och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

Transkript

1 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

2

3 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

4 Upplysningar om innehållet: Peter Nilsson, Camilla Eriksson, Yvonne Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: Foto: Folio Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, oktober 2011

5 Förord Kostnad per brukare (KPB) är ett instrument för kommunens uppföljning av verksamhet och kostnader inom bland annat äldreomsorgen. Eftersom KPB bygger på individrelaterad kostnadsredovisning där de olika insatserna har kostnadsberäknats och kopplats till den enskilda brukaren skapas goda möjligheter att följa upp kostnadsutvecklingen och jämföra olika enheter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. Från och med i år är det möjligt för kommuner som arbetar med KPB att lägga in sina nyckeltal i databasen Kolada. Syftet med denna rapport är att underlätta spridning och tolkning av dessa nyckeltal. Rapporten syftar även till att ge nya infallsvinklar för att stimulera en bredare användning av data från KPB. Rapporten är utarbetad av Peter Nilsson (SKL) tillsammans med Camilla Eriksson (SKL) och Yvonne Thorell (SKL och Borlänge kommun). Ensolution AB har bidragit med underlag till rapporten. Stockholm i september 2011 Stefan Ackerby Ordförande i styrgruppen för KPB

6

7 Innehåll 7 Kostnad per brukare (KPB) 7 Vad är KPB? 7 Varför använda KPB? 7 Nyheter inom KPB 9 Allmän översikt 11 Jämförelser mellan kommuner 12 Vad beror kostnadsskillnaderna på? 13 Kostnad per invånare 13 Ordinärt boende 17 Särskilt boende 20 LSS 25 Sammanfattande slutsatser och tabell 32 Effektivitet kostnader och kvalitet 37 Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada

8

9 1 KAPITEL Kostnad per brukare (KPB) Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa kostnader kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individ data kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl och bygger på helårsutfall där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kommun ingår. För mer information om metoden gå in på webbplatsen och klicka på Länk till mer information om metoden. Sveriges Kommuner och Landstings roll inom KPB är att underhålla samt vidareutveckla metoden. Ett viktigt stöd i detta arbete är en referensgrupp bestående av representanter från 16 kommuner som har infört samt arbetar med KPB. Målet med KPB är att förbättra kommunernas möjligheter till jämförelser och bidra till en fördjupad analys. Därför verkar SKL också för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. I den här rapporten finns uppgifter för verksamheterna vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Varför använda KPB? Det främsta användningsområdet för KPB är uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen. KPB kan också användas på följande sätt: > > Metoden är standardiserad vilket möjliggör jämförelser med andra kommuner > > Insatser och konsumtion per brukare kan följas över tid, och prognoser av framtida behov kan tas fram > > Uppföljning kan göras av vilka insatser som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad > > KPB kan utgöra underlag vid upphandlingar, till exempel vid införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem) Nyheter inom KPB Under 2011 har SKL inbjudit till nätverksträffar med kommuner som har infört KPB inom verksamheterna omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid träffarna jämförs KPBnyckeltal, och kommunerna delar med sig av sina erfarenheter av arbetet med nyckeltalen på hemmaplan. Eftersom träffarna har varit mycket uppskattade kommer SKL att bjuda in till sådana även under Kostnad per brukare 7

10 Kapitel 1. Kostnad per brukare (KPB) Från och med år 2011 är det också möjligt för kommuner som arbetar med KPB att via inloggning lägga in sina nyckeltal från KPB i den nya kommunoch landstingsdatabasen Kolada ( Med hjälp av databasen kan kommunerna snabbare jämföra sig med andra. I kapitel 5 beskrivs hur nyckeltalen tas fram ur databasen. 8 Kostnad per brukare

11 2 KAPITEL Allmän översikt I dag är åttiofyra kommuner med i Kostnad per bruk are och fler väntas ansluta under året. Här redo visas jämförande analyser endast från femtioåtta kommuner eftersom flera har anslutit under året och alla som är med har inte hunnit leverera data i tid till rapporten. bild 1. Kommuner som är med i KPB Alingsås Hallstahammar Skara Alvesta Hammarö Skurup Askersund Heby Sotenäs Bengtsfors Högsby Svedala Boden Jokkmokk Säffle Bollebygd Kalmar Tanum Bollnäs Karlskrona Tierp Borlänge Karlstad Tingsryd Borås Katrineholm Trosa Burlöv Knivsta Uddevalla Båstad Kristianstad Ulricehamn Dals-Ed Kumla Vansbro Enköping Kungsbacka Vara Eslöv Laholm Varberg Fagersta Laxå Vimmerby Falkenberg Lindesberg Vindeln Falun Ljusdal Vänersborg Flen Ludvika Växjö Forshaga Luleå Åmål Färgelanda Lysekil Åstorp Gagnef Mellerud Älmhult Gislaved Mora Älvkarleby Gotland Mullsjö Älvsbyn Grästorp Ockelbo Ängelholm Gällivare Oskarshamn Örebro Gävle Oxelösund Örnsköldsvik Göteborg Partille Östersund Hallsberg Ronneby Övertorneå Kostnad per brukare 9

12 Kapitel 2. Allmän översikt Kommunerna i jämförelsen är både större och mindre och är spridda över hela landet. Kommunerna i rapporten utgör tillsammans ett stort material: > > Den totala summan brukarrelaterade kostnader som kan redovisas på individnivå med hjälp av KPB är ca 27 miljarder kronor > > Tillsammans har kommunerna ca 1,7 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18 procent av Sveriges befolkning Sammantaget för alla kommuner i rapporten fördelades kostnaderna 2010 mellan de olika verksamheterna enligt bilden nedan. Under senare år har andelen särskilt boende minskat medan den öppna verksamheten har ökat. bild 2. Kostnadsfördelning i procent mellan olika verksamhetsområden 2010 LSS Särskilt boende Ordinärt boende Öppen verksamhet 1 % 40 % 27 % 32 % 10 Kostnad per brukare

13 3 KAPITEL Jämförelser mellan kommuner I detta kapitel jämförs kostnader mellan kommun er genom ett antal nyckeltal. Jämförelserna kan ge underlag för att identifiera var förbättringsarbete kan ske. Avsnittet inleds med en jämförelse av fördelningen av kostnader mellan verksamhetsområden och kostnad per invånare. Sedan följer en jämförelse av produktivitet och ytterfall (kostnadskrävande brukare). Nyckeltalen är uppdelade i verksamhetsområden: ordinärt boende, särskilt boende och insatser inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I jämförelserna görs två olika typer av analyser, ytterfall och produktivitet. Med ytterfall avses brukare över ett visst kostnadsintervall, dvs. andelen mycket resurskrävande brukare. Produktivitet definieras som den produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt med kostnader, t.ex. hur mycket det kostar att producera en timme hemtjänst. För att ge exempel på olika arbeten i kommunerna med avseende på KPB innehåller avsnitten inom varje verksamhetsområde exempel från det lokala arbetet. För att underlätta jämförelserna har olika prestationsnivåer valts, dvs. en nivå för de kostnader som anses ligga på en god nivå och andra nivåer för de kostnader som har utrymme för förbättringar. Nivåerna skiljs åt med hjälp av färgerna bredvid: God nivå Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Nivå med utrymme för förbättring Gränserna för de olika nivåerna finns beskrivna i samband med respektive nyckeltal och i kapitel 5. Nivåerna har valts utifrån analyser och värderingar som bland annat bygger på: > > Diskussioner i en referensgrupp med representanter från 12 kommuner > > Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring har kunnat beräknas > > Flerårsanalyser i jämförelser mellan kommunerna > > Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad och arbetad tid > > Variation mellan kommunerna > > Variation inom de enskilda kommunerna > > Indexuppräkning av nivåerna för att ta hänsyn till inflation och löneförändringar görs årligen Nivåerna ska ses som en vägledning för kommunerna att enklare analysera vilka områden de behöver lägga mer eller mindre fokus på. En hög kostnad kan indikera att verksamheten inte är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten satsning på högre kvalitet. Kostnad per brukare 11

14 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 3. Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden Särskilt boende LSS Ordinärt boende Öppen verksamhet Knivsta Borlänge Örebro Kalmar Flen Östersund Askersund Laxå Hallsberg Vara Katrineholm Karlstad Säffle Båstad Växjö Mora Varberg Gävle Ulricehamn Lindesberg Gotland Bollnäs Älvsbyn Tierp Grästorp Ronneby Enköping Laholm Oskarshamn Eslöv Alvesta Bollebygd Älvkarleby Lysekil Gagnef Skurup Kungsbacka Boden Åmål Uddevalla Sotenäs Vänersborg Hammarö Fagersta Luleå Mullsjö Vansbro Ludvika Högsby Heby Ljusdal Vindeln Jokkmokk Gällivare Gislaved Övertorneå Älmhult Procent Skillnader i fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden Bild 3 visar den procentuella fördelningen av de totala kostnaderna i KPB-analysen mellan särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL), insatser inom ordinärt boende enligt SoL, insatser enligt LSS och i öppen verksamhet. Uppgifterna gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. I bilden åskådliggörs hur balansen ser ut mellan ordinärt boende, särskilt boende, LSS och öppen verksamhet i de deltagande kommunerna. Kommun en bör observera fördelningen i samband med sitt eget förbättrings- och jämförelsearbete. En kostnads besparing ger störst effekt inom det område som står för den största delen av total kostnaderna. Diagrammet visar att det är stora skillnader i hur kommunernas kostnader är fördelade mellan olika verksamhetsområden. I Älmhult står särskilda boenden för ca 60 procent av totalkostnaden medan samma verksamhet i Knivsta står för endast 23 procent. Vad beror kostnadsskillnaderna på? En förklaring till de stora skillnaderna mellan kommunerna är deras olika struktur. Kommuner i norra Sverige har ofta långa reseavstånd, och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insatser inom särskilt boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas insatser kan dock inte bara förklaras av strukturen utan också av historik eller en medveten eller omedveten satsning på en hög andel av någon insats. 12 Kostnad per brukare

15 bild 4. Kostnad per invånare 80+, hemtjänst och särskilt boende Karlstad Knivsta Säffle Vara Båstad Örebro Flen Ludvika Fagersta Hallsberg Laxå Varberg Östersund Älvkarleby Eslöv Tierp Ronneby Bollnäs Borlänge Mora Falun Katrineholm Alvesta Askersund Grästorp Lindesberg Laholm Ulricehamn Gotland Oskarshamn Skurup Växjö Mullsjö Åmål Älvsbyn Uddevalla Kungsbacka Bollebygd Heby Vänersborg Hammarö Gävle Sotenäs Enköping Älmhult Kalmar Vansbro Gagnef Boden Högsby Vindeln Ljusdal Lysekil Jokkmokk Luleå Övertorneå Gislaved Gällivare Särskilt boende Hemtjänst Tusental Kostnad per invånare Bild 4 till vänster visar kostnad per invånare 80 år och äldre med insatser inom hemtjänsten (ex klusive hemtjänst som ges i boende utan heldygns omsorg och hemsjukvård). För särskilt boende ingår hälsooch sjukvårdspersonal och hemtjänst i boende n utan heldygnsomsorg, i både egen och priv at regi. Eftersom kostnaden för äldreomsorg relateras till den grupp som har störst behov av omsorg (80 år och äldre) framgår skillnader mellan kommunerna i omfattningen av äldreomsorg. Genom att jämföra kostnaden för särskilt boende med kostnaden för hemtjänst får man också en uppfattning om en kommun har en annan strategi i fördelningen av hemtjänst respektive särskilt boende än andra kommuner. För att förstå dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter i förutsättningar och prioriteringar. Det kan röra sig om utbud, satsningar på öppen verksamhet, geografiska förutsättningar och riktlinjer för biståndsbedömning m.m. Diagrammet visar att kommunerna skiljer sig mycket åt i fråga om kostnader per invånare 80 år och äldre. Kostnaden för särskilt boende per invånare i den kommun med lägst kostnad är ca kr medan den med högst är ca kr. Det skiljer mindre inom hemtjänsten där Heby har lägst kostnad med kr per invånare, jämfört med Falun som har kr per invånare. Ordinärt boende Kostnad per hemtjänsttimme Jämförelserna på nästa sida visar kostnaden per beviljad eller utförd hemtjänsttimme i egen regi, exklusive delegerad hälso- och sjukvård och boende stöd och gäller samtliga brukare. Kostnad en per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration. Majoriteten av de kommuner som beräknar nyckel talet kostnad per timme med hemtjänst använder sig av beviljad tid. En ökande andel övergår dock till utförd tid, vilket är en säkrare uppgift. Eftersom skillnaden mellan beviljad och utförd tid kan vara stor redo visas från och med denna rapport två olika nyckeltal för att öka jämförbarheten. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad timme: 1. Timkostnad under 385 kr 2. Timkostnad kr 3. Timkostnad över 440 kr Kostnad per brukare 13

16 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 5. Kostnad per beviljad hemtjänstimme Kommun Kronor per timme Växjö 297 Bollnäs 309 Luleå 313 Uddevalla 322 Gotland 334 Tierp 344 Åmål 346 Boden 349 Gävle 363 Knivsta 363 Karlstad 369 Älmhult 370 Laholm 372 Älvsbyn 372 Kalmar 379 Ulricehamn 379 Lysekil 384 Ronneby 389 Vindeln 391 Gällivare 391 Oskarshamn 393 Vänersborg 397 Östersund 398 Borlänge 404 Övertorneå 408 Vara 410 Mullsjö 412 Laxå 412 Varberg 413 Kommun Kronor per timme Kungsbacka 425 Eslöv 434 Hallsberg 436 Falun 437 Katrineholm 443 Gagnef 450 Älvkarleby 451 Heby 457 Hammarö 458 Sotenäs 469 Örebro 473 Ludvika 474 Gislaved 476 Ljusdal 485 Bollebygd 488 Åstorp 491 Lindesberg 495 Högsby 496 Skurup 498 Grästorp 501 Enköping 504 Flen 508 Askersund 512 Vansbro 514 Mora 522 Säffle 525 Jokkmokk 564 Ovägt medel 424 bild 6. Spridning av kostnaden per hemtjänsttimme inom respektive kommun Max Kronor per timme Min Medel Växjö Luleå Uddevalla Gotland Tierp Boden Gävle Karlstad Älmhult Laholm Älvsbyn Kalmar Ulricehamn Lysekil Ronneby Vindeln Gällivare Oskarshamn Vänersborg Östersund Borlänge Övertorneå Vara Laxå Varberg Alvesta Kungsbacka Båstad Eslöv Hallsberg Falun Katrineholm Gagnef Älvkarleby Heby Hammarö Örebro Ludvika Gislaved Ljusdal Lindesberg Skurup Enköping Flen Vansbro Säffle Fagersta Jokkmokk 14 Kostnad per brukare

17 bild 7. Kostnad per utförd timme med hemtjänst Kommun Gotland 334 Borlänge 404 Båstad 434 Gagnef 467 Sotenäs 524 Gävle 548 Fagersta 553 Ljusdal 570 Vänersborg 576 Flen 600 Kronor per timme Bild 5 visar att kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 297 kr till 564 kr mellan kommunerna. De kommuner som kan redovisa utförd tid uppvisar också stora skillnader, från 334 kr till 600 kr, se bild 7. Många av dem har en hög timkostnad vid en jämförelse med beviljad tid. Utförda timmar är i regel något färre än beviljade eftersom kommunerna inte alltid utför allt de beviljar, och det leder till en högre timkostnad. Bild 6 visar kostnadsspridningen av hemtjänsttimmarna inom varje kommun där det är möjligt att redovisa det. Triangeln visar medelvärdet för kommunen och strecket visar spridningen av kostnaden för hemtjänstgrupperna inom kommunerna. En av de positiva effekterna av att använda KPB är att kommunerna får ordning och reda i sitt verksamhetssystem och sitt ekonomisystem. Det tar dock ofta något år innan kommunen med högre säkerhet kan ta fram rätt antal timmar med hemtjänst som ligger till grund för beräkningen av kostnaden för en hemtjänsttimme. För de kommuner som genomför KPB första året bör man tolka resultatet med försiktighet. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Hemtjänsten är en särskilt personalintensiv insats och därför får lönenivåer (inklusive vikariekostnader), rätt till heltidstjänster och personaltäthet stor betydelse för kostnaden. Det är alltså extra viktigt hur kommunen organiserar och planerar arbetet. Personalens tid hos brukaren, restider till brukarna och dubbelbemanning påverkar timkostnaden. Kommunernas arbete med kostnad per hemtjänsttimme Inom hemtjänsten pågår på många håll en översyn av den geografiska indelningen av hemtjänstgrupper. Exempel på funderingar är var personalgrupperna utgår från, hur restiden kan minskas och vilka tekniska hjälpmedel som kan användas. Är grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas behov? Tendensen är fler sammanslagna grupper inom större geografiska områden för att öka planeringsflexibiliteten, speciellt i små kommuner. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuiteten för brukaren. Vissa kommuner har effektiviserat planeringen för flera olika verksamhetsområden genom att anställa centralt placerade samordnare. Dessa planerar och synkroniserar personalförsörjning, rutt er, akutrekrytering osv. för olika verksamheter. Inom enheterna frigörs därmed tid för enhetschefer och övrig personal. Olika IT-stöd för att underlätta planering och bemanning finns på marknaden. Allt fler kommuner inför system för att mäta och följa upp utförd tid inom hemtjänsten, vilket bl.a. syftar till att skapa förbättrad resursfördelning och möjliggöra bättre kontroll över delegerade HSLinsatser. Valfrihet enligt lagen om valfrihet (LOV) förutsätter också en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem. Det finns inte alltid en förankring mellan biståndsbedömda insatser och verksamheternas resurstilldelning. Det innebär att uppföljningen av budgeterade medel försvåras och förlorar i värde. För de kommuner som har en hög kostnad per hemtjänsttimme kan mätningar vara till hjälp för att identifiera var i organisationen kostnaderna finns. Sådana mätningar har i flera kommuner medfört att besluten har reviderats och så även schablontiderna i hemtjänsten. Det har medfört att beslutad tid och utförd tid allt oftare stämmer överens. Som ett led i effektivisering och kostnadsrationalisering har allt fler kommuner infört en förenklad biståndsbedömning där den sökande själv fyller i en ansökan om serviceinsatser inom hemtjänsten. Det kan gälla städning, tvätt, inköp och fönsterputsning samt trygghetslarm. I ansökan beskrivs funktionsnedsättningen och hur detta påverkar den sökandes förmåga att själv utföra de sysslor han eller hon ansöker om hjälp med. Beskrivningen ersätter den utredning som biståndsbedömaren tidigare gjorde. Dock finns en risk att de beslutade timmarna kan bli fler än vid en traditionell biståndsbedömning. Återkommande krav på resurseffektivisering och besparingar har lagt ökat fokus på bemanningsenheter och personalpooler. I samband med konkurrensutsättning av verksamheter med risk för övertalighet inom den egna verksamheten spelar bemanningsenheten en viktig roll. Om en brukare väljer en annan utförare än kommunen ska den Kostnad per brukare 15

18 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner enskilda enheten inte bära kostnaden för övertaligheten. I stället ska den hanteras centralt genom bemanningsenheten. Bemanningsenheter underlättar för enheterna att styra sina kostnader och ger ökad möjlighet till en flexibel planering av personalförsörjningen. Detta möjliggör också en effektivare planering inom förvaltningen att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden. För ett antal kommuner har införandet av LOV inneburit att nya krav på kvalitet, effektivisering och samordning har ställts på den egna verksamheten. Det är viktigt att kommunen har kunskap om och kontroll över den egna aktuella kostnaden för att kunna beräkna ersättningen per timme till utföraren och vilken beräkningsenhet som ska användas; beviljad eller utförd timme. Det kan dock vara svårt att i förväg beräkna efterfrågan på den egna verksamheten som utförare i konkurrens med andra, vilket t.ex. kan resultera i att för stora eller för små personalneddragningar görs. Kostnad per timme med boendestöd Bild 8 visar kommunernas kostnad per timme med boendestöd i egen regi, samtliga brukare. Kostnader för boendestöd har tidigare inte varit med i jämförelserna eftersom kommunerna bl.a. har haft problem med att dela på kostnader och timmar mellan hemtjänst och boendestöd. Fler kommun er kan nu lämna tillförlitliga uppgifter, även om siffror na än så länge bör tolkas med försiktighet. Kostnaden för boendestöd varierar mellan kommunerna, från 198 kronor till 965 kr per timme. Kommunernas arbete med kostnad per timme med boendestöd Några kommuner har vidtagit liknande effektiviseringsåtgärder som inom hemtjänsten i boendestödet vilket har medfört sänkta kostnader. Inom boendestödet har i några fall överkapacitet av personal uppstått. Tilldelningen av budgetmedel har i stort sett endast räknats upp utifrån ramen. Även boendestödets medel kan med fördel beräknas utifrån en rörlig resursfördelningsmodell. Andel ytterfall i ordinärt boende Procentandelen brukare inom ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) med en årskostnad som överstiger kr framgår av Bild 9 nedan. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. Bild 9 visar andelen ytterfall (resurskrävande brubild 8. Kostnad per timme med boendestöd Kommun Kronor per timme Hammarö 198 Ljusdal 207 Vansbro 225 Gislaved 243 Tierp 259 Övertorneå 270 Uddevalla 272 Laholm 274 Gagnef 291 Älmhult 301 Vänersborg 317 Kalmar 320 Bollebygd 337 Laxå 347 Enköping 349 Gällivare 349 Varberg 350 Jokkmokk 368 Borlänge 370 Luleå 383 Gotland 388 Bollnäs 389 Växjö 398 Oskarshamn 418 Flen 420 Kungsbacka 433 Hallsberg 435 Säffle 442 Gävle 442 Lysekil 451 Mora 491 Älvkarleby 511 Örebro 568 Askersund 603 Alvesta 617 Katrineholm 643 Eslöv 654 Ulricehamn 661 Sotenäs 667 Vindeln 692 Knivsta 965 Ovägt medel 422 kare) inom ordinärt boende. Samtliga kommuner har en relativt låg andel ytterfall, från 0 procent i den kommun som har lägst andel till 3,8 procent i den med den högsta andelen. Det går inte att se något samband mellan en hög andel ytterfall och en hög timkostnad för hemtjänsten. 16 Kostnad per brukare

19 bild 9. Procentandel ytterfall inom ordinärt boende Kommun Procentandel brukare Åmål 0,0 Skurup 0,2 Lysekil 0,3 Ludvika 0,3 Tierp 0,4 Vindeln 0,4 Laholm 0,5 Mullsjö 0,5 Heby 0,6 Gislaved 0,6 Högsby 0,7 Flen 0,7 Hammarö 0,7 Örebro 0,7 Fagersta 0,7 Ronneby 0,8 Älmhult 0,8 Ljusdal 1,0 Jokkmokk 1,0 Gotland 1,0 Karlstad 1,0 Ulricehamn 1,0 Varberg 1,0 Växjö 1,0 Älvkarleby 1,1 Uddevalla 1,1 Grästorp 1,3 Luleå 1,3 Kommun Procentandel brukare Sotenäs 1,4 Bollebygd 1,5 Älvsbyn 1,6 Alvesta 1,6 Enköping 1,7 Bollnäs 1,7 Gävle 1,8 Mora 1,8 Vänersborg 1,9 Östersund 2,0 Gällivare 2,0 Lindesberg 2,0 Kungsbacka 2,1 Gagnef 2,2 Hallsberg 2,3 Båstad 2,4 Katrineholm 2,4 Boden 2,4 Vansbro 2,5 Askersund 2,7 Säffle 2,7 Kalmar 2,9 Laxå 3,0 Eslöv 3,0 Oskarshamn 3,0 Falun 3,0 Knivsta 3,1 Borlänge 3,8 Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? En hög andel ytterfall inom ordinärt boende indikerar att det finns många brukare som har ett omfattande behov av vård och omsorg. Skillnader i behov är bland annat ett resultat av ålderstrukturen i kommunen. Ofta skulle kostnaden för brukarna med de största behoven minska om de i stället bodde i ett särskilt boende. Ibland är detta dock inte möjligt på grund av lång väntetid eller för att kommunen tilllämpar kvarboendeprincipen. Kommunernas arbete med andelen ytterfall inom ordinärt boende Vissa kommuner har en stor andel särskilda boendeplatser och erbjuder till viss del brukare med större omvårdnadsbehov särskilt boende i stället för hemtjänst i det ordinära boendet. Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom hemtjänsten men å andra till att driva upp kostnaderna inom särskilda boende n, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det egna hemmet med hemtjänstinsatser till en lägre kostnad. Ett bristande samarbete mellan kommuner och landsting har i flera fall lett till höga kostnader för kommunerna, på grund av otydligheter i gränsdragningen mellan egenvård och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att båda parterna är överens om gränsdragningen när kommunerna tar över hemsjukvården. Särskilt boende Kostnad per dygn i särskilt boende Bild 10 visar kostnaden per verkställt dygn inom särskilt boende enligt SoL och HSL i egen regi. Boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) ingår inte. Samtliga brukare omfattas. Kostnad per brukare 17

20 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 10. Spridning av dygnskostnaden inom särskilt boende inom respektive kommun Max Kronor per dygn Min Medel Eslöv Alvesta Fagersta Åmål Varberg Ronneby Karlstad Vara Vänersborg Östersund Gällivare Övertorneå Örebro Lindesberg Ulricehamn Ljusdal Enköping Boden Grästorp Älmhult Laholm Tierp Askersund Vansbro Växjö Säffle Luleå Gotland Mora Mullsjö Bollnäs Hammarö Skurup Älvsbyn Hallsberg Borlänge Katrineholm Gävle Uddevalla Högsby Heby Jokkmokk Knivsta Gislaved Vindeln Falun Lysekil Ludvika Sotenäs Bollebygd Båstad Flen Laxå Oskarshamn Gagnef Älvkarleby Kungsbacka Kalmar Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn: 1. Dygnskostnad under kr 2. Dygnskostnad kr 3. Dygnskostnad över kr Bilden visar kostnaden per dygn i särskilt boende. Triangeln visar medelvärdet för kommunen och strecket visar spridningen mellan de särskilda boendena inom kommunen. Medelkostnaden varierar mellan kr och kr. Skillnaden mellan kommunerna är något mindre än förra året trots att fler kommuner är med i jämförelsen. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? De faktorer som främst påverkar dygnskostnaden är personaltätheten och personalens anställningsvillkor. Rätt till heltid utan en schemaläggning där personalen delar sin arbetstid över dagen eller mellan andra enheter leder ofta till högre kostnader. En stor andel legitimerad personal innebär också högre kostnader. En annan faktor är beläggningen på boendena. Om en kommun har haft stor omsättning på sina platser i de särskilda boendena under ett år eller om platser har stått tomma kan detta öka dygnskostnaden. En låg omsättning med långa väntetider kan också leda till högre kostnader i andra delar av verksamheten, t.ex. i ordinärt boende. Kommunernas arbete med kostnaden per dygn inom särskilt boende Inom verksamhetsområdet särskilda boenden varierar storleken på boendena kraftigt, både inom den egna kommunen och mellan kommunerna. En tendens är att kommunerna skapar större enheter genom om- och nybyggnation. Detta ger stordriftsfördelar för personalplanering, lokalkostnader, kostorganisation, sjuksköterskeorganisation osv. Det har visat sig att de större boendena ofta är mer kostnadseffektiva än de mindre. Det finns olika sätt att hantera måltiderna i de särskilda boendena, t.ex. tillagning på plats, centralkök eller köp från externa leverantörer. Brukare i särskilda boenden med egna tillagningskök tycker ofta att matens kvalitet är högre än de som bor i ett särskilt boende med endast mottagningskök. Ett par kommuner har gått från centralkök till tillagningskök på boendena och märker att brukarna överlag är nöjdare med matens kvalitet och smak. Kostnad en för att strukturera om kostorganisationen måste ställas mot en eventuell ökning av kvaliteten. Problem med lokalkostnader finns inom flera kommuner. På grund av hyresavtal med i många fall flerårig avtalstid kan det vara svårt att reglera lokalkostnaderna och anpassa lokaltillgången efter behov. Detta resulterar i att verksamheter betalar för lokaler som inte utnyttjas. Även med den egna kommunen som hyresvärd kan höga tomhyror upp 18 Kostnad per brukare

21 stå. Flera kommuner har också svårt att sätta korrekta interna priser. Det är inte en självklarhet att de faktiska kostnaderna ligger till grund för priset. En del kommuner planerar insatserna på särskilda boenden på samma sätt som inom hemtjänsten. Personalbemanningen och planeringsförutsättningar påverkas av förändringen av delinsatsernas omfattning (t.ex. aktivering och dusch). Då planeras en rörligare insats som i större utsträckning kan variera i omfattning. En del i denna förändring är att skapa ett annat synsätt, nämligen att det är brukarens hem och inte personalens arbetsplats som brukaren flyttar in i. Produktiviteten och bemanningen inom dessa särskilda boenden kan då lättare påverkas av att behovet av insatser förändras. De kvalitetshöjande insatser som kommunerna kan även leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Kommuner som arbetar med t.ex. välkomstbrev och har en väl fungerade planering för placering en av de boende får oftast ett högre värde i kvalitetsresultaten. Då brukaren är infor merad om vilka förutsättningar som gäller i ett boende har brukaren oftast därför inte några andra förväntningar De kommuner som har en väl fungerande hemtjänst har oftast ett mottagningsteam som möter upp brukaren i hemmet när denne t.ex. kommer hem från sjukhuset. Teamet ser till att allting fungerar från första dagen. Detta gör att brukaren känner sig trygg från första stund. Ytterfall i särskilt boende Bild 11 visar procentandel brukare inom särskilt boende med insatser enligt SoL/HSL med en årskostnad som överstiger kr. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. Bilden nedan visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i andelen resurskrävande brukare (ytterfall). Kommunen med den minsta andelen bild 11. Procentandel ytterfall inom särskilt boende Kommun Procentandel brukare Grästorp 0,0 Åmål 0,0 Alvesta 0,3 Laholm 0,9 Bollnäs 1,2 Enköping 1,8 Lindesberg 2,0 Fagersta 2,5 Varberg 3,1 Östersund 3,4 Ulricehamn 4,0 Övertorneå 4,7 Eslöv 5,0 Ljusdal 5,2 Vänersborg 6,0 Askersund 7,4 Örebro 7,7 Luleå 7,8 Boden 9,0 Älmhult 9,5 Karlstad 10,0 Säffle 13,5 Växjö 14,0 Ronneby 14,4 Lysekil 16,5 Gotland 17,1 Katrineholm 17,6 Jokkmokk 17,6 Heby 18,0 Kommun Procentandel brukare Hallsberg 19,9 Gävle 20,0 Hammarö 20,1 Tierp 21,2 Båstad 21,8 Skurup 22,4 Mullsjö 22,7 Falun 22,8 Mora 22,8 Oskarshamn 23,0 Vansbro 23,9 Gällivare 25,1 Ludvika 28,0 Bollebygd 28,1 Gislaved 29,9 Uddevalla 30,0 Kungsbacka 30,7 Älvkarleby 30,9 Högsby 31,5 Borlänge 32,3 Älvsbyn 33,6 Flen 36,2 Kalmar 36,7 Knivsta 38,5 Gagnef 39,1 Vindeln 41,0 Sotenäs 49,5 Laxå 52,8 Kostnad per brukare 19

22 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner har 0 procent ytterfall medan kommunen med den största andelen har 52 procent. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Eftersom de flesta brukarna på ett särskilt boende bor där under ett helt år så är det inte lika stora skillnader i kostnader mellan brukare inom en kommun som det är för hemtjänsten. Andelen ytterfall är därför beroende av kostnaden per dygn på det boende som brukaren bor på. Det finns ett tydligt samband mellan andelen ytterfall i en kommun och kostnaden per dygn. Många av de förklaringar som beskrivs under kostnad per dygn i särskilt boende gäller även för ytterfallen. Det finns kommuner som med en medveten strate gi väljer kvalitetshöjande insatser i både ordinärt och särskilt boende, vilket kan påverka andelen ytterfall, till exempel specialteam för dementa. Vissa kommuner väljer att minska antalet platser inom särskilt boende för att i stället målmedvetet och strukturerat arbeta med kvarboendeprincipen. Förebyggande och rehabiliterande insatser för att skapa möjligheter för äldre att bo kvar i det egna hemmet genererar inte bara högre livskvalitet hos de äldre utan ger även kommunen förutsättningar för kostnadsbesparingar i form av minskat behov av platser inom särskilda boenden. I någon kommun har boenden utan heldygnsomsorg lagts ner till förmån för satsningar på trygghetsboenden och seniorboenden. LSS Kostnad per dygn i gruppbostad LSS för vuxna Bilderna till höger visar kostnaden per dygn i LSSgruppbostad för vuxna i kommunens egen regi för samtliga brukare från 18 år. Boende för barn, servicebostad och annat särskilt anpassat boende ingår inte. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn: 1. Dygnskostnad under kr 2. Dygnskostnad kr 3. Dygnskostnad över kr Bild 12 visar att kostnaden per dygn för LSS-boende för vuxna, gruppboende, i egen regi, varierar från kr till kr. Bild 13 visar att det är stora skillnader även i spridningen av kostnaden för de enskilda gruppbostäderna inom kommunerna. bild 12. Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppboende Kommun Kronor per dygn Fagersta Gagnef Lindesberg Varberg Bollnäs Lysekil Hallsberg Gotland Hammarö Eslöv Åmål Ulricehamn Mora Högsby Laxå Uddevalla Vänersborg Vara Luleå Borlänge Kungsbacka Grästorp Askersund Gislaved Skurup Säffle Älmhult Sotenäs Boden Örebro Flen Karlstad Tierp Växjö Katrineholm Heby Oskarshamn Ludvika Laholm Jokkmokk Kalmar Gävle Vindeln Ljusdal Ronneby Mullsjö Östersund Enköping Älvkarleby Gällivare Båstad Ovägt medel Kostnad per brukare

23 bild 13. Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom LSS gruppbostad för vuxna Max Kronor per dygn Min Medel Fagersta Lindesberg Bollnäs Lysekil Hallsberg Gotland Hammarö Eslöv Åmål Ulricehamn Mora Högsby Laxå Uddevalla Vänersborg Luleå Borlänge Kungsbacka Grästorp Askersund Gislaved Skurup Säffle Sotenäs Boden Örebro Flen Karlstad Tierp Växjö Katrineholm Heby Oskarshamn Ludvika Laholm Jokkmokk Kalmar Gävle Vindeln Ljusdal Ronneby Mullsjö Östersund Enköping Älvkarleby Gällivare Båstad Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Den vanligaste förklaringen till variation i kostnader är storleken på boendena i kommunen. En stor andel boenden med få platser ger en högre dygnskostnad. En annan viktig faktor är omsorgsbehov och personaltäthet, det vill säga vilken grundbemanning som behövs för att möta behoven. Skillnader i omsorgsbehov är mycket stora inom denna verksamhet eftersom brukarna kan ha ett antal olika diagnoser som motiverar insatsen. Vissa boenden har äldre brukare som inte har möjlighet att lämna gruppboendet för daglig verksamhet vilket kan försvåra bemanningen. Tomma platser påverkar dygnskostnaden avsevärt i vissa boenden. Att ett boende har tomma platser kan i sin tur bero på ett minskat behov inom vissa målgrupper eller att utbudet inte motsvarar de behov som finns. En del kommuner delar personalresurser mellan boenden, daglig verksamhet och personlig assistans och kan därmed sänka dygnskostnaden. Kommunernas arbete med kostnaden per dygn i gruppbostad för vuxna För att få bästa effektivitet och resursutnyttjande har vissa kommuner utökat antalet platser på enheterna inom gruppbostäder. Det kan göras genom att man lägger till angränsade servicebostäder eller när det är möjligt utökar med en plats. Det ökar möjligheten till effektivare planering och personalbemanning. Vissa behov kan medföra att bostaden behöver vaken nattpersonal och personal under dagen om brukarna inte deltar i daglig verksamhet. Inom gruppbostäder, liksom inom särskilda boenden, ändras förutsättningarna ständigt genom in- och utflyttning och förändring av brukarnas behov. För att anpassa resurserna efter behovet använder allt fler kommuner sig av vårdtyngdsmätning även inom gruppbostäderna. Detta kan även ge bättre förutsättningar vid den ekonomiska uppföljningen och mindre risk för negativa avvikelser i förhållande till budget eftersom budget beräknas utifrån det aktuella behovet. Behoven av insatser inom LSS är svåra att förutse. De styrs av flera sammanhängande faktorer såsom befolkningsutveckling, in- och utflyttning, utbud av insatser, andel insatser som sker enligt SoL eller LSS och politiska ambitioner och satsningar. Samarbete mellan olika kommunala verksamhetsområden, t.ex. omsorg och skola, kan bidra till förbättrade förutsättningar för att prognostisera kommande behov inom LSS-området. Inom LSS-området finns ett växande behov av insatser inom omvårdnad och hälso- och sjukvård i takt med att brukarna blir allt äldre. En del kommuner har därför valt att inrätta särskilda avdelningar Kostnad per brukare 21

24 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner eller gruppbostäder för de äldre brukarna inom LSS. En översyn av brukarna i gruppbostäderna ger förutsättningar för att skapa homogena boendealternativ med möjlighet att samordna specifika insatser och skapa samhörighet mellan de boende. Vissa kommuner har större andel brukare med beslut om insats enligt LSS än andra kommuner. Detta kan vara en effekt av att vissa kommuner erbjuder ett större utbud av aktiviteter inom de olika LSS-insatserna eller gör en annan biståndsbedömning. Det kan också vara ett resultat av att kommunen helt enkelt har fler platser. Kostnad per timme för personlig assistans enligt LASS Bild 14 visar kostnad per timme för personlig assistans enligt lagen om assistentersättning (LASS), efter avdrag för ersättning från Försäkrings kassan. Kost naden gäller verksamhet i egen regi och in kluderar kostnader för de första 20 timmarna för samtliga brukare. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per timme: 1. Timkostnad under 60 kr 2. Timkostnad kr 3. Timkostnad över 80 kr Bilden nedan visar att nettotimkostnaden varierar mellan 35 och 132 kr. Ingen kommun i jämförelsen klarar sig på ersättningen från Försäkringskassan. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Anställningsvillkoren påverkar kommunens kostnader. De kommuner som har valt att månadsanställa personal får oftast en merkostnad när det gäller jourersättning eftersom Försäkringskassan bild 14. Nettotimkostnad för personlig assistans enligt LASS Kommun Kronor per timme Övertorneå 35 Tierp 38 Lindesberg 44 Askersund 46 Mullsjö 48 Skurup 49 Örebro 50 Älvsbyn 52 Grästorp 52 Fagersta 54 Uddevalla 54 Bollebygd 55 Eslöv 56 Kungsbacka 56 Vindeln 57 Oskarshamn 59 Knivsta 60 Hallsberg 60 Gävle 61 Åmål 61 Alvesta 62 Boden 63 Laxå 64 Älvkarleby 64 Ljusdal 71 Vansbro 71 Ronneby 72 Högsby 76 Bollnäs 78 Kommun Kronor per timme Vänersborg 79 Kalmar 80 Karlstad 81 Flen 81 Gagnef 82 Lysekil 83 Enköping 84 Gotland 84 Östersund 84 Hammarö 85 Gällivare 87 Säffle 89 Mora 90 Katrineholm 91 Sotenäs 92 Luleå 93 Växjö 97 Gislaved 101 Heby 104 Älmhult 105 Ludvika 108 Jokkmokk 109 Vara 112 Borlänge 113 Varberg 122 Båstad 132 Laholm 132 Ovägt medel Kostnad per brukare

25 inte ersätter den fullt ut jämfört med de kommuner som väljer timanställningar. När brukaren själv bestämmer vem han eller hon vill ha som assistent kan även detta påverka kostnaderna eftersom kommunen då kan få problem med övertalighet. Kostnaden påverkas också av administrationen. För att uppfylla Försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett omfattande arbete för att samla in statistik, vilket i sin tur kräver administrativ personal. Kommunernas arbete med nettotimkostnaden för personlig assistans I några kommuner har utredningar av personlig assistans gjorts. Det har då visat sig finnas flera förbättringsområden inom verksamheten. Flera kommuner har stora negativa avvikelser för kostnaden i förhållande till ersättningen för LASS. Det är framför allt personalkostnaderna som påverkar kostnadsnivån. Vidare finns stora variationer på kostnaderna mellan olika brukare och enheter. Timkostnaden kan bero på både enskilda brukare, kostnadsnivå och arbetssätt. I något fall saknades tillgång till timvikarier. I vissa fall fanns också en hög sjukfrånvaro. De gjorda utredningarna resulterade i en mängd förslag till förbättringsåtgärder såsom nya schemaläggningsmodeller, minskningar av övertid, tydliga riktlinjer gentemot brukare och förbättrad akutrekrytering. I många kommuner tenderar andelen personer som får assistans enligt LSS öka i förhållande till dem som får det enligt LASS eftersom Försäkringskassan i ökad utsträckning omprövar redan fattade beslut. I flera kommuner har detta medfört att LASS-ärenden har blivit LSS-ärenden. Tidigare har omsorgen om äldre respektive personer med funktionsnedsättning rört sig inom olika verksamhetsområden. Det sker nu en utveckling bild 15. Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS Kommun Kronor per timme Övertorneå 156 Älvsbyn 185 Vara 203 Mora 237 Lindesberg 240 Älvkarleby 255 Oskarshamn 259 Fagersta 260 Boden 272 Borlänge 290 Båstad 305 Varberg 327 Tierp 329 Mullsjö 329 Örebro 337 Bollnäs 339 Eslöv 367 Östersund 371 Jokkmokk 378 Åmål 380 Gotland 380 Högsby 383 Skurup 392 Gagnef 401 Grästorp 404 Laholm 409 Älmhult 410 Katrineholm 421 Lysekil 428 Kommun Kronor per timme Vansbro 430 Ludvika 430 Heby 433 Karlstad 440 Säffle 454 Ronneby 465 Laxå 465 Hallsberg 468 Kalmar 468 Ulricehamn 479 Vindeln 481 Gislaved 490 Ljusdal 495 Luleå 501 Gävle 507 Hammarö 510 Växjö 520 Enköping 529 Askersund 539 Vänersborg 549 Sotenäs 559 Alvesta 562 Flen 568 Uddevalla 617 Kungsbacka 644 Knivsta 705 Gällivare 839 Bollebygd Ovägt medel 433 Kostnad per brukare 23

26 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner mot en ökad andel integrerad verksamhet oberoende av verksamhetsområde vilket gör att personalresurser kan utnyttjas effektivare. Integreringen kan gälla flera olika områden, t.ex. att hemtjänstpersonalen utför insatser på natten till brukare med behov av personlig assistans eller att personalen utgår från ett grupp- eller särskilt boende men även arbetar inom personlig assistans. Kostnad per dag med beslut i daglig verksamhet LSS Bilden på nästa sida visar kostnad per dag med beslut i daglig verksamhet LSS. Verksamheten omfattar egen regi och samtliga brukare från 18 år. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dag. 1. Dagskostnad under 360 kr 2. Dagskostnad kr 3. Dagskostnad över 460 kr Tabellen visar att kostnaden per dag med LSSbeslut varierar mellan 156 och 1074 kr. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna beror främst på skillnader i gruppstorlek och personaltäthet. Kostnaden påverkas också av specialanpassade lösningar och inriktningar (t.ex. för personer med autism). Kommuner där många kan erbjudas daglig verksamhet på en arbetsplats utan handledare från kommunen har ofta en lägre enhetskostnad. Även andelen daglig verksamhet i egen regi samarbete i fråga om bemanning med gruppbostäder, lokalkostnader och nivåerna på habiliteringsersättningen påverkar kostnaden per dag. Kommunernas arbete med kostnaden per dag för daglig verksamhet Kommunerna har flera olika lösningar för den dagliga verksamheten. I vissa har brukarna till exempel rätt till en dag i veckan hemma på gruppbostaden och inte på daglig verksamhet, en så kallad hemmadag. Det betyder lägre bemanning och kostnadsbesparing inom den dagliga verksamheten under dessa hemmadagar. I stället tenderar kostnaderna på gruppbostaden att öka till följd av ökad bemanning där under dessa dagar. Den ökade kostnaden på gruppbostaden bör i så fall vägas upp av den lägre bemanningen och därmed kostnaden inom den dagliga verksamheten. Ytterfall inom LSS Bilden till höger visar procentandelen brukare med LSS-insatser med en årskostnad som överstiger kr. Procentandelen avser samtliga insats er enligt LSS i både egen och privat regi och samtliga brukare. Den kommun med minst andel ytterfall har 0 procent medan den med högst har 24 procent. Anledningen till att gränsen för ytterfallen för LSS är högre än för särskilt och ordinärt boende är att insatserna generellt sett är mer kostnadskrävande. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Kommunerna skiljer sig åt i hur mycket de har sats at på gruppbostäder för vuxna jämfört med personlig assistans och servicebostäder. Vissa har en hög andel gruppbostäder för vuxna och andra har en hög andel personlig assistans och servicebostäder. Det finns en brytpunkt mellan LSS-boende och personlig assistans, dvs. där kommunens prioriteringar av insatser påverkar andelen ytterfall. Om kommun en t.ex. har en hög andel personlig assistans och om andelen äldre är hög påverkar detta antalet timmar och därigenom andelen ytterfall. Utbudet av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar också andelen ytterfall, eftersom det aktuella utbudet kan styra möjligheten att verkställa olika beslut. En annan viktig faktor är kombinationen av insatser. Det är vanligt att en brukare har både gruppbostad, kontaktperson och daglig verksamhet. Vissa kommuner har haft brist på gruppbostäder och har därför fått utforma dyra lösningar med korttidsvistelse och ledsagning. En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar också andelen ytterfall. I mindre kommuner kan enskilda individer påverka kostnaderna och därigenom antalet ytterfall. Kommuner som av historiska skäl har haft många vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen, kan vara exempel på detta. Kommunernas arbete med andelen ytterfall inom LSS I flertalet kommuner finns det behov av att bygga nya LSS-bostäder och då kan ett alternativ vara att göra om särskilda boenden med ett mindre antal platser till LSS-boenden. Ett annat alternativ är att göra det motsatta, nämligen att skapa ett särskilt boende (eller en specifik avdelning inom ett boende) enligt SoL inriktade på 24 Kostnad per brukare

27 äldre personer med funktionsnedsättning. Om en kommun har flera brukare på gruppboenden enligt LSS och över 65 år kan det vara kostnadseffektivt att omstrukturera. Det kräver i så fall att besluten revideras till SoL för att kommunen ska kunna skapa en produktivitet för en sådan avdelning. Dessutom kan organisationen av sjuksköterskor effektiviseras genom att de kan arbeta både i äldreboende och i LSS-boende. Boendets personal skulle även kunna täcka upp inom andra LSS-insatser såsom insatser enligt LASS vissa tider, t.ex. vid dubbelbemanning. Sammanfattande slutsatser och tabell Det finns stora skillnader mellan de olika kommunernas kostnader för äldre och personer med funktionsnedsättning vilket åskådliggörs i Kostnad per brukare. Skillnaderna har många orsaker varav de vanligaste presenteras här. Strukturella faktorer En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att behov et av vård och omsorg skiljer sig åt mellan kommunerna, ofta på grund av strukturella faktorer som kommunen inte kan påverka. Exempel på sådana faktorer är ålderstruktur, yrkesbakgrund, andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördelning och glesbygd 1. bild 16. Procentandel ytterfall inom LSS Kommun Procentandel brukare Älvsbyn 0,0 Övertorneå 0,0 Varberg 0,9 Fagersta 1,0 Grästorp 1,8 Lindesberg 2,5 Mora 3,1 Bollnäs 3,9 Åmål 4,3 Jokkmokk 4,4 Gislaved 4,8 Gotland 5,6 Eslöv 6,0 Ulricehamn 6,0 Älmhult 6,0 Gagnef 6,3 Bollebygd 7,1 Skurup 7,3 Hallsberg 7,8 Oskarshamn 8,0 Lysekil 9,1 Tierp 9,1 Sotenäs 9,9 Alvesta 10,3 Örebro 10,5 Båstad 10,7 Vänersborg 11,0 Gävle 11,2 Kommun Procentandel brukare Kalmar 11,4 Älvkarleby 11,5 Laxå 11,8 Uddevalla 11,9 Karlstad 12,0 Säffle 12,0 Luleå 12,3 Borlänge 12,5 Heby 12,7 Mullsjö 13,2 Flen 13,6 Askersund 13,8 Ludvika 13,9 Katrineholm 13,9 Enköping 14,2 Boden 14,4 Vansbro 14,5 Knivsta 15,1 Östersund 15,2 Ljusdal 16,0 Växjö 17,0 Kungsbacka 17,4 Vindeln 17,9 Laholm 19,1 Högsby 20,0 Ronneby 21,4 Hammarö 22,0 Gällivare 24,4 Not. 1. För mer information rekommenderas Kommunalekonomisk_utjamning_2008_Utjamningssystemet_ Publikationer Kostnad per brukare 25

28 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner Vårdtyngd och ytterfall Det finns stora skillnader i kostnader för enskilda brukare, både inom en kommun och mellan kommun erna. Ytterfall är brukare som har ett mycket stort behov av omsorg och i bland behöver personal dygnet runt, vilket blir kostnadsdrivande. Till exempel står de 20 procent brukare med högst kostnad i KPB för ca 60 procent av kommunernas totalkostnad för vård och omsorg. Det är därför viktigt för en kommun att identifiera och följa upp kostnaderna för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor del ett resultat av kommuninvånarnas behov av äldreomsorg och de strukturella faktorerna. Men kommunerna kan i många fall påverka andelen genom val av insatser och god planering och uppföljning. Prioritering, styrning och ledning Kommunen har stora möjligheter att utforma verksamheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika politiska ambitioner bestämmer prioritet och resurser. Höga kostnader kan vara resultatet av en medveten politisk strategi. Det finns också skillnader i hur kommunerna väljer att utforma verksamheten, både i fråga om organisation och arbetsätt. Ledning och styrning En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på chefer och ledare i socialtjänsten. För att planera verksamheten och fatta korrekta beslut krävs ett bra underlag för verksamhetens kostnader. De kommuner som har infört Kostnad per brukare har fått ett bättre beslutsunderlag än tidigare och har i flera fall kunnat minska sina kostnader. Organisationskultur Även om strukturen är likartad kan konsumtionen skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan vara mer generös med att bevilja hemtjänstinsatser än en annan. Det behöver inte vara en medveten strategi utan kan bero på historik, lagtillämpning, arbetssätt och ekonomistyrning. Hur biståndsbedömningen görs kan också förklara skillnader i konsumtion. Personal Personalkostnaderna står för ca 75 procent av kommunernas totala kostnader 2 för äldreomsorgen. Faktorer som lönenivå, rätt till heltid, kompetensnivå och framförallt personaltäthet, det vill säga antal årsarbetare per brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av ett stort behov hos brukarna men det kan även vara en medveten kvalitetssatsning eller resultatet av dålig planering. Arbetssätt Skillnaderna i kostnader mellan kommuner kan bero på olika arbetssätt i fråga om planering, dokumentation, kontinuitet hos brukarna, organisering av kontaktmannaskap och nyckelhantering. En effektiv omsorg förutsätter att personalens tid planeras efter brukarnas behov. Sammanfattande tabell I tabellen på följande uppslag sammanfattas indikatorerna, och ett totalindex för varje kommun räknas ut. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat. Detta underlättar analys och jämförelse, men pekar också på områden som kräver fortsatt analys och förbättring. I år har ett bild 17. Indikatorer och nivåer Hemtjänst Särskilt boende Gruppboende LSS Personlig assistans Daglig verksamhet LSS Under 385 = grönt Under 1500 Under 2050 Under 60 Under = gult Över 440 = rött Över 1640 Över 2350 Över 80 Över 460 Ytterfall ordinärt och särskilt boende Ytterfall LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Totalindex Under 6% Under 6% Under Under Över 6,5 6 9% 6 9% = gult 3,8 6,5 Över 9% Över 9% Över Över Under 3,8 Not. 2. Räkenskapssammandraget Kostnad per brukare

29 antal indikatorer tillkommit men de bör utvärderas innan de förs in den sammanfattande tabellen. Tabellen till vänster illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna för utfall 2010: Varje indikator delas in i tre olika nivåer: God nivå Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Nivå med utrymme för förbättring Längst till höger i tabellen presenteras ett totalindex. Det sammanställs genom att varje kommun får ett värde för respektive nyckeltal enligt nedan. Sedan räknas ett genomsnitt av värdena ut. Syftet är att få en sammanfattande bild av kostnadsläget i kommunen. Man bör dock tolka indexet med försiktighet då det ger en förenklad bild av kostnadsläget. God nivå 10 poäng Acceptabel nivå med utrymme för förbättring 5 poäng Nivå med utrymme för förbättring 0 poäng För vissa kommuner saknas en del indikatorer av olika anledningar, t.ex. att bara indikatorer för äldreomsorgen är sammanställda, att data saknas eller att insatsen inte utförs. Kommunen har ändå fått ett totalindex vilket då bör tolkas med försiktighet. Kostnad per brukare 27

30 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 18. Sammanfattande tabell Produktivitetsmått Kommun Kronor per beviljad hemtjänsttimme, egen regi Kronor per dygn i särskilt boende, egen regi Kronor per dygn i gruppboende LSS för vuxna, egen regi Kronor per timme med personlig assistans, egen regi Kronor per dag i daglig verksamhet LSS, egen regi Alvesta Saknas Askersund Boden Bollebygd Saknas Bollnäs Borlänge Båstad Saknas Enköping Eslöv Fagersta Saknas Falun Saknas Saknas Saknas Flen Gagnef Gislaved Gotland Grästorp Gällivare Gävle Hallsberg Hammarö Heby Högsby Jokkmokk Kalmar Karlstad Katrineholm Knivsta Saknas Kungsbacka Laholm Laxå Lindesberg Ljusdal Ludvika Luleå Lysekil Mora Mullsjö Oskarshamn Ronneby Kostnad per brukare

31 Ytterfall Procentandel ytterfall inom ordinärt och särskilt boende, egen och extern regi Procentandel ytterfall för insatser inom LSS, egen regi Medelkostnader Medelkostnad per brukare, insatser inom SoL/HSL och LSS, egen och extern regi Kostnad per invånare Medelkostnad per invånare, insatser inom SoL/HSL och LSS, egen och extern regi Totalt Index Kommun 2,1 10, ,63 Alvesta 4,8 13, ,33 Askersund 5,3 14, ,00 Boden 10,4 7, ,75 Bollebygd 2,7 3, ,22 Bollnäs 10,7 12, ,89 Borlänge 9,3 10, ,13 Båstad 2,9 14, ,33 Enköping 4,0 6, ,22 Eslöv 2,2 1, ,75 Fagersta 10,5 Saknas Saknas Saknas Saknas Falun 9,5 13, ,11 Flen 14,5 6, ,22 Gagnef 12,3 4, ,78 Gislaved 5,8 5, ,22 Gotland 1,7 1, ,11 Grästorp 12,8 24, ,11 Gällivare 7,9 11, ,33 Gävle 9,6 7, ,00 Hallsberg 8,2 22, ,78 Hammarö 6,8 12, ,22 Heby 11,9 20, ,67 Högsby 8,0 4, ,22 Jokkmokk 17,1 11, ,67 Kalmar 1,0 12, ,56 Karlstad 10,2 13, ,56 Katrineholm 14,4 15, ,13 Knivsta 12,2 17, ,33 Kungsbacka 1,1 19, ,44 Laholm 15,9 11, ,67 Laxå 3,0 2, ,78 Lindesberg 2,3 16, ,33 Ljusdal 10,4 13, ,56 Ludvika 4,4 12, ,89 Luleå 6,1 9, ,33 Lysekil 8,2 3, ,89 Mora 9,3 13, ,44 Mullsjö 10,0 8, ,44 Oskarshamn 4,9 21, ,00 Ronneby Kostnad per brukare 29

32 Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 18. Sammanfattande tabell Produktivitetsmått Kommun Kronor per beviljad hemtjänsttimme, egen regi Kronor per dygn i särskilt boende, egen regi Kronor per dygn i gruppboende LSS för vuxna, egen regi Kronor per timme med personlig assistans, egen regi Kronor per dag i daglig verksamhet LSS, egen regi Skurup Sotenäs Säffle Tierp Uddevalla Ulricehamn Saknas 479 Vansbro Saknas Vara Varberg Vindeln Vänersborg Växjö Åmål Älmhult Älvkarleby Älvsbyn Saknas Örebro Östersund Övertorneå Saknas Ovägt medel Kostnad per brukare

33 Ytterfall Procentandel ytterfall inom ordinärt och särskilt boende, egen och extern regi Procentandel ytterfall för insatser inom LSS, egen regi Medelkostnader Medelkostnad per brukare, insatser inom SoL/HSL och LSS, egen och extern regi Kostnad per invånare Medelkostnad per invånare, insatser inom SoL/HSL och LSS, egen och extern regi Totalt Index Kommun 5,5 7, ,11 Skurup 15,0 9, ,11 Sotenäs 6,3 12, ,22 Säffle 7,9 9, ,11 Tierp 11,1 11, ,78 Uddevalla 3,0 6, ,25 Ulricehamn 10,9 14, ,88 Vansbro Saknas Saknas Saknas ,00 Vara 1,5 0, ,33 Varberg 16,7 17, ,67 Vindeln 4,2 11, ,89 Vänersborg 6,0 17, ,78 Växjö 0,3 4, ,11 Åmål 4,3 6, ,22 Älmhult 14,3 11, ,78 Älvkarleby 10,9 0, ,25 Älvsbyn 2,8 10, ,56 Örebro 2,7 15, ,89 Östersund 2,6 0, ,50 Övertorneå Ovägt medel Kostnad per brukare 31

34 4 KAPITEL Effektivitet kostnader och kvalitet I ett försök att ställa kostnaderna från KPB inom äldreomsorgen mot kvalitetsindikatorer från Öppna jämförelser har SKL tillsammans med fyra kommun er genomfört två seminarier för att ta fram en modell. Modellen kan användas av alla kommuner som har arbetat med KPB och gjort Socialstyrelsens nationella brukarundersökningen på enhetsnivå (hemtjänstgrupper eller boenden). Resultatet presenteras i det här kapitlet. Inom social tjänsten är det äldreomsorgen som har kommit längst med att utveckla indikatorer som mäter kvalitet och resultat, därför är analysen avgränsad till denna verksamhet. Varför mäta effektivitet? Genom att mäta effektivitet får kommunerna en uppfattning om vilket resultat de får för de pengar som läggs på äldreomsorgen. Effektivitetsstudier är av stor betydelse för den enskilda kommunen, men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att samtidigt analysera kvalitet och kostnader kan en bättre förståelse uppnås för var förbättringsarbete kan ske. Förhoppningsvis leder det till att en ännu bättre verksamhet utvecklas med befintliga resurser. Genom att fortsätta att göra effektivitetsjämförelser kan kommuner som når goda resultat trots låga kostnader lyftas fram som goda exempel och inspirera andra. De senaste åren har antalet nyckeltal som mäter kvalitet inom äldreomsorgen ökat i snabb takt. En bidragande faktor till detta är de Öppna jämförelser som SKL och Socialstyrelsen har publicerat. Kommunerna gör också egna kvalitetsundersökningar, t.ex. brukarundersökningar. I det här arbetet har den statistik som publiceras i Öppna jämförelser använts för att göra effektivitetsmätningar. Fördelarna med att använda den nationella brukarundersökningen i stället för en egen utan nationell anknytning är att: > > kommunen kan jämföra sig med andra kommuner > > forskning, kunskapsutveckling och nationella analyser görs kring materialet > > kommunen inte behöver stå för arbetstid och kostnader för en egen undersökning utan betalar endast för ett tilläggsurval Att mäta effektivitet Sedan flera år tillbaka har kommunerna via KPB mätt det som kallas för produktivitet. Ett exempel på produktivitet inom KPB är kostnaden för att producera en timme hemtjänst, dvs. kostnad per hemtjänsttimme. Effektivitet är ett vidare begrepp. Det räcker inte att göra en sak på rätt sätt för att vara effektiv, man måste också se till att det handlar om rätt saker, att resultatet leder till de mål som verksamheten har. En äldreomsorg som har hög effektivitet är en verksamhet som når en stor del av sina uppsatta mål med de resurser som används. Det är ofta svårt att mäta grad av måluppfyllelse, därför väljs ofta ett 32 Kostnad per brukare

35 antal mått på resultat och kvalitet som ska fungera som indikation på hur väl de uppsatta målen har nåtts, till exempel hur nöjda brukarna är med den omsorg de får. Effektivitet = Resultat (Kvalitet ) / Resursinsats (Kostnader) Metod att mäta effektivitet En enkel metod för att mäta effektivitet är att använda ett så kallat fyrfältsdiagram. Borlänge kommun har utvecklat en sådan modell för effektivitetsmätningar inom KPB ( Kompassen ). Fyrfältsdiagrammet består av ett punktdiagram där mått på kvalitet och resurser ställs mot varandra. Diagrammet delas i fyra olika fält för att illustrera vilket område enheterna bör befinna sig i för att prestera maximal effektivitet. Fälten är uppdelade efter medianen på respektive indikator. Enligt denna metod kommer de mest effektiva enheterna att ligga i det nedre gröna högra fältet (A) med både låga kostnader och bra resultat. I fälten B och C finns det fortfarande förbättringspotential, antingen i fråga om kostnaderna eller kvaliteten. I det övre vänstra hörn et (D) som är rödmarkerat är kostnaderna höga och kvaliteten låg. Här finns en stor förbättringspotential för både kostnad och kvalitet. bild 19. Fyrfältsdiagram för effektivitetsanalyser Kostnader D B Data och källor Inom äldreomsorgen är det i dagsläget enbart Kostnad per brukare som på ett jämförbart sätt räknar fram kostnader på enhetsnivå. Kostnaderna är så kallade styckekostnader, ett mått på produktivitet. I effektivitetsanalysen används nyckeltalen kostnad per hemtjänsttimme och kostnad för ett dygn i särskilt boende. I huvudsak finns två nationella källor för kvalitetsmått på enhetsnivå, Socialstyrelsens nationella brukarundersökning och Äldreguiden. Brukarundersökningen är en enkät som riktar sig till personer med insatser inom äldreomsorgen där det ställs frågor om de är nöjda med den hjälp de får från kommunen inom ett antal områden (t.ex. social samvaro, mat och bemötande). Statistiska Centralbyrån (SCB) som genomför brukarundersökningen åt Socialstyrelsen erbjuder kommunerna att för en kostnad lägga till ett eget urval av respondenter för att få resultat på enhetsnivå. Äldreguiden är en enkät som riktar sig till enhetschefer i kommunerna. Eftersom indikatorerna från äldreguiden är mer inriktade på processer än på kvali tet gjordes analysen i detta kapitel med kvalitets mått från Socialstyrelsens brukarundersökning. Som kvalitetsmått till analysen valdes från brukar undersökningen en indikator som sammanfattar flera olika områden i ett medelvärde, ett så kallat medelindex. Det består av frågor som rör information, bemötande, inflytande, trygghet, omfattning, social samvaro och utförande. I det här sammanhanget behövdes ett sammanfattande mått på kvalitet, t.ex. genom ett index. Nackdelen med ett index är att det är svårare att förstå vad som ligger bakom ett visst värde. C A Resultat/kvalitet Kostnad per brukare 33

36 Kapitel 4. Effektivitet kostnader och kvalitet Effektivitetsanalys i fyra kommuner bild 20. Effektivitetsanalys för hemtjänstgrupper Borlänge Falun Östersund 550 D B Kostnad per timme med hemtjänst C A Medelindex I diagrammet ovan visas hemtjänstgrupper i Borlänge, Falun och Östersund. Varje symbol markerar en hemtjänstgrupp, med olika form för de tre kommunerna. Den vertikala axeln visar kostnaden per hemtjänsttimme och den horisontella visar medelindex från brukarundersökningen. Hemtjänstgrupper som ligger i det övre vänstra hörnet (D) har relativt höga kostnader och låg kvalitet medan hemtjänstgrupper i det nedre högra hörnet (A) har hög kvalitet och låga kostnader. Diagrammet visar att det är stor spridning inom kommun erna både med anseende på kostnader och på hur nöjda brukarna är. Det betyder att det finns en stor förbättringspotential för många enheter i de här tre kommunerna. Kommunerna bekräftade att flera av de grupper som har låga kostnader och bra kvalitet är mindre grupper med få brukare, omvänt gäller att de grupper med sämre resultat ofta är större. 34 Kostnad per brukare

37 bild 21. Effektivitetsanalys av särskilda boenden Borlänge Falun Älmhult Östersund D B 1800 Kostnad per timme med hemtjänst C A Medelindex Även inom särskilda boenden finns en stor spridning mellan de olika enheterna. Älmhult uppvisar i den här analysen ett mycket bra resultat då tre av fyra av deras boenden finns i ruta A. De övriga kommunerna har större spridning mellan sina enheter. Falun och Borlänge har flera av sina särskilda boenden i ruta D. Det framkom i diskussioner med deltagarna från kommunerna att problem med omorganisation, kultur och traditioner (ofta kopplat till ledarskap) återspeglas både i lägre kvalitet och i högre kostnader. I Östersund tenderar dock högre kostnader att också ge bättre kvalitet. Det vore intressant att se om liknande samband finns i andra kommuner. Kostnad per brukare 35

38 Kapitel 4. Effektivitet kostnader och kvalitet Slutsatser av effektivitetsmätningarna När resultaten tolkas bör man vara lite försikt ig eftersom flera av grupperna eller boendena är gans ka små, vilket innebär att det är få som har svarat på enkäten. Det medför att den statistiska osäker heten ökar. Det är därför viktigt att följa utvecklingen över tid. Då framkommer om enhet erna följer ett visst mönster och om det finns risk för skillnader i kvalitet. Eftersom Socialstyrelsen det senaste året har haft problem med att samla in den individstatistik som ligger till grund för urval et till brukarundersökningen, så kan det ta ganska lång tid mellan registerinsamlingen och när enkät en till brukaren går ut. Detta påverkar osäkerheten framförallt inom särskilt boende där bruk are kan ha hunnit avlida. Socialstyrelsen arbetar för att snabba upp processen mellan registrering och enkätutskick. I effektivitetsanalysen har bara brukarnas nöjdhet tagits med som indikator på kvalitet. Kvalitet inom äldreomsorgen är dock bredare än så. Det sker nu en snabb utveckling av olika kvalitetsregister (t.ex. Senior alert) hos kommunerna, och inom kort är det möjligt att resultat från dem kunna användas i liknande analyser. Därmed går det att få med en bredare bild av kvalitet. Fyrfältsmodellen fick ett bra gensvar av de kommuner som var med i arbetet. Analysen visar att det finns stora förbättringsmöjligheter inom ett antal enheter. Det är först när kvalitet och kostnader kopplas ihop som en helhetsbild träder fram det kanske finns skäl att låta en enhet vara dyr om den också håller hög kvalitet. Analyser på enhetsnivå är också en förutsättning för förbättringsarbete, som är svårt att styra med tillgång endast till ett genomsnitt för kommunen. Genom fyrfältsmodellen går det också att jämföra en kommuns enheter med andras vilket möjliggör ett erfarenhetsutbyte. Det är också en stor fördel att kunna jämföra enheternas resultat med det nationella resultatet. Hitta din egen kommun! En fyrfältsanalys har gjorts av samtliga kommuner som är med i KPB, men på kommunnivå (snittsiffra för hela kommunen). Gå in på och klicka på effektivitet för att ta del av resultatet för din kommun! 36 Kostnad per brukare

39 5 KAPITEL Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada Från och med i år är det möjligt för kommuner som arbetar med KPB att via inloggningen lägga in sina nyckeltal i den nya kommun- och landstingsdatabasen Kolada ( I det här avsnittet beskrivs de första stegen för att ta ut och jämföra resultat från KPB. 1. För att komma åt nyckeltalen för kostnad per brukare i Kolada måste du logga in med de inloggningsuppgifter som kontaktpersonen för KPB i din kommun har fått. Ange e-postadress och lösenord på denna länk: Kostnad per brukare 37

40 Kapitel 5. Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada 2. När du har loggat in visas Koladas startsida. Klicka på knappen Fri Sökning mitt på sidan. Här måste du göra tre val: nyckeltal, kommun och år 2a. Sök nyckeltal genom att skriva in sökord i sökfältet för nyckeltal, eller sök dig fram via Bläddra > Särskilda nyckeltalssamlingar kommun > Kostnad per brukare (KPB). Lägg till nyckeltal i ditt urval genom att klicka på nyckeltalsnamnet. 3. Verkställ! Du får först se dina data i en tabell. Du kan ändra inställningar för tabellen, eller välja att visa diagram. 2c. De senaste tre åren är förvalda. För att ändra årtal, skriv önskad årtalsserie (t.ex ) i sökfältet och tryck på Enter. 2b. Sök kommun genom att skriva in namnet i sökfältet eller via knappen Bläddra till höger om sökfältet. Lägg till kommunen i ditt urval genom att trycka på Enter eller genom att klicka på namnet. 38 Kostnad per brukare

41 Du kan sedan exportera tabell och diagram till Excel, presentationer eller dokument. Kolada ger möjlighet till ett stort antal analyser och jämförelser. Om du vill veta mer eller behöver hjälp med hur du använder databasen kontakta Rådet för kommunala analyser (RKA). E-post: Telefon: Kostnad per brukare 39

42

43

44 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen. Beställ eller ladda ner på isbn Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: