VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Relevanta dokument
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Att arbeta med ett Interreg- finansierat projekt VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Per Ericsson Görvälnverket

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Vad är ett nyckeltal?

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 10 februari 2011, kl. 09:00 på GR

Vatten Avlopp Kretslopp

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

Riskbaserat beslutsstöd

PFAS i dricksvattnet

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

TEKNISKT UNDERLAG LÄSANSVISNING

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Östersunds tingsratt. Box Östersund. Göteborg den 20december2013

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Cryptosporidium och Giardia

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Klimatanpassning i Örebro län

Vad är vatten egentligen?

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Utmaningen säkrare dricksvatten

Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar

Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Knivsta där framtiden bor

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

VA-taxa utanför verksamhetsområde Populärversion

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Ett vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VATTENVISIONEN 1

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Budgetinfo. Grundförutsättningar. Budgetarbetet. Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Kolåsens vattenskyddsområde

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Vilka är de samhällsekonomiska nyttorna och vad behövs för att dessa ska bli verklighet?

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Betänkandet SOU 2016:32 En trygg dricksvattenförsörjning

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Transkript:

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning. Ett förändrat klimat med ökad nederbörd och fler extrema väderhändelser ökar risken att smittämnen når råvattnet via orenat avloppsvatten. Detta kan leda till ökade hälsorisker för dricksvattenkonsumenten. Gränsöverskridande projekt Eftersom Sverige, Norge och Danmark har liknande erfarenheter av virussmitta i vatten är det angeläget att arbeta med frågan i ett gränsöverskridande projekt. VISK står för Virus I vatten Skandinavisk Kunskapsbank och är ett samarbetsprojekt mellan 8 organisationer i de tre länderna. VISK är delfinansierat av EU-programmet Interreg IV A.

Målbild för VISK Det övergripande målet för projektet är att bibehålla en säker dricksvattenförsörjning i Sverige, Norge och Danmark. I en stor del av de vattenburna sjukdomsutbrott som rapporteras har man inte lyckats fastställa smittämne, men mycket tyder på att det i många fall är virus i dricksvattnet. Vattenburna virus kan vara smittsamma även vid mycket små mängder, samtidigt som de då är svåra att upptäcka. Antalet risker kopplade till vattenburen virussmitta är flera.

Risker. Förändrat klimat Ett förändrat klimat med ökad nederbörd medför ökad risk att orenat avloppsvatten och smittämnen släpps ut och kan nå vattentäkter.. Orenat avloppsvatten Avloppsvatten innehåller virus från sjuka individer. Vid kraftig nederbörd ökar mängden avloppsvatten vilket medför att reningsverken inte klarar av att rena allt avloppsvatten, då bräddas en del avloppsvatten orenat direkt till recipienten, vilket ökar risken att virus når vattnet.. Råvattenkvalitet Sjöar och vattendrag kan ibland vara både vattentäkt för dricksvatten och recipient för avloppsvatten. Risk finns därför att virus kan nå en vattentäkt via utsläpp av avloppsvatten. Eftersom vattenburna virus kan smitta en individ redan vid mycket små mängder kan det räcka med några få virus för att dricksvattenkonsumenten ska insjukna.. Otillräcklig rening i vattenverk Det är svårt att få fullständig avskiljning av virus i vattenreningsverket, om mängden virus i råvattnet är stor finns risk att virus når konsumenten.. Dålig varning Då tidskrävande analyser idag behövs för att upptäcka virus i vatten är det svårt att få varning om höga virushalter i råvattnet tillräckligt snabbt för att stänga vattenintaget till vattenverket. Risk finns därför att vatten som innehåller förhöjda halter virus tas in i vattenverken och att virus då når konsumenten.. Kommunikation vid utbrott Om virus finns i dricksvattnet måste vattnet kokas innan konsumenten kan dricka det utan att insjukna. Risk finns att information inte når fram till konsumenten.. Förtroendet påverkas Om ett vattenburet sjukdomsutbrott skett finns det risk att konsumenten tappar tillit och förtroende för dricksvattnets kvalitet.

VISK:s mål: Öka medvetenheten om riskerna för vattenburen virussmitta. Ta fram bättre metoder för analys och avskiljning av virus i råvatten. Beskriva åtgärder för riskhantering vid lokala förhållanden. Utveckla kommunikationsstrategier för vattenburna sjukdomsutbrott. KONTAKT: info@visk.nu Projektledare Lena Blom Kretsloppskontoret Göteborgs Stad www.visk.nu Förväntade resultat: En säker dricksvattenförsörjning i Sverige, Norge och Danmark. En handbok för VA-verksamheter för hantering av vattenburen virussmitta. Förståelse bland olika aktörer om värdet av allmänhetens förtroende för dricksvattenkvaliteten. Ett levande kunskapsnätverk kring virusrelaterade frågor. Läs mer om våra resultat på www.visk.nu.

PROJEKTTID: april 00 mars 0 PROJEKTBUDGET:, miljoner Euro LEAD PARTNER: Kretsloppskontoret Göteborgs Stad NORSK PROSJEKTEIER: Norges Veterinærhøgskole PROJEKTPARTNERS: Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Vatten Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Kungälvs kommun, Lilla Edets kommun, Livsmedelsverket, Länssjukhuset Ryhov, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Svenskt Vatten, Danmarks Tekniske Universitet, FREVAR KF, MOVAR IKS, Nedre Romerike Vannverk, Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet, Norsk Vann, Universitetet for miljø- og biovitenskap, Veterinærinstituttet Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen

visk.nu stormen.nu miljövänligaretryck.se