Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Senast ändrat

2.1 Normer och värden

Arbetsplan. Killingens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

En förskola på kristen grund

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan 2017

Mjölnargränds förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

för Rens förskolor Bollnäs kommun

LOKAL ARBETSPLAN 2014

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

för Havgårdens förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Verksamhetsplan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan för avdelning Stubben

Utvecklingsområden Österängs förskola 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Hällabrottets förskola

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2013 för förskolan Pelikanen Grundfakta om förskolan Förskolan Pelikanen ingår sedan Mars 2013 i Måbra Förskolor AB tillsammans med Bollen, Gläntan, Råbäcken och Sanda Ängar. Förskolorna ligger inom en radie på ca.5 km. Förskolan ligger i ett lugnt område med villor och närhet till skogen. Förskolan Pelikanen består av fyra avdelningar. Under verksamhetsåret har de haft två avdelningar med småbarn 1-3 år och två avdelningar med barn 3-5 år. Måbra Förskolor AB leds av en VD och två förskolechefer. Förskolecheferna har det operativa ansvaret för förskolorna. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en utvecklingsgrupp, som ansvarar för den pedagogiska utvecklingen på förskolorna tillsammans med VD och förskolecheferna. Gruppen består förutom ledningen av två till tre pedagoger från varje förskola. Från Pelikanen har två pedagoger ingått i Utvecklingsgruppen. Gruppen strävar efter en likvärdighet mellan de olika förskolorna och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Mars 2013 övergick verksamheten till Måbra Förskolors rutiner för kvalitetsarbetet. Ledningen upprättade en verksamhetsplan för hur förskolan skulle implementera företagets vision och profil i verksamheten. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan samt Pelikanens kvalitetskriterier som upprättades inför övergången. Utvärderingar har skett vid personalkonferenser och avdelningsmöten. Barnen har utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har via föräldramöte lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäten. Verksamhetens förutsättningar 2013 Förskolan Pelikanen drivs utifrån Montessoripedagogiken. Montessoripedagogikens grundprincip är att varje barn förds nyfiken, vetgirig och med ett naturligt intresse för att ständigt lära sig nya saker. Vår uppgift är att vägleda barnen i sitt kunskapsökande. Vi ska vara uppmärksamma på varje barns behov och intressen och möta dem där de befinner sig i sin mognad och utveckling. Vi skall ge barnet hjälp till självhjälp. Det innebär att vi inte ska ha onödiga hinder för barnen, utan låta barnen klara av saker själva så långt som det går. Inredningen ska vara anpassad till småbarn, alla bord och stolar är låga

för att underlätta för barnet. Vi skall ge dem tid att i lugn och ro ta in nya saker så att de kan prova sig fram i sin kunskap. En självklarhet är att vuxna vid behov finns runtomkring som ett stöd i lärandet. Förskolan Pelikanen arbetar också med Äventyrspedagogik vilket innebär ett utforskande i den närliggande skogen. Där får barnen lära om naturen och hur de kan ta tillvara material som finns där. Äventyrspedagogiken ger barnen en utökad kunskap om naturens möjligheter till lärande och bidrar till utveckling av såväl fantasin som samarbete och kamratskap. Förskolan har under året genomgått en stor förändring då de gått från att vara ett föräldrakooperativ till att ingå i en större privat verksamhet. Detta har inneburit en stor förändring för pedagogerna i struktur, vilket ledde till att vissa pedagoger valde att lämna verksamheten. Personaltäthet och pedagogernas kompetens Fem pedagoger inklusive förskolechefen valde att söka nya utmaningar. Rekrytering av nya pedagoger gick relativt snabbt och i maj var alla nya pedagoger med på den företagsgemensamma konferensen. Barngruppernas storlek har varierat något under året allt efter barnens behov. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har fr.o.m mars haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timmar. Om de har valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Pedagogernas kompetens har bestått av förskollärare, montessorilärare, montessoriassistenter samt barnskötare med småbarnsmontessoriutbildning. Förskolan hade vid övergången en förskollärare. Vid rekrytering av personal har två förskollärare anställts varav en även är montessorilärare och en äventyrspedagog. Ytterligare en montessorilärare har anställts. Förskolan har under året haft tre till fyra pedagoger per avdelning. Förskolans gård är stor och anpassad utifrån barnens ålder och behov. Där finns gungor som de små kan klättra upp på själva samt större utmaning för de stora barnen, gården har tillgång till sandlådor och det finns utrymme för att cykla mm. Gården är kuperad vilket ger en motorisk utmaning.

Utveckling och lärande Nationellt mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett Nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta och utrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för bilder, texter och medier samt förmåga att använda sig av och samtala om dessa. Arbetetet i verksamheten Förskolan har erbjudit barnen ett lärande i kreativa miljöer som är anpassade för den åldersgrupp som finns. Pedagogerna arbetar med språket via sång och ramsor och i den dagliga kommunikationen med barnen, man sätter ord på allt som händer kring dem. t.ex. vad det är för väder, vilken mat man äter mm. Pedagogerna använder sig också av konkreta material vid samlingar och sagostunder mm. I verksamheten används den fina skogen i närheten för att låta barnen uppleva naturen med alla sina sinnen. Man följer årstidernas växlingar och djurlivet och arbetar mycket med att skapa ett lugn i vardagen så att alla ska kunna hitta sin egen rytm och känna sig sedda. De äldre barnen 3-5 år har en verksamhet som ger barnen utmaningar i form av arbete med montessorimaterial inom språk, matematik, naturvetenskap och geografi, samt med sensoriska material. De är uppdelade i tre olika grupper under tre dagar i veckan, där de arbetar konkret med olika former inom montessori och med äventyrspedagogik. I äventyrspedagogiken tillämpar man upplevelsebaserat lärande. Det innebär att barnen först måste få vara med och uppleva med hela kroppen och många sinnen. Upplevelserna är väldigt spännande och de gör att barnen blir känslomässigt berörda och engagerade. Därefter reflekterar och diskuterar man tillsammans sina upplevelser, och med hjälp av pedagogerna bearbetar barnen sina upplevelser så att de får nya kunskaper. Barnen får där möjlighet att utveckla sin fantasi och sociala kompetens genom samarbete och ett tematiskt innehåll. Olika temarbeten har pågått under året som tex. Vattentema, där olika experiment har lockat barnen till att bli nyfikna på hur saker fungerar kring just vatten, varför vatten fryser till is, eller varför smälter is vid värme. En grupp arbetar då samtidigt i klassrummet med montessorimaterial som stimulerar och ger barnen en utmaning inom språk, matematik med mera. De har också tillgång till ett material som är utmanande inom vardagsövningar, som ger barnen en ökad självkänsla genom att kunna själv t.ex. ta ansvar över sin dag på förskolan genom att öva på de olika sysslor som finns. I klassrummen finns ett stimulerande och utvecklande material som lockar barnen att leka och utvecklas. De har tillgång till ateljé och lek i hemmavrå.

Hela arbetet med barnen utgår ifrån montessorifilosofin: Hjälp barnet hjälpa sig självt. Ta vara på barnens vilja och inre drivkraft till att vilja lära. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 46% som svarat tyckte: 100 % att deras barn verkar trivas på förskolan. 94 % tycker att verksamheten är stimulerande för deras barn. 94 % tycker att personalen är engagerad i mitt barns utveckling. 87 % tycker att deras barn för det stöd och hjälp som behövs. 81 % tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas 81 % tycker att förskolan arbetar med att utveckla barnens språk. 84 % tycker att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik. 87 % tycker att förskolan dokumenterar vad barnet lär sig. Måluppfyllelse Målet är till vissa delar uppfyllt. Föräldrar känner sig trygga med att deras barn trivs på förskolan och att personalen bryr sig om barnen och ser till deras utveckling. Medvetenheten om hur arbetet genomsyras av läroplanen samt hur det dagliga arbetet stimulerar till utveckling och lärande har ett lite lägre resultat. Vi behöver här öka medvetenheten hos alla som arbetar med barnen om hur vi förmedlar detta på ett bra och tydligt sätt. Analys Det är viktigt att personalen har ett gemensamt synsätt kring ansvar och delaktighet i arbetet med barnen och ansvaret på förskolan. Det är också av stor vikt att förskolan utvecklar ett gemensamt synsätt kring barn med särskilda behov. Här kommer pedagogerna att behöva tid till värdegrundsdiskussioner samt bygga en tillit till varandras förmågor och kompetenser så att alla blir delaktiga i arbetet på förskolan. Tid för planering och fortsatta diskussioner kommer att behövas. Informationen till föräldrar kring arbetet med barnen måste öka med tydlighet kring arbetets mål och syfte gentemot läroplan samt Måbras värderingar och vision.

Normer och värden Nationellt mål Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Arbetet i förskolan Förskolan Pelikanen har haft två avdelningar med yngre barn 1-3 år, där har miljön varit anpassad så att de passar småbarn. Alla bord och stolar är små och materialet är anpassat till de yngre åldrarna. Förhållningsättet hos pedagogerna är att vara lugna och trygga och låta barnen få erövra sin vardag i sin egen takt och utefter sin egen drivkraft kunna hjälpa sig själva. De ges utrymme för tid med på- och avklädning och tid för upprepning. Man jobbar med konkret material på samlingar där alla barn har en egen sydd docka som symboliserar dem själva, vilket ger en trygghet och medvetenhet om vem som är på förskolan och vilka som är frånvarande. Verksamheten utgår från barnens basbehov så att de skall bli trygga i sin vardag och pedagogerna delar upp barnen i små grupper så att alla kommer till sin rätt och får den tid och utrymme som behövs. De arbetar mycket med delaktighet, med såväl kamrater som med de göromål som finns i barnens vardag, genom att låta barnen vara med och duka och få så många valmöjligheter som möjligt kring material och lek. En viktig del av detta är att få hjälpa kompisar och bli hjälpt själv, att lära sig att vänta på sin tur och att vara en bra kompis. Materialet är lättillgängligt för barnen och innehåller lärande i olika form. Förskolan har haft två avdelningar för de äldre barnen. De arbetar mycket med hänsyn och respekt. De lär sig vänta på sin tur och att hjälpa varandra. Ett medvetet arbetssätt är att barnen lägger en hand på axeln på den som de vill tala med i stället för att avbryta, de vuxna bekräftar då barnen genom att lägga sin hand på deras för att markera att de är medvetna om att de väntat på sin tur. Barnen är under vissa stunder uppdelade i olika grupper, montessori i klassrum, praktiska livet, skapande och äventyrspedagogik. Barnen är också delaktiga i vardagssysslor såsom dukning och att ta undan efter sig både vid mat och vid lek. Det kallas vardagsmontessori och lär barnen att ta hand om sig själva och klara de olika momenten kring sin vardag, så väl hygien som att se till att materialet är snyggt och fint återställt vid lek så att kamrater som kommer efter tycker att det är lockande och trevligt.

Arbetet i äventyrspedagogiken genomsyras av ett demokratiskt synsätt där barnen deltar aktivt. Man arbetar genomgående i grupper i vilka barnen får träna på att samspela, diskutera och komma överens. I sagoäventyren arbetar man tematiskt och man väljer ämnen som demokrati, FN:s barnkonvention, miljö och solidaritet och människors lika värde. Resultat, måluppfyllelse och Analys Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 46 % som svarat tyckte: 97 % att mitt barn är tryggt i förskolan. 94 % att personalen bryr sig om mitt barn. 90 % att mitt barn lär sig att lösa konflikter och ta hänsyn till andra. 94 % att det är arbetsro i gruppen. 65 % att förskolan arbetat medvetet mot kränkande behandlingar. 81 % att personalen ingriper om något barn far illa. Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt full ut. Förskolan har ett tydligt medvetet sätt att arbeta med barnen för att skapa lugn och ro. Barnen lär sig att ta ansvar över material och över sig själva. Det arbetssätt som används genomsyras av hur pedagogerna möter barnen, det skapar arbetsro och trygghet samt ett ansvar för ordning som påverkar barnens miljö på varje avdelning. Analys Här kan man tydligt se att arbetssättet gynnar barnen och speglar deras vardag och det sätt de möter varandra med. Konflikter mellan barnen är inte så stora, då de vet hur de skall göra för att få uppmärksamhet. Det underlättar också att materialet som används finns i begränsad upplaga (ett/en av varje), vilket leder till att barnen tidigt lär sig att vänta på sin tur. Miljön är väl anpassad för barnen, och den bygger på självständighet och ansvar. Den pedagogiska medvetenheten om hur vi skall visa upp och förmedla hur vi arbetar med detta måste öka. Föräldrar behöver tydlig information. De didaktiska tankarna kring uppbyggnad av arbete bör medvetandegöras hos alla som arbetar på förskolan. Ansvar och inflytande Nationellt mål Alla som arbetar på förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmågan och viljan att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. (ur lpfö 98/10)

Arbete i förskolan Barnen är delaktiga i sin vardag och har möjlighet till val under dagen, så som material val, utelek, samlingar där de får välja sånger mm. pedagogerna uppmuntrar barnens val under matsituationer där de själva tar mat väljer vatten eller mjölk mm. Dokumentationen finns uppsatt i barnens nivå och pedagoger och barn kan reflektera tillsammans över saker de gjort. Barnen har också tillgång till sin egen dokumentation i egna pärmar. Förskolan har uppdaterat dokumentationen regelbundet så att den är så aktuell som möjligt. Alla barn har kunnat reflektera över sitt eget lärande i sin egen dokumentation och med hjälp av pedagoger som regelbundet utvärderar med barnen hur arbetet gått och vad de har lärt sig. Föräldrar får daglig information och information via månadsbrev och föräldramöten. Utvecklingssamtal erbjuds två gånger om året. Föräldrar bjuds också att delta i familjeaktiviteter som sommarfest och dropp-in-fika. Resultat, måluppfyllelse och analys Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 46 % som svarat tyckte: 86 % tycker att deras barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. 84 % tycker att deras barns tankar och intressen tas tillvara. Måluppfyllelse Målet är inte helt uppfyllt. Förskolan utövar ett barninflytande, men det kan ökas genom att ha en väl genomtänkt handlingsplan över hur de skall kunna öka valmöjligheterna. Pedagogerna behöver ges tillfälle till diskussioner kring arbetssätt och barns delaktighet. Analys Förskolan behöver diskutera fram arbets- och förhållningssätt gentemot sig själva och barnen, för att öka tilliten till varandras kompetens och ansvar för barnens vardag och valmöjlighet. Förskolan bör hitta en nytt tänk kring Montessori i nutid, där barnens intressen kan komma

fram tydligare och där av kunna känna mer delaktighet i sina egna val. Barnens tankar bör dokumenteras och tas tillvara i olika projekt mm. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Förskolan har under åter varit under en stor press då de inte har vetat vad som ska ske efter ett övertagande med ny arbetsgivare. De har också förlorat en del av sina gamla kollegor, vilket ledde till viss ostabilitet och oro i arbetet. Trots detta har förskolan bedrivit en förskola med en bra verksamhet som vilar på Maria Montessoris tro på det enskilda barnets vilja till utveckling och lärande. Verksamheten bedrivs med omsorg och lärande i en helhet allt utifrån det enskilda barnet. Verksamheten har en relativt god kvalitet med en del utvecklingsoråden. Pedagogerna behöver utveckla ett arbetsätt mot en modernare syn vad det gäller Montessori, anpassat till nutid. Den pedagogiska medvetna tanken (Didaktiken) bör utvecklas så att alla kan känna sig delaktiga och kunna förmedla arbetssättet på ett professionellt sätt till föräldrar och utåt i samhället. Den skapande möjligheten bör öka för att barnen skall få en helhet kring sitt sätt att upptäcka och lära genom alla sinnen. Förskolan skall utforma en handlingsplan med hur de skall arbeta för att nå målen och hur de skall anpassa verksamheten gentemot Måbras vision och värderingar. Förskolan bör läsa in ny litteratur och sätta sig in hur de skall utveckla sin egen analysförmåga kring arbetet och den nya handlingsplanen. Åtgärder för förbättring Förskolans verksamhetsmål Förskolan ska utarbeta en handlingsplan för sitt arbete. Förskolan ska arbeta med att barn med annat modersmål än svenska ska få tillfälle att utveckla sitt modersmål. Förskolan skall erbjuda planerad rörelse varje dag. Andelen föräldrar som har förtroende för förskolechefen skall öka. Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas skall öka. Andelen föräldrar som tycker att de får information om hur verksamheten genomsyras av läroplanen ska vara hög. Andelen föräldrar som anser att förskolan jobbar medvetet mot kränkande behandling skall öka. Andelen upphandlingar och beställningar skall genomsyras av Måbras miljöpolicy. Förskolan skall erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan skall vara Grön Flagg certifierad.

Andelen föräldrar som tycker att deras barn lär sig om hur vi människor påverkar miljön ska öka. Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet ska vara hög. Förskolan ska ha fulla barngrupper. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av Förskolechef och därefter lämnats till medarbetarna för granskning. Den slutgiltiga kvalitetsredovisningen godkänns av utvecklingsgruppen. Underlag för denna kvalitetsredovisning är utvärdering av det arbete som förskolechef tagit del av sedan övertagandet i mars, samt utvärderingar från pedagoger av deras arbete. Pilenenkäten har använts för att urskilja vad föräldrar tycker om sin verksamhet. Ytterst ansvarig för kvalitetsredovisningen är Förskolechef Solveig Karlsson