Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu
Blues 12 Hillbilly 13 Musiktraditioner före rocken 16 Rhythm & blues 16 Gospel 16 Country & western 16 Samtidigt i Sverige 16 Rock n roll 19 Musik och revolt 19 Ge mig en vit som sjunger.. 20 Rocken når Europa 22 Samtidigt i Sverige 23 The day the music died! 23 Doowop 25 Schlock-musik 26 De stora skivbolagen 28 Phil Spector och hans flickgrupper 28 The Motown sound 29 Samtidigt i Sverige 32 Musikaliska milstolpar på 60-talet 34 Musikstafetten till England 34 The Liverpool sound uppstår 34 Sången som protest 37 Den psykedeliska tiden 38 Soul 39 Hårdrockens utveckling 41 Punk 46 New Wave of British Heavy Metal 48 Från melodi till rytm 50 Rap och scratch 50 Hip hop 50 Main Stream 53 Disco 56 Techno 58 Technomusikens källor 58 Rockens eget museum 61 Ungdomens danser förr och nu 64 Dansband 68 Breakdance 69 Reel och jig 70 Vad är jazz? 72 Ragtime 73 Scott Joplin 74 Tin Pan Alley 76 Boogie-woogie 77 George Gershwin 80 Rapsodi 82 Claude Debussy 83
Svit 86 Olika tiders basspel 87 De stora epokerna 90 Renässans ca 1400-1600 90 Barocken ca 1600-1750 91 Wienklassicismen ca 1750-1800 92 Romantiken ca 1800-1900 93 Emblemtillhörighet 96 Att vara först med det nya 99 Elgitarrens utveckling 102 Ståltrådspop 103 Jimi Hendrix 103 Banjo 106 Instrument med tungor 108 Munspel 108 Dragspel 109 Ryska instrument 111 Balalajka 111 Domra 112 Bayán 112 Att spela på sked 112 Sitar 113 Gamelan 114 Om noter och notvärden 116 Jämna och punkterade noter 116 Betonade och obetonade taktslag 116 Starka och svaga taktdelar 117 Synkoper 117 Trioler 118 Ackordens funktion 119 Skala 119 Tre viktiga ackord 122 Bluestolvan 123 Olika sätt att spela ackord 124 Skalor - musikens tonförråd 126 Skalor med halva och hela tonsteg 126 Skalor utan halva tonsteg 127 Indisk ragamusik 128 Att sätta ord till toner 132 Björn Afzelius 134 Cornelis Vreeswijk 136
FOTO: PRESSENS BILD Den amerikanske rockidolen Bill Haley och hans band, The Comets, fick en storhit 1955 med låten Rock around the clock. Den såldes i 16 miljoner exemplar och blev den unga 50-talsungdomens signaturmelodi. Bilden visar Bill Haley (mitten) och hans Comets under en repetition på Dominion Theatre i London. Den glada musiken var inspirerande och många ville spela själva. Den ena vita rhythm & blues gruppen efter den andra bildades och somliga lyckades bli lite kända. Mest känd var Bill Haley and his Comets, som fick den första riktiga hit-låten med Rock Around the Clock. Men vita artister hade sjungit country and western, innan de började sjunga rhythm & blues. Bill Haleys grupp t.ex. hade hetat The Saddlemen tidigare. Vita sångare hade ingen träning i att sjunga de svartas musik och inte den riktiga känslan. Samtidigt hade en del skivbolagsdirektörer börjat förstå, att detta med rockmusik var något att satsa på. Med rätt artist och rätt låt skulle man kunna tjäna stora pengar. Ge mig en vit man, som sjunger som en svart! sa skivbolagsdirektören Sam Philips på Sun Records. 20
FOTO: LARS NYBERG / PRESSENS BILD The Supremes i april 1970. Diana Ross längst till höger tillsammans med från vänster Cindy Birdsong och Mary Wilson. ningom en stor hitlåt tillsammans med en annan av Motowns artister, Lionel Richie: We Are the World. Stevie Wonder var tolv år, när han engagerades av Motown. Han sa: Jag tänker ha min egen musikstil, för den gillar jag bäst! Så blev det också. Efter några år gav han ut skivan Music On My Mind, som innehöll nästan bara hans egna låtar. I början av 70-talet gav bolaget ut en skiva med berömda tal av stora svarta frihetskämpar som Martin Luther King och Stokey Carmichael. Motownstilen, som från början hade varit tilltalande och elegant med musik och texter, som inte förargade den vita publiken hade blivit mer provocerande. The Temptations sjöng Message From A Black Man och Marvin Gaye protesterade mot krig och orättvisor i What Is Going On?: Brother, brother, brother There s far too many of you dying You know we ve got to find a way To bring some lovin here today - Ya Tamla Motowns musik var världsledande under lång tid. The sound of young America har man kallat den. Berrie Gordie startade sitt bolag med Rock & pop 31
FOTO: JACOB FORSELL / PRESSENS BILD RAMONES. Fr v Johnny Ramones, Joey Ramones, Marky Ramones och Dee Dee Ramones vid besök i Stockholm 1978. Punken uppstod som en reaktion mot att rocken blivit så kommersiell. I början hade rockmusiken varit enkel och glad. Vem som helst kunde riva av en rocklåt för publik på sin gitarr. Det behövdes inga stora arrangemang runt omkring. Men numera krävdes stora idrottsarenor, när en känd grupp skulle ge konsert. Långtradare lastades med mängder med utrustning, man var beroende av alla tänkbara avancerade tekniska hjälpmedel och varje spelning måste dra in oerhörda summor för att projektet skulle gå i lås. Många ville ha tillbaka den gamla goda tiden, när man inte behövde musikutbildning och kompade låtar med tre ackord. Så man revolterade mot den kommersialiserade rocken och gjorde sitt bästa för att visa, att vem som helst kunde spela och sjunga rock. Ju mer oskolat det lät, desto bättre var det. Musiken var snabb och våldsam och låtarna korta. Alla långa solopartier, som hårdrockens elgitarrister briljerat med, försvann helt och hållet. Gitarriffen var monotona. Ofta använde man två riff i en låt - ett till versen och ett annat till refrängen. Med hjälp av chockerande kläder, gröna, svarta eller blå tuppkamsfrisyrer och säkerhetsnålar genom kinderna visade man sin avsky för det etablerade samhället överhuvudtaget. Punken startade egentligen i USA med gruppen Ramones. När den första plattan kom höjdes de till skyarna av somliga, medan andra vägrade befatta sig med sådant skräp. De spelade enkel rock i ett fasligt tempo med låtar, som aldrig var mer än två - tre minuter långa. Amerikansk radio vägrade spela deras plattor, men de reste på turné till England och där väckte de stort 46
FOTO: SAULI PULKKINEN / PRESSENS Graffiti är idag en stor del av ungdomskulturen. Detta borde uppmuntras med lagliga väggar istället för som idag olagliga målningar i tunnelbanan, tyckte Röd Vänster i Hägersten och arrangerade Graffiti-fest i Aspuddens centrum. Klottret är idag ett stort problem och det är synd att man måste spendera så mycket pengar på att ta bort och sanera detta. På bilden målar graffitimålare Sasha ett verk född. Hip hop innehåller fyra olika delar: Rapping, som också kallas MC (microphone conduktor), diskjockey, break dance och graffiti. Rapparen pratar rytmiskt till musiken, som diskjockeyn gör. (Om break dance kan du läsa på sid 69). Graffiti är en konstform, som går ut på att man sprayar målningar på väggar. Men man får inte måla var som helst. Att måla på husväggar, tågvagnar, broar och räcken är skadegörelse och straffbart. Man måste använda platser som är tillåtna att måla på. Somliga anser att graffiti är klotter, andra att det är intressant konst. Det finns erkända graffitikonstnärer både Rock & pop utomlands och i Sverige samt konsthallar, som visar graffitikonstverk för allmänheten. Ikaros och Puppet är två svenska graffitimålare. Puppet har bl.a. gjort skivomslag till rapgruppen Latin Kings. N.W.A var en grupp, som blev förebild för en stil inom hip hop. Förkortningen betyder Niggaz Whit Attitude och gruppen bestod av några rappare, som gått vidare på egen hand och blivit framgångsrika var och en på sitt sätt. Där fanns Ice Cube, Dr Dre, diskjockeyn Yella och McRen. Den stil, som gruppen formade, kal- 51
Jazz är en genre precis som klassisk musik. Det är en sort för sig, som inte liknar någon annan sort. Vissa stildrag är kärnan i jazzmusiken: Rytmen är det som märks mest. I jazz spelar man synkoperat (läs om synkop på sid 117). Improvisation är ett annat stildrag. Med jämna mellanrum tystnar orkestern och då får någon av medlemmarna hitta på i stunden på sitt instrument. Ingenting av det han spelar finns på noter. I den tidiga jazzen fanns inga solister. Hela orkestern improviserade tillsammans. Jazzmusikerna är individer - de strävar efter ett eget sound på samma sätt som våra dagars rockmusiker. Man kan känna igen en viss jazzmusiker genom klangen på hans instrument. Två olika jazzmusiker låter inte lika, trots att de spelar samma instrument. Bluesens blå toner är ytterligare en viktig ingrediens. Jazzmusiken utvecklades i Amerika i början av 1900-talet. Den stora jazzstaden var New Orleans. I banden, som spelade fanns bl.a. trumpet eller kornett och för det mesta en banjo. Banjon hjälpte till att framhäva rytmen. (Du kan läsa om banjo på sid 106). Amerikanske jazztrumpetaren Louis Armstrong kan man kalla den moderna jazzens fader. I mitten av 20-talet bildade han bandet Hot Five. Bilden visar Louis Armstrong (längst fram på knä) med bandet King Oliver s Creole Jazz band på det tidiga 20-talet. De övriga musikerna är Honore Dutrey, Baby Dodds, King Oliver, Lil Hardin, Bill Johnson och Johnny Dodds. Den svarta musiken är jazzens grund. Först spelades den av svarta orkestrar, men i New Orleans fanns ju även vita musiker som blev påverkade. 1917 spelade man in den första jazzskivan och då med en vit orkester, trots att svarta musiker spelat jazz långt före de vita. När man sedan började spela in även svarta musiker, gjorde man så att man spelade in en typ av jazzskivor för den vita marknaden, en annan typ - mer hot - för den svarta marknaden. Svarta och vita hade helt enkelt inte samma smak. FOTO: PRESSENS 72
berömd jazzorkester och den skulle framföras i februari året därpå. George hade visserligen blivit tillfrågad, om han ville komponera ett sådant verk, men han hade inget lovat. Nu upptäckte han till sin förvåning, att verket redan var uppsatt på konsertprogrammet. Det måste ha blivit något missförstånd, men George började omedelbart komponera. När han satt på tåget till Boston, lystrade han plötsligt till det rytmiska dunkandet från skarvarna i rälsen. Där hade han sin rytm! Han mindes en tavla av konstnären McNeill Whistler - Nocturne In Black And Gold. Där fick han idén till verkets titel: Rhapsody In Blue. Sen använde han sig av all musik, som han tyckte om. Det blev en blandning av klassisk och modern musik; Melodier med blå toner som i bluesen, moderna klassiska tongångar som hos Stravinskij, lite ragtime som hos Scott Joplin, rytmer som i jazzen och influenser från judiska folksånger, som han hört i kvarteren därhemma. När februari kom, var rapsodin klar. Den spelades på konserten och gjorde stor succé. Verket inleds med ett klarinettsolo, som fortfarande hör till repertoaren hos alla klarinettister med självaktning. Pianostämman anses mycket svår. George Gershwin spelade den själv på konserten. Han hade utvecklats till en pianovirtuos, som få överträffade. När man lyssnar på Gershwins orkestermusik kan man höra att den är en blandning av klassiskt och jazz. Man FOTO: LENNART ISAKSSON / PRESSENS BILD Amerikanske kompositören George Gershwins Rhapsody in Blue gjorde succé när stycket uppfördes i new York 1924. Fram till 1930 befäste Gershwin sitt anseende som tidens bäste musikal-kompositör. brukar använda begreppet symfonisk jazz om hans stil. Sångerna däremot tillhör det tidiga 1900-talets populärmusik. George Gershwins liv blev inte långt. Han drabbades av en hjärntumör, som upptäcktes för sent och dog 1937, vid 39 års ålder. Men under sitt sista år i livet hann han komponera ett annat stort verk, en jazzopera. Porgy and Bess är avsedd för svart ensemble. Den handlar om de svartas villkor i 30-talets Amerika och i centrum står en vacker men sorglig kärlekshistoria mellan krymplingen Porgy och hans käresta Bess. Många sånger ur operan har blivit örhängen. En av dem är Summertime, som sjungs över hela världen. Klassisk musik 81
När man har åsikter, som skiljer en från mängden, känns det bra att hitta andra med samma åsikter. Man behöver någon att höra ihop med. Ibland har man behov av att visa, att man hör till en viss grupp. Det är vanligt, att man har speciella märken eller en speciell klädstil. Detta brukar kallas för emblemtillhörighet. Att förknippa musik med olika klädstilar är ingen ny företeelse. På 1940-talet kunde man se, vilka ungdomar, som lyssnade på swingmusik. Pojkarna kallades swingpjattar. De hade stora kavajer och snäva byxor med pressveck, som var lite korta i benen, vita strumpor och hatt med stora brätten. Flickorna hade små koftor och vida knäkorta kjolar, som svängde i dansen. Karl Gerhard hette en stor underhållare på den tiden. Han skrev roliga och bitska texter om allt som hände. Jazzgossen heter en text om en swingpjatt: Se, där kommer ju en gosse med en byxa som är rakknivsvass. Mockaskorna har han på sej, och hans hobby är att dansa jazz. Han är smal och smärt om midjan och han ler i mjugg. Han har skärp om lilla midjan och i pannan lugg. Raggare dök upp på 50-talet. Rag- Raggare och mods garna hade stora amerikanska bilar och lyssnade på Elvis och amerikansk rock n roll. Läderjacka och snäva byxor ingick i stilen. Håret kammades med gelé och formades, så att det låg slätt uppåtkammat, gärna med en våg i pannan eller en väl formad lock som hos Bill Haley. Flickorna hade också snäva byxor, platta skor och en sjalett om huvudet knuten i nacken eller under hakan. På 60-talet kom modsen. De lyssnade på de engelska popbanden The Kinks, The Small Faces och The Who, som satte sig upp emot gamla regler och normer och sjöng om My Generation. Modsen klippte håret som Beatles, klädde sig i grön parkas och susade FOTO: ULF H HOLMSTEDT / PRESSENS BILD 96
Västerländsk musik går oftast i dur eller moll. Dur- och mollskalorna utvecklades på 1600-talet under den epok, som kallas barocken. Då började man komponera musik efter regler, som används än idag. Kompositören Debussy, som inte tyckte om regler i musiken över huvud taget, gillade bäst den musik som skrevs före barocken - före dur och moll. En skala innehåller de toner, som man använder i ett visst musikstycke. En låt, som går i C-dur använder tonerna, som finns i C-dur skala. Den ser ut så här: En låt, som går i D-dur använder tonerna i D-durs skala. Den ser ut så här: I låten, som går i D-dur har man bytt ut tonen F mot Fiss (F#), som man spelar på den svarta tangenten. Tonen C spelas också på en svart tangent och heter Ciss. (Om detta kunde du lära dig i Kring musiken 2) I dur och mollskalorna har tonerna olika funktion. Man kan nästan säga att vissa toner är viktigare än andra. Den första tonen i skalan kallas grundton. På musikspråket kallas den även för tonika. En melodi klättrar uppåt eller nedåt, men den vill hela tiden helst tillbaka till grundtonen. Melodin börjar ofta på grundtonen - men inte alltid - och den slutar på grundtonen. Om musikern skulle sluta på en annan ton, skulle vi tro att låten inte var slut. Titta på noterna till Spanien, Till Paris och Petronella ( Kring musiken 2, kap. Att göra en melodi)! De är exempel på låtar, som använder C-durskalans toner och börjar och slutar på grundtonen. Låten Lunka på däremot börjar på en annan ton men slutar på grundtonen. Hur gör man musik? 119
Du är det finaste jag vet! Du är det dyraste i världen! Känner du igen texten? De svenska orden har Björn Afzelius skrivit till musik från Kuba. Hans Sång till friheten har nästan blivit en svensk folksång. På 70-talet dominerades musikscenen i Sverige av en rörelse, som kallades progg (progressiv musik). Rörelsen var politisk. Man protesterade mot en värld, som man upplevde som allt omänskligare och ojämlik. Man menade att den ena halvan av världen levde gott på den andra halvans bekostnad. Men ingen behövde äga så mycket, att man levde i ett överflöd. Vi borde dela med oss och hjälpas åt. Solidaritet var ett honnörsord. Det största proggbandet hette Hoola Bandoola. Medlemmarna hette Mikael Wiehe och Björn Afzelius. För Björn Afzelius, liksom för så många andra vid den här tiden, startade intresset med Elvis. Det var Elvis, som fick mig att börja spela! brukade han säga. Han var tolv år och fick sitt livs största upplevelse, när han hörde Elvis i radion. Beatles var nästa stora inspirationskälla och av Bob Dylan lärde han sig att pop- och rocktexter kunde vara som poesi och bära fram viktiga budskap. Björn Afzelius föddes i Huskvarna 1947. Han flyttade till Skåne i slutet av 60-talet för att gå i skola och utbilda sig till lärare. Men han träffade Mikael Wiehe och fick helt andra planer. Wiehe inspirerade honom till att skriva egna sånger. Samtidigt som han spelade i Hoola Bandoola gav han ut egna skivor. Han skrev arga visor om förtryck, han skrev om frihet och om kärlek. I en av sina mest kända sånger använder han myten om den grekiske gossen Ikaros, som får vingar och flyger på himlen med sin far. Flyg inte för nära solen! säger fadern - då blir du bländad och svedd! Men Ikaros är glad och fri och flyger allt högre och faderns varningar slår in: Hettan från solen smälter vaxet FOTO: STEFAN BORGIUS / PRESSENS BILD 134