Kortfattade lösningsförslag till tentamen i TNK03 007-10-19 Samtliga svar måste motiveras betydligt mer än nedanstående för att ge poäng på tentamen. Uppgift 1 Total processmedeltid = 15+9+5 = 49. Total standardavvikelse = roten_ur(4^+^+3^) = 5.39 a) 90% ger ur tabell en faktor på 1.8 ledtid: 49 + 1.8*5.39 = 55.9 h b) 100% kan aldrig garanteras, varken i verkligheten eller vid antagande om normalfördelning c) mät tillräckligt med processtider för att få statistisk signifikans, bearbeta datan manuellt eller i lämpligt datorprogram för att ta fram medel och std för varje process. Fortsätt mäta processtider regelbundet för att identifiera eventuella förändringar. d) ger minskad kapitalbindning, snabbare lev till kund, ökad flexibilitet Uppgift Exempel på faktorer som påverkar: Godsvolym Infrastruktur Pris Godsvärde Transporttid Miljöpåverkan Godskänslighet Säkerhet Flexibilitet Leveransprecision Faktorer bör förklaras och exemplifieras för full poäng. Uppgift 3 Jämna rader: 110/15 = 9.68 -> 9 rullar per container Viktproblem? 9*1500 = 13.5 ton < 6.6ton x r Sicksack: x ges av (*r)^ = (b-*r)^+x^ ger x = 44 x < r ger att det går in 9 rullar (110/15) på den nedre raden. Definitivt 8 på den övre, men kontroll krävs för att se om det går in 9. Dock ger viktbegränsningen (se nedan) max 17 rullar vilket gör kontrollen överflödig. Viktproblem? 5*1500 = 37.5 ton > 6.6ton -> max 6.6/1.5= 17.7 -> 17 rullar per cont
antal rullar per mån 30 antal cont rak 30/9 35,55556 36 cont packning antal cont sicksack 30/17 18,8353 19 cont hant kost rak 150 kr / 150 cont hant kost sick 50 kr / 50 cont tot hant kost rak 150*36 5400 tot hant kost sick 50*19 4750 Alltså, kör sicksack a) Sicksack b) jämn packning : Reu (vikt) = 9*1500/6600 = 50.8% Reu(volym) = (9*(1.5/)^*pi*1.35)/(.4*.4*1.1) = 1.% Sicksack: Reu(vikt) = 95.9% Reu(volym) = 40.1% c) Till exempel: Kundkrav Skaderisk Hanteringstider Transportkostnad och miljön påverkas av minskat antal containrar Ökad containervikt kan medföra krav på ny hanteringsutrusting och nya lastbärare Uppgift 4 Utgå till exempel från de 5 steg som beskrivs i boken: 1. Specificera värde utifrån kundens synpunkt. Tjänsten som erbjuds är en passagerarplats eller plats för gods. Se till så att flygbolaget tar rätt pris för de saker kunden tycker är viktigt. Flyger man på rätt tider? Analysera tex om måltider ska serveras ombord. Ledtiden är troligen en viktig faktor.. Identifiera processer som skapar värde. Ta bort processer (eller flighter) som inte är värdeskapande; om fraktverksamheten inte ger något täckningsbidrag ska den bort. 3. Skapa flöden. Analysera passagerar- och fraktflödena. Hela transportkedjan kan analyseras för varje flight som flygs. Försök att minimera tiden i varje delprocess. Speciellt kan mycket vinnas genom effektivare markhantering. 4. Skapa sug. I princip innebär detta att bolaget inte bör flyga där det inte finns efterfrågan. Ett sätt att dra det till sin spets vore att bolaget enbart kör charter. 5. Sträva efter perfektion. Bolaget ska kontinuerligt analysera alla processer för att hitta förbättringspotential. Vidare för att eliminera slöseri bör bolaget sträva efter att få hög fyllnadsgrad i såväl kabin som i belly hold, tex genom aktiv yield management. Vändningstiderna bör minimeras tex genom effektivare samarbete med övriga parter på flygplatsen.
Uppgift 5 avst p 1 3 4 5 dem p 0 80 40 60 70 30 0 1 80 0 60 0 35 50 8 40 60 0 65 75 35 3 60 0 65 0 15 30 5 4 70 35 75 15 0 40 3 5 30 50 35 30 40 0 3 p t c c t k 70 kost 3 10 c t k p 1 3 4 5 p 0 0 0 0 0 0 1 6400 0 4800 1600 800 4000 8800 1300 0 14300 16500 7700 3 3000 1000 350 0 750 1500 4 400 1100 4000 4800 0 1800 5 900 1500 1050 900 100 0 p t c 0 16800 8400 1600 14700 6300 summa 41500 43700 41500 3400 35950 3300 Svar a) Hos kund 5 8400 b) Kostnad för distribution från nod : 60*8*x+65*5*x+75*3*x+35*3*x + 8400 = 3300 x = 7,0544 c) Antag att kund får direktleverans från produktion Kund 4 får själv tre bilar och har ton kvar som ska samlastas. Savingsvärden Rutter Kap 5+=7 < 1 o 3 105 no -3-4- 10 <10, ok -1-3-4-7+8=15 > >10, ej 1 o 4 100 no 3 10 ok -3-4-1-1 o 5 45 no 6 ej ok -5-3-4-7+3=10 <=10, ok, full bil 3 o 4 15 no 1 3 o 5 70 no 4 1 8 <10, ok 4 o 5 70 no 4 Savings: 15+70=195 Kontroll: Tidigare kost 470 Ny kost 75 195 ok
Uppgift 6 Järnväg Miljövänligt vid eldrift Låg energiförbrukning Flyg Väg Båt Fördel Nackdel Produkter Bör ej kombineras med Dyr Lågvärdigt, tungt Flyg; ej samma typ av infrastruktur gods produkter Låg Malm, järn, trä, spårkapacitet massa, sten Snabbt vid långa sträckor Hög säkerhet Väl utbyggd infrastruktur gör att bil kan användas nästan överallt Flexibelt Billig drift Stor kapacitet Dyrt Hög miljöbelastning Hög miljöbelastning Ökar trängsel Långsamt Kan enbart färdas på vatten Högvärdiga produkter Färskvaror Reservdelar Allt möjligt Livsmedel, råvaror, konsumentprodukter Lågvärdigt, tungt gods Olja, spannmål, sten Båt och tåg, pga infrastruktursvårigheter och skillnad i produkttyp Kan kombineras med samtliga andra transportslag Flyg Uppgift 7 X = Godsvärde. Kapitalkostnader: Flyg: X*0.3*(1/365) Båt: X*0.3*(35/365) Tåg: X*0.3*(17/365) Totalkostnad flyg = 5000 + 0.00074X = 500 + 0.09589X = Totalkostnad båt -> a) X = (5000-500)/(0.09589-0.00074) = 805 147 USD b) Kostnad tåg = 4500 + (17/365)*0.3*805147 = 15750 c) Godset är relativt högvärdigt, vilket talar emot den långa transporttiden med båt. Säkerhetsaspekter talar för flygtransport, liksom ett lågt antal omlastningar och risk för godsskador. Uppgift 8 Att diskutera: Transportslag på olika delar av sträckan. Omlastningspunkter; hantering, lagring. Apelsiner är färskvaror; hållbarhet. Ganska lågvärdigt gods; kostnad för transporten. Förpackning. Enhetslast. Planering. Returtransporter.
Uppgift 9 b a) ( x + l ) x b) regler och lagar för längd, bredd, höjd och vikt, pga begräsningar i infrastrukturen. Kan överkommas mha kortkoppling, mindre hjul, ändrad infrastruktur (bättre vägar), lättare material osv Uppgift 10 Alla transportslag: Om värdet på godset motiverar den extra kostanden. Om en kund vill kunna följa sin vara. Som hjälp vid terminalhantering och planering. För transporter med långa ledtider. När leveranstidpunkten är extra viktig (tex Just-in-time)