Landskapsarkitektsdagarna

Relevanta dokument
Attraktiva skolgårdar

Landskapsarkitektdagarna 2015

Boende för äldre 2015

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Strategisk lokalresursplanering i praktiken

Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2016

Förtätning av staden. En tätare stad behöver ett resurseffektivare NY AKTUELL KONFERENS! Att bygga kompakt, grönt och rymligt

Informationssäkerhet i kommunal verksamhet Vägen till god informationssäkerhet mötesplats och erfarenhetsutbyte

Social hållbarhet i planeringen Så går du från tanke till handling

Barns lek- och utemiljö

Boende för äldre. Boende för äldre. nu och i framtiden! som möter framtidens behov. Stockholm april

Barns lek- och utemiljö

Energideklarationsdagen 2016

Landskapsarkitektdagarna 2016

Lokalresursplanering i offentlig sektor

Urban ljussättning och belysning

Attraktiva fritidshem

Framtidens LSS-boende

Strategier för markförvärv och markresurser

Skydd mot översvämningar

Lönsam energieffektivisering av fastigheter

Vägledning i en föränderlig värld

Livskraftig näringslivsutveckling

Byggarbetsmiljödagarna Så skapar du säkra arbetsplatser och främjar en god säkerhetskultur

Attraktiv omvandling av hamn- eller industriområden Lyckade omvandlingsprojekt vägen dit

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård.

Stadskärna i utveckling

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Förtätning av staden 2015

Skydd mot översvämningar

Resursfördelning i utbildningsförvaltningen

Översvämningar på grund av skyfall

Våld i nära relationer 2013

Torg och det offentliga rummet

Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2015

Miljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

Skolans och förskolans utemiljö

Framtidens bostäder och boendemiljöer

Boende för äldre 2017

Mäta och styra den tekniska förvaltningen

Ekosystemtjänster i Samhällsplaneringen

Attraktiv kommun 2013

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Ny- och ombyggnation av förskolemiljöer 2015

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Byggeffektivitet. Ny skräddarsydd konferens med fokus praktikfall. Metoder och strategier för lyckade byggprojekt. Stockholm, maj 2016

"Rätt sagt på rätt sätt" retorik för kvinnor

Lab IV. Sociala innovationer mars Umeå

FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund augusti 2011

Framtidens dricksvattenhantering

Geriatrisk vård för framtiden

Attraktiva hotell- och konferensanläggningar

Skolbibliotek Den årliga mötesplatsen för ditt skolbibliotek. Måluppfyllelse Läslust Pedagogiska samarbeten. Stockholm, november 2016

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Lab IV. Sociala innovationer mars Umeå

Förtätning av staden 2016

Framtidens urbana trädbestånd

Skolbibliotek Det är bara att googla! Det pedagogiska navet i skolan nya roller och uppgifter BLI EN NYCKELPERSON I ELEVERNAS LÄRANDE!

Specialpedagogikdagarna

ÖP-dagarna Succékonferensen tillbaka med nytt innehåll! Rätta verktygen och senaste nytt för din kommuns översiktsplanering

STORA SERVICEDAGEN 2018

FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund augusti 2011

Nationella Utvärderingskonferensen 2013

Bipolär sjukdom Möt den samlade expertisen! Diagnostik Behandling Bemötande. Stockholm november

Resursfördelning i omsorgsförvaltningen

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Planering och utformning av skolans och förskolans utemiljö

Akutpsykiatri Hör psykospatientens erfarenheter. Bemötande Tillgänglighet Samverkan. Ett tryggt samtal om mötets betydelse

Skolbibliotek Årets mötesplats för inspiration och utveckling! En självklar rättighet och kompetenskälla för elevers utveckling

Kommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014

Resursfördelning i utbildningsförvaltningen

Framtidens vårdmiljöer

Chef för personliga assistenter 2013

Framtidens LSS-boende

Kravforum Kund och affärsnytta. Effektiva metoder och strategier för en bättre kravhantering. Stockholm november 2015

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

Konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet

Medborgarservice i kommunen

ÖP-dagarna. Planera för din kommuns framtid. Verktyg för en levande ÖP! u Konferens september 2015 Stockholm.

Framtidens kommunikatör

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,

Juridik inom Socialtjänsten

Värdeskapande stadsutveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 maj 2012

Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2014

Ny- och ombyggnation av skolmiljöer 2016

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Hemmasittare. Upptäck eleven i tid Samverkan Nå fram POPULÄR KONFERENS TILLBAKA NYTT SPÄNNANDE INNEHÅLL

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping

FRAMTIDENS LEKPLATSER inbjudan till konferens i Stockholm den november 2014

KONGRESS Katrineholm augusti. Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun bjuder in till: Foto: Hanna Maxstad

Framtidens resecentrum 2013

VÄRDESKAPANDE STADSOMVANDLING

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

Den nya akutmottagningen 2014

Resursfördelning i utbildningsförvaltningen

SOCIALTJÄNSTFORUM. - möte mellan forskning och praktik inom socialtjänsten. 8-9 november 2017 Hotel Radisson Blu, Göteborg

EN BRA UTBILDNING HÅLLER VAD DEN LOVAR. Det finns alltid plats för mer kunskap.

VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN MAJ 2013

Skanska och de globala målen

Transkript:

Skräddarsytt program utifrån era behov! Landskapsarkitektsdagarna Bildkälla: Landskapsarkitektkontoret URBIO Skapa vackra och funktionella utemiljöer Biofil stadsutveckling smartare mellanrum i en tätare stad Kampen om kommunikation Hållbar planering med cirkulär ekonomi Planera en helt ny stadsdel Spontanidrott - nya möjligheter i det offentliga rummet Verktyg för utveckling av landskapsanalyser Stockholm 9-10 september 2014 Talare MALMÖ STAD Mikael Wallberg GORA ART & LANDSCAPE Monika Gora URBIO Mattias Gustafsson TYRÉNS Katrin Berkefelt Sarah Bragée KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Örjan Wikforss KRAGH-BERGLUND Jonas Berglund eller Hans Kragh SWECO ARCHITECTS Thorbjörn Andersson RAMBÖLL Ulf Nordfjell EXPLOATERINGSKONTORET STOCKHOLM Agneta Schill Britt Berntsson RONNEBY KOMMUN David Gillanders www.teknologiskinstitut.se

Konferensprogram Tisdag 9 september 09.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 09.30 PROJEKTLEDARE NEGAR ZAERZADEH HÄLSAR VÄLKOMMEN 09.35 Biofil stadsutveckling smartare mellanrum i den tätnande staden Biofil stadsutveckling handlar om att föra naturen närmare människan genom att integrera nya former av natur i urbana landskap. Kravbilden på stadens gaturum, parker och torg kommer att förändras framöver. Landskapsarkitekturen måste därför bli mer multifunktionell och värdeskapande för att klara av att öka människors livskvalitet i framtidens tätnande städer. Q Q Vad är biofili och hur kan begreppet användas? Hur kan utemiljön främja hälsa och välbefinnande och samtidigt utveckla det naturpedagogiska värdet av biologisk mångfald i staden? Hur behöver stadens mellanrum utformas för att klara ett allt lynnigare klimat? På vilka sätt kan stadsodling och dagvattennyttjande bidra till en mer attraktiv stadsmiljö? Hur kan grönytefaktor utvecklas i framtiden? MATTIAS GUSTAFSSON, landskapsarkitekt LAR/MSA och VD, URBIO Mattias arbetar med stadsutvecklingsprojekt runt om i Skandinavien och Kina. Han skriver även om biofil stadsutveckling på Arkitektur- och Designcentrums nätportal Hållbar Stad. 10.40 Kampen om kommunikation Alla tycker att kommunikation i projekt är en viktig fråga, men ingen tar tag i den. Den här fartfyllda föreläsningen presenterar ett antal begrepp om kommunikation som verktyg att sortera sina tankar med. Information är som vatten Den ständiga förhandlingen Den professionella kampen Traditionell projektledning vid vägs ände Formell och informell kommunikation Att dela idéer Småpratets betydelse i stora projekt Landskapsarkitektens särskilda förmåga ÅRETS INNOVATÖR 2012 ÖRJAN WIKFORSS, arkitekt SAR/MSA, tekn dr och professor Örjan har byggt upp ämnet Projektkommunikation på KTH, och är nu verksam i det egna företaget Arkitekturanalys AB. Han sitter som vice ordförande i Sveriges Arkitekter och är även en flitig bloggare i ämnet på Kort sagt. 11.40 LUNCH 12.40 Landskapsarkitektens styrka i stadsutvecklingsprojekt aktuella svenska exempel Allt fler landskapsarkitekter arbetar på strategisk nivå i sina respektive kommuner eller har rollen som projektledare för stora stadsomvandlingsprojekt. Därmed ligger styrkan i kompetensen kring gestaltning och förmågan att kunna arbeta med kvaliteter i hela miljöer. Ta del av aktuella svenska exempel för att veta hur ni kan skapa levande städer där människor får vara med och skapa sin egen livsmiljö. Identitetsskapande att arbeta med stadens kvalité Hur bör landskapsarkitekter tänka när de utformar stadens offentliga rum? THORBJÖRN ANDERSSON, landskapsarkitekt MSA/LAR, Sweco Architects Vid sidan av sin tjänst på Sweco är Thorbjörn även professor på SLU Ultuna samt ledamot för Kungliga Konstakademin. Hans arbeten har blivit prisbelönta och publicerade i både Sverige och utomlands. Thorbjörn är en av våra internationellt sett mest erkända landskapsarkitekter. 13.45 Landskapsanalyser i ett vidare perspektiv I ett snabbt växande Stockholm är behovet stort av att beskriva en helhetsbild av planeringsförutsättningarna. Hur ser tillgången till stadens parker och friytor ut utifrån sociala aspekter, vardagsliv och rekreation? Hur kan vi beskriva vilka grönytor som bäst kan tillgodose behov av parker och sammanhängande gröna promenader? Hur kan vi synliggöra parktillgången med fokus på barnperspektivet när vi får stora förskolor, tät bebyggelse och små gårdar? Hur beskriver vi viktiga värden att tillvarata och utveckla i den offentliga miljön eller behovet att skapa helt nya offentliga miljöer i den förtätade staden? Verktyg vi använder för att utveckla våra landskapsanalyser AGNETA SCHILL, landskapsarkitekt LAR/MSA, Exploateringskontoret Stockholm BRITT BERNTSSON, landskapsarkitekt LAR/MSA, Exploateringskontoret Stockholm Agneta och Britt jobbar med stadsutvecklingsprojekt från tidiga exploateringsutredningar till färdiga offentliga anläggningar och har mångårig erfarenhet från konsultbranschen i ryggen. 14.50 FIKA

Konferensprogram Onsdag 10 september 15.15 Cradle to Cradle Ronneby kommuns arbete mot hållbar planering Alla inom samhällsplaneringssektorn arbetar med hållbar planering - i teorin. Hur man genomför konceptet i praktiken har få personer ett bra svar på. Ronneby kommun använder designkonceptet Cradle to Cradle för att lotsa oss igenom processen. Cradle to Cradle står för en ny, cirkulär ekonomi där material aldrig förstörs och där tillväxt, produktion och konsumtion är av godo. Att återvinna alla material kan bli näring åt mikroorganismer eller industriella processer Resultat inget avfall Förhållandet mellan ute- och innemiljön Förnybar energi och främjande av mångfald DAVID GILLANDERS, stadsarkitekt, Ronneby kommun David arbetar med översikts- och detaljplaner, bygglov, markfrågor och GIS. Han har ett särskilt ansvar för att se till att all ny bebyggelse i Ronneby byggs enligt Cradle to Cradle-konceptet. 16.15 KONFERENSEN FÖRSTA DAG AVSLUTAS KONFERENSTIPS Torg och det offentliga rummet 10-11 juni 2014 Konferensen ger verktyg för att skapa en attraktiv stadskärna med levande torg. Du får lyssna till Göran Cars en av våra mest framstående forskare inom stadsutveckling. Ta del av erfarenheter från Västerås City Årets stadskärna 2013 med utvecklad samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Dessutom för du praktiska erfarenheter kring medborgardialog, tillgänglighetsanpassning, ljusgestaltning och mycket mer. Se hemsidan för mer information och bokning 09.00 Hyllie erfarenheter från att planera en helt ny stadsdel Städers periferi är en outnyttjad resurs, i Malmö vill man ändra på det. I Hyllie planerar staden att regissera mötet mellan Malmö och Söderslätt. Ta del av erfarenheterna från Hyllie-projektet om hur ett landskapligt perspektiv kan forma stadsplanering och hur stadens tillväxt kan öka. Ambition om att bli Malmös nya framsida hur ska de lyckas med det? Hyllie en kärna för en sammanhängande stadsväv integrationsprojekt Hur tror vi att livet i Hyllie kommer att bli? Planeringsprojekt sedan mitten av 60-talet ta del av historien MIKAEL WALLBERG, projektledare för planeringen av Hyllie, Malmö stad Mikael är utbildad landskapsarkitekt med 15 års erfarenhet från både offentlig- och privat sektor. Han tog steget från gestaltning till stadsplanering då han blev projektledare för planeringen av Hyllie. 10.05 FIKA 10.30 Landskapsarkitektur och konst inspiration och nytänk! Konstprojekt skiljer sig från landskapsarkitekturprojekt; olika beställare, olika förväntningar, olika yrkesroller. I över 20 år har Monika Gora arbetat med både och. Föreläsningen är en reflektion kring hennes arbetsprocess och projekt; metoder, förutsättningar, genomförande och resultat. Vad innebär det att arbeta konstnärligt inom landskapsarkitekturen? MONIKA GORA, landskapsarkitekt, GORA art & landscape Monika Gora har arbetat som landskapsarkitekt och konstnär med sin egen studio GORA art & landscape sedan 1989. Hennes arbeten består ofta av sömlösa konstellationer av landskapsarkitektur, offentlig konst och byggnad. Monika Gora har konsekvent valt att gå sin egen väg genom sin förmåga att kombinera experimentella och utmanande projekt med praktiskt genomförbara lösningar. Hennes verk tänjer på yrkets gränser och bidrar till att skapa ny mening, nya platser och minnen. Ett urval av Monika Goras projekt publicerades nyligen av Birkhauser i monografin Light Volumes Art and Landscape by Monika Gora. 11.30 LUNCH

12. 30 Stadsförnyelse med parken i fokus och nytänkande växtgestaltning Idag råder en viss konkurrens mellan våra städer, såväl stora som mindre. Urbana rum och parker uppskattas allt mer och förväntningarna stiger. Därför har många städer insett vikten av att profilera sig med såväl urbana rum som parker. Intresset är i det närmaste lika stort från norr till söder, men klimat- och odlingsförutsättningar varierar stort. Restaurering av historiska miljöer Trädgårdsföreningen i Göteborg och Linköping Växtsamlingar Rosparken Göteborg Woodland Täcka Udden, Sjöcronas park Nyskapande planteringar kajpromenaden Norrköping Under polcirkeln, Umeå/Rådhusparken och Skellefteå/Stadsparken. Vad kan vi lära av utställningsträdgården några exempel från Chelsea Flower Show 2007, 2009, 2013 ULF NORDFJELL, landskapsarkitekt LAR/MSA, Ramböll Landskap och Plan Stockholm Ulf arbetar över hela landet med stadsförnyelseprojekt som omfattar såväl nya parker som förädling av befintliga. För närvarande med stadsparker i Skellefteå, Umeå, Stockholm, Höganäs och Lund. 13.30 Spontanidrott - nya möjligheter i det offentliga rummet Föreläsningen kommer att ta upp aktuella exempel på förändringar och möjligheter i de offentliga rummen, med fokus på utformningen av spontanidrottsanläggningar som inkluderande mötesplatser och rum för oorganiserad aktivitet. Nya förutsättningar i det offentliga rummet Varför platser för spontan aktivitet? Att planera för spontanidrott från process till genomförande Erfarenheter från Danmark, Norge och Sverige JONAS BERGLUND eller HANS KRAGH, Kragh & Berglund Kragh & Berglund startade 2003 och har under åren arbetat med stadsutveckling, parker, bostadsområden, trafikplatser, skolgårdar, stadsrum, torg och platser och idrottsanläggningar både lokalt och internationellt med kontor i Stockholm, Köpenhamn och Peking. Kontoret består av landskapsarkitekter och stadsplanerare och arbetar i ett brett fält av olika typer av projekt, allt ifrån mindre designuppgifter till större planeringsuppdrag. 14.30 FIKA 15.00 Levande stadskärnor att skapa attraktiva mötesplatser i allt tätare städer En framgångsfaktor i stadsplanering är att skapa miljöer som skapar trivsel och lockar nya invånare och besökare. Mötesplatser är något som efterfrågas allt oftare men hur skapas en attraktiv plats och vilka verktyg kan man använda för att hitta rätt i planeringen, genomförandet och utformningen? Växande städer vad skapar framgång och attraktivitet? Människor efterfrågar mötesplatser men vad betyder det och vad innehåller de? Internationella och svenska exempel, både bra och mindre bra Att arbeta med landskapsutformning och ljusdesign för att skapa attraktivitet SARAH BRAGÉE, strategisk samhällsanalys, Tyréns Sarah arbetar med stadsutveckling i tidiga skeden, med utveckling av städers och platsers själ och unika förutsättningar där människan är i fokus. KATRIN BERKEFELT, landskap och ljusdesign, Tyréns Katrin arbetar med landskapsarkitektur och stadsplanering där stadens offentliga rum är en viktig byggsten, platsens sammanhang i staden i kombination med god gestaltning ger förutsättningar för attraktivitet. 16.00 KONFERENSEN AVSLUTAS UTSTÄLLARE OCH SPONSORER Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2Bmarknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Negar Zaerzadeh på telefon 08 545 18 128 eller via e-post NZA@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket.

Bildkälla: Landskapsarkitektkontoret URBIO Landskapsarkitektsdagarna Skapa vackra och funktionella utemiljöer Som landskapsarkitekt har du en nyckelroll för planering och utformning av den fysiska miljön som vi vistas i. Du är med och planerar samhällets utveckling genom att arbeta med städer och landskap i förändring. Vi tagit fram två dagar som är skräddarsydda för dig. Få med dig verktyg och inspiration och utvecklas i din yrkesroll. Vill du skapa attraktiva och levande stadskärnor? Vill du skapa vackra och funktionella utemiljöer där stadens medborgare, bor, arbetar och vistas i? Som landskapsarkitekt arbetar du med utredning, planering och miljökonsekvensanalyser av stadens offentliga platser. Därför krävs det att du har en förståelse för människan och dess omgivning samt att har öga för detaljerna i helheten för att kunna kommunicera ut det till alla involverade. Våra svenska städer växer och blir allt mer kompakta. Det ställer höga krav på dig som landskapsarkitekt att fortfarande skapa den gröna rymliga känslan för medborgarna. Kommunikation och samverkan är två centrala begrepp för projektgrupperna, men också ofta en utmaning. Ta del av projekt där landskapsarkitekter har haft en ledande roll och inspireras av pågående arbeten. Landskapsarkitektsdagarna är mötesplatsen för er som vill diskutera aktuella fråge-ställningar och få ett ovärderligt kompetensutbyte med kollegor från hela landet. Lär dig mer om Cradle to Cradle förnybar energi och främjande av mångfald Nytänkande växtgestaltning Landskapsarkitektens styrka i stadsutvecklingsprojekt Utformningen av stadens mellanrum för att klara ett allt lynnigare klimat Välkommen! Negar Zaerzadeh Projektledare Teknologisk Institut 0765-27 55 28

Porto betalt Sverige Landskapsarkitektsdagarna Skapa vackra och funktionella utemiljöer Varför ska ni gå på Landskapsarkitektsdagarna? Lär er mer om biofil stadsutveckling Inspireras av nytänkande växtgestaltning Ta del av erfarenheter av att planera en helt ny stadsdel Få tips för att skapa attraktiva mötesplatser i allt tätare städer Verktyg för hur ni kan utveckla era landskapsanalyser Bildkälla: Landskapsarkitektkontoret URBIO TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG @ DATUM OCH PLATS www.teknologiskinstitut.se/konferens info@teknologiskinstitut.se 031-350 55 00 Stockholm Konferens: 9 10 september 2014 (3927-1) Birger Jarl Hotel, Birger Jarlsgatan 61 A PRIS Konferens ORDINARIE PRIS 6 980 kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under kaffepauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Torg och det offentliga rummet ÖP-dagarna PBL och exploateringsjuridik Trafik i staden Se www.teknologiskinstitut.se för datum och mer information ÖVRIG INFORMATION På www.teknologiskinstitut.se hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Negar Zaerzadeh NZA@teknologiskinstitut.se Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, 113 57 Stockholm