingen av planerings-, styr- och kontrollinstrument för studierna. Dess främsta beståndsdelar är en personlig studieplan och en kursdatabas. Informationsverksamheten Målsättningen för informationsverksamheten är att utöka den interna informationen mellan förvaltningens ansvarsområden, fakultetsförvaltningen, ämnena och fristående institutioner. Satsningar görs inom området för webbutveckling, strukturering av informationen (intern/extern), grafisk utformning samt marknadsföring av utbildningen. Kommunikationsstrategin uppdateras och förnyas. Under planperioden kommer informationsverksamheten att göra satsningar på följande områden: Åbo Akademis webbsidor skall få ny struktur i enlighet med webbstrategin. I den nya webbstrukturen grupperas informationen enligt användare istället för organisation. Utvecklas nya tekniska redskap för underhåll och strukturering av webbsidor. Målsättningen är alltså att skapa ett mer användarvänligt och strukturerat informationssystem. Grafiska rekommendationer ses över och förnyas. Alumniverksamheten förstärks och utvecklas Satsningar på universitetets externa information (genom förnyad layout för tidningen Meddelanden, marknadsföringsmaterial samt webbsidor) 15

Åtgärder för att förbättra informationen om forskningsresultat, d.v.s. popularisering av vetenskapliga resultat Lärcentret i Åbo Lärcentret är en nätverksorganisation som består av Fortbildningscentralens, Datacentralens, AV-centralens, Åbo Akademis biblioteks och studieförvaltningens stöd för personalen i utveckling av undervisningen. Dessutom sköter Lärcentret en del av studierådgivningen. Lärcentret samordnar akademins virtualiseringsverksamhet i Åbo. Lärcentret finns i Åbo, medan motsvarande stöd i Vasa ges vid Lärocenter i samband med vetenskapsbiblioteket Tritonia. Lärcentrets verksamhet följer handlingsprogrammet i Strategin för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi, vilken kommer att uppdateras år 2007. Utvecklingsområden inom lärcenterverksamheten är följande: - egna utrymmen för Lärcentret med tillgång till datorklasser, utrustning för utveckling av undervisningen, hjälpcentral med rådgivning för såväl personal som studerande mm. - stabilisering av de stödtjänster för nätkursproduktion som utvecklats inom Akademins virtualiseringsprojekt åren 2001 2006 - satsning på pedagogisk-teknisk handledning för personalen i utveckling av undervisningen - olika sätt för att få lärarna uppmuntrade till att utnyttja ny teknik och nya metoder i undervisningen bl.a. genom att arrangera minikonferenser kring aktuell pedagogisk och teknisk kursutveckling, idka uppsökande verksamhet, erbjuda ett nätverk av pedagogiskt och tekniskt stöd för lärarna - kurshelheter inom personalutbildningen som stöder lärarna i användningen av teknik i undervisningen - vidareutveckling av studierådgivningen - kvalitetshandbok för verksamheten och mätare för uppföljning av utnyttjande av IT i undervisning. Lärarutbildningen Styrelsen fastställde vid sitt möte den 18 augusti 2006 en plan för strukturell utveckling av lärarutbildningen vid Åbo Akademi. Strategin är vägledande för framtida beslut om uppläggning och dimensionering av lärarutbildningen samt ger även riktlinjer för samarbete och information. Hållbar utveckling Den miljöplan för hållbar utveckling i Åbo Akademis egen verksamhet som fastställdes av styrelsen våren 1999 och som anknyter sig både till satsningarna på arbetsmiljön och till säkerhetsfrågorna är riktgivande för bl.a. anskaffningar, lokalvård, avfallshantering och trafikarrangemang. Planen anknyts också till den stora satsning på miljöfrågor som görs med finansiellt stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Styrelsen har våren 2001 fastställt miljöpolicy för Åbo Akademi. Ett åtgärdsprogram rörande Baltic 21 E- programmet har uppgjorts och styrelsen godkände i november 2003 ett miljöprogram för Åbo Akademi. Åbo Akademi utvecklar ett miljöledningssystem som samtidigt utgör en del av kvalitetssäkringssystemet vid akademin. I Vasa görs med stöd av Stiftelsen för Österbottens högskola en satsning på hållbar utveckling som berör alla enheter. Upphandlingen Under början av planperioden görs en översyn av upphandlingsprocesserna och upphandlingsrutinerna med målsättningen att bl.a. minimera upphandlingens processkostnader. De interna upphandlingsdirektiven förnyas så att de överensstämmer med de förändrade statliga direktiven. 16

Utveckling av kostnadsberäkningen Utvecklingen av den interna kostnads- och budgetuppföljningen samt kostnadsberäkningen i enlighet med rekommendationerna av en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet kommer fortsättningsvis att kräva betydande arbetsinsatser. Detsamma gäller utvecklandet av möjligheterna till registrering av arbetsinsatserna. Likaså kommer utvecklandet av intern kontroll och riskbedömning att kräva överväganden och utvecklingsarbete. Verksamhetsutrymmesstrategi Lokalstrategin för långsiktig planering och hantering av utrymmes- och fastighetsfrågor vid akademin bör uppdateras och upptas till styrelsebehandling under loppet av år 2007. Strategin skall utöver allmänna principer för lokalhanteringen också beakta de utrymmesplaner som styrelsen tidigare fattat beslut om angående verksamheten i Åbo respektive Vasa. Förutom det omfattande programmet för grundlig reparation av byggnader som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi och som innebär betydande förändringar i utrymmesdispositionen, bör strategin beakta också andra planerade och verkställda förändringar i verksamhetsutrymmena i Åbo, Vasa, Jakobstad och på Åland. Styrelsen beslöt hösten 2006 om smärre förändringar i principerna för fördelningen av anslag för interna hyror. Utfallet av systemet med interna hyror uppföljs kontinuerligt. 1.7. Samhällsservice och kulturell verksamhet Kulturverksamhet Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund förutsätter att universitetet under verksamhetsperioden fortsättningsvis utvecklar sina aktiviteter för det finlandssvenska kulturarvet, bl.a. genom upprätthållande av byggnadsmiljön och genom att vidareutveckla sina museer, arkiv och samlingar och ställa dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition. Under avtalsperioden är strävan att genom ett projekt ( Spegeln ) medvetet och långsiktigt stärka arkivens och museernas synlighet och tillgänglighet. För att kunna sprida information om museernas mångsidiga och rika innehåll till forskarsamfundet, studerandena och den stora publiken är en nätbaserad centralisering nödvändig. Den satsning som gjorts för att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla fabriksmiljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, vilket möjliggjort en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistiska området och genom projektet Kvarnen som skapade en enhetlig universitetsmiljö för Åbo Akademis verksamhet i Vasa, bör nu uppföljas genom att renoveringsprogrammet för en del av de fastigheter som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi genomförs med bistånd av statlig finansiering, vilket möjliggör en ökad koordinering och samverkan inom det samhällsvetenskapliga området och allmänt förbättrar bibliotekets, datacentralens och lärcentrets möjligheter att erbjuda studenterna de tjänster som tidsenliga studier förutsätter. Åbo Akademis kulturverksamhet är betydande. Akademiska orkestern med en av Åbo Akademi anställd dirigent har utvecklats till en stor symfoniorkester med hög ambitionsnivå. Också studentkörerna Brahe Djäknar, Florakören och Pedavoces har hög nivå och lockar stor publik. Utöver detta upprätthåller Åbo Akademi med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi Sibeliusmuseum, museet Ett hem och bildsamlingarna. 17