Vallfoder som enda foder till får



Relevanta dokument
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Utnyttjande av stora givor vallfoder till får

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Bra vallfoder till mjölkkor

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Utfodring av dikor under sintiden

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Hullbedömning av får

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

100% ekologiskt foder från 2012

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

vitafor HÄSTMINERALER

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Rörflen som foder till dikor

Friska får ger välmående gårdar

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Resurseffektiv utfodring av dikor

HIPPOS. Framgång föder framgång

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Foderstatsparametrar

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

sto, föl och den växande unghästen

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Foder till får Program

14:e Regionala Jordbrukskonferensen för Norra Sverige. Umeå 16 och 17 mars Sammanfattning av föredrag

Betfor en riktig klassiker!

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Anett Seeman

Generella utfodringsrekommendationer

Betfor en riktig klassiker!

År 1. Figur 1. Medeltal av temperaturen mitt i de tre rörflensboxarna.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /03 Bakgrund

Vägen till lönsam lammproduktion

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Tolkning av foderanalys BLGG

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Nya tider nya strategier

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Lamm med hög tillväxt. Foder för lamm och får

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Leif Göransson

Ekologisk djurproduktion

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

NÖT

Transkript:

Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap, SLU, Uppsala Finansierat av Jordbruksverket

Syfte Undersöka effekten av att utfodra med enbart grovfoder på - produktion och hälsa hos tackor och lamm - tackornas näringsstatus - lammköttets fettsyrasammansättning

Plan för tackförsöket Tvåår ca 50 tackor per år Från lågdräktighet (jan.) till betessläpp (maj) Lamning i mars Jämförelse: - Bara ensilage - Ensilage plus kraftfoder (korn + ärt + rapskaka, max enl. KRAV)

Ensilagets näringsinnehåll TS MJ RP NDF % oms. energi g/ g/ År 1 54 11,2 156 452 År 2 26 10,9 120 536

Tackornas konsumtion i högdräktigheten (sista 3 veckorna före lamning) År 1 År 2 Ens., Krf, MJ Rp, g Ens., Krf, MJ Rp, g ENS 2,6-28,9 374 1,9-20,1 230 KRF 1,9 0,5 27,5 365 1,1 0,6 20,4 254

Tackornas konsumtion under digivningen (första 3 veckorna i storbox) År 1 År 2 Ensilage, Ensilage, Kraftfoder, MJ oms. energi Rp, g Kraftfoder, MJ oms. energi Rp, g ENS 3,3-37,2 556 2,1-22,9 a 261 a KRF 2,1 0,9 36,9 540 1,4 0,9 28,5 b 362 b

Tackornas hull (1= mkt mager 5= mkt fet) KRFår1 ENSår1 KRFår2 ENSår2 3,25 3 2,75 2,5 2,25 2 1,75 1,5 tidig dr.het start exp. 5 v före 2 v efter 4 v efter 6 v efter slut exp.

3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Tackornas hull, år 2 Krf 1 lamm Krf 2 lamm Krf 3 lamm Ens 1 lamm Ens 2 lamm Ens 3 lamm avvänjning mitt drhet 1 mitt drhet 2 sen drhet 2 v eft lamn 4 v eft lamn 6 v eft lamn tidig drhet installning

Tackornas näringsstatus BHB (ketonkropp) i blodet 1,4 1,2 BHB mmol/l 1 0,8 0,6 0,4 0,2 KRF År 1 ENS År 1 KRF År 2 ENS År 2 0 start 5 v före 3 v före 2 v före 1 v före 2 v efter 4 v efter 6 v efter

Tackornas näringsstatus NEFA (fria fettsyror) i blodet NEFA mmol/l 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 KRF År 1 ENS År 1 KRF År 2 ENS År 2 0 start 5 v före 3 v före 2 v före 1 v före 2 v efter 4 v efter 6 v efter

Lamningsresultat Födda lamm / tacka Uppfödda lamm / tacka Lammdödlighet Medel för besättn. 2,1 2,0 6 % Försöket år 2 2,5 1,95 22 %

Vikt hos trillingkullar År 1 År 2 ENS KRF ENS KRF Kullvikt vid födseln, kg 12,6 12,5 10,9 11,0 Kullvikt vid 6 v ålder, kg 45,8 47,6 33,2 38,2

Lammförsök Efter avvänjning bytte hälften av lammen från varje grupp till den andra foderstaten. Vidare uppfödning i 5 resp. 8 veckor. Registrering av konsumtion och tillväxt. Slakt av de största lammen.

Lammens ensilage MJ oms.en./k g ts Rp g/ NDF g/ indf g/kg NDF WSC % av ts Totala syror g/ År 1 11,0 168 463 106 12,2 8 (rundbal) År 2 11,4 139 464 162 1,6 101 (plansilo)

Lammens foderkonsumtion efter avvänjningen År 1 År 2 Utfodr.- grupp Ens., Krf, Ts, % av lev.vikt NDF, % av lev.vikt Ens., Krf, Ts, % av lev.vikt NDF, % av lev.vikt ENS 1,2-3,5 1,6b 0,7-2,8a 1,3 KRF 0,8 0,4 3,6 1,2a 0,7 0,3 3,5b 1,2

Lammens tillväxt, g/dag Utfodr. efter avvänjningen ENS KRF År 1 239 318 År 2 125 235

Lammens tillväxt Krf-Krf 1 Krf-Ens 1 Ens-Krf 1 Ens-Ens 1 Krf-Krf 2 Krf-Ens 2 Ens-Krf 2 Ens-Ens 2 45 40 35 30 kg lev.vikt 25 20 15 10 5 0 14-mar 28-mar 11-apr 25-apr 09-maj 23-maj 06-jun 20-jun 04-jul

Fettsyror i fodret, % av totala fettsyror Ensilage Korn Ärt Rapskaka C 18:2 Ω6 Linolsyra 18 51 46 24 C 18:3 Ω3 Linolensyra 56 6 11 10

Fettsyror i tackornas mjölk och i lammköttet, g per 100 g fett, medel av år 1 och 2 Tackmjölk ENS KRF C 18:2 Ω6 1,1 1,5 C 18:3 Ω3 1,4 1,0 Lammmuskel ENS - ENS ENS - KRF KRF - ENS KRF - KRF C 18:2 Ω6 3,1 3,6 3,7 3,6 C 18:3 Ω3 2,4 1,8 1,6 1,2 Ω6/Ω3 1,3 1,7 2,1 2,6

Slutsatser Tackornas näringsstatus under senare delen av dräktigheten har stor inverkan på lammens start i livet. Tackor med mer än ett lamm behöver tillskott av kraftfoder, om man inte har ett ensilage av mycket hög kvalitet. Viktigt att analysera ensilaget även på socker och syror. Det är svårt att uppnå optimal lammtillväxt hos unga lamm med enbart ensilage. Fettsyrorna i lammens muskler påverkas i hög grad av tackornas foderstat.

Ensilage för lamm och digivande tackor Rödklöver vid betäckn. och högst 20 % (30 % i hö) Torrsubstanshalt minst 30% Omsättbar energi minst 11 MJ/ Råprotein 130-160 g/ NDF 400 525 g/ EFD 50 60 ph 4,0 4,5 NH 4 -N mindre än 50 g/kg total N Socker helst 100 g/ Totala syror 60 80 g/ (varav minst 75% mjölksyra) Känsliga för listeria Källa: T. Pettersson, föredrag kurs i Sunnersta, 2007

Nya studier Betesförsök 2011 och 2012. Jämförelse av olika vallfröblandningar. Proteinfodermedel till får, litteraturstudie. Vinterlamning djur- och arbetsmiljö, byggnader.