Uppsats omvårdnad 15 hp Äldres upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt En systematisk litteraturstudie Författare: Malin Hising & Linda Schloenzig Johansson Handledare: Gunilla Svensson Termin: VT12 Kurskod: 2OM340
Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt är ofta kopplat till någon annan hjärtsjukdom. Kronisk hjärtsvikt utvecklas vanligtvis successivt under en längre tid och är en sjukdom som ökar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Metoden var systematisk litteraturstudie där artikelsökningen resulterade i nio artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Innehållsanalysen består av en modifierad kvalitativ metod med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med kronisk hjärtsvikt visade på en stor och påfrestande utmattning som påverkade personernas kroppar och liv. De upplevde även en nedsatt fysisk förmåga med mycket begränsningar i vardagen som gjorde att de sökte efter en viss trygghet. Slutsats: Tröttheten är den största påfrestningen hos personer med kronisk hjärtsvikt och som påverkar allt i dennes liv. Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, upplevelsen, omvårdnad och dagligt liv.
1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 2.1 Hjärtsvikt 3 2.2 Prognos 4 2.3 Symtom 4 2.4 Behandling 5 2.5 Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt 5 2.6 Lidande 6 3. Problemformulering 6 4. Syfte 7 5. Metod 7 5.1 Datainsamling 7 5.2 Inklusion- & exklusionskriterier 7 5.3 Urval 8 5.4 Kvalitetsgranskning 8 5.5 Dataanalys 8 5.6 Forskningsetiskt resonemang 9 6. Resultat 9 6.1 Trygghet 9 6.2 Beroendeställning 9 6.3 Utmattning 10 6.4 Lidande 11 6.5 Fysisk förmåga 12 6.6 Ovisshet inför framtiden 12 7. Metoddiskussion 13 8. Resultatdiskussion 14 8.1 Trygghet 14 8.2 Beroendeställning 15 8.3 Utmattning 15 8.4 Lidande 16 8.5 Fysisk förmåga 16 8.6 Ovisshet inför framtiden 17 9. Förslag på vidare forskning 17 10. Slutsats 17 11. Referenser 19 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Bilaga 4 Bilaga 5
1. Inledning Vårt beslut i att välja kronisk hjärtsvikt som ämne till vår uppsats grundar sig på de erfarenheter vi har upplevt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi upplever att de personerna är en stor målgrupp och att de oftast är väldigt påverkade av sin sjukdom. Personer med kronisk hjärtsvikt må se friska ut på utsidan men hur de mår inombords kanske inte alltid uppmärksammas av sjuksköterskan. Därför ville vi undersöka hur de upplever sitt dagliga liv för att kunna ge dem bästa möjliga vård. 2. Bakgrund 2.1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett komplicerat tillstånd som ofta orsakas av en underliggande hjärtsjukdom och som vanligen uppkommer i samband med andra kroniska sjukdomar (Eikeland, Haugland & Stubberud, 2011). 2-3% är beräknat ha kronisk hjärtsvikt i Sverige vilket uppskattningsvis är 250 000 personer. De flesta insjuknar på äldre dagar och medelåldern för diagnostiserad kronisk hjärtsvikt är 75 år (Willenheimer, Hägglund & Mårtensson, 2009). Hjärtsvikt kan vara akut eller kronisk och är en framåtskridande sjukdom. Det akuta tillståndet uppträder oftast vid akut hjärtinfarkt och hypertoni medan kronisk hjärtsvikt utvecklas över tid och är ett resultat av att kompensationsmekanismerna sviktar (Eikeland, Haugland & Stubberud, 2011). Hjärtsvikt eller även kallad hjärtinsufficiens innebär att hjärtat inte klarar av att utföra sitt pumparbete på ett adekvat sätt. Detta kan resultera i ett alltför litet blodflöde ut från hjärtat eller en otillräcklig förmåga att pumpa vidare blodet som kommer tillbaka till hjärtat (Hedner, 2010). Hjärtat är två sammankopplade muskler där pumpkapaciteten kallas hjärtminutvolym (cardiac output). Varje hjärtslag bidrar med en viss mängd blod som kallas slagvolym. Hjärtfrekvensen gånger slagvolym är lika med hjärtminutvolymen. Vid ansträngning kan hjärtat ändra hjärtminutvolymen genom att justera slagvolym och hjärtfrekvens (Grefberg & Johansson, 2007). Problemet vid hjärtsvikt är att kroppen inte kan upprätthålla en tillräcklig slagvolym vilket gör att kompensationsmekanismer sätts igång (Ramström, 2009). Orsaker till att hjärtsvikt uppkommer kan vara en påföljd av så kallad remodeling efter hjärtinfarkt och hypertoni. Remodeling är ett tillstånd där tillväxten av hjärtmuskelceller och 3
bindvävceller ökar men de ger ingen positiv effekt på hjärtat utan kraften i hjärtat disponeras mindre effektivt. Hos det åldrade hjärtat kan en gradvis undergång av myocardceller ske utan att en specifik sjukdom kan påvisas. Undergång av myocardceller utvecklas med tiden till hjärtsvikt (Hedner, 2010). Diagnosen ställs genom en grundlig anamnes och en fysisk undersökning. För att diagnosen ska vara korrekt ska det förekomma typiska symtom så som andnöd i vila eller under arbete men även tydliga fynd på en nedsatt hjärtfunktion. Om det fortfarande finns tvivel om diagnosen ska patienten behandlas mot den förmodade hjärtsvikten (Dahlström, 2005). 2.2 Prognos NYHA (New York Heart Association) delar in hjärtsvikt i fyra olika svårighetsgrader. NYHA 1 hjärtsjukdom utan symtom. NYHA 2 lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid fysisk aktivitet av mer än måttlig grad. NYHA 3 medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet. NYHA 4 svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila eller minimal ansträngning. Patienten är ofta bunden till säng eller stol. Prognosen vid hjärtsvikt uppskattas vara att ca 50 % överlever sex år efter diagnosen med läkemedelsbehandling. Vid NYHA 1 beräknas 5 % av patienterna att dö inom ett år medans vid NYHA 4 uppskattas 50 % av patienterna att dö inom ett år. Prognosen förknippas inte bara med symtomen utan också med hjärtrytmstörningar och hjärtats pumpfunktion (Socialstyrelsen, 2007). 2.3 Symtom Symtomen för hjärtsvikt karakteriseras inte endast av ett symtom utan kännetecknas av ett stort antal olika symtom och kännetecken. Många gånger är symtomen svårtolkade och kan debutera akut eller komma smygande. De vanligaste symtomen är trötthet samt andfåddhet som till en början uppkommer främst vid ansträngning. Senare uppkommer andfåddheten även i vila som plötslig eller anfallsvis nattetid, torrhosta och lungödem. I senare skeden av 4
hjärtsvikten medför ödem i fötter, ben och armar, ökad urinkastning nattetid och leversvullnad. Trötthet eller fatigue är ett vanligt problem vid kronisk hjärtsvikt. Fatigue har en bredare omfattning än svenska ordet trötthet som omfattar utmattning, kraftlöshet och svaghet, i så väl psykisk, fysisk och emotionell mening (Ekman, 2005). I en studie av Hägglund, Boman & Lundman (2008) upplevdes fatigue som att kroppen var utsliten och orkeslös, en känsla som involverade hela kroppen. En känsla av att aldrig vara utvilad upplevdes också trots mycket sömn. 2.4 Behandling Syftet med behandlingen är att åtgärda grundorsaken, öka livskvaliteten, förlänga livslängden, behandla symtom och förebygga fortsatt sviktutveckling. Patient och anhöriga behöver en god kunskap om sjukdomen och dess symtom för att resultatet av behandlingen eventuellt ska kunna förbättras. En viktig del av behandlingen är att ha kontakt med en hjärtsviktsmottagning där en utbildad sjuksköterska kan vara till hands vad gäller att informera, utbilda och stödja patienten och anhöriga (Grefberg & Johansson, 2007). Den farmakologiska behandlingen syftar till att förbättra pumpfunktionen. Det finns flera olika läkemedel som är aktuella vid hjärtsvikt. I första hand brukar så kallade ACE-hämmare och betablockad användas. Det är även vanligt att behandlingen består av diuretika vid symtom på vätskeretention (Simonsen, Aarbakke & Hasselström 2004). Den icke-farmakologiska behandlingen består av uppmuntran till livsstilsförändringar som exempel ändring av kost, måttlig användning av alkohol, ökad fysisk träning, dra ner på nikotinanvändningen men helst sluta helt. I övrigt kan sjuksköterskan råda till dagliga viktkontroller för att vara uppmärksam på en eventuell viktökning samt att råda till ett begränsat vätskeintag. Det kan även gynna patienten att vaccinera sig mot influensa och övriga infektioner som en profylax (Dahlström & Strömberg, 2005). 2.5 Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt Sjuksköterskans uppgift och funktion vad gäller patienter med hjärtsvikt är att påvisa, observera och värdera tidiga tecken på utveckling eller försämring av sjukdomen (Eikeland et al., 2011). Sjukdomen påverkar individen på en mängd olika sätt och det är därför betydelsefullt att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv (Dahlström, 2005). Syftet med omvårdnaden är att tillgodose patientens grundläggande behov genom att förebygga 5
komplikationer samt att ge patienten information och kunskap om situationen och den medicinska behandlingen (Eikeland et al., 2011). Hälso- och sjukvårdslagen säger att hälsooch sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den särskilt ska främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (HSL 1 982:763). 2.6 Lidande Att lida beskrivs som att våndas och pinas, att utstå och kämpa. Lida är något som människan utsätts för och måste leva med (Eriksson 2005). Hjärtsvikt är ett tillstånd som kan orsaka ett lidande och som drabbade personer måste leva med. Eriksson (2005) beskriver att varje människas lidande är unikt och att det är tillägnat människan, lidandet är en del av att leva. Eriksson (2005) talar om fyra grundpositioner i lidandets kamp. Dessa positioner består av lidandet, lusten, det goda och det onda och mellan dessa pågår en ständig kamp. Kärnan i människans liv är lidande och lust, död och liv och utan detta skulle livet vara tomt att leva menar Eriksson (2005). Lidandets drama är ett lidande som skapas av förhoppningar som upplevs i en vårdrelation eller ett mänskligt möte. Mod är ett måste för att vara en medaktör i en annan människas lidande. De tre akter i lidandet drama är: bekräftande av lidandet, att få tid och rum att lida och uppgörelsen med lidandet. Genom att bli bekräftad i sitt lidande upplever människor tröst och detta genomförs så att människan känner sig sedd. För att bekräfta en människa räcker det med en enkel handling som en beröring eller en blick. När en människa upplever lidande behöver den tid och rum att få lida. En lidande människa har ett behov av att uppleva gemenskap samtidigt som denne vill vara ensam. Den tredje akten som handlar om uppgörelse innebär att efter lidandets erfarenheter finna en ny helhet där lidandet har fått en mening (Eriksson, 2005). 3. Problemformulering Hjärtsvikt är en sjukdom som är mycket vanlig i den äldre befolkningen och som ökar. 2-3 procent är beräknat ha sjukdomen i Sverige. Det är ett mycket allvarlig tillstånd som kräver livslång behandling (Willenheimer, Hägglund & Mårtensson, 2009). Med sjukdomen följer också en mängd symtom som kan påverka den äldre både fysiskt och psykiskt, som kräver mycket omvårdnad och uppmärksamhet av sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna 6
ge den omvårdnad som behövs, detta för att individen ska kunna uppnå bästa möjliga välbefinnande och därigenom minska det eventuella lidandet är det viktigt att hon är insatt i hur den äldre mår och upplever sin sjukdom. 4. Syfte Syftet är att beskriva äldres upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. 5. Metod Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie som innebär att systematiskt söka, kritiskt värdera och analysera resultat. För att kunna göra en systematisk litteraturstudie bör det finnas ett tillräckligt antal studier av god kvalitet som kan utgöra en grund för slutsatser och bedömningar (Forsberg & Wengström, 2008). 5.1 Datainsamling Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, som är databaser inriktade på omvårdnad och medicin, mellan 14-23 februari 2012. Sökningar gjordes även i PsycINFO men inga relevanta artiklar hittades. Sökorden som användes var; Chronic heart failure = kronisk hjärtsvikt, experience = upplevelse, nursing = omvårdnad och daily life = dagligt liv. Svenska MeSh rekommenderade sökordet nursing, de andra tre ansåg författarna stämma överens med det valda syftet. Alla sökord kombinerades genom operatorn AND som enligt Forsberg och Wengström (2008) kallas för en boolesk operator där även OR och NOT kan användas för att kombinera olika sökord. 5.2 Inklusion- & exklusionskriterier Inklusion- och exklusionskriterier är styrda av syfte och problemformulering (Friberg, 2006). Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien. Inklusionskriterier; Diagnosen kronisk hjärtsvikt. Män och kvinnor över 65 år eller äldre. Artiklar publicerade mellan år 2005 och 2012. Artiklarna var peer rewiewed. Artiklarna var på svenska eller engelska. 7
5.3 Urval Sökningen resulterade i 80 träffar eller mindre, där titlarna lästes och de som inte stämde överens med studiens syfte valdes bort. Abstrakten lästes sedan på de kvarvarande artiklarna där relevanta artiklar valdes ut för granskning. Fyra av artiklarna var kvalitativa och fem var kvantitativa. Den systematiska sökningen resulterade i nio artiklar, där sex stycken hittades i Cinahl och tre stycken hittades i PubMed (Bilaga 1). Sökningen i Cinahl gjordes först och sedan i PubMed. Resultatet blev att artiklar som hittats i Cinahl även hittades i PubMed, därför redovisas inte sökordet experience tillsammans med de övriga sökorden under PubMed i sökningsförfarandet. Eftersom inga artiklar hittades i Psyhinfo redovisas ingen sökning därifrån. Manuell sökning gjordes på de utvalda artiklarnas referenslista, där några artiklar förekommer på andras referenslista. Samtliga nio artiklar har inkluderats i studien och är numrerade med siffror från ett till nio, i bokstavsordning enligt författarnas efternamn och finns sammanställda i en artikelmatris (Bilaga 2). 5.4 Kvalitetsgranskning De kvalitativa och kvantitativa artiklarna har kvalitetsgranskats enligt en modifierad granskningsmodell tagen ur Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) och tillägg från Forsberg och Wengström (2008) (Bilaga 3 & 4). Vissa frågeställningar skrevs om till JA och NEJ frågor för att underlätta poängsättningen. Svaret JA gav en poäng och NEJ eller VET EJ gav noll poäng. Poängsättningen för kvalitativa artiklar var 0-10p (0-49 %) LÅG kvalitet, 11-16p (50-76 %) var MEDEL och 17-22p (77-100 %) var HÖG kvalitet. Poängsättningen för kvantitativa artiklar var 0-9p (0-49 %) LÅG kvalitet, 10-13p (50-70 %) var MEDEL och 14-20p (71-100 %) var HÖG kvalitet. Sju av artiklarna höll hög kvalitet och de resterande två höll medel kvalitet. 5.5 Dataanalys I studien användes en kvalitativ innehållsanalys som enligt Forsberg och Wengström (2008) är ett grundläggande arbetssätt för att kunna identifiera ämnen och mönster. Först lästes artiklarnas resultat igenom av båda författarna för att sedan diskutera det uppfattade innehållet. Sedan lästes resultatet ett antal gånger för att hitta ord och meningar som överensstämde med studiens syfte. Dessa ord och meningar kondenserades och översattes till svenska för att sedan bli koder och underkategorier för att sist sorteras i olika kategorier. 8
Därefter markerades alla kategorier med olika färger beroende på vilken kategori de kom att tillhöra. Kondenseringen gjordes av författarna tillsammans (Bilaga 5). 5.6 Forskningsetiskt resonemang Forsberg och Wengström (2008) rekommenderar att systematiska litteraturstudier ska vara godkända av en etisk kommitté eller att etiska överväganden ska har gjorts. Godkännande av en etisk kommitté eller dylikt var att eftersträva i studien. Samtliga nio artiklar har blivit godkända av en etisk kommitté och alla nio artiklar är inkluderade i studien. I studien har inga av resultaten uteslutits eller dolts. Vår egen förförståelse har heller inte påverkat resultatet. 6. Resultat 6.1 Trygghet Trygghet av olika slag upplevs av personer med hjärtsvikt som en betydelsefull och viktig del i vardagen. Att känna en tillit och trygghet till att någon fanns där och kunde hjälpa till i vissa situationer var ett exempel på trygghet. Detta nämndes som att till exempel kunna ge en extranyckel till sin granne så att denne skulle kunna ta sig in i bostaden ifall det behövdes (Falk, Wahn & Lidell, 2006). Att uppleva en känsla av tillit till att hjälp fanns tillgänglig upplevdes som en trygghet av vissa som deltog i studien. De som däremot inte upplevde en trygghet av att hjälp fanns tillgänglig kände en stor oro inför hur framtiden skulle komma att bli (Hägglund, Boman & Lundman, 2007). Inte bara trygghet vid praktiska saker i hemmet var viktigt utan även ha någon som följde med på sjukhusbesöken upplevdes som en stor trygghet (Falk et al., 2006). En sak som efterfrågades hos personerna som deltog i studien var kontinuitet inom vården, samtidigt som de förstod att det inte är det lättaste att genomföra, men många upplevde en otrygghet att vid varje sjukhusbesök få träffa nya sjuksköterskor och nya läkare (Falk et al., 2006); (Ryan & Farrelly, 2009). Samtidigt som de då också fick berätta sin sjukdomshistoria på nytt varje gång vilket upplevdes som jobbigt av många (Falk et al., 2006). 6.2 Beroendeställning Personer med hjärtsvikt upplevde i studien det som svårt att anpassa sig till att dagliga aktiviteter som till exempel dammsugning tog längre tid än vad det tidigare hade gjort på grund av nedsatt ork och energi. Anpassningen handlade även om att tillåta och acceptera 9
hjälp från andra men att också acceptera att man kanske skulle var hjälpt av att använda hjälpmedel såsom rollator (Hägglund et al., 2007). En annan studie upplevde personerna som deltog att de fick ändra de dagliga aktiviteterna eller göra dem på andra sätt än tidigare för att de skulle bli gjorda och orka med dem (Pihl, Fridlund & Mårtensson, 2010). Det var en stark önskan att hålla beroendet av andra på en så låg nivå som bara möjligt. Denna önskan involverade även en kamp mot tröttheten samt rädslan att förlora sin självständighet (Hägglund et al., 2007). Ett beroende av ett annat slag var i en studie där tillgången till toalett var väldigt stor. Att veta var toalett fanns i centrum var något som många ansåg som ett stort beroende, och någonting som gjorde att många bara besökte platser där de visste med säkerhet att det fanns toalett tillgänglig. Även hemma upplevdes det som viktigt att ha toalett nära sovrummet vid behovet att behöva gå på toaletten nattetid (Falk et al., 2006). Att ständigt planera det dagliga livet var det stora problemet i en av artiklarna. Från vad som behövdes göras, vad de ville göra och det dom var tvungna att göra. Detta upplevdes som både positivt och negativt. Att behöva stöttning för att klara de dagliga aktiviteterna var också något som upplevdes som både positivt och negativt. De som hade accepterat sin sjukdom och därmed sin nedsatta ork och energi hade oftast någon form av hemtjänst som hjälpte dem med dagliga aktiviteter. De som inte riktigt hade accepterat sin nedsatta ork och energi tog hjälp av sina nära och kära vid de dagliga aktiviteterna (Pihl et al., 2010). Personerna som deltog i en av studierna upplevde deras liv som restriktivt på grund av hjärtsvikten. Alla deltagarna uttryckte sorg för att vardagssysslor inte längre var lika självklara att utföra. De kände också en motvilja, tristess och ensamhet till det begränsade liv sjukdomen innebar. Alla deltagare uttryckte en ledsamhet och frustration över att de hade kommit att bli beroende av andra och deras hjälp (Ryan & Farrelly, 2009); (Falk, Patel, Svedberg & Ekman, 2008). 6.3 Utmattning Utmattning tycktes vara en vanlig och plågsam upplevelse som kännetecknades av nedsatt funktion, svårigheter att koncentrera sig samt nedsatt motivation vilket hade en negativ inverkan på det dagliga livet (Falk, Svedberg, Gaston-Johansson & Ekman, 2006). Många upplevde den fysiska utmattningen och energibristen som en svaghet och fördärv (Ryan & 10
Farrelly, 2009). Att inte kunna utföra dagliga aktiviteter berodde tills stor del på den oväntade tröttheten och utmattningen upplevde deltagarna i en av studierna. Vila och sömn hade blivit en stor del i deras liv, större än vad de ville att det skulle bli, samtidigt som deras fysiska förmåga försämrades (Pihl et al., 2010). Kampen mot utmattningen tillkännagavs av deltagarna som olika strategier. De satte upp mål för sig själva till exempel att minska och begränsa deras dagliga vila till en timme per dag, även att de ville vila längre. Andra mål var att försöka promenera varje dag, även om det bara var runt kvarteret. Att försöka vara utan tekniska hjälpmedel så länge som möjligt var också ett mål hos många, för att inte bli bekväma och stillasittande när de visste att röra på sig var just det de behövde (Hägglund et al., 2007). Utmattning beskrevs som att vara utsliten och ur form, en svaghet som involverade hela kroppen. Det upplevdes som en känsla av att aldrig vara ordentligt utvilad trots mycket sömn. Utmattningen upplevdes som en annan sorts trötthet än vad den gjorde tidigare i livet. Det var en känsla av att kroppen var bortdomnad och att den inte fungerade normalt. Utmattningen hade också en relation till andfåddhet som kunde uppkomma vid fysisk aktivitet eller vid visa kroppshållningar. Exempel var vid hårtvättning om de då höll armarna över huvudet eller var tvungna att böja sig neråt. Utmattningen och tröttheten upplevdes som värst på morgonen av deltagarna och mindre på eftermiddagen (Hägglund et al., 2007). 6.4 Lidande Personer med hjärtsvikt som upplevde en försämring av sina symtom eller hade upprepade förekomster av sina symtom utvecklade ångest, depression och en känsla av hopplöshet (Tang, Yu & Yeh, 2009). De personer som deltog i studien kände att de uppskattade sina kvarvarande förmågor. En sådan uppskattning kunde vara lycka över att ha sin mentala kapacitet, att kunna betala sina räkningar, lösa korsord och att minnet var intakt. Den fysiska kapaciteten värderades som att kunna gå till affären och utföra hushållssysslor bland annat. Värre var de för dem som hade svår hjärtsvikt då vardagen handlade om att kunna ta hand om sig själv med bästa förmåga (Hägglund et al., 2007). Personerna som medverkade i artikeln upplevde att de hade försämrat välmående på grund av deras sjukdom vilket kan tolkas som ett lidande (Franzén, Saveman & Blomqvist, 2006). 11
6.5 Fysisk förmåga Personer med hjärtsvikt upplevde att deras fysiska förmåga försämrades. Genom att exempelvis vara en aktiv fotbollspelare inte kunna fortsätta att spela gjorde att de fick hitta nya vägar att kunna behålla sitt intresse för sporten. I studien beskrevs det hur en person kunde behålla sitt fotbollsintresse då hans son spelade fotboll och att han istället för att spela själv kunde vara aktiv med att vara närvarande på matcherna. På detta sätt kunde han bibehåll sitt stora intresse (Falk et al., 2006). Att få hjärtsvikt förväntades och accepterades som en del av livet när man blev äldre. Vissa personer accepterade situationen lättare än andra och de förväntade att det skulle bli en störning i deras begränsning. Att sträva efter att behålla sin fysiska kapacitet och att kunna göra de aktiviteter som personerna hade önskan att utföra upplevdes som tillfredsställande. Önskan om att uppnå bättre fysisk kapacitet för att kunna göra vad de ville och behålla deras belåtenhet när försöken genomfördes framgångsrikt eller förbättrades genom tiden gjorde att de provade på nya aktiviteter och funderade på framtida möjligheter gjorde att personerna tog ett steg att försöka uthärda det dagliga livet (Pihl et al., 2010). Upplevelsen av begränsning av den fysiska kapaciteten gjorde att personerna upplevde att de förlorade sin position i samhället och sin bekantskapkrets. Genom att de blev oförmögna att lita på sin fysiska kapacitet med erfarenheter och begräsningar i det dagliga livet gjorde att de fuskade med att förbättra sin fysiska kapacitet i det dagliga livet. De upplevde en rädsla med att anstränga sig och var rädda att det skulle äventyra deras hälsa. Påföljden blev att de begränsade sig i sina aktiviteter i det dagliga livet (Pihl et al., 2010); (Franzén, Blomqvist & Saveman, 2005). 6.6 Ovisshet inför framtiden Personer med hjärtsvikt upplevde en rädsla inför framtiden. Deras rädsla berörde exempelvis att inte kunna åka på en utlandssemester och detta ledde till att de alltid fick tänka på om de vågade göra en specifik aktivitet. Upplevelsen av rädslan att nå sina gränser inkluderade oron över att göra sig illa och att ingen skulle hitta dem eller att inte kunna be om hjälp (Pihl et al., 2010). 12
Att gradvis bli försämrad eller akut försämrad gjorde att personerna i studien upplevde att de levde i ovisshet. Men de var ändå medvetna om att det skulle komma en försämring men inte när och var vilket gjorde att de upplevde en djup förtvivlan och hopplöshet om framtiden (Ryan & Farrelly, 2009). Försämring av tillstånd ledde till en känsla av osäkerhet, eftersom de dagliga aktiviteterna utfördes långsammare och med tätare avbrott på grund av trötthet och andfåddhet, vilket i sin tur orsakade oro och obehag. Känslan av trötthet kunde bidra till osäkerhet och att de hade förlorat kontrollen över sina liv, sin sjukdom och tankarna om framtiden (Falk et al., 2006). 7. Metoddiskussion Författarna har valt att göra en systematisk litteraturstudie där syftet är att beskriva hur äldre upplever att leva med kronisk hjärtsvik. Våra inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2005-2012. Att vi valde dessa årtal, 2005-2012 var att vi ser det som en styrka att ha så ny forskning som möjligt som kan tillämpas på den omvårdnad som ges inom sjukvården idag. Hjärtsvikt är ett stort område och vi kan ha missat många artiklar då alla abstrakt inte har kunnat läsas på grund av tidsaspekten. En annan inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara på engelska och svenska. Då artiklarna är skrivna på engelska som inte är vårt modersmål så kan artiklarna misstolkas, vilket kan bli en svaghet. Vi försökte minimera detta genom att vi var och en läste igenom artiklarna för att sedan diskutera hur vi hade uppfattat dem. Artiklarna skulle även vara peer rewied som betyder att en expertis har granskat artikeln innan den har publiceras vilket ökar den vetenskapliga trovärdigheten (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Vi valde att söka i databaserna Cinahl och PubMed som täcker områdena omvårdnad och medicin. Vi sökte även i databasen Psyhinfo men hittade inga träffar där som levde upp till vårt syfte. Våra sökord chronic heart failure, experience, nursing samt daily living anser vi passa till vårt syfte, då vi ville beskriva hur äldre upplever att leva med kronisk hjärtsvikt samt att det är en styrka att ha relevanta sökord till studiens syfte. Vi försökte att endast använda kvalitativa artiklar men vi valde att både ha med kvalitativa och kvantitativa artiklar då vi ansåg att de kvantitativa artiklarna även motsvarade vårt syfte. Att vi har inkluderat både kvalitativa och kvantitativa artiklar anser vi ökar trovärdigheten. Totalt 13
nio artiklar valdes ut som granskades enligt en modifierad mall av Willman et al., (2011) med tillägg från Forsberg och Wengström (2008). Vi valde att göra en modifierad granskningsmall då vi ansåg att alla frågor inte passade. Sju artiklar hade hög kvalitet och två hade medelhög kvalitet. Vi gjorde en manuell sökning på artiklarnas referenslista där vi påträffade två artiklar som vi redan hade samt att vissa artiklar förekom i flera artiklars referenslista. Efter detta fynd beslutade vi att inte göra en utökad manuell sökning. Dock kan detta ses som en svaghet då vi kunde ha hittat nya som hade bidragit till att stärka studiens syfte. Artiklarna vi valde att inkludera i studien är från Sverige, Irland och Taiwan där majoriteten är från Sverige, vilket vi ser som något positivt för framtida forskning. Eftersom majoriteten av artiklarna var från Sverige anser vi att överförbarheten till personer med kronisk hjärtsvikt och dess omvårdnad är god. I analysprocessen använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys som enligt Forsberg och Wengström (2008) är ett grundläggande arbetssätt för att kunna identifiera ämnen och mönster. Första steget var att läsa igen artiklarna var och en för sig för att få en uppfattning om vad de handlade om. Efter det så lästes resultatet igen och diskuterades av båda författarna för att se hur de hade uppfattat innehållet i resultatet. Slutligen så hittades meningar och ord som överensstämde med studiens syfte vilket ökar trovärdigheten. Dessa meningar och ord kondenserades och sorterades i olika kategorier. Totalt sex kategorier hittades som är sammankopplade på olika sätt. 8. Resultatdiskussion Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att beskriva äldres upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Från resultatet framkom sex olika kategorier som beskriver vissa upplevelser av hur det är att leva med hjärtsvikt i det dagliga livet. Kategorierna var trygghet, beroendeställning, utmattning, lidande, fysisk förmåga samt ovisshet inför framtiden. Kategorierna ses nedan som rubriker vars diskussioner kommer att ske under. 8.1 Trygghet Resultatet visade att personer med hjärtsvikt tycker det är väldigt viktigt att känna trygghet och att de upplevde trygghet på olika sätt. Trygghet ansågs enligt Falk et al., (2006); Hägglund et al., (2007) kunna upplevas som att en granne fick en extranyckel till hemmet eller att en anhörig fanns till hands. Vi upplever att trygghet var något som var en stor del i artiklarna och att personerna såg det som en stor del i deras sjukdom. Det framkommer inte 14
särskilt mycket om hur de upplever sina symtom utan istället pratar de om tryggheten i sina liv och sin vardag och att betydelsen av att ha någon sorts trygghet hade blivit mer påtaglig och viktig sen de fick sjukdomen. Vi upplever att om trygghet fanns tillgänglig kände sig personerna mer stärkta att hantera sin sjukdom. Tryggheten gjorde att de kände ett lugn och balans i tillvaron trots sin sjukdom. Att känna en otrygghet kan upplevas som att känna sig ensam och hjälplös vilket kan orsaka ett lidande. Ensamheten blir ett lidande när personen blir för ensam i sin ensamhet enligt (Eriksson, 2005). 8.2 Beroendeställning Beroendeställning och situationen att vara beroende av andra upplevdes som att inte kunna vara självständig samt svårigheter att acceptera situationen enligt resultatet. Vi tycker att det skiljde mycket i hur pass lätt man accepterar sin situation, vissa accepterade den väldigt lätt medan andra hade väldigt svårt att acceptera sin situation. Det hade varit intressant att i artikeln få veta vilka åldrar personerna va i samt deras kön, och om det hade någon betydelse i hur lätt man accepterade sin situation. Vår diskussion var vilka som lättare accepterade sin situation av män och kvinnor i artikeln? Beroende på vilken generation de tillhörde tror vi att män i en äldre generation kan ha det lättare att acceptera att få hjälp, då samhället såg annorlunda ut. Vi upplever från artikeln att många kände en ledsamhet och frustration över att ha blivit beroende. Eriksson (2005) menar att människan är beroende av andra i sitt dagliga liv och därigenom utlämnad till andra människor. Personerna i många av artiklarna kände att de inte ville bli för beroende av andra och samtidigt då bli utelämnad anser vi, men samtidigt så eftersökte de en trygghet där någon fanns till hands genom att hjälpa till i hemmet eller följa med på läkarbesök som exempel. Det var intressant tycker vi att personerna ville ha hjälp men ändå vara självständiga och att det är en väldigt fin skillnad mellan dessa två. 8.3 Utmattning Resultatet visade att personer med kronisk hjärtsvikt känner en enormt stor utmattning som har en negativ påverkan på deras liv. Många hade kommit på en del strategier för hur dagen och aktiviteter skulle läggas upp och hinnas med då de var medvetna om sin utmattning och visste att de inte skulle orka med allt de ville göra. Eriksson (2005) beskriver att när inte smärta kan botas utan bara lindras så måste personen lära sig att leva med sin smärta och göra det bästa utav situationen för att lindra sitt eget lidande. En tolkning av detta enligt oss är att 15
smärta byts ut i den meningen mot utmattning då vi tycker att ständigt vara utmattad kan leda till både en kroppslig och själslig smärta. Ekman (2005) beskriver hur sjuksköterskan på hjärtsviktsmottagningar skulle kunna identifiera personers trötthetsmönster genom att personen får skatta sin trötthet på en skala för att kunna utvärdera hur tröttheten förändras samt vad som lindrar eller förvärrar den. Eftersom trötthet är ett väldigt stort och påfrestande symtom hos personer med kronisk hjärtsvikt anser vi att de skulle kunna bli hjälpta av att få sin trötthet undersökt så att de kan lindra den i bästa möjliga mån. 8.4 Lidande Enligt resultatet upplevde personerna en hopplöshet samt ett lidande på grund av den ångest och oron de kände till följd av de symtom som sjukdomen ger. Eriksson (2005) menar att de som har en obotlig sjukdom och har svåra lidanden kan uppleva en känsla av att inte orka, att ge upp och uppleva en hopplös känsla. Att inte orka kämpa orsakas av en känsla av uppgivenhet. Vi upplever att vissa kände en stor hopplöshet inför livet men att de ändå hade glädjen kvar av de förmågor de fortfarande kunde utföra. Kristoffersen (2005) menar att livsvärld är personens enskilda upplevda värld. När sjukdom uppstår och kroppen då berörs så påverkas även en persons livsvärld. Det är inte längre möjligt att fungera oreflekterat och obehindrat. Personens levda verklighet vid sjukdom störs av symtomen i sig och symtomens konsekvenser. Vi anser att det ovannämnda passar in väldigt bra på hela vårt resultat men att det passar in just under kategorin lidande på grund av att sjukdom påverkar ens livsvärld och när livsvärlden ruckas så kan det leda till ett lidande. 8.5 Fysisk förmåga Resultatet visade att personerna upplevde en begränsning vad gäller sin fysiska kapacitet samt att kunna behålla och förbättra den. Vissa upplevde även en känsla av att förlora sin position i samhället samt att förlora sin bekantskapskrets. Eriksson (2005) menar att lidandet kan lindras genom att uppmuntra, trösta och stödja. Vi menar det kan behövas en del uppmuntran och stöd för att personen med kronisk hjärtsvikt lättare ska fysiskt aktivera sig, särskilt till dem som vi uppfattade var rädda och inte ville aktivera sig. Enligt Kristoffersen (2005) kan en person med funktionsnedsättning känna sig mer funktionsduglig om de yttre resurserna kan anpassas. Vi upplever att detta skulle kunna vara till stor hjälp för många som har nedsatt funktion av något slag och i vårt fall då kronisk hjärtsvikt. En person med kronisk hjärtsvikt 16
skulle kunna bli hjälpt med att kunna aktivera sig lättare om det fanns tillgång till hiss i dennes bostad samt om personen hade en rollator. 8.6 Ovisshet inför framtiden Enligt resultatet upplevde personerna en rädsla inför framtiden samt en oro inför vad de skulle komma att klara av att göra i livet. Eriksson (2005) menar att den sjuke behöver mod för att möta livet och dess prövningar samt att mod kan minska lidande. Den sjuke finner mod genom att söka bot och tröst. Vi anser att en person som upplever rädsla är i behov av att känna mod för att bemöta sin rädsla och därigenom minska sitt lidande. En person ska inte behöva leva sitt liv genom rädsla menar vi. Trots en kronisk sjukdom borde man få leva livet och göra det man vill i bästa möjliga mån det går. Gå vidare i livet innebär ett tillfälle då personen tar ett beslut att överta makten över sitt liv (Mårtensson, 2005). 9. Förslag på vidare forskning Fynden från den systematiska litteraturstudien visade att hjärtsvikten inkräktade på flera olika livsdomäner och hade stor inverkan på patienternas liv. Litteraturstudien visade att det finns en stor kunskapsmängd rörande beskrivningar av patienternas situation men det finns färre interventionsstudier. Interventionsstudier som inriktar sig mot att stärka patienternas egenvård skulle vara värdefulla då de troligen skulle bidra till att motverka flera av de negativa effekter som framkommit i denna litteraturstudie. 10. Slutsats Personer med kronisk hjärtsvikt upplever trygghet i sitt liv som något betydelsefullt och viktigt. Trygghet kunde vara att få hjälp med dammsugning eller någon som följde med på läkarbesök. Detta gjorde att personerna kände en tillit vilket i sin tur ökade deras trygghet. Resultatet visade att kunna anpassa och acceptera hjälp från någon var mycket svårt på grund av att inte vilja vara för beroende av någon. Fynd gjordes angående tvånget att planera dagen vad gällde hushållssysslor för att orka och hinna med det som hade tänkt göra. Behovet av att veta vart toalett fanns tillgänglig var också ett av resultaten. Resultatet visade att personer med kronisk hjärtsvikt upplevde utmattning som en stor påfrestning vilket kändes som en svaghet och ett fördärv. Upplevelsen av deras kroppar hade förändrats till att vara utmattade och orkeslösa. Den fysiska förmågan är hos personer med kronisk hjärtsvikt försämrad visar 17
resultatet men att de också är väldigt begränsade i sin fysiska förmåga men det gjorde även att de uppskattade de kvarvarande förmågorna. Fynd hittades angående rädsla inför framtiden och att bli gradvis försämrad men att de ändå försökte leva i nuet så gott det gick. Av dessa hittade fynd och resultat har vi fått en mer och bättre förståelse för hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever sin sjukdom. Det hoppas vi kommer att kunna vara till hjälp för oss i vårt framtida arbetsliv. Att vi inte bara ser till personens sjukdom utan ser personen som helhet. 18
11. Referenser Dahlström, U. (2005). Hjärtsviktens patofysiologi, omfattning och diagnostik. A, Strömberg. (Red). Vård vid hjärtsvikt. (Sid: 17-38). Lund: Studentlitteratur. Dahlström, U & Strömberg, A. (2005). Riktlinjer för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. A, Strömberg. (Red). Vård vid hjärtsvikt. (Sid: 39-64). Lund: Studentlitteratur. Eikeland, A., Haugland, T & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. H, Almås., D-G, Stubberud & R, Grönseth. (Red). Klinisk omvårdnad 1. (Sid: 207-243). Stockholm: Liber. Ekman, I. (2005). Trötthet och kognitiv dysfunktion. A, Strömberg. (Red). Vård vid hjärtsvikt. (Sid: 191-206). Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (2005). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB. Falk, K., Patel, H., Svedberg, K & Ekman, I. (2008). Fatigue in patients with chronic heart failure A burden associated with emotional and symptom distress. European journal of cardiovascular nursing 8:91. Falk, K., Svedberg, K., Gaston Johansson, F & Ekman, I. (2006). Fatigue is a prevalent and severe symptom associated with uncertainty and sense of coherence in patients with chronic heart failure. European journal of cardiovascular nursing 6:99. Falk, S., Wahn, A-K & Lidell, E. (2006). Keeping the maintenance of daily life in spit of chronic heart failure. A qualitative study. European journal of cardiovascular nursing 6:192. Forsberg, C & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Franzén, K., Blomqvist, K & Saveman, B-I. (2005) Impact of chronic heart failure of elderly person s daily life; A validation study. European journal of cardiovascular nursing 5:137. 19
Franzén, K., Saveman, B-I & Blomqvist, K. (2006). Predictors for health related quality of life in persons 65 years or older with chronic heart failure. European journal of cardiovascular nursing 6:112. Friberg, F. (Red). (2006). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Danmark: Studentlitteratur. Grefberg, N & Johansson, L-G. (2007). Medicinboken vård av patienter med invärtes sjukdomar. Stockholm: Liber. Hedner, L-P. (Red). (2010). Invärtesmedicin. Lund: Studentlitteratur. Hägglund, L., Boman, K & Lundman, B. (2007). Experience of fatigue among elderly with chronic heart failure. European journal of cardiovascular nursing 7:290. Kristoffersen, N-J. (2005). Hälsa och sjukdom. N-J, Kristoffersen., F, Nortvedt & E-A, Skaug. Grundläggande omvårdnad 1. (Sid: 29-78). Stockholm: Liber. Mårtensson, J. (2005). Livssituation och hälsorelaterad livskvalitet. A, Strömberg. (Red). Vård vid hjärtsvikt. (Sid: 117-132). Lund: Studentlitteratur. Pihl, E., Fridlund, B & Mårtensson, J. (2010). Patients experience of physical limitations in daily life activities when suffering from chronic heart failure; phenomenographic analysis. Scandinavian journal of caring sciences 25; 3 11. Ramström, H. (2009). Läkemedelsboken. Sundbyberg: Alfa print. Ryan, M & Farrelly, M. (2009). Living with an unfixable heart; A qualitative study exploring the experience of living with advanced heart failure. European journal of cardiovascular nursing 8; 223. SFS. 1 982:763 Hälso- och sjukvårdslag. [Elektronisk]. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: www.sos.se. Hämtad: [2012-02-23]. 20
Simonsen, T., Aarbakke, J & Hasselström, J., (2004). Illustrerad farmakologi 2. Sjukdomar och behandling. Stockholm: Natur & kultur. Socialstyrelsen. (2007). Sjukskrivning vid hjärtsvikt. [Elektronik]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/hjartsvikt. Hämtad: [2012-04-01] Tang, W-R., Yu, C-Y & Yeh, S-J. (2009). Fatigue and its related factors in patients with chronic heart failure. Journal of clinical nursing 19; 69 78. Willenheimer, R., Hägglund, E & Mårtensson J. (2009). Hjärtsvikt en temaskrift om försämrad pumpfunktion. Trydells AB. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB. 21
Bilaga 1 Sökning i Cinahl Sök nr. Sökord. Antal träffar 1 Chronic heart failure 594 2 Experience 6399 3 Daily life 512 4 Nursing 1286 Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar 5 1+4 44 44 5 2 1 6 1+3 11 11 8 2 1 7 1+2+3 4 4 4 4 4 Artiklar använda i studien Sökning i PubMed Sök nr. Sökord. Antal träffar. 1 Chronic heart failure 29673 2 Experience 8772 3 Nursing 207 866 4 Daily life 45940 Lästa titlar. Lästa abstrakt. Lästa artiklar. 5 1+3 36 36 15 7 2 6 1+4 78 78 11 4 1 Artiklar använda i studien.
Bilaga 2 Nr. Författare, År & Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet 1 Falk, K., Patel, H., Svedberg, K & Ekman, I. 2008, Sverige. 2 Falk, K., Svedberg, K., Gaston- Joahnsson, F., Ekman, I. 2006, Sverige. Fatigue in patients with chronic heart failure A burden associated with emotional and symptoms distress. Fatigue is a prevalent and severe symptom associated with uncertainty and sense of coherence in patient with chronic heart failure. Syftet var att undersöka sambandet mellan trötthet och depression men även hur förhållandet mellan de individuella symtomen och dimensionen av tröttheten. Syftet var att undersöka förekomsten och graden av trötthet samt att undersöka hur olika sorters trötthet påverkar personer med kronisk hjärtsvikt. Kvantitativ studie. Ett konsekutivt urval på 112 personer gjordes. De fick svara på tre olika frågeformulär där trötthet, depression och symtom ingick. Kvantitativ studie. En deskriptiv studie där 93 personer ingick. Strukturerade intervjuer användes där författarna baserade frågorna på tre olika frågeformulär. Oro var associerad med mental trötthet efter depression är associerad med minskad aktivitet, minskad motivation. Stress påverkar den fysiska tröttheten där kvinnor var mer stressade än män. Förekomsten och allvarligheten av fysisk trötthet var hög hos personerna. En osäkerhet hos personerna var kopplad till trötthet och nedsatt kroppslig funktion. Ju äldre personerna var desto mindre motiverade var de. Medel Hög 3 Falk, S., Wahn, A- K & Lidell, E.2006, Sverige Keeping the maintenance of daily life in spite of Chronic Heart Failure. A qualitative study. Syftet var att beskriva hur personer som lever med kronisk hjärtsvikt upprätthåller det dagliga livet. Kvalitativ studie. Studien är gjord med en fenomenologisk metod där 17 personer deltog. Information samlades in genom inspelade intervjuer. Fem kategorier blev identifierade hur personerna hanterar sitt dagliga liv. De fem kategorierna var hur det dagliga livet hanteras, tankarna om livet, ansvarstagande, hantering av det sociala livet och bibehålla den livskvalitet som fanns före sjukdomen. Hög
4 Franzén, K., Blomqvist, K & Saveman, B-I. 2005, Sverige Impact of chronic heart failure on elderly person s daily life: A validation study. Syftet var att utvärdera en svensk version av Minnesota Living With Heart Failure Questionnaire på äldre personer med kronisk hjärtsvikt. Kvantitativ studie. En tvärsnittsstudie där 357 personer deltog. De fick svara på ett frågeformulär där frågor om upplevelsen av att leva med hjärtsvikt ställdes samt frågor om hälsotillståndet. Av resultatet framkom fyra dimensioner, fysiska, emotionella, behandling och nöjen. LHFQ visade enhetlig likgiltighet och förmåga att skilja mellan grupperna. Hög 5 Franzén, K., Saveman, B-I & Blomqvist, K. 2006, Sverige. 6 Hägglund, L., Boman, K & Lundman, B. 2007, Sverige. Predictors for health related quality of life in persons 65 years or older with chronic heart failure. The experience of fatigue among elderly women with chronic heart failure. Syftet var att undersöka om ålder, kön, sjukdomssvårighetsgrad, dödlighet och levnadsvillkor påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer över 65 år med kronisk hjärtsvikt. Syftet var att belysa livserfarenhet av trötthet hos äldre kvinnor med kronisk hjärtsvikt. Kvantitativ studie. En tvärsnittsstudie där 357 personer ingick. Två frågeformulär besvarades där upplevelsen och hälsotillstånden undersöktes. Kvalitativ studie. Studien hade en deskriptiv design där författarna använde sig av en berättande intervjumetod på 10 stycken kvinnor med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att en självuppskattad bedömning av sjukdomssvårighetgrad hade ett starkt samband med hälsorelaterad livskvalitet, men också ålder, kön och andra sjukdomar påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Resultatet är presenterat som två kategorier och fem underkategorier. De två kategorierna handlar om att leva med förlusten av fysisk energi och den andra handlar om strävan att vara självständig men samtidigt vara medveten om att hälsan kan försämras. Hög Hög
7 Pihl, E., Fridlund, B., Mårtensson, J. 2010, Sverige. 8 Ryan, M & Farrelly, M. 2009, Irland. 9 Tang, W-R., Yu, C-Y & Yeh, S-J. 2009, Taiwan Patient s experience of physical limitations in daily life activities when suffering from chronic heart failure; A phenomenographic analysis. Living with an unfixable heart: A qualitative study exploring the experience of living with advanced heart failure. Fatigue and related factors in patients with chronic heart failure. Syftet var att beskriva patientens lidande av kronisk hjärtsvikt samt hur det dagliga livet påverkas. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Syftet var att förstå trötthet hos personer med kronisk hjärtsvikt samt sambandet mellan trötthet, ålder, kön, bruk av mediciner och NYHA. Kvalitativ studie. En fenomenologisk studie där 15 personer deltog. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ studie. En fenomenologisk studie där öppna ostrukturerade intervjuer användes. Totalt 9 personer deltog i studien. Kvantitativ studie. En tvärsnittsstudie där 107 personer ingick. Frågeformulär användes där intervjuarna ställde frågorna till deltagarna. Intervjuerna spelades även in. De inhämtade även in blodprover och EKG från personerna som deltog. Resultatet visar att fysiska begränsningar i det dagliga livet hindrade personerna i fråga. Resultatet visade fyra huvudkategorier som var, Leva i skuggan av rädslan, Kroppen går på tomgång, Leva ett begränsat liv och En kamp mot sjukvården. Trötthet var ett vanligt symtom hos personerna som deltog och att det hade ett samband med depression och NYHA. Hög Hög Medel
Bilaga 3 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier inspirerad av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) samt Forsberg och Wengström (2008). Artikelnr: Beskrivning av studien JA(1) NEJ(0) VET EJ (0) Syftet med studien tydligt presenterat? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Patientkarakteristika Antal(1) Ålder(1) Man/Kvinna(1) Finns ett etiskt resonemang? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Är inklusions- och exklusionskriterier angivna? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Urval Relevant? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Strategiskt? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Finns det beskrivet var, när och hur Undersökningsgruppen kontaktades? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Metod för Urvalsförfarande tydligt beskrivet? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Datainsamling tydligt beskrivet? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Analys tydligt beskriven? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Är data systematiskt samlade? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Är analys och tolkning av resultatet diskuterade? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Är de teorier och tolkningar som Presenteras baserade på insamlade data? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Giltighet Är resultatet logiskt, begripligt? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Kommunicerbarhet Redovisas resultatet klart och tydligt? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Diskuteras brister och risk för bias? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Stämmer slutsatserna överens med huvudfynden? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Ska artikeln inkluderas? JA(1) NEJ(0) VET EJ(0) Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög (17-22) Medel (11-16) Låg (0-10)
Bilaga 4 Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier inspirerad av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) samt Forsberg och Wengström (2008 Beskrivning av studien Ja (1) Nej(0) Syftet med studien? Patientkarakteristiska Antal (1) Ålder (1) Man / Kvinna (1) Kriterier för inkludering/exkludering Adekvat inkludering/exkludering Ja (1) Nej(0) Urval Urvalsförfarande beskrivet Ja (1) Nej (0) Representativt urval? Ja (1) Nej(0) Bortfall Bortfallsanalysen beskriven Ja ( 1) Nej (0) Bortfallsstorleken beskriven Ja (1) Nej (0) Etiskt resonemang Ja (1) Nej(0) Redovisas var undersökningen ägde rum? Ja(1) Nej(0) Redovisas antal deltagare som inkluderades i Undersökningen? Ja(1) Nej(0) Presenteras huvudfynd? Ja(1) Nej(0) Resultaten gentemot syftet? Ja(1) Nej(0) Hur tillförlitligt är resultatet Är instrumentet valida Ja(1) Nej(0) Är instrumentet reliabla? Ja(1) Nej(0) Är resultatet generaliserbart? Ja(1) Nej(0) Värdering Kan resultaten ha en klinisk betydelse? Ja(1) Nej(0) Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja(1) Nej(0) Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög (14-20) Medel (10-13) Låg (0-9)