Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund 6 Syfte 6 Varför KPB? 7 Vad är KPB? 7 Övergripande metodbeskrivning 8 Analysmodell... 9 Resultat av jämförelserna mellan deltagande kommuner...11 Inledning till analyserna 11 Brukarmixanalys 12 Ordinärt och särskilt boende 13 LSS 17 Produktivitetsanalys 19 Kostnad per hemtjänsttimme 19 Kostnad per dygn i särskilt boende 22 Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 24 Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS, egen regi 26 Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS egen regi 28 Övriga analyser och åtgärder 30 Konsumtionsanalys 30 Resultatanalys 36 Sammanfattande analys...38 Diskussion...41 Kontaktpersoner...42 Appendix 1 - Standardinsatslista...43

Sammanfattning Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldreoch handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Rapporten bygger på 2008 års KPB-data från fyrtiosex kommuner. Jämförelserna har gjorts utifrån följande perspektiv: Brukarmix Produktivitet Konsumtion Resultat kvalitet Jämförelserna visar en stor variation mellan kommunerna. Den sammanfattande analysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis skiljer sig andelen brukare med en kostnad över 600 000 kr (s.k. ytterfall) från lägst andel 0,7 % till högst andel 22 %. Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr. Kostnad per dygn i särskilt boende varierar från 1 237 kr till 1 803 kr. Medelkostnaden varierar från 176 860 kr till 312 277 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 782 kr till 21 767 kr. I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har definierats t.ex. vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner. Några orsaker som kan nämnas är bl. a. Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst. En låg produktivitet. En relativt sett äldre befolkning. Genom att inom varje område analysera variationerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. I rapporten redovisas några exempel på analyser från enskilda kommuner som utifrån KPB arbetat med förändringar och förbättringar inom verksamheten. Några effekter som kommuner har fått av arbetet med KPB är: Antalet ytterfall inom ordinärt och särskilt boende har minskat. Kostnaden per dygn inom särskilt boende har minskat. Bättre struktur i grunddata samt kvalitetssäkring av data i verksamhetssystemen. Kostnadsmedvetenheten har ökat på flera nivåer i den kommunala organisationen. Informationen har kunnat användas i förbättringsarbete och för att få kontroll över kostnaderna inom specifika områden. Metoden skulle även kunna utvecklas för att göra tydligare uppföljningar av specifika målgrupper (t.ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). Det kan finnas ett mervärde om insatser till olika målgrupper kan följas upp och att uppgifterna används i analyser, jämförelser och prioriteringar.

Inledning Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar. Inom ramen för projektet InfoVU, som avslutades 2004, utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Syfte Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. KPB har rönt stort intresse bland kommunerna vilket medfört en vidareutveckling och spridning av metodiken. För varje år har ca tjugo kommuner tillkommit. I rapporten redovisas jämförelser för fyrtiosex kommuner avseende utfall år 2008. I dagsläget har sammanlagt sextiosex kommuner infört KPB och fler väntas att ansluta under året. Orsaken till att inte fler kommuner redovisas i rapporten beror på att de antingen nyligen påbörjat arbetet eller att utfallet inte var klart när denna rapport skrevs

Varför KPB? Det främsta användningsområdet med KPB är för uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen, men kan också användas i andra sammanhang.nedan följer några exempel på områden men KPB kan utgöra ett underlag. Lågkonjunktur medför ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag. I dagsläget pågår det ett omfattande arbete i många kommuner med att införa kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av service- och omvårdnadstjänster. Med denna möjlighet är det extra viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader. Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet. Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna med bl.a. produktivitet och kostnader är information från KPB ett viktigt komplement. Inför inlämnandet av Räkenskapssammandraget för 2008 infördes en ny flik där kommunerna skulle beskriva sina kostnader för hälso- och sjukvård. För att på ett korrekt sätt kunna beskriva dessa kostnader krävs en förbättrad registrering av kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser. Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem diskuteras i flera kommuner. Att styra resurser efter hur brukarnas behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är viktigt för ett välfungerande resursfördelningssystem. Socialstyrelsen har nyligen publicerat den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom. I riktlinjerna pekar Socialstyrelsen bl.a. på behovet av adekvata utredningar och vikten av att ställa diagnos på personer med demenssjukdom. Detta kommer givetvis att påverka insatsernas utformning. Att beskriva kostnader och prestationer inom detta område kommer därför att vara viktigt för kommunerna. Vad är KPB? Kostnad per brukare är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

Övergripande metodbeskrivning Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används. Steg i KPB-metoden Ekonomisystem Definitioner Kontoutfall Indentifiera verksamheten och insateser inom vård och omsorg Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Skapa översättningstabell från redovisningen Allokeras till Sammanställda kostnader per insats Förs till Sammanställda kostnader för gemensamma verksamheter Förs till Volymer, brukaruppgifter Kostnad beräknad insats Förs till Allokeras till Förs till Verksamhetssystem Kostnad per brukare Validering Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras Nedan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden. 1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg. 2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. 3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter: Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t.ex. hemtjänst). Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser. 4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. En uppdaterad lista på samtliga insatser inom äldre- och handikappomsorg återfinns i appendix 1. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med den totala volymen i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad per insats. 5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. 6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader och volymer har kommit med och fördelats rätt.

Analysmodell Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats. Analysmodell för KPB Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende) Analys av produktivitet (insatsjämförelse) KOSTNAD PER BRUKARE - Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat) Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka hur brukarna fördelar sig på olika kostnadsintervall och om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende? Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på? Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

De olika dimensionerna i analysmodellen sammanfattas i en jämförande matris. Rapporten följer analysmodellens olika dimensioner. I respektive dimension har ett urval av indikatorer valts (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen). Dessa är: Produktivitet Hemtjänsttimme Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd). Särskilt boende Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende). LSS-boende Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi. Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad. Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut. Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Intervallerna beräknas inte på samma sätt som i öppna jämförelser utan bygger på erfarenhet, diskussioner i expertgrupp, flerårsanalyser m.m. Detta beskrivs på ett detaljerat sätt senare i rapporten. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen. Samtliga indikatorer presenteras under avsnittet sammanfattande analys. Brukarmixanalys % ytterfall över 600 000 kr ord/säbo Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr. % ytterfall över 1 000 000 kr, LSS Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 1 000 000 kr. Medelkostnad Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg. Konsumtion Kostnad per invånare Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg. I dagsläget ingår inte några resultatindikatorer i KPB-modellen Med resultatindikatorer menas här t.ex. funktionsförändringar/förbättringar hos den enskilde brukaren. Detta är ett viktigt utvecklingsområde, I resultatavsnittet redovisas ett exempel på resultatredovisning från Borlänge kommun. 10

Resultat av jämförelserna mellan deltagande. kommuner Inledning I denna rapport presenteras jämförelser mellan de fyrtiosex kommuner som reodovisat utfall för 2008. Det underlag som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala summan kostnader som redovisas på individnivå är 15,9 miljarder för de fyrtiosex kommunerna. Ytterligare ca.4 miljarder finns med i materialet antingen som öppna insatser eller insatser som inte redovisas på individnivå. Det totala invånarantalet som kommunerna representerar uppgår till ca 1,28 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 14 % av Sveriges befolkning. Kalkylen innefattar ca 70 990 brukare. De kommuner som ingår i våra jämförelser utgörs av både större och mindre kommuner samt storstads- och landsbygdskommuner, och de är spridda över hela landet. Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga För Askersunds kommun avser materialet endast Härnösand ett halvår 2008. Materialet har sedan räknats upp Högsby till helårssiffror. Resultaten från denna kommun Höör bör därför analyseras med försiktighet. Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla Lindesberg Kommuner som deltar som deltar i KPB (20) Kommuner som deltar som deltar i KPB och är med i rapporten (46) 11

Brukarmix Syftet med att jämföra brukarmix är att, genom att brukarna fördelas på olika kostnadsintervall, undersöka om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds. Exempel på frågor som kan besvaras är: Hur ser brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende? Ordinärt och särskilt boende Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende. Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende Askersund Gällivare Lax å Älvkarleby Skurup Falun Växjö Svedala Färgelanda Vansbro Älmhult Borlänge Bollnäs Herrljunga Säffle Berg Ronneby Norberg Boden Bräcke Gotland Övertorneå Kumla Alvesta Umeå Hammarö Karlstad Katrineholm Sundbyberg Eslöv Skara Laholm Lindesberg Varberg Tierp Robertsfors Ängelholm Örebro Bengtsfors Bollebygd Dals-Ed Östersund Enköping Grästorp Mellerud 0-50000 50000-600000 600000-1000000 12 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

De kostnadsintervall som valts är 0-50 000 kr och över 600 000 kr. Dessa intervall har valts av två olika skäl: 0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix. Hur kan dessa brukares behov av insatser hållas på en låg kostnadsnivå även i framtiden? Vilka satsningar på förebyggande insatser görs i kommunen? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare? Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k. ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. En hög andel brukare över 600 000 kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en bristande balans mellan insatser i ordinärt och särskilt boende. Nivån är vald för att fånga in t ex höga kostnader för ett dygn i särskilt boende, omfattande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende. Diagrammet på föregående sida visar: Skillnaderna mellan kommunerna går från lägst ca 0,7% till 22,0% andel brukare med en kostnad över 600 000 kr på Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare) Kommentarer: Av materialet framgår att kommuner som nyligen påbörjat arbetet med KPB har en högre andel ytterfall än kommuner som har arbetat med KPB några år. Kommunerna har i arbetet med kostnad per brukare analyserat kostnadskrävande brukare och flertalet har genomfört åtgärder för att minska antalet. En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i en brukarmix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda resultat- och kostnadsförbättringar inom äldre- och handikappomsorg. Produktiviteten påverkar antalet ytterfall Strategiskt val av kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall (t.ex. en satsning på ett specialteam) En äldre befolkning kan påverka andelen ytterfall Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område? Vad är det för typ av åtgärder som genomförs inom kommunerna för att förbättra brukarmixen under året med underlag från 2008? En enkel åtgärd som kommuner såsom Säffle, Gotland och Borlänge m.fl. har genomfört är att ta fram rapporter på aktuella ytterfall. Väntar kostnadskrävande personer med omfattande insatser inom ordinärt boende t.ex. på en plats i särskilt boende? Biståndsbedömare och enhetschefer har informerats om resultatet. Biståndsbedömare är inte alltid medvetna om ekonomiska konsekvenser för val av insatser och nivåer varvid ekonomisk information kan skapa nya perspektiv inför biståndsbedömningen. I Säffle kommun har t.ex. information om kostnadskrävande brukare inom hemtjänsten tagits fram varje tertial för att sammanställas och diskuteras. Falu kommuns kalkyler har visat att äldreomsorgen har en stor andel ytterfall i ordinärt boende i förhållande till andra kommuner. För att minska andelen brukare med stort vårdbehov i ordinärt boende har kommunens äldreomsorg infört strukturerade rutiner för att uppmärksamma dessa brukare. Då en brukare når ett visst vårdbehov i ordinärt boende gås ärendet noggrant igenom på en högre ansvarsnivå för att eventuellt hitta alternativa lösningar som bättre kan tillgodose brukarens specifika behov, t.ex. plats i särskilt boende. En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer ett exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006, 2007 och 2008. 13

10 dyraste ärenden 2008 De 10 dyraste ärandena 2008 och vad de kostade 2006 och 2007 i Borlänge kommun inom ordinärt boende 10 dyraste ärenden 2008 3500000 3000000 2500000 Kronor/år 2000000 1500000 2008 2007 2006 1000000 500000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 14 Diagrammet visar de tio dyraste ärenden 2008 och vilka kostnader dessa individer generade 2006 och 2007. Fyra ärenden hade inga insatser alls enligt SoL under 2006/2007 utan blev direkt ytterfall. En orsak till detta förhållande är att riktlinjerna för insatserna reviderats i Borlänge har. En insats som benämns som hemtjänst i assistansliknade form har börjat tillämpas enligt de riktlinjer som utarbetats. Insatsen vänder sig till personer med omvårdnads- eller tillsynsbehov där behovet inte kan tillgodoses genom punktinsatser från hemtjänsten. Detta har gjort att brukare som tidigare bl.a. var aktuella inom LSS-lagstiftningen nu får omfattande insatser inom SoL. De brukare som ökar sina kostnader från 2006/2007 till 2008 beror främst på ökade hemtjänstinsatser under natten. Åtgärder som Borlänge kommun har initierat är att se över utformningen av insatsen hemtjänst i assistansliknande form. Nämnden har beslutat att ändra delegationsordningen för denna insats så att arbetsutskottet får delegationen. För närvarande är det 53 brukare som fått insatsen och den kostar igenomsnitt 264 000 kr per plats och år. Flertalet av dessa brukare finns i Borlänges ytterfall. Brukarmixanalysen hjälper Borlänge kommun att på ett konkret sätt arbeta med att effektivisera verksamheten. Örebro kommun hade 2006 omfattande kostnader på drygt 20 miljoner kr för utskrivningsklara patienter på sjukhuset. Bristen på permanenta boendeplatser främst för personer med demenssjukdom medförde svårigheter att skapa en fungerande vårdkedja. I vårdplaneringssammanhang fanns inte heller några ekonomiska incitament för att ta hem brukarna från sjukhuset så fort som möjligt. Under 2007 lanserades ett projekt för att minska kostnaderna för utskrivningsklara, en nollvision vad gällde utskrivningsklara patienter med betalningsansvar. Brukare som hade behov av korttidsplats och som inte kunde få det i direkt anslutning till sjukhusvistelsen fick åka hem till sin ordinära bostad i väntan på att få en plats. Nya rutiner och extra ersättning för resurskrävande brukare gjorde att kostnaderna för utskrivningsklara minskade till cirka fem miljoner kr under 2007 och till knappt tre miljoner kr under 2008. En stor del av kostnaderna för utskrivningsklara överfördes under 2008 till insatser inom hemtjänsten och ett nytt särskilt boende vilket medfört en bättre fungerande vårdkedja.

Varbergs kommun har varit en av pionjärerna för att införa Lagen om valfrihet (LOV). Under 2008 var det ett dussin olika externa utförare anslutna till kundvalet. De utför ca 57 000 hemtjänsttimmar (egen regi 259 000 timmar). Vid införandet av kundvalssystem bör förändringar i brukarmixen analyseras. De första analyserna i Varbergs kommun visar på att antalet brukare med lägre andel insatser (kostnadsintervallet 0-50 000 kr) ökar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om detta beror på valfriheten. Det totala antalet hemtjänsttimmar har ökat sedan införandet. I Svedala kommun gjordes under 2007 en prognos för den kommande befolkningsutvecklingen. Kommunen är en expansiv kommun med framtidstro och inflyttning (bl.a. av närheten till Malmö). Befolkningsprognosen visade på ett stort behov av nya platser i särskilt boende i framtiden. Vid genomförd KPB-analys har nya perspektiv på framtida behov och brukarmix framkommit. Brytpunktsanalys inom ordinärt (ordbo) och särskilt boende (säbo), 2007 och 2008. Antal brukare i olika kostnadsintervall 400 Brytpunktsanalys - ordinärt och särskilt boende 2008 350 300 Antal brukare 250 200 150 100 50 0 0-50000 50000-100000 100000-200000 200000-300000 Ordbo 2008 349 75 74 27 11 4 0 4 Säbo 2008 7 12 10 12 6 14 34 60 Kostnadsintervall 300000-400000 400000-500000 500000-600000 600000-1000000 15

Diagrammet visar antalet brukare i olika kostnadsintervall med insatser inom ordinärt och särskilt boende 2008. Diagrammet indikerar hur många brukare i ordinärt boende som är mer kostnadskrävande än en plats i särskilt boende. I Svedala kommun återfinns nästan alla kostnadskrävande brukare inom särskilt boende. Svedala har över 10 % ytterfall inom särskilt boende. Närmare analys visar att nivån på hemtjänstinsatser vid inflyttning till särskilt boende är låg (under 200 000 kr). Detta medför att kommunen binder höga kostnader per brukare tidigt (tidig brytpunkt). Det har också varit problem med att ha en god beläggning inom särskilt boende, vilket i sin tur även har medfört höga dygnskostnader inom särskilt boende (se även analysen om kostnad per dygn inom särskilt boende senare i rapporten). Svedala kommun har initierat åtgärder för att förbättra mixen mellan ordinärt och särskilt boende. Det dyraste särskilda boendet (ett boende med få platser) kommer att göras om till ett LSS-boende i stället. På så sätt förbättras brukarmixen. Det är viktigt att på ett tidigt stadium förebygga ytterfall. Arbetar biståndsbedömarna aktivt med detta? Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet 100 000 300 000 kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut. Dessa brukare befinner sig i riskzonen för att under kommande perioder bli ytterfall. En annan orsak till ytterfall i kommunerna kan vara en hög andel platser inom korttidsvård. Brist på särskilda boendeplatser, höga kostnader för utskrivningsklara eller mindre bra fungerande vårdkedjor från landsting till kommun kan medföra att tyngden på de brukare som vistas inom korttidsvården ökar. Östersunds kommun har sedan 1997 ca 25 % av äldreomsorgen utlagd på entreprenad. Östersunds kommun genomförde 2008/09 en ny kombinationsupphandling av insatser inom ordinärt och särskilt boende då merparten av avtalen löper ut 2009. Bakgrunden till de nya metoderna för upphandlingen som användes var dels för att underlätta för mindre företag att vara med och konkurrera om uppdrag och dels att göra verksamheten så effektiv som möjligt. I samband med denna upphandling gjordes en större genomlysning av verksamheten. Hemtjänstområden omorganiserades för att få en ökad produktivitet. Genom förändring av gruppernas storlek och hänsyn till geografiska avstånd förbättrades förutsättningarna. Denna förändring var viktig att genomföra för att varje hemtjänstområde ska vara nog stort för att kunna drivas utan att företaget som lämnar anbud måste ha en existerande verksamhet i kommunen. Vissa delar av verksamheten som effektivare kunde skötas i en kommungemensam organisation lyftes ur entreprenaden. T.ex. flyttades hälso- och sjukvårdspersonal kvällar, nätter och helger till en central enhet för att skapa likartade förutsättningar. Sammantaget har upphandlingen medfört omfattande kostnadsbesparingar. I Östersund kommun har de även diskuterat att låta hemtjänsten och korttidsvården finnas under samma ekonomiska ansvar för att skapa ett tydligare processansvar. Ett annat exempel på en tänkbar åtgärd är att specialgranska vårdtunga brukare inom korttidsvården som har beslut om växelvård för att se om dessa insatser skulle kunna utföras av hemtjänsten i stället. En resurskrävande växelvård binder resurserna till boendet på ett annat sätt än i hemtjänsten. Bodens kommun hade 2007 en hög andel ytterfall. Bl.a. visade det sig i analysen att de hade en kostnadskrävande korttidsvård som användes som mellanstation (2 330 kr/dygn) i vårdkedjan från sjukhus till insatser inom hemtjänsten eller som i väntan på en plats inom särskilt boende. Processen ändrades till att mellanstationen slopades till förmån för insatser direkt i ordinärt boende. 16

LSS Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS. Procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS Gällivare Robertsfors Ronneby Växjö Laholm Tierp Enköping Katrineholm Boden Laxå Alvesta Säffle Mellerud Vansbro Skurup Karlstad Borlänge Dals-Ed Gotland Askersund Svedala Färgelanda Bräcke 0-50000 50000-600000 600000-1000000 Över 1 milj Umeå Hammarö Berg Norberg Herrljunga Älmhult Eslöv Älvkarleby Lindesberg Bengtsfors Bollebygd Kumla Ängelholm Övertorneå Örebro Östersund Skara Bollnäs Varberg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 17

I år har ytterfallsgränsen (1 000 000 kr) valts för LSS. Denna gräns har höjts från 900 000 kr för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna. Diagrammet visar På skillnader från 1,0 % till 23,1 % andel resurskrävande brukare över 1 000 000 kr. Kommentar Det finns inget samband mellan storleken på kommuner och brukarmixen. Kommuner med en hög andel ytterfall riskerar att få en hög medelkostnad. Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare: Brytpunkt mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall. Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall. Brukarmixen inom personlig assistans visar att en större andel äldre påverkar antalet timmar Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare. Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för den merkostnad som kommunen har utöver LASS-ersättningen och därmed antalet ytterfall Insatspaket för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka resultatet och därigenom andelen ytterfall. En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område? I Laholms kommun framkom i KPB-analysen att kommunen hade en högre andel ytterfall än jämförbara kommuner. Det fanns ca 30 ytterfall med höga kostnader. Dessa brukare hade t.ex. dyra externa placeringar inom LSS gruppboende. I Socialnämndens sparförslag för kommande budget initierades en åtgärd för bättre resursanvändning inom LSS. Översynen tittade på behovet på individnivå och beräknas spara tre miljoner kr under kommande period. Skurups kommun (ca 11 % ytterfall 2008) hade vid närmare analys problem med dålig beläggning inom LSS korttidsvistelse i egen regi. Här genofördes åtgärder för att förbättra beläggningen vilket har medfört att antalet ytterfall har minskat och produktiviteten förbättrats. Att lägga ut verksamhet på entreprenad är en tydlig trend inom LSS-verksamheten. Kommuner såsom Falkenberg och Halmstad har lagt ut en stor del av LSS-verksamheten på entreprenad. Detta har medfört att enhetskostnaderna för t.ex. LSS bostäder för vuxna har kunnat minskas och därmed också totalkostnaderna för verksamheterna. Totalt rör det sig om flera miljoner i besparingar på kort sikt. 18