Råd vid smärta www.smarta.nu

Följande 16 idor är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Smärta & ledbevär En tematidning från Reumatikerförbundet Rehabilitering lönar ig... id 2 Författarna Marcu Birro och Helene Turten om krivandet om märtlindring... id 4 Familjen Friberg er poitivt på livet... id 11 Alternativa vägar till välmående... id 12 Råd vid märta www.marta.nu Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Vi är många Ungefär var tionde peron du möter har en reumatik jukdom. För många av o yn det inte utanpå. Vit kan det vara könt att det inte yn. Man kan mälta in bland alla andra. Man behöver inte prata om in jukdom, inte förklara, inte bli ifrågaatt. Det har ina fördelar. På några av o har jukdomen att ina tydliga pår å att det yn på våra kroppar. Ibland behöver vi kryckor och andra hjälpmedel. Vi yn. Därmed kan vi få en hel del förtåele och töttning. Det har ockå ina fördelar. Det vi ofta har gemenamt vare ig det yn på o eller inte är två aker. Det förta är tröttheten. Det är en obegriplig trötthet om inte går att jämföra med den trötthet jag kände innan jag blev juk. Det är en trötthet om kan förtöra åväl arbetliv och fritid om umgänge med familj och vänner. Det andra vi har gemenamt är märtan. Ibland är det en tändig följelagare, dygnet runt. Ibland lår det till med en ådan kraft att man är helt utlagen. Vi ger o inte Reumatim drabbar rika och fattiga, långa och korta, tjocka och mala, unga och gamla. Det finn ett 80-tal reumatika diagnoer. Ibland är det vårt att tälla rätt diagno. När ett barn får reumatim förväxla ofta ymtomen med växtvärk och att de är i trotåldern. Majoriteten av dem om får en reumatik jukdom är kvinnor. Alldele för ofta avfärda dea kvinnor inom åväl vården om andra myndigheter. De blir helt enkelt inte trodda. De ta för inbillningjuka och lite allmänt känliga. Ingen vet varför man får en reumatik jukdom. Och ingen vet hur vi ka kunna bli botade. Reumatikerförbundet amlar in pengar och tödjer forkningen med flera miljoner varje år. Vi vill vara med och löa reumatimen gåta och har verkamheter runt om i landet. Vi träffa för att lära o mer om våra jukdomar. Deutom mider vi planer för hur vi ka kunna påverka politiker och tjäntemän å att amhället blir en bättre plat att leva i - även för o. Anne Carlon Ordförande Reumatikerförbundet INNEHÅLL Rehabilitering lönar ig...2 Med krivandet om märtlindring...4 Lindra ymtom vid Sjögren yndrom...6 Träning effektivt mot märta...7 Målet - en kräddarydd behandling...8 Hur mår hjärtat vid reumatim?...8 Familjen Friberg er poitivt på livet...11 Alternativa vägar till välmående...12 Vi verkar mot värk...15 EN BILAGA FRÅN Strandvägen 19, 114 56 Stockholm Tel 08-555 400 00 www.provia.e Redaktionråd Repreentanter från Reumatikerförbundet amt Provia Utgivare Reumatikerförbundet, Annelie Norberg, 08-505 805 37, www.reumatikerforbundet.org Projektledare Patrik Mood Red. projektledare Anna Flemmert Säljare Charlotte Törnqvit Formgivning Filip Grandert Traffic Mei-Hia Wang Omlagbild Kalle Rimling Tryck Hanaprint Åbo, Finland 2006 Har du tip eller ynpunkter? Skriv till ynpunkter@provia.e Foto: Ander Arhammar Rehabilitering lönar ig Det lönar ig amhällekonomikt att ata på rehabilitering framför paiv jukkrivning av långvarigt juka. Det viar en underökning om Reumatikerförbundet har gjort. Trot att kotnaderna för vård och läkemedel är höga för en reumatiker gör tora amhällvinter om en peron kan arbeta deltid itället för att få paiv jukerättning. En peron om får nabb vård och rehabilitering kan vara kvar i arbetlivet och fortätta betala katt. Det tjänar både individen och amhället på. En peron om får paiv jukerättning blir betydligt dyrare för amhället i längden, äger Anne Carlon, ordförande för Reumatikerförbundet. Ett problem är att kotnader och intäkter inte är jämnt fördelade mellan tat, landting och kommuner. Landtingen får ofta ta huvuddelen av kotnaderna för rehabilitering medan Föräkringkaan får minkade utgifter när peroner är kvar i arbete. Vi aner därför att landtingen och Föräkringkaan bör ta ett törre gemenamt ekonomikt anvar för rehabilitering, äger Anne Carlon. Det måte kapa drivkrafter för bra vård och behandling itället för inbyggda motättningar mellan myndigheterna. Det kulle både amhället och peroner med kronika jukdomar tjäna på. Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB B-cellterapi mot kronik ledgångreumatim Att B-cellterapi kan ha poitiv effekt på reumatoid artrit, RA, upptäckte av en lump av Jonathan Edward, profeor vid Univerity College London. På 1960-talet, när man identifierade T- och B- lymfocyter om olika typer av vita blodkroppar, trodde man att B-lymfocyter kunde vara viktiga efterom de ockå producerar den reumafaktor om finn i blodet ho patienter med RA. Man kunde dock inte hitta mekanimerna bakom det faktum att antikroppar orakar jukdomen och därför vände intreet till de andra cellerna i immunytemet, T-cellerna. Starkare och frikare 1996 upptäckte Joe Edward att via förhållanden i ledvävnaden gjorde den mottaglig för proceer om involverade B-celler och antikroppar. Studiereultaten bekräftade att B-celler har en mycket mer avgörande roll i den reumatika inflammationproceen än vad man tidigare trott. Tillamman med ina kolleger i London inledde han en behandling med B-cellhämmare, om helt eller delvi tar bort kroppen B-celler, på ett fåtal patienter med goda reultat. Patienterna RA verkade gå tillbaka men de blev inte permanent fria från in jukdom. Alla fick återfall men en del av dem inte förrän efter två till tre år. De förblev alltå frika långt efter att dera normala B-celler hade kommit tillbaka. Intree för den nya behandlingen väckte ho reumatologer i flera länder. En av dem är Ronald van Vollenhoven, docent och överläkare på Karolinka Univeritetjukhuet i Solna och anvarig för flera tora internationella tudier kring B-cellterapi i Sverige. Man har följt patienterna jukdomutveckling och dera fyika tilltånd. De har blivit bättre i in jukdom men ockå tarkare och frikare i mukulaturen och lederna, äger han. Lovande reultat Detta är lovande reultat efterom det på ikt är mycket viktigt att RA-patienter klarar ig i det dagliga livet och inte känner ig handikappade. När patienterna B-celler kommit tillbaka efter behandling finn T-cellminnet kvar, likom de antikroppar om de hade före behandlingen. Vi följer den rekommendation om givit av myndigheterna, nämligen att vi ka behandla de patienter om har vår RA och där man inte kunnat uppnå tillfredtällande reultat med åtmintone ett av anti-tnf-preparaten. Ronald van Vollenhoven berättar att man inom reumatologin jut nu dikuterar B-cellterapi även för patienter om nyligen injuknat i RA. Sedan några månader pågår en internationell tudie där cirka 45 kliniker i världen deltar. Karolinka Univeritetjukhuet deltar med ett tiotal patienter. Förhoppningen lindrigare jukdomförlopp Kanke kan det vara poitivt att lå till tidigt med en mycket kraftfull behandling. Vi prövar detta på patienter om fått in RA-diagno nyligen och ätter in antingen edvanlig behandling, det vill äga metotrexat, eller B-cellterapi plu metotrexat. Förhoppningen är att patienterna med kombinationbehandlingen inte bara kortiktigt blir bättre i in jukdom, utan ockå kommer att få ett lindrigare och långammare jukdomförlopp. Det är inte omöjligt att B-cellterapi kan använda vid andra reumatika jukdomar efterom det verkamma ämnet i den monoklonala antikroppen bryter ampelet mellan B-celler och T-celler. På Karolinka Univeritetjukhuet och andra venka kliniker har man prövat B- cellterapi mot till exempel SLE, där behandlingen har en vi effekt på den jukdomframkallande immunreaktionen. ANNONS FRÅN TEL 08-726 12 00 Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Namn: Marcu Birro Ålder: 34 Bor: Norrköping Familj: Sambo Utgivna böcker: 43 dikter (2006), Flyktoda (2005), Du är Chriter Petteron du ockå (2005), Diktkola författaren guide till galaxen (2003), Landet utanför (2003), Kalahnikov (2001), Alla djävulka främlingar (1999), Skjut dom om älkar (1997), Det oerhörda/i den andra världen (1992) Foto: Maria Gredekog Med krivandet om märtlindring Att kriva av ig org är ett känt fenomen, men det går även att kriva av ig märta. Det menar högaktuella författarna Helene Turten och Marcu Birro. Av Suanne Bengton Marcu Birro har nyligen kommit ut med diktamlingen 43 dikter och reer landet runt med en uppläningturné. Jag tänker i rocktermer och ville ut på turné när nya boken var läppt, äger Marcu om innan jul ka hinna med omkring 25 liveuppträdanden där han blandar monologer och dikter. Deckarförfattarinnan Helene Turten håller på att kriva filmmanu efterom henne böcker om kriminalinpektör Irene Hu ka bli tv-erie. Inpelningarna drar igång i januari. Det känn jättepännande! Filmprojektet på 80 miljoner är en amproduktion mellan Sverige och Tykland, berättar hon. För Helene känn de litterära framgångarna Foto: Ola Kjelbye extra roliga efterom hon började kriva ent i livet och egentligen met av en lump. Helene, om både är utbildad jukköterka och tandläkare och älkar att jobba med männikor, blev akut juk 1993. En kväll i auguti gick hon och lade ig med influena men vaknade upp med Sjögren yndrom - en reumatik jukdom om både drabbar leder, körtlar, lemhinnor och hud. I två år var hon jukkriven och edan fick hon förtidpenionera. Namn: Helene Turten Ålder: 52 Bor: Sunne Familj: Man, vuxen dotter och hunden Sammie Utgivna böcker: Den kroade tanghäten (1998), Nattrond (1999), Tatuerad toro (2000), Gladjävulen (2002), Kvinnan i hien och andra mytika hitorier (2003), Guldkalven (2004), Elddanen (2005), Svarta diamanter (2004) Svårt acceptera jukdomen Det var oerhört vårt att acceptera jukdomen och det var en tor org att mita jobb och arbetkamrater. Jag fick ingen hjälp från jukvården utan mötte av attityden att jag kulle vara tackam att jag fått jukpenion, äger Helene Turten. Efter tre år av kontant trötthet, vullna leder, värk och dåligt immunförvar betämde ig Helene, om i amma veva även fick diagnoen glutenintoleran, för att jälv ta tag i in ituation. Hon började äta kejarkot, en gammal kineik diet om uteluter ura livmedel, och blev mycket bättre. Jag blev å mycket bättre i lederna att jag kunde luta med alla reumatikermediciner. Den enda medicin jag äter i dag är Alvedon. Den pykika påfretningen, att känna ig enam, utanför och oduglig, var mint lika påfretande om de fyika bevären. Helene kaffade hunden Sammie för att få ällkap och motion. Hon anmälde ig till en datakur och började kriva. Jag har alltid kunnat kriva och deutom läer jag mycket, äger hon. Helene förta roman, Den kroade tanghäten, kom ut 1998 och en de har hon levererat en bok om året. Henne böcker har överatt till elva pråk och jukpenningen är indragen en länge. Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5 Skrivandet bäta medicinen Det ligger mycket diciplin bakom böckerna efterom jukdomen gör att Helene bara orkar itta vid datorn max tre timmar per dag. Men hon kriver varje dag - även på julafton. Det är bäta medicinen för henne. När jag kriver går jag in i jobbet och kingrar tankarna. Det är beviat att det går att ditrahera märta. Böckerna har blivit en flykt från min ituation, och jukdomen vill jag inte ha med mig in i den världen. Poeten och författaren Marcu Birro reagerade på ett annat ätt när han fick diagnoen Bechterew 2003. Han krev boken Landet utanför om handlar om en man om drabba av jut Bechterew och hamnar utanför amhället. Boken var en uppgörele med jukdomen. När man drabba av en katatrof blir krivandet viktigt. Men efter Landet utanför kände jag att jag klarat av detta ämne i litterär form. Marcu Birro har idag långt mellan koven och lever ett tämligen normalt liv. Jag la om livföringen, bröt mina dåliga vanor och gick ner i vikt. Jag betämde mig för att inte bli en del av jukdomen. Marcu Birro har, preci om kollegan Helene Turten, valt att inte gömma ig bakom jukdomen utan föröker att leva om vanligt. Han håller med om att det går att kriva av ig märtan men amtidigt är krivandet han yrke och ingen terapiform. Marcu Birro vill inte gärna prata om in jukdom i löryckta ammanhang utan hellre om ina böcker och projekt. Sjukdomen får inte bli han identitet. Även om båda två har valt att tona ner ina jukdomar har de påverkat dera karriärer. För Helene var reumatimen tartkottet på en ny karriär om författare och för Marcu Birro reulterade reumatimen i den kritikerroade romanen Landet utanför.

Har du eller någon anhörig ledbevär? Fråga doktorn om reumatika bevär www.reumatika-jukdomar.nu Tel 08-522 21500 www.chering-plough.e Ny möjlighet till ett aktivt liv Comfora lindrar märta och telhet vid lätt till måttlig artro Stela och ömma leder kan vara tecken på artro, Sverige vanligate ledjukdom. Men det behöver inte hindra dig att leva ett aktivt liv med golf, kogpromenader, cykelturer och lek med barnbarnen. Comfora innehåller glukoamin, amma ämne om finn naturligt i dina leder, om lindrar märta och telhet vid lätt till måttlig artro. Comfora köper du receptfritt på apoteket. Du hittar den i nyhethyllan. Mer information och tip finn på hemida www.comfora.nu Där kan du även betälla vårt nyhetbrev och vara med i vår tiptävling. Comfora 595 mg tablett (glukoamin) älj receptfritt på apoteket i förpackningar om 60 tabletter och kotar 120 kr. Ska inte ta av kaldjurallergiker, efterom glukoamin utvinn ur kaldjur. Om man har diabete bör man rådgöra med läkare före användning av Comfora. Bör inte använda under längre tid än en månad utan amråd med läkare. Innehåller 129 mg kalium per tablett. Lä bipackedeln före användning. Referen: www.fa.e Nordic Drug AB Box 30035 200 61 Limhamn Tel 040-36 66 00 E-pot info@nordicdrug.e

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB» Att ta fram ett nytt läkemedel mot ledgångreumatim känn timulerande, peciellt då många reumatiker är i behov av nya behandlingmöjligheter.«medicinkt anvarig immunologi Skandinavien Foto: Walter Hirch Det finn hjälp mot kliande ögon. Ögondroppar är ett bra alternativ. I våra egna laboratorier har vi forkat fram ett läkemedel om vi hoppa ka kunna ge patienter med reumatim hjälp inom en nar framtid. Läkemedlet har en helt ny verkningmekanim om vi är övertygade om är banbrytande. Även om det idag finn bra behandling av reumatoid artrit å är ändå många patienter i tort behov av hjälp. Vi hoppa att vår forkning kan leda till ett förbättrat liv för dea patienter. t o e x t e n d a n d e n h a n c e h u m a n l i f e Britol-Myer quibb, Box 15200, 167 15 BroMMa, telefon 08-704 71 00, www.bm.e. Annon 2 trappa upp 06-10-16 14.56 Sida 1 BMS-6008 Ann 102x134.indd 1 06-10-25 14.46.22 Lindra ymtom vid Sjögren yndrom Trappa upp ditt kunnande! www.abf.e Behandlingen vid Sjögren yndrom går ut på att lindra ymtomen. Ögondroppar kan minka bevären med kliande ögon och noggrann munhygien är viktigt. Av Anna Flemmert 15 procent av patienterna med ledgångreumatim och omkring hälften av patienterna med SLE har även Sjögren yndrom, vilket innebär att via körtlar i kroppen inflammera. Sjukdomen utvecklar ig ofta långamt och de törta bevären brukar vara torra lemhinnor, ledont och trötthet. Det om är met bevärande för de fleta är den kronika tröttheten, å det är viktigt att röra på ig regelbundet. Stavgång tre gånger i veckan är ett utmärkt alternativ, äger Marika Kvarntröm, reumatolog på Karolinka Univeritetjukhuet. Muntorrheten om oraka av Sjögren yndrom innebär ofta problem med karie och tandloning. Det är därför av törta vikt att vara noga med in munhygien. Det är viktigt att hålla regelbunden kontakt med in tandläkare och framför allt med in tandhygienit, äger Marika Kvarntröm. Det är ockå en klok idé att förebygga hål med flour. Patienter om fått diagnoen ka få tandvård med reducerade kotnader vid jukdomora- kade problem. Vid mycket våra ymtom av muntorrhet kan man välja lite matolja innan man lägger ig för att lippa vakna med tungan fatklitrad i munnen. När det gäller problem med ögon om är torra och vidiga kan det känna bättre med ögondroppar. Ett flertal nya produkter av detta lag är på ingående. Det finn många orter ögondroppar på marknaden å det är bara att prova ig fram till man hittar den om fungerar bät, äger Marika Kvarntröm. På grund av att ymtomen är å varierade öker patienterna ofta hjälp ho olika typer av läkare, optiker och tandläkare innan diagnoen kan fatlå. Det är lättare att leva med jukdomen om man kan e den ammantagna bilden och att föröka lindra amtliga ymtom med hjälp av kunkap och råd från in läkare. Sjögren yndrom kan komma om ett enamt fenomen och kalla då primärt SS. Mycket vanligare är dock att yndromet e tillamman med andra reumatika ytemjukdomar, framför allt reumatoid artrit och SLE. Det kalla då ekundärt SS. Sjögren yndrom räkna in bland de reumatika ytemjukdomarna. Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

En halvtimme träning om dagen, alla dagar i veckan, rekommendera. I början behöver man hjälp av en jukgymnat. Träning effektivt mot märta Låt dig inte hindra av tela och ömma leder! Träning har lika bra effekt på värk om märttillande mediciner när det gäller artro. Det menar jukgymnat Carina Thortenon. Det har viat ig att männikor om lider av artro kan göra mycket jälva för att lindra bevären men få peroner får hjälp och information om vad de kan göra på egen hand. Många får endat märttillande mediciner. Överviktiga peroner blir oerhört hjälpta av att gå ner i vikt. Att träna överhuvudtaget är viktigt efterom broket i våra leder behöver det, äger Carina Thortenon, legitimerad jukgymnat och doktor i medicink vetenkap. Träning kan göra ont, ärkilt vid tarten, men i princip ka man fortätta ändå. Hitta dina favoritövningar I början behöver man hjälp och töd av en jukgymnat för att hitta in nivå och rätt intenitet. Ungefär 30 minuter träning om dagen, alla dagar i veckan, är en rekommendation om Carina Thortenon ger de fleta av ina patienter. Man kan dela upp det i tre tiominuterpa om man vill. Det gäller att hitta ina favoritövningar om man gillar och triv med å att träningen verkligen blir av, äger hon. Detta måte ockå göra kontinuerligt. Det går alltå inte att luta träna och tro att den goda effekten itter kvar. Carina Thortenon har att ihop övningar om är ärkilt bra för peroner med knäartro. Dea finn amlade på en cd om Reumatikerförbundet har gett ut. Glucoine lindrar ymtomen vid lätt till måttlig artro Smärta vid artro, ledvikt, gör vardagen bevärlig och gör ibland att man avtår från motion och träning. Men det bevärliga kan bli lättare. Glucoine är ett läkemedel med glukoaminulfat om lindrar ymtomen vid lätt till måttlig artro. En burk räcker en månad och kotar 136,50* kr vid receptfritt köp på Apoteket. Privärt glukoamin på Apoteket Fakta artro Övervikt, arvanlag, vaga mukler och olika typer av belatning från yrkelivet är faktorer om ökar riken att få artro i knäna. Även en del elitidrottare löper törre rik. Ju högre upp i åldrarna man kommer, deto fler patienter återfinn med jukdomen, om har blivit å vanlig att man kan tala om en folkjukdom. Var fjärde peron över 55 år har någon form av artro. Men även yngre drabba. Det tar ungefär 15-20 år för en artro att utveckla å pa att den märk och börjar göra ont. Sjukdomen kan drabba nätan vilken led om helt. Vanligat är dock fingrar, fötter, knän och höftleder. Glucoine kan köpa receptfritt i burk med 90 tabletter. Varje tablett innehåller 509 mg glukoaminulfat (motvarande 400 mg glukoamin). Burken har ett lättöppnat kruvlock. Glucoine ka inte använda av kaldjurallergiker och inte heller av gravida, ammande eller peroner under 18 år. *Pri per 1 oktober 2006. Greppvänligt kruvlock Det miljöcertifi erade läkemedelföretaget Kundervice 020-35 05 05, fax 08-602 53 03, e-pot info@recip.e. www.recip.e

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Cyklar för livet Bengt Falke ledgångreumatim gjorde att han knappt kunde ta ig ur ängen eller klä på ig på egen hand. Men i år har han cyklat 160 mil, från Skåne till Frankrike, och därmed dragit igång kampanjen Cykla för livet. Jag vill uppmuntra och via andra att det går att finna utmaningar i livet trot en vår och kronik jukdom. Med hjälp av de nya mediciner om utvecklat kan han fortätta itt arbete om it-chef. Den medicinka utvecklingen har gjort fantatika framteg och betydligt fler kan få hjälp idag. Med mina åtta behandlingar om året kan jag fortätta leva ett ganka normalt liv med min familj. För tio år edan hade min cykeltur i Europa inte varit möjlig att genomföra för någon med ledgångreumatim, äger Bengt Falke. Aktivt liv med RA Michael Laron har haft reumatim i över 20 år men pringer idag millånga motionlopp och laddar för fullt inför Vaaloppet. Jag vill via att man med rätt motivation och töd kan leva ett aktivt liv ändå, äger han. Det gick faktikt lite lättare än jag hade räknat med i det tre mil långa Lidingöloppet. När Michael var nio år fick han diagnoen ledgångreumatim och jukdomen har medfört att han inte kunnat löpträna på grund av märta och vullnad i leder. Med hjälp av nya biologika läkemedel och aktiv träning har han nu blivit å pa frik att detta är möjligt. Reumatikerförbundet......är den viktigate opinionbildaren för den dryga miljon männikor i Sverige om har en reumatik jukdom....verkar för en amhällutveckling om ger alla reumatiker full delaktighet och jämlikhet inom alla amhällområden....har nära 60 000 medlemmar organierade i 200 föreningar runt om i landet. Det är föreningarna om ordnar föreläningar, möten, tudiecirklar, reor och olika träningaktiviteter....tår bakom Reumatikertidningen, om utkommer med ex nummer per år....har ett nära amarbete med rikorganiationen Unga reumatiker. Målet - en kräddarydd behandling Reumatoid artrit, RA, även kallad ledgångreumatim, är en livlång jukdom om drabbar många männikor i alla åldrar. Inför framtiden hoppa forkarna tidigt kunna toppa de immunreaktioner om leder till jukdomen, till exempel med vaccination. Av Yvonne Enman Forkarna känner i dagläget till en del om vilka immunreaktioner om leder till ledgångreumatim men mycket är ännu okänt. För att kunna förebygga en jukdom måte vi veta upphovet Lar Klarekog till den och hur vi ka kunna påverka de jukdomorakande immunreaktionerna, helt innan de tartat, äger Lar Klarekog, profeor i reumatologi vid Karolinka jukhuet i Stockholm. Vi måte ockå veta vilka omgivningfaktorer om har betydele för vem, vilken roll olika gener pelar och vilka immunreaktioner om en uppkommer. Fört då vet vi mer om hur vi ka förhindra att jukdomen uppkommer och hur den ka behandla Hur mår hjärtat vid reumatim? Påtåendet att reumatoid artrit, ledgångreumatim, är en jukdom om värker men inte dödar, är felaktigt. Detta kunde profeor Solbritt Rantapää Dahlqvit kontatera när hon i dödorakregitret ökte ina forna patienter öden. Av Yvonne Enman Alldele för många av mina tidigare patienter viade ig ha dött en för tidig död på grund av hjärt- och kärljukdom om komplikation till in tidigare kända ledjukdom, för att det kulle Framtidhopp Varje peron är dock unik med en mer eller mindre egen variant av jukdomen. Genom att tudera olika molekylära keenden ho männikor kommer vi å måningom fram till målet att kunna kräddary var och en behandling utifrån denne variant av gener, molekyler och jukdom. Forkningen måte följa med en trategi för alla jukdomen faer. Det viktiga är att förtå förloppet och öka varen på frågor om vad om leder till att jukdomen bryter ut, hur den ka Rikfaktorerna för hjärt- och kärljukdom är vanligtvi rökning amt förhöjt blodtryck och koleterol. Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5 Foto: Spenhult behandla tidigt i itt förlopp och vilka följdjukdomar om kan tilltöta enare i livet, äger Lar Klarekog. En ådan forkning är möjlig i Sverige tack vare att patienter medverkar i forkningen under många, många år. Samarbete med patienterna Vi har ett gott, långvarigt amarbete med patienterna om del täller upp med blodprov och del varar på en lång rad frågor om hur jukdomen påverkar dera liv, äger Lar Klarekog. Att RA ka behandla kraftfullt redan på ett tidigt tadium är forkarna överen om. Därför pågår tora klinika tudier om idag viar att vi når längt med kombinationbehandlingar. I förta hand använd beprövade läkemedel om metotrexat, låga doer kortion och alazopyrin. Om inte det hjälper går man vidare med TNF-blockad tillamman med metotrexat. Redan inom de närmate ett till två åren räknar vi med att kunna lägga till ytterligare helt nya mediciner. Målet är att forkarna ka ha å tora kunkaper att de kan välja en behandling om fungerar både på en männika grundjukdom och förebygger eventuella följdjukdomar. Det är framtiden hopp. kunna vara en lump. Det väckte mitt intree att analyera detta närmare, äger hon. En analy gjord vid Umeå univeritet av 606 peroner jukdomförlopp viade att dödoraken för 265 peroner om haft RA var hjärt- och kärljukdom och att levnadtiden var kortare än för normalbefolkningen i Väterbotten. Peroner med RA löper 50 procent högre rik att dö i hjärt- och kärljukdom eller hjärtinfarkt än normalbefolkningen - en rikfaktor om är högre än riken att dö i cancer. Den ökade riken är högre för kvinnor än för män. För omkring en tredjedel av de 265 peronerna var oraken britande blodtillförel till hjärtmukeln. För en knapp tiondel var oraken cerebrovakulär, vilket innebär förändring av blodförörjning till hjärnan och medför att vävnader kadat i hjärnan. Intreant är att den riken dock är något mindre än för befolkningen i helhet. Släck branden tidigt Rikfaktorerna för hjärt- och kärljukdom är vanligtvi rökning amt förhöjt blodtryck och koleterol. Rökning utgör en rik att få RA och ger ett vårare jukdomförlopp, äger Solbritt Rantapää Dahlqvit. Nu pågår en tudie i landet fyra nordligate län för att följa alla nydebuterade ledgångreumatiker beträffande hjärt- och kärljukdom och de rikfaktorer det innebär. Hela 600 peroner har redan kommit med i tudien och 80 har analyerat aveende telheten i blodkärlen. För reumatiker om fått metotrexat eller andra jukdomdämpande mediciner har förtadiet till åderförkalkning i halpulådern varit mindre utvecklat. Vi var fört med att kontatera att peroner med reumatoid artrit har ökad åderförkalkning i tora halpulådern. Det kan inte äga ofta nog att tidig diagnotiering och kraftfull medicinering för att dämpa inflammationen är nödvändigt för att behandla peroner med ledgångreumatim. Det är nyckeln till ett liv om är betydligt bättre än de framtidutikter om givit tidigare när någon injuknat. Och idag är det möjligt, avlutar Solbritt.

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB En förbättring i livkvalitet Maria Nylander har levt med ledgångreumatim i 17 år. Utvecklingen av effektiva biologika läkemedel har gjort henne liv mycket lättare att leva. Maria Nylander var bara 26 år när hon fick diagnoen ledgångreumatim och hon bekriver de förta åren med jukdomen om tunga. Att drabba av en kronik jukdom är en org, man funderar mycket på framtiden. Min vardag förändrade. Jag blev mamma efter att jukdomen bröt ut vilket kom att påverka mig mycket om förälder - jag hade vårt att knyta blöjor och var tvungen att lyfta barnen på ett peciellt ätt. Sjukdomen gjorde Maria trött och att köta vardagylorna blev tidödande när orken inte räckte för att både tvätta och handla på amma dag. Fick ett bättre liv Vändningen kom år 2000. Då började Maria behandla med ett biologikt läkemedel, en å kallad TNF-alfa-hämmare, om hon jälv injicerar veckovi. Fört vågade jag inte tro att det kulle hjälpa men efter ett par månader kände allt plötligt bättre. Jag fick ett bättre liv. Idag har jag ork för familjen och till vardagylor och jag kan arbeta. De enate åren har inneburit en revolution för patienter med ledgångreumatim. Bättre diagnometoder och tillgång till nya biologika läkemedel har gjort att många med vår ledgångreumatim kan återgå till ett normalt liv och börja arbeta igen. Men det är viktigt att diagno täll tidigt Ingemar Peteron och att behandlingen nabbt kommer igång, äger Ingemar Peteron, forkningchef vid Spenhult reumatikerjukhu i Halmtad och docent i reumatologi vid Lund univeritet. En jukdom om inte ta på allvar förtör leder och brok och kan föra med ig våra kom- Det är en förbättring i livkvalitet om egentligen inte går att mäta. Och det gäller inte bara för mig. De enate åren tora framgångar i behandlingen av ledgångreumatim har inneburit tor hjälp för många med vår ledgångreumatim. Idag arbetar Maria halvtid på Spenhult reumatikerjukhu i Halmtad - amma jukhu om hon ockå är patient på. Maria anvarar för utbildning och fortbildning av RA-intruktörer, det vill äga patienter med ledgångreumatim om pecialutbilda till att undervia vårdperonal. Delaktig i behandlingen Efterom RA-intruktörerna jälva har ledgångreumatim kan de, genom att använda ina egna händer och fötter, mycket konkret via typika ymtom på ledgångreumatim och poängtera för vårdperonalen hur de ka upptäcka jukdomen i ett tidigt tadium. Allt för att vården tidigt ka kunna tälla rätt diagno. Det är en omvänd lärituation, patienter om underviar läkare. Vi pratar ockå om betydelen av att involvera patienterna i vården, äger Maria, om jälv är utbildad RA-intruktör. Maria är mycket involverad i in egen behandling. I amråd med in läkare har hon prövat ig fram till en doering om är anpaad efter henne och henne liv. Jag vill vara delaktig i min egen behandling, det är viktigt för mig. Många återgår till normalt liv plikationer om hjärtinfarkt, troke och njurvikt. Vi vet att jukdomen påverkar många av kroppen viktiga organ. Men om tur är har vi metoder för att tidigt upptäcka vilka om rikerar allvarliga följdjukdomar. Biologika läkemedel Modern forkning har i detalj kartlagt många av de proceer om kan leda till inflammation och vävnadkada vid ledgångreumatim. Detta har kapat förutättningar för behandling med nya biologika läkemedel, bland annat TNF-alfa-hämmare. Biologika läkemedel liknar eller kopierar kroppegna ämnen. De betår av proteiner om inte kan ta om tabletter för att den ura magaften förtör de verkamma ämnena. Läkemedlen ge itället antingen i intravenöt dropp på jukhu, eller i vanliga prutor om ta av patienten jälv. Tidig behandling kan minka handikapp Genom tidig behandling är det ockå möjligt att minka framtida handikapp och jukvårdbehov. Allt fler patienter behandla med biologika läkemedel. Ledgångreumatim Ledgångreumatim, även kallad reumatoid artrit (RA) tillhör gruppen kronika ledjukdomar där brok, kelett och även annan tödjevävnad angrip av en kronik inflammation. Vid RA ger inflammationen långamt kador på leden. Sjukdomen är kronik och progreiv med ucceivt ackumulerat handikapp, tändiga märtor och för tidig död om reultat. Livkvaliteten är lägre än i normalbefolkningen. Maria Nylander vill vara delaktig i in egen behandling. Vi tror att ungefär 20 procent av alla om lever med ledgångreumatim har å våra bevär att de är i behov av effektiv biologik behandling om kraftigt bromar jukdomutvecklingen. Svenka läkare inåg tidigt vinterna med att ata på biologika läkemedel vid reumatika ledjukdomar. Alla patienterna följ ockå noggrant. Den långa erfarenheten gör att vården, på ett bättre ätt än tidigare, kan ta hänyn till patienterna önkemål och kräddary behandlingen efter enkilda behov. Vi är mycket bättre på att lyna och vi vet att behandlingeffekten blir bättre om patienten är engagerad och kunnig. Det är ju i patienten kropp om behandlingen ker. ANNONS FRÅN www.wyeth.e M061026 EN.SV Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Bättre klimat för rehabilitering På ödra Teneriffa ligger Lo Critiano. Här erbjuder Humlegården och Vinterol ett komplett rehabiliteringprogram för dig med reumatika bevär. Vi har venktalande peronal, individuell jukgymnatik och arbetterapi, vattengympa, mattgympa, handgrupp, fotgrupp och pinngrupp. Vi har kurator, pykolog, reumatolog och jukköterka. Uppvärmd pool, gymnatikal och gym för egenträning. Egen retaurang och fritidverkamhet. Vi har avtal med Landtinget och kan erbjuda tabilt barometertryck och många timmar olken. Vi erbjuder boende på Vinterol, Mar y Sol eller La Paz i Lo Critiano. GÖR SÅ HÄR: Vänd dig till Vinterol på telefon 0034 922 77 79 00 (vi talar venka). Eller per e-mail till: heidiroen@vinterol.com Vi kan berätta mer om rehabiliteringmöjligheterna och kicka en remiblankett om du tar med till din läkare. Han/hon kriver en anökan om kicka vidare till Landtinget handläggare. När du fått beked från Landtinget är du välkommen till en timulerande rehabiliteringperiod på Teneriffa. Clinica Vinterol, C/. Nordica 1, 386 50 Lo Critiano, Teneriffa, Spanien. Viad effekt mot ledtelhet Naturläkemedlet Helaflex ger viad effekt mot värk och ledtelhet utan hög rik för biverkningar. Av Anna Flemmert När du vill ha hjälp mot ledtelhet är det viktigt att ta reda på om det preparat du använder verkligen ger den effekt du önkar och att väga nyttan mot biverkningtiden. Helaflex är ett regitrerat naturläkemedel, Ulf Lill-Pröjarn Nilon traditionellt använt för lindring av märta vid lätt artro. Jag är mindre tel och det är lättare att komma igång på morgnarna en jag började äta Helaflex, äger före detta NHL- och landlagpelaren Ulf Lill-Pröjarn Nilon. Som gammal proffhockeypelare är han liten och har opererat knäna nio gånger. Broket har blivit förtört vilket innebär att ben gnid mot ben och han har heller inga tötdämpare kvar. Jag har ätit många antiinflammatorika läkemedel under åren men tänkte att om naturpreparat funkar å kulle det känna bättre. Och det gjorde det! Den aktiva ubtanen i Helaflex är Harpagoört eller Djävulklo, om är en viktig grund i naturläkemedel världen över. Det fantaieggande namnet Djävulklo har blivit en del i många folkliga berätteler om växten. Den ane undergörande vid märta och ledvärk och har edan länge använt inom natur- och komplementärmedicinen vid värk, led- och mukelproblem världen över. Gör tor nytta Den vanligate oraken till ledvärk är artro eller å kallad ledförlitning. Knän, höfter och fingrar drabba oftat. Lederna kan värka, ömma eller känna tela och du kan få ont när du reer dig efter att ha uttit tilla en tund. Lill-Pröjarn började äta Helaflex för tre månader en och tar dem nu varje morgon och kväll tillamman med kottillkottet Fortodol. Kombinationen är jättebra, äger han. Jag upphörde med Helaflex i några dagar under en rea och märkte direkt att jag blev ämre när jag lutade äta dem. Det var då jag inåg vilken nytta de verkligen gör. Tipet på Helaflex fick han av vänner om hade tetat och fått bra reultat. Det funkade för dem å jag tyckte att det var värt ett förök. Alla är ju olika men för mig har det fungerat jättebra. ANNONS FRÅN www.helapharma.e 10 Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Barnen Emelie, 13, Emil, 12, och Mathilda, 9, hoppar glatt på tudmattan på villatomten. Det är inte bara en rolig aktivitet utan amtidigt en mycket bra träning för kroppen, äger föräldrarna Maria och Jeper. Foton: Kalle Rimling Familjen Friberg er poitivt på livet Barnen hoppar på tudmattan hemma ho Friberg i Motala. Glädjen finn där mitt i vardagen, om ockå prägla av reumatim. Alla fem familjemedlemmar har jukdomen i någon form och har lärt ig leva med den. Av Stefan Holgeron Vit har vi haft motgångar men vi föröker e livet från den ljua idan, äger pappa Jeper. Familjen för en tändig kamp mot reumatimen. Det har på ätt och vi blivit naturligt att leva med jukdomen amtidigt om de med träning och andra aktiviteter håller den i chack å gott det går. För en utomtående, ickereumatiker, väcker ett beök ho dem både beundran och förundran. Hur orkar de? Och kanke framför allt: hur orkar de hålla humöret uppe? Vi hittar på roliga aktiviteter. Det är bättre att ha gjort något roligt och ha ont än att inte ha gjort något och ha ont ändå. Det är ockå viktigt att barnen gör aker tillamman med kompiar även om de får ont efteråt, äger mamma Maria. Hjälpmedel i kolan Samtidigt är det viktigt att vara i gång för att öka rörligheten. Är man till telnar mukler och leder. Tillamman med medlemmar inom Reumatikerförbundet i Motala brukar de bada, bowla, köra femkamp och grilla. Vi får gör det vi kan och rättar o efter hur vi mår från dag till dag, äger Jeper. Barnen intree för luftgevärkytte är en ådan aktivitet - om de kan ägna ig åt när de mår bra och låta bli när de har ont. Familjen permanent upptällda huvagn vid jön Lin utanför Motala är en annan källa till aktivitet och glädje. Barnen är fikegalna och 13-åriga dottern Emelie berättar tolt att hon fått en tiokilogädda. Emelie mukelvärk varierar, via dagar har hon å vårt att gå att hon har rulltol i kolan. Jag har förklarat för klakompiarna. De förtår väl ganka bra, äger Emelie. Tolvårige onen Emil berättar att han i kolan, för att minka värken i fingrarna, använder ett elektronikt anteckningblock kopplad till en dator. När Emil krev med penna hann han inte med i klaen tempo men med det marta hjälpmedlet är han nu nabbat. Viktigt vara aktiv Flera dagar i veckan ägnar familjen åt träning anpaad för reumatiker. Emil berättar om in träningvecka med konditionträning i bad på måndagar, tafetter i bad eller vattenbaket på ondagar och rörlighetträning i laarettet träninghall på tordagar. Det är viktigt att peppa barnen att fortätta träna även om det är tufft för dem, äger Jeper. Mot alla odd jobbar han heltid om möbeläljare, efter en flerårig jukkrivningperiod. Ingen trodde att det kulle vara möjligt men det har gått väldigt bra att jobba. Jag har bara haft en enda jukdag på tre år. Inför framtiden, vad kulle ni önka? Det vore underbart att få åka till Vinterol igen, varar Jeper direkt. Han bekriver Vinterol om en jackpot för hela familjen om, tack vare känkta pengar till Reumatikerfonden, fick åka till Teneriffa under två augutiveckor. Det var ingen emeter utan vi hade ett tufft rehabiliteringprogram. Samtidigt hade barnen roligt tillamman med andra barn i ammma ituation, berättar Jeper. Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5 SE_Gluco_ann_IcaKuriren_1006.ind1 1 01-11-2006 13:45:37 11

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Foto: Andrea Dybeck Alternativa vägar till välmående Sjukdomen finn hela tiden med Annica Svenon men den får aldrig ta överhand. Meditation, yoga och innerpower. Annica Laron har ina egna ätt att hantera reumatimen. I vinter ka jag åka till Indien, äger Annica om har hittat alternativ till den traditionella medicineringen. Av Suanne Bengton Biverkningar från mediciner om reumatiker ofta äter kan vara bevärliga. 54-åriga Annica Laron upplevde att medicinerna mot henne reumatoid artrit, RA, ibland gjorde mer kada än nytta. Därför ökte hon alternativa metoder för att bli av med in värk och för att kunna leva med reumatimen. Meditation, yoga, maage och innerpower, om är en träningform där man kontrollerar andningen, är bra för blodgenomtrömningen, avlappning och för att kunna hantera märta. En biverkning av de tarka medicinerna var att min mage log ut och jag blev kronikt illamående. Jag gick runt och kände mig åkjuk i flera år. Sen provade jag å kallad ayurvedakot och då förvann illamåendet, äger Annica om nu klarar ig utan ina tarka mediciner under långa perioder. Sjuk en ettåråldern Ayurveda är en urgammal indik hälolära om går ut på att det finn tre olika männikotyper om fungerar på olika ätt och om måte rätta koten efter ina behov. I vinter har Annica bokat en rea till Indien för att beöka ett ayurvedajukhu och lära ig mer om metoden. Att rea är ett tort intree för henne och hon har äventyrluten i blodet edan barnben. Henne pappa var pilot och familjen flyttade runt i Afrika och Mellanötern. Det var när familjen, om då bodde i Jemen, var hemma i Sverige på beök om Annica ledgångreumatim bröt ut. Jag var 1,5 år då och drabbade av halflu. Efter det kunde jag inte tödja på ena benet. När familjen enare flyttade från det varma, torra ökenklimatet i Jemen till Beirut blev Annica ämre och jukdomen var ett faktum. Men jag tänkte aldrig å mycket på att jag hade reumatim och jag fick alltid höra att jag kulle bli frik när jag blev tor, berättar Annica var föräldrar tränade hårt med henne under hela uppväxten. Mår bättre i värmen Trot att jukdomen att ina pår tycker Annica att hon kan leva ett relativt normalt liv. Hon är telopererad i både nacke och handleder, och fingrar och tår är deformerade. 1997 a kroppen ifrån rejält och Annica var jukkriven i ett år. Hon blev tvungen att lämna jobbet på dagi och omkola ig. Efter ett datakörkort fick hon kontorjobb på ett företag om äljer naturkometika. Halvtid är vad jag orkar med. Jag måte ha tid att träna och vila ockå och jag måte lyna på min kropp. Reorna gör gott för både kropp och jäl. Vit mår jag bättre i varmare länder. Jag har ret mycket i Sydotaien och tillbringat ett par månader i Guinea med mitt gudbarn, äger Annica om bävar inför den antågande vintern. Att ta på ig trumpor och knäppa knappar och dragkedjor är ett helike. Allting tar å mycket längre tid på vintern, men Annica har betämt ig för att inte bli en del av jukdomen. Sjukdomen finn hela tiden med mig men den får aldrig ta överhand. Jag kämpar på och är bra på att e ljuglimtarna i livet. Karolinka Intitutet UNIVERSITY PRESS Ny bok om reumatim Kunkap är viktigt för dig med en reumatik jukdom. I nya boken Reumatim delar Profeor Johan Frotegård vid Karolinka Intitutet med ig av de enate forkningreultaten. Han berättar utförligt om ymtom, diagno och behandling av de reumatika jukdomarna och förklarar immunytemet betydele för de reumatika jukdomarna och de grundläggande uppbyggnad och ätt att fungera. Boken är illutrerad med bl.a. nytagna bilder av Lennart Nilon, omfång 160 idor. Betäll boken på www.kiup.e, ring 08 524 871 71 eller fyll i talongen nedan och pota den till KIUP, 171 77 Stockholm Jag betäller boken Reumatim för 157: inkl mom, porto tillkommer. Namn Potadre Potnummer Antal böcker 12 Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Annon ICA 10/17/06 12:41 PM Sida 1 Nyhet Känner du märta, ömhet eller telhet i en led? Har du vårt att komma igång efter att ha uttit tilla en längre tid? Det kan vara artro. Man kan göra mycket jälv för att förbättra leden funktion, minka märtan och må bättre, t ex promenera, cykla eller imma. Donacom 1178 mg glukoamin är ett nytt läkemedel om använd för ymtomlindring vid lätt till måttlig knäartro. Donacom finn i pulverform om löe upp i vatten och doera endat en gång per dag. Donacom köper du receptfritt på apoteket i en förpackning med 30 dopåar. För mera information e: www.fa.e/bipackedel Ska ej använda vid kaldjurallergi. Diabetiker kan behöva kontrollera blodockervärdena oftare. Rådgör med läkare vid längre användning än en månad. Algol Pharma AB Hammarby Fabrikväg 23 120 33 Stockholm E-pot: info.pharma.e@algolpharma.e 0609/8/pinor art illutration Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5 13

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Storatning på pecialitjukhu En kirurgik toratning planera för fullt på det reumatikerinriktade jukhuet Spenhult. I mitten av januari 2007 tår en ny operationavdelning med tre nya alar redo att ta emot de förta patienterna. Av Anna Flemmert Nyatningen på kirurgi blir ett välkommet komplement till den befintliga reumatikervården och främjar möjligheten för reumatikerna behov av operationer. Det blir den törta inveteringen om gör med det danka vårdbolaget Tranmedica om ny huvudägare. Spenhult är ett patienttyrt pecialitjukhu och jut patienterna är centrum för både vården och forkningen ho o. Med den nya atningen kan vi bli ännu bättre, äger Ingemar Peteron, forkningchef på Spenhult. Patientinriktad forkning Spenhult har foku på alla typer av jukdomar i röreleapparaten. Det kan gälla inflammatorika led- och ytemjukdomar men ockå andra tilltånd om till exempel artro eller fibromyalgi. Verkamheten är unik tack vare den amlade kompetenen och de tora reurer Spenhult har foku på alla typer av jukdomar i röreleapparaten. om finn att tillgå. Även forkning- och utvecklingarbetet i anlutning till jukhuet är välutvecklat. Det tora antalet patienter om beöker Spenhult ger ett unikt och brett underlag. De repreenterar en tor del av Sverige och är i olika åldrar, amtidigt om de fleta reumatika diagnoerna finn repreenterade Den patientnära, klinika forkningen innebär att vi får förlag och idéer från patienterna om vi en omätter i forkningplaner. Patienterna deltar i både planläggning av forkning- projekten och i genomförandet av dem, äger Ingemar Peteron. Ger patienterna bättre liv Spenhult Forkning- och utvecklingcentrum, FoU-centrum, har edan tarten 1999 utvecklat nabbt. Det är en jälvklarhet för o att nabbt och tydligt berätta för både patienter, jukvårdperonal och allmänhet om de enate forkningrönen å att alla kan ta del av dem, äger Ingemar Peteron. Den vetenkapliga ledningen är av hög akademik nivå. I ledningen itter forkare på docent- och profeornivå. Stora framteg har gjort under de enate tio åren när det gäller att hitta och diagnotiera de reumatika jukdomarna i ett tidigare kede. På å ätt kan vi behandla dem mer effektivt och därmed ge patienterna ett bättre liv. ANNONS FRÅN www.penhult.e Nyhet! Ny receptfri förpackning på Orudi 2,5% gel ketoprofen Orudi 2,5% gel är ett utvärte medel med märttillande och inflammationdämpande effekt i mukler och leder. För ymtomatik behandling av lokala märttilltånd av lätt till måttlig intenitet i amband med mukel- och ledkador, t ex portkador. För mer information e: www.fass.e Orudi 2,5 gel-förpackningar ketoprofen 2 x 60 g 2,5 % gel Vnr 04 54 69 KETOPROFEN SE.KET.06.10.03 60g Receptfri 2x60g Receptfri NYHET! anofi-aventi, Box 14142, 167 14 Bromma, Tel 08-634 50 00, www.anofi-aventi.e 14 Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5

Hela denna ektion är en annon från Reumatikerförbundet och Provia Information AB Sömntörningar innebär en rik för att man utvecklar och bibehåller omfattande märta. något amband mellan märta och cancer. Prognoerna är bättre ju tidigare i förloppet behandlingar ätt in men idag är det alldele för få av de vät drabbade om blir bevärfria, äger Stefan Bergman. Det är därför nödvändigt att vi hittar nya och bättre behandlingmetoder. Fakta fibromyalgi Vi verkar mot värk Sömntörningar och trötthet innebär ökad rik för att utveckla och bibehålla långvarig, utbredd märta. Det äger Stefan Bergman om leder forkningprojektet Vi verkar mot värk. 35 till 50 procent av Sverige befolkning är drabbade av märta och värk och det är därmed ett folkhäloproblem. Smärta går ällan att e med röntgenunderökningar å därför fokuerar vi på att förtå amband mellan märta och andra jukdomar, äger Stefan Bergman, en av få forkare med märta om område. Det här är viktigt för att man ka kunna förtå och behandla märta i de fall där underökningreultaten inte viar på någon pecifikt behandlingbar jukdom. Stefan Bergman leder projektet Vi verkar mot värk, om Reumatikerförbundet har tartat en inamling till. Syftet är att förbättra vården för dem om är drabbade av märta och ifjol preenterade projektgruppen ny kunkap kring ömn och märta om fick tor uppmärkamhet. Sömntörningar och, framför allt, att inte vara utvilad innebär en rik för att man utvecklar och bibehåller omfattande märta under lång tid, äger Stefan Bergman. Projektgruppen tuderar även i vilken utträckning peroner med långvarig märta drabba av andra allvarliga jukdomar, till exempel artro, fibromyalgi och ledgångreumatim. Man öker även ta reda på om det finn Symptom De vanligate ymtomen för fibromyalgi är värk och telhet i mukulaturen amt mukeltrötthet. Det är ockå vanligt med allmän trötthet, ömnvårigheter, vullnadkänla i händerna, tickningar, domningar, magbevär och oro. Det är främt unga eller medelålder kvinnor om drabba men både yngre och äldre kvinnor amt män kan få fibromyalgi. Mukelvärken kan variera från dag till dag men förvinner ällan helt. Man har ofta ömma punkter i mukulaturen, å kallade tender point. Behandling Det finn ingen botande medicin för fibromyalgi. Det går att lindra ymtomen genom märttillande tabletter men för att undvika ett beroende ka värktabletter endat ta i nödfall. TNS (elektronik nervtimulering) kan lindra märtan, det gäller ockå akupunktur och behandling med värme eller kyla. Mukelträning förbättrar mukeln funktion. Detta brukar leda till att man mår bättre även om inte märtan minkar. mmm$j[cfkh$i[ H J;CFK hwi Wl [ h c[dz h[aec o]][nf[hj[ h & )& && AzF J;CFKH 8u::C7:H7II E9> L7B<H? J;CFKH IELAK::; ;D:7IJ * //+ AH ;hx`kzwdz[j ] bb[h X ZZcWZhWii /&n(&&n- Yc c[z lwb\h_ ielakzz[ j$e$c$ )&%'' (&&," awd [` aecx_d[hwi c[z WdZhW [hx`kzwdz[d$ < h d hcwij[ j[h\ hi b`wh[ h_d] &(&#*+ (( (( [bb[h ] _d f mmm$j[cfkh$i[ Stöd reumatologik forkning pg 90 03 19-5 15