Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala och Norrköping 7 lantbrukskunder med ca 13 ha 1
Upplägg Optimal odlingsareal Lönsamhet Vad händer med skördarna när gården växer Hur har gårdsstorlek/management betydelse? Storlekseffekter på kostnader och intäkter Optimal odlingsareal vad är det? Omöjligt att säga vad som är optimalt Det är däremot viktigt att fundera på sitt mål i företaget och därefter fundera vad som är optimalt 2
Optimal areal beror av lönsamheten! 9 8 7 6 5 kr/ha 4 3 2 1-1 Intäkter Utsäde Gödsel Växtskydd Maskinkostnad Lön TB 2-2 Medel Top 5 Botten 5 Medel top 5 Höstvete 12 1 1,3 kr/kg 8 1,16 kr/kg 6 4 2 Skörd kg/ha Skördeintäkt kr/ha Totala intäkter kr/ha Medel Top 5 3
8 7 6 5 Medel botten 5 Höstvete 1,16 kr/kg 1,12 kr/kg 4 3 2 1 Skörd kg/ha Skördeintäkt kr/ha Totala intäkter kr/ha Medel Botten 5 God lönsamhet bygger på Veta vilka riskpreferenser man har Ha strategier för försäljning och dessutom följa den! Aktivt agerande på marknaden En bra grund för detta är att veta sin produktionskostnad 4
Produktionskostnad TB 2 höstvete 2,5 2 1,5 kr/kg 1,5 Produktionskostnad olika skördar 2,5 2 1,5 kr/kg 1,5 1 2 12 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Produktionskostnad aktuell skörd Produktionskostnad +1 ton i skörd Produktionskostnad +2 ton skörd Eftersom 211 var ett år med låga veteskördar kan produktionskostnaden var hög. Med denna bild vill vi visa hur produktionskostnaden ändras vid olika skördenivåer 5
Vad händer med skördarna när gårdar växer? Utgå från VäxtRåds DEKA Genomfört Drifts Ekonomisk Analys sedan 1982 på individuella kunder. Antalet deltagare varierat mellan ca 15-8 st Samlat in ekonomiska uppgifter som Skörd, pris Kostnader för insatsvaror, maskiner, arbete, torkning mm Höstveteskörd 1 9 8 7 6 kg/ha 5 4 3 2 1 26 56 52 39 72 9 34 51 33 66 1 21 69 31 62 28 37 73 7 87 11 8 65 42 5 32 m 76 15 4 3 83 85 54 2 23 24 18 19 6 7 12 45 8 79 4 14 29 86 47 3 89 53 77 1 12 17 71 22 6
Medelskördar höstvete 1982-211 8 7 Kosack Olivin/Harnesk 6 5 kg/ha 4 3 2 1 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Varför ökar då inte skördarna mer? Ett helt nytt projekt har fått pengar till att undersöka detta Min åsikt är det beror på: 9 öres lantbruket lever kvar mer fokus på kostnader än intäkter Managementet påverkar skörden och blir allt viktigare då gårdarna växer Eftersatt markavvattning och P-tillförsel 7
9-öres fokus Högre spannmålspriser gör att man måste flytta fokus från kostnader till intäkter 5 öre dyrare gödsel höjer endast produktionskostnaden 5 öre Sista månaden har höstvetepriset varierat ca 3 öre Tyvärr har inte ens alla rådgivare förstått detta! Varför har gårdsstorleken/ management betydelse för skörden? 8
Effekt av större areal? År 9 Medelskörd VäxtRåd höstveteskörd Gård X 8 7 6 kg/ha 5 4 3 2 1 År 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Odlad areal ha 315 279 279 288 343 37 563 657 657 Areal hos medelgården på VäxtRåd 35 3 25 2 ha 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 9
Tidsåtgång i Växtodlingen 2 åtgick ca 5 tim/ha eller totalt 99 tim i växtodlingen på medelgården 25 åtgick ca 4,3 tim/ha eller totalt 15 tim i växtodlingen på medelgården 211 åtgick ca 4 tim/ha eller totalt 118 tim i växtodlingen på medelgården VäxtRåds medelgård 2 tim ökad arbetstid 1 tim av dess är för veteodling Av dessa ska ca 6 tim ytterligare utföras i aug/sept Detta kommer med stor sannolikhet medföra att etableringen av höstvete görs senare än optimalt 1
Såtidpunktsförsök Skånska försök 211 och 212 4 tidpunkter Såtidpunkt Skörd 15-sep 1 1-okt 13 15-okt 97 1-nov 91 1 % lägre skörd vid sen sådd är i nivå med danska såtidpunktsförsök i eko och även äldre mellansvenska försök 6 kg lägre skörd 1 kr lägre intäkt/ha 7 Skördar sorterat på gårdsstorlek 3 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4 41 42 43 44 45 46 47 48 11
Skördar sorterat på gårdsstorlek 5 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1111213141516171819221222324252627282933132333435363738394414243444546474849551525354555657585966162636465 Skördar sorterat på gårdsstorlek 6 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 4 41 42 43 44 45 46 47 48 49 5 12
9 Skördar sorterat på gårdsstorlek 8 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Hur sköter du dina brukningsenheter? 13
14
Storlekseffekter I Storleken framförallt negativ de år då skördarna är lägre Beståndet kan då inte kompensera för sämre etablering och timing Utsprida brukningsenheter eller väldigt rationell drift riskerar att leda till större skördevariation Maskinkostnad + arbete (kr/ha) 35 3 25 2 15 1 5 1 4 7 1 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 46 49 52 55 58 61 64 67 15
Totala kostnader (TB 2 ) kontra storlek 14 12 1 8 kr/ha 6 4 y = 5,8853x + 9499,4 R² =,4149 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ha 14 Intäkt per ha kontra stolek 12 1 8 kr/ha 6 y = 5,1388x + 1164 R² =,42 Serie1 Linjär (Serie1) 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ha 16
Storlekseffekter II Större gårdar har lägre kostnader men Större gårdar har också lägre intäkter/skördar per ha men Totala intäkten är troligen större förutsatt att resultatet är positivt Viktigt att på större gårdar fokusera på management för att inte tappa i skörd 17
Sammanfattning När gårdarna växer riskerar skördarna att sjunka Främsta orsakerna är: Svårare att göra allt i optimal tid Effektiviseringen har gått för långt 9 öres-tänket hämmar skördeutvecklingen Viktiga saker att förbättra för att öka skörden Fosforgödsling 18
Fosforgödsling Minst 5 % av all svensk åkermark finns i fosforklass I - III- I dessa fall bör mer fosfor tillföras än vad som förs bort för att inte tappa skörd Källa: Yara 19
Veteskörd kontra P-giva 1 9 R² =,3942 8 7 skörd kg/ha 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 kg P Viktiga saker att förbättra för att bibehålla skörden Fosforgödsling Markavvattning 2
Underhåll av dränering Underhåll av dränering Kontrollera dikesögon och vattennivån i utloppsdiken 21
Dränering Dränering från 5-talet. 15 årigt rekord i nederbörd 212 Kostnad för markavvattning och skördetapp 22
Slutsatser Viktigt att ha fokus på lönsamheten och skörden Den enskilda bondes skicklighet påverkar skördarna mer än läget på gården eller förutsättningarna i fält Storleksrationaliseringen påverkar skördeutvecklingen negativt Låga givor av P riskerar att hämma skörden Markavvattningen är eftersatt och begränsar etableringstidpunkten och grödans utveckling samt skörden Vad händer när gården växer? Svårare med timing Hur syns det Större krav på ledarskap ex med VR och dåligt gårdsexempel Slutsats 23
gårdsstorlek Tillgänglig tid under optimal etableringstid Maskinpark/maskinstorlek Övrig verksamhet Hantering av brukningsenheter förr var 1 ha 1 skiften förra ägaren hade det som 1 skiften och arrendator sköter det som 1 skifte Geografiskt läge Dalarna så vete senast första dagarna i sept skördar vårsäd under sept = svårt Tillgång till areal Äga arrendera Arrenderad eftersatt odlingsvärde Större gårdar har svårare att hinna med Mental inställning 9 öres tänk AgriB Fältförutsättningar 24
12 1 R² =,4319 bekämpningskostnad kr/ha 8 6 4 2 R² =,346,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 skörd ton/ha insektsbeh ogräsbeh Linjär (insektsbeh) Linjär (ogräsbeh) Kostnader TB 2 kontra storlek 4 35 3 25 2 R² =,4889 Serie1 Linjär (Serie1) 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 25