Begreppsmodell för Vårdadministrativa begrepp

Begreppsmodell för Vårdadministrativa begrepp Terminologi för Danderyds sjukhus AB Huddinge sjukhus AB Karolinska sjukhuset Södersjukhuset IA-SLL VPA01

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 2(57) Beställare: Sjukhusdirektörerna vid Huddinge sjukhus, Karolinska sjukhuset, Danderyds sjukhus, Söder sjukhuset samt Landstingskontoret, IT strategi Utarbetade av: IA-SLL, Landstingets kompetensnät för informationsadministrativa frågor, Stockholms Läns Landsting Sakkunniga i arbetsgruppen har varit: Gullbritt Gustavsson, projektledare Kim Lindskog Göran Holmberg Gunnar Numeus Jonas Dahl Gun-Britt Boberg Elsmarie Blomström Madeleine Teghammer SÖS HS KS/LÖW DS SLPO HS NVSO SÖS Arbetet med att se över definitionernas lydelse och skissera en struktur mellan begreppen i form av en begreppsmodell har utförts under en serie modelleringsseminarier under våren 2000. Metodstöd har varit Adera Sweden AB. Remissinstanser: Beslutad av: TNC IA-SLL Förvaltnings/bolagschefer Carola Lemne, VD, Danderyds sjukhus Thorbjörn Ekström, vvd, Huddinge sjukhus Maj-Len Sundin, sjukhusdirektör, Karolinska sjukhuset Erik Hemmingsson, sjukhusdirektör, Södersjukhuset Information: Dokumentex samt information om SLLs IA-arbete: Gullbritt Gustavsson, IT-Enheten, SÖS E-post: Gullbritt.Gustavsson@sos.sll.se Ingela Jonstrup-Wilken, Landstingskontoret, telefon 08-737 42 09, e-post ingela.jonstrup-wilken@lk.sll.se www.it.lk.sll.se www.sll.se/termerobegrepp

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 3(57) Innehåll Bakgrund...4 Uppdraget...4 Begreppsmodellens presentation...5 Läsanvisningar...5 Referenser...8 Begrepp beskrivna på grafen Patientrelaterad kontakt...10 besök... 10 brevkontakt... 11 dagkirurgi... 12 dagmedicin... 13 dagsjukvård... 14 hemsjukvård... 15 hälso- och sjukvård... 16 indirekt... 17 inskrivning... 18 juridisk vårdgivare... 18 kontaktform... 19 offentlig vårdgivare... 19 patientrelaterad kontakt... 20 patientvårdkedja... 21 personligt möte... 22 primärvård... 23 privat vårdgivare... 24 sluten vård... 24 specialiserad vård... 25 telefonkontakt... 25 utskrivning... 26 vårdform... 26... 27 vårdkontat (forts)... 28 vårdperiod... 29 vårdtillfälle... 30 vårdtillfälle forts... 31 öppen vård... 31 öppen... 32 övrig dagsjukvård... 33 ej disponibel... 40 extra... 41 extra... 41 fastställd... 42 fastställd... 43 fysiskt belagd... 44 ledig... 45 ledig... 46 sängplats... 47 vårdavdelning... 47... 48 vårdavdelning... 48... 49 Begrepp beskrivna på grafen Remisser...50 remiss... 50 remissbekräftelse... 51 remissinstans... 51 remisskvittens... 51 remissmottagare... 52 remissigneringstidpunkt... 52 remissvar... 52 remissvarsinstans... 53 remissvarsmottagare... 53 remittent... 53 remitterande vårdenhet... 54 Delgraf kring patientrelaterad kontakt...55 Delgraf kring er...56 Delgraf kring remisser...57 Begrepp beskrivna på grafen Vårdplatser..34 belagd... 35 belagd... 36 disponibel... 37 disponibel... 38 ej disponibel... 39

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 4(57) Bakgrund Vid en inventering av befintliga datoriserade patientjournalsystem, som utfördes av Landstingsrevisorerna 95/96 och som redovisades i Rapport 29/96, fann man 21 olika system. Man konstaterade bl.a. att informationsutbytet skedde mellan dessa system och centrala folkbokföringsregistret, med kassasystem, med laboratorier och i enstaka fall med apotek. Ingen kommunikation förekom mellan systemen med ett undantag, vilket förklaras av bl.a. avsaknad av gemensamma krav på informationsinnehållet avsaknad av gemensam struktur för att underlätta sökning gränssnittsproblem. Man skriver att "Det är viktigt att SLL inriktar hanteringen av patientrelaterad information mot de krav som ställs på modern informationshantering samtidigt som legala krav enligt patientjournallagen måste tillgodoses. En förutsättning för att informationsutbytet skall fungera är att den patientrelaterade informationen har en enhetlig struktur och att en enhetlig terminologi används. Samtliga moduler i det totala systemet måste kunna kommunicera med varandra utan fördyrande översättningar i form av olika gränssnitt. Det arbete som pågår inom Europa med att ta fram standarder inom området hälsooch sjukvårdsinformatik måste vara vägledande vid utformande av strategier för SLL." Vidare rekommenderar man bl.a. att: En enhetlig terminologi som möjliggör informationsutbyte mellan olika system måste utarbetas. Terminologin skall vara gemensam, inte bara inom SLL utan på nationell - och även internationell nivå. Oavsett datafångstsystem måste informationen struktureras på ett sätt som möjliggör och underlättar sökning. Strategier som utformas på olika nivåer inom SLL måste baseras på nationella och internationella standarder. Fördyrande specialtillverkade gränssnitt bör undvikas. Man konstaterar att "behov av frekvent informationsutbyte finns mellan sjukhusens och primärvårdens patientjournalsystem.är en förutsättning för vårdkedjetänkandet och helt avgörande för en effektiv informationshantering inom vården," samt att "utvecklingen går mot virtuella journaler med hög tillgänglighet." Uppdraget Att definiera begrepp Den 11 juni 1996 antog SLL:s landstingsfullmäktige sin IT-policy, vari bl.a. anges att "Det skall finnas enhetliga landstingsgemensamma begrepp och tydliga gränssnitt mellan systemen för att möjliggöra utbyte och återvinning av information."

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 5(57) Begreppsmodellens presentation I nedanstående tabeller presenteras begreppsmodellen både verbalt och grafiskt. Modellen är uttryckt i IA-SLLs språk för begreppsmodellering (se Läsanvisningar nedan). Begreppen anges i bokstavsordning och varje rad i tabellerna presenterar ett begrepp. I tabellens första kolumn anges begreppsnamnet. I den andra kolumnen beskrivs den innebörd vi kommit överens om att ge begreppet. Där finns begreppets beskrivande definition och dess strukturella definition. Begreppens strukturella definition avspeglar begreppsmodellen och består i allmänhet av en inledande fras som följs av begreppets samband till andra begrepp. Dessa samband är i vissa fall ärvda från mer generella begrepp. T.ex. har observerat tillstånd förutom sina egna samband också alla samband som uppfattade tillstånd har eftersom observerat tillstånd är en specialisering av uppfattat tillstånd. Sist i definitionen anges i förekommande fall hur begreppet kan specialiseras. I tredje kolumnen presenteras definitioner hämtade från andra källor. I den fjärde kolumnen ges en grafisk beskrivning av begreppets närmaste omgivning, den omgivning som är nödvändig att studera för att kunna bilda sig en uppfattning om begreppets innebörd. På sista sidan redovisas modellens totala graf. Läsanvisningar Här ges en kort sammanfattning av hur symbolerna i begreppsmodellens graf ska tolkas. Begreppsmodellen är uttryckt med det språk som finns beskrivet i IA-SLLs språk för begreppsmodellering. Varje rektangel i grafen representerar ett begrepp vars innebörd definieras av begreppsmodellen. Begreppets namn skrivs i rektangelns övre del. Detta namn skrivs i alltid med fet stil. I rektangelns nedre del skrivs begreppets beskrivande definition. artikel typ av försäljningsenhet av viss artikelsort erbjuden av viss leverantör I en begreppsmodell definieras begreppen till stor del av sina samband till omgivande begrepp. Dessa samband visas med pilar mellan begreppen. artikel typ av försäljningsenhet av viss artikelsort erbjuden av viss leverantör är försäljningsenhet för (säljs som) artikelsort typ av föremål eller ämne som säljs som en eller flera artiklar Pilens riktning anger i vilken riktning sambandet ska läsas, t.ex. artikel är försäljningsenhet för artikelsort. Vid läsning mot pilens riktning används det sambandsnamn som är skrivet inom parentes, t.ex. artikelsort säljs som artikel. I löpande text skrivs sambandsnamnen kursivt. För att förtydliga sambandet mellan begreppen anges hur många av ett begrepp som är kopplade till ett annat begrepp. Det minimala antalet och det maximala antalet anges med 0, 1 eller M (som i många). Detta kallar vi kardinalitet.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 6(57) beställningsrad beskrivning av behov av endera artikel eller tjänst, i viss mängd, skapad av viss beställande enhet består av 1:M (ingår i 0:1) beställning begäran om leverans av angivna artiklar och/eller utförande av tjänster, i viss mängd, lagd av viss beställande enhet och ställd till viss leverantör Exempelvis består en viss beställning av minst en och maximalt många (M) beställningsrader, d.v.s. en beställning består av minst en beställningsrad. En beställningsrad däremot behöver inte ingå i en beställning och kan maximalt ingå i en beställning.. Detta minimum och maximum har stor betydelse för begreppens innebörd. I den strukturella definitionen uttrycks kardinalitet med ord enligt följande mönster: 0:1 kan ha en/ett 1:1 har exakt ett 0:M kan ha flera 1:M har minst en/ett En annan typ av relation mellan begrepp visar delmängdsförhållanden. Vi kallar dem specialiseringar. Med hjälp av dem kan man uttrycka, t.ex. att vissa beställningsrader är avrop. beställningsrad beskrivning av behov av endera artikel eller tjänst, i viss mängd, skapad av viss beställande enhet Beställningsrad förekomst av ramavtal Avrop avrop beställningsrad som har villkor fastställda genom ramavtal I ovanstående exempel visas att alla avrop är beställningsrader och att allt, som vi i modellen säger om beställningsrader, även gäller för avrop. Däremot har avrop vissa speciella karaktäristika som enbart gäller för de beställningsrader som är avrop. Att cirkeln som i grafen används för att visa att avrop är en specialisering av beställningsrad, är ofylld visar att det finns beställningsrader som inte är avrop. Den fyllda cirkel i nedanstående exempel visar att varje element i den totala mängden måste återfinnas i någon av delmängderna, d.v.s. varje fraktsedel är antingen en intern fraktsedel eller en extern fraktsedel.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 7(57) Fraktsedel intern fraktsedel fraktsedel som utfärdas av en godsmottagning extern fraktsedel fraktsedel som utfärdas av en leverantör utfärdare fraktsedel beskrivning av antal överlämnade kolli Extern fraktsedel Intern fraktsedel En specialisering görs alltid enligt någon aspekt och denna aspekt kan namnges. I exemplet ovan kan alla fraktsedlar klassas som antingen extern fraktsedel eller intern fraktsedel utgående från utfärdare. Eftersom en intern fraktsedel är en fraktsedel har den interna fraktsedeln alla de egenskaper som en fraktsedel har. Man brukar säga att intern fraktsedel ärver egenskaper av fraktsedel. De begrepp som används, men inte definieras i denna modell eftersom de tidigare certifierats av IA- SLL visas med en rektangel som även innehåller en not som visar vilken modell begreppet hämtats från. MT står t.ex. för Begreppsmodell för vård och omsorg, IA-MedTerm. fysisk vårdgivare MT Om begreppet är definierat inom denna modell, men på en annan graf innehåller rektangeln ordet kopia för att indikera att en fullständig beskrivning av begreppet ges på annan plats. inskrivningsenhet De begrepp som inte definierats inom IA-SLL, men som behövs för att definiera nu aktuella begrepp visas med streckad ram. myndighet I de delgrafer som för respektive begrepp visar den närmaste omgivningen är det fokuserade begreppet utpekat med hjälp av en tjockare ram. I nedanstående tabell visas en delgraf för varje begrepp. En delgraf visar den närmaste omgivningen till ett visst begrepp och det fokuserade begreppet är utpekat med hjälp av en tjockare ram.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 8(57) leverantör företag eller organisatorisk enhet som erbjuder artiklar och/ eller tjänster beskrivs av 1:1 (beskriver 1:M) artikelgrupp grupp av artikelsorter tillhör 1:M (omfattar 1:M) artikelsort typ av föremål eller ämne som säljs som en eller flera artiklar är försäljningsenhet för 1:1 (säljs som 1:M) artikel typ av försäljningsenhet av viss artikelsort erbjuden av viss leverantör I denna version av rapporten, som sänds ut i den första remissomgången finns inte delgrafer inlagda. Inte heller arvsförhållandena är fullständigt beskrivna. Vi indikerar endast varifrån arv sker, inte vad som ärvs. Referenser SPINDELN Hedin et al, Att mena och mäta samma sak En begreppsorienterad metod för terminologiarbete, Studentlitteratur, 1999 IA-SLLMedterm01 Begreppsmodell för vård och omsorg IA-SLLSÄK01 Nationella termer, LF Begreppsmodell för säkerhet, Terminologi för Stockholms Läns Landsting, IA-SLL SÄK01, 990528 Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken, Landstingsförbundet, December 1998 IA-SLL-språket Språk för begreppsmodellering, IA-SLL, 1997 Revisionsrapport Stockholms län, Landstingsrevisorerna, Rapport nr 29/96 Psyk Begreppsmodell för allmänpsykiatri, PVS - Journalsystem, Nordvästra sjukvårdsområdet, 1997 Prim.dok Prim.dok-projektet, CAI, Nordvästra sjukvårdsområdet, 1997 Prim-VIPS En modell för dokumentation av omvårdnad inom primärvård, 1997 SOSFS Socialstyrelsens författningssamling Följdförfattning SOSFS Patientavgifter Patientavgiftshandboken, HSN

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 9(57) HSL Hälso- och sjukvårdslagen Behörighetslagen PjL Obligatorisk information Patientjournallagen, er och tillämpningsanvisningar, Spri rapport 457 Obligatorisk information, HSN, IA-funktionen 1997 Spri-I projekt 57015 Prestationsmått Vi har också hämtat definitioner från Melior, Kaplan, Pasett, KassaNova och Akusys.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 10(57) Begrepp beskrivna på grafen Patientrelaterad kontakt besök personligt möte mellan patient och fysisk vårdgivare personligt möte mellan patient och fysisk vårdgivare Eftersom besök är ett personligt möte så gäller även att det är kontaktform som innebär att två eller flera aktörer träffas Eftersom besök är en kontaktform så gäller även att det är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter Underindelning av besök kan göras på många olika sätt, t.ex. efter var besöket sker, planeringsgrad, vilken typ av fysisk vårdgivare som är ansvarig. Denna definition överensstämmer inte med LFs definiton eftersom vi här avser en form av möte som kan äga rum inom olika vårdformer. LF: inom öppen vård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare I Prim.dok talar man om att besök kan ske i hemmet, på mottagning eller på annan plats. patientnärvaro hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) kontaktsätt personligt möte telefonkontakt brevkontakt kontaktform besök

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 11(57) brevkontakt kontaktform som är skriftlig kontaktform som är skriftlig Eftersom brevkontakt är en kontaktform så gäller även att den är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter Brevkontakt kan förmedlas via post, fax, e-post etc. kontaktform hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) brevkontakt telefonkontakt kontaktsätt personligt möte

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 12(57) dagkirurgi dagsjukvård som innefattar kirurgisk åtgärd dagsjukvård som innefattar kirurgisk åtgärd Eftersom dagkirurgi är dagsjukvård gäller även att den är öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Eftersom dagkirurgi är öppen vård gäller även att den är vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom dagkirurgi är vårdform gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. Dagkirurgi kräver normalt att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) dagkirurgi öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav dagmedicin funktion specialiserad vård primärvård

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 13(57) dagmedicin dagsjukvård som innefattar medicinsk åtgärd dagsjukvård som innefattar medicinsk åtgärd Eftersom dagmedicin är dagsjukvård gäller även att den är öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Eftersom dagmedicin är öppen vård gäller även att den är: vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom dagmedicin är vårdform gäller även att den är: sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. Dagmedicin kräver normalt en period av observation. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) dagkirurgi öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav dagmedicin funktion specialiserad vård primärvård

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 14(57) dagsjukvård öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Dagsjukvård är antingen dagkirurgi, dagmedicin eller övrig dagsjukvård. Indelningen grundas på typ. Eftersom dagsjukvård är öppen vård gäller även att den är vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom dagsjukvård är vårdform gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav funktion specialiserad vård primärvård dagkirurgi dagmedicin

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 15(57) hemsjukvård vårdform som innebär att patient är inskriven för mottagande av hälso- och sjukvård utanför huvudmannens lokaler vårdform som innebär att patient är inskriven för mottagande av hälso- och sjukvård utanför huvudmannens lokaler och som presterar hemsjukvårdskontakter Eftersom hemsjukvård är en vårdform så gäller aven att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. Med utanför huvudmannens lokaler avses t.ex. patients bostad. Man talar om olika typer av hemsjukvård t.ex. avancerad och basal respektive avancerad sjukvård i hemmet, sjukhusansluten hemsjukvård eller primärvårdsansluten hemsjukvård. En klinik/verksamhetsområde kan bedriva både sluten vård och hemsjukvård. En vårdcentral kan bedriva både öppen vård och hemsjukvård. Dessutom finns det speciella vårdenheter som bara bedriver hemsjukvård. sluten vård bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform funktion öppen vård specialiserad vård primärvård hemsjukvård organisationsform hemsjukvårdskontakt presteras i (presterar)

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 16(57) hälso- och sjukvård HSL 1982:763 1: åtgärder för att medicinsk förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till HoS hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. PjL 1: till Hälso- och sjukvård räknas även bl.a. tandvård, företagshälsovård, skolhälsovård, Hälso- och sjukvård inom kriminalvården, försvaret och omsorgsverksamheten. åtgärder för att medicinsk förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador och som tillhandahålls av vårdenhet bedrivs av juridisk vårdgivare har ansvarig myndighet hälso- och sjukvård tillhandahåller (tillhandahålls av) myndighet ansvarar för (har ansvarig) bedriver (bedrivs av) juridisk vårdgivare

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 17(57) patientrelaterad kontakt utan deltagande av patient patientrelaterad kontakt som sker med ingen patient sker med minst en fysisk vårdgivare genomförs i form av exakt en kontaktform Eftersom ett indirekt är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder Indirekt avser t.ex. kontakt med annan fysisk vårdgivare, myndighet, patientens företrädare eller närstående. Kan ej ske under pågående öppen eller vårdtillfälle. En Indirekt kan utföras i anslutning till viss. genomförd patientrelaterad aktivitet MT planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT utförs under 1:1 (omfattar 0:M) planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 0:0 (medverkar i 0:0) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontakt MT indirekt presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) sker med 1:M (medverkar i 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) fysisk vårdgivare MT aktör MT fysisk vårdgivare MT indirekt patientdeltagande kontaktform

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 18(57) inskrivning händelse då ställs till patients förfogande händelse som gäller exakt en patient belägger exakt en kan påbörja ett vårdtillfälle görs till exakt en vårdenhet Exempel på vårdenheter som inskrivning görs till är klinik eller verksamhetsområde. juridisk vårdgivare producent av hälso- och sjukvård producent som bedriver hälso- och sjukvård driver minst en vårdenhet Varje juridisk vårdgivare är antingen en privat vårdgivare eller en offentlig vårdg ivare. Indelningen grundas på typ. Detta begrepp är samma som det som man i LF kallar vårdgivare (2) LF: Definition (1) person som tillhör någon av de kategorier hälso- och sjukvårdspersonal som utför utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad Definition (2) statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt enskild som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare) hälso- och sjukvård patient MT vårdsplats gäller 1:1 (har 0:M) belägger 1:1 (beläggs av 0:M) bedriver (bedrivs av) inskrivning påbörjar 0:1 (påbörjas av 1:1) juridisk vårdgivare driver 1:M (drivs av 1:1) görs till 1:1 (har 0:M) typ vårdtillfälle privat vårdgivare offentlig vårdgivare

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 19(57) kontaktform sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter Kontaktform kan vara telefonkontakt, brevkontakt eller personligt möte. Indelningen grundas på kontaktsätt. offentlig vårdgivare statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för juridisk vårdgivare som utgörs av stat, landsting eller kommun Eftersom en offentlig vårdgivare är en juridisk vårdgivare så gäller att den är producent som bedriver hälso- och sjukvård driver minst en vårdenhet kontaktform hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) hälso- och sjukvård genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) bedriver (bedrivs av) juridisk vårdgivare driver 1:M (drivs av 1:1) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) brevkontakt telefonkontakt typ kontaktsätt privat vårdgivare offentlig vårdgivare personligt möte

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 20(57) patientrelaterad kontakt kontakt som berör en patient och sker mellan en fysisk vårdgivare och ytterligare minst en aktör kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder Varje patientrelaterad kontakt är antingen eller indirekt. Indelningen grundas på patientdeltagande. Med aktör avses här aktör enligt MedTerms definition. Vid en patientrelaterad kontakt behöver patient en inte vara närvarande. En fysisk vårdgivare kan t ex diskutera med en specialist, d v s den patientrelaterad kontakt en sker utan patient. En patientrelaterad kontakt berör dock alltid en patient. För patientrelaterade kontakter finns ansvar reglerat i HoSL 29-30 med följdförfattningar och lokala delegationsbestämmelser. Certifierat i Medterm: kontakt med en fysisk vårdgivare som sker med eller för en patient Samma som ovan men sambanden sker mellan minst två aktörer och kan omfattas av flera vårdenheter finns ej. genomförd patientrelaterad aktivitet MT planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT utförs under 1:1 (omfattar 0:M) planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT patientdeltagande indirekt presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) fysisk vårdgivare MT aktör MT

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 21(57) patientvårdkedja kedja av vårdperioder som en fysisk person berörs av för ett och samma uppfattade tillstånd och som är knuten till flera patientjournaler kedja som är knuten till minst två patientjournaler omfattar minst två vårdperioder berör exakt en fysisk person föranleds av exakt ett uppfattat tillstånd uppstår genom exakt en remiss Varje vårdperiod som omfattas av patientvårdkedjan berör var sin patient. Dessa patienter motsvarar alla en och samma fysiska person. En patientvårdkedja är således problem och individ-orienterad, och uppstår i praktiken då patient remitteras vidare till en annan vårdenhet för samma problem eller problemkomplex. Individen kan sedan återknyta kontakten till den ursprungliga vårdenheten inom samma patientvårdk edja. Hur lång tid det då kan förlöpa innan det uppstår en ny vårdperiod på denna vårdenhet saknas regler för; men naturligt är att om återtagandet av vårdansvaret är planerat (i en vårdplan) uppstår ingen ny vårdperiod. Eftersom en patientvårdkedja är problemorienterad, kan individen ha flera parallella vårdkedjor för olika problem eller problemkomp lex. En fysisk person som får vård hos två olika vårdenheter som inte har sammanhållen patientjournal, antar rollen av två olika patienter. Därför berör patientvårdkedja fysisk person och inte patient. patientvårdkedja övertaganderemiss patientjournal MT uppfattat tillstånd MT uppstår genom 1:1 (skapar 0:1) är knuten till 2:M (har knuten till sig 0:M) föranleds av 1:1 (föranleder 0:1) berör 1:1 (berörs av 0:M) omfattas av 0:1 (omfattar 2:M) vårdperiod fysisk person

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 22(57) personligt möte kontaktform som innebär att två eller flera aktörer träffas kontaktform som innebär att två eller flera aktörer träffas Vissa personliga möten är besök. Indelningen grundas på patientnärvaro. Eftersom ett personligt möte är en kontaktform så gäller även att det är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter patientnärvaro hemsjukvårdskontakt öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) indirekt genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) kontaktsätt personligt möte telefonkontakt brevkontakt kontaktform besök

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 23(57) primärvård hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling, omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling, omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper Eftersom primärvård är en vårdform så gäller även att det är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen sluten vård, hemsjukvård eller öppen vård. Indelningen grundas på organisationsform. Vi använder här LFs definition av primärvård som skiljer sig från det etablerade begreppet. Alla basal vård kallar man nu primärvård oavsett vem som bedriver vården. Tidigare var det VEM som bedrev vården som angjorde om det ansågs vara primärvård eller ej. Idag är funktionen det som avgör. Denna begreppsbildning skiljer sig från det som definieras i SOSFS. LF: hos som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling, omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper SOSFS : omfattar basal medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande verksamhet, rehabilitering och hjälpmedels föreskrivning. Primärvård bedrivs inom landstingens och kommunernas öppna hälso- och sjukvård samt av privatpraktiserande specialister i allmän medicin och privatpraktiserande sjukgymnaster. sluten vård bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform hemsjukvård organisationsform öppen vård funktion specialiserad vård primärvård

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 24(57) privat vårdgivare juridisk vårdgivare som inte är stat, landsting eller kommun juridisk vårdgivare som inte är stat, landsting eller kommun hälso- och sjukvård bedriver (bedrivs av) juridisk vårdgivare driver 1:M (drivs av 1:1) typ privat vårdgivare offentlig vårdgivare Eftersom en privat vårdgivare är en juridisk vårdgivare så gäller även att den är producent som bedriver hälso- och sjukvård driver minst en vårdenhet Ägandet avgör vad som är privat och offentligt!

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 25(57) sluten vård vårdform som innebär att patient är inskriven vid av SoS fastställd vårdenhet för sluten vård vårdform som innebär att patienten är inskriven (se inskrivning) vid av SoS fastställd vårdenhet för sluten vård och som presterar vårdtillfällen Eftersom sluten vård är en vårdform så gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. vårdtillfälle presteras i (presterar) sluten vård bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform hemsjukvård organisationsform öppen vård funktion specialiserad vård primärvård Notera att vi i vår definition inte inkluderar den vård, en patient inskriven för ett vårdtillfälle vid en viss vårdenhet, får i öppen vård under samma tidsperiod, utan samband med vårdtillfället. LF-jämförelse: Vår definitions innebörd överensstämmer med LFs. LF: hälso- och sjukvård som ges till patient inskriven vid vårdenhet

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 26(57) specialiserad vård telefonkontakt hälso-och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större a och personella resurser än primärvården vårdform för hälso-och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större a och personella resurser än primärvården Eftersom specialiserad vård är en vårdform så gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen sluten vård, hemsjukvård eller öppen vård. Indelningen grundar sig på organisationsform. kontaktform som utgörs av telefonsamtal kontaktform som utgörs av telefonsamtal Eftersom telefonkontakt är en kontaktform så gäller även att den är sätt på vilket kommunikation mellan aktörer sker och som kan vara form för genomförande av flera öppna er kan vara form för genomförande av flera indirekta er kan vara form för genomförande av flera hemsjukvårdskontakter sluten vård kontaktform hemsjukvårdskontakt bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform öppen vård öppen genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) funktion indirekt brevkontakt hemsjukvård organisationsform telefonkontakt specialiserad vård primärvård genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M) kontaktsätt personligt möte

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 27(57) utskrivning händelse då patients förfogande över upphör vårdtillfälle händelse som gäller exakt en patient friställer exakt en görs från exakt en vårdenhet kan avsluta ett vårdtillfälle patient MT gäller 1:1 (har 0:M) friställer 1:1 (friställs av 0:M) utskrivning avslutar 0:1 (avslutas av 1:1) görs från 1:1 (har 0:M) vårdform sätt att bedriva hälso- och sjukvård sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Vårdform är antingen sluten vård, hemsjukvård eller öppen vård. Indelningen grundas på organisationsform. Vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform organisationsform funktion specialiserad vård primärvård De två specialiseringarna av vårdform kan kombineras så att vi kan tala om primär sluten vård och specialiserad sluten vård samt primär hemsjukvård och sluten hemsjukvård samt primär öppen vård och specialiserad öppen vård. sluten vård öppen vård hemsjukvård

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 28(57) patientrelaterad kontakt med deltagande av en patient patientrelaterad kontakt som sker med exakt en patient Varje är antingen vårdtillfälle, hemsjukvårdskontakt eller öppen. Indelning grundas på vårdform. Eftersom ett är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder (forts nästa sida) planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT genomförd patientrelaterad aktivitet MT planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) utförs under 1:1 (omfattar 0:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 1:1 (medverkar i 1:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT vårdtillfälle presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) vårdform patientdeltagande hemsjukvårdskontakt fysisk vårdgivare MT aktör MT indirekt öppen

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 29(57) vårdkontat (forts) För en finns ansvar reglerat i HoSL 29-30 med följdförfattningar och lokala delegationsbestämmelser. jämförelse med LF: Trots att lydelsen för definitionerna kopplade till denna term här respektive i LF är helt olika avses i stort sett samma begrepp. LFs begrepp Anhörigsamtal se vi som en patientrelaterad aktivitet som utförs under en. Den dokumenteras i patientens (inte den närstående) journal och ingen avgift tas ut. Om en närstående vid ett separat tillfälle samtalar med en fysisk vårdgivare, t.ex. efter patients död, betraktar vi detta som ett separat som dokumenteras i den närståendes egna patientjournal och som är avgiftsbelagd. Om en närstående ringer till en fysisk vårdgivare, t.ex. för att fråga om patientens tillstånd, betraktar vi detta som en patientrelaterad aktivitet under en indirekt LF: kontakt mellan patient och vårdgivare (fysisk) för utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad Prim.dok: direkt eller indirekt kontakt mellan en patient eller dess företrädare och vårdgivare och då utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad utförs. Kännetecken: Gäller en eller flera vårdgivare varav en är ansvarig. Har en tidpunkt. Har minst en eller flera kontaktorsaker.

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 30(57) vårdperiod serie av patientrelaterade kontakter vid en vårdenhet för ett uppfattat tillstånd hos en patient period som omfattar minst en patientrelaterad kontakt berör exakt en patient är knuten till exakt en patientjournal föranleds av exakt ett uppfattat tillstånd kan omfattas av en patientvårdkedja Notera att en serie här kan bestå av endast en patientrelaterad kontakt eftersom man vill bilda patientvårdkedjor av vårdperioder och inte enstaka patientrelaterade kontakter. En vårdperiod är problem-, patient- och vårdenhets-orienterad. En patient kan följaktligen ha flera parallella vårdperioder vid samma vårdenhet för olika uppfattade tillstånd (problem). Ett uppfattat tillstånd kan motsvara ett problemkomplex eftersom ett uppfattat tillstånd kan bestå av flera andra uppfattade tillstånd. En vårdperiod uppstår då en vårdplan läggs upp patienten spontant återkommer för samma problem inom viss tid, (t.ex. 18 mån) (gäller ej psykiatrin) En vårdperiod avslutas när patienten anses frisk, färdigbehandlad eller uppsatta mål nåtts ansvaret överlämnas till annan fysisk vårdgivare via remiss i vissa fall då ett sjukhus tar in eller skriver ut personen för samma problem patienten inte hörs av inom viss tid eller avböjer ytterligare patientrelaterade kontakter patienten avlider. patientvårdkedja patientjournal MT uppfattat tillstånd MT patient MT är knuten till 1:1 (har knuten till sig 0:M) föranleds av 1:1 (föranleder 0:M) berör 1:1 (berörs av 0:M) omfattas av 0:1 (omfattar 2:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontakt MT

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 31(57) vårdtillfälle i sluten vård som avgränsas av inskrivning och utskrivning som planlagd patientrelaterad presteras i sluten vård aktivitet MT påbörjas av exakt en inskrivning avslutas av exakt en utskrivning företrädare genomförs vid endera exakt en vårdavdelning (många MT över tiden) eller exakt en vårdavdelning (många över tiden) koordineras vid exakt en vårdavdelning (många över tiden) kan nyttja en belagd (många över tiden) kan nyttja en extra (många över tiden) nyttjar endera exakt en belagd (många över tiden) eller exakt en extra (många över tiden) Eftersom ett vårdtillfälle är en så gäller även att den är patientrelaterad kontakt som sker med exakt en patient Eftersom ett vårdtillfälle är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder forts nästa sida patientdeltagande vårdavdelning vårdavdelning belagd extra genomförd patientrelaterad aktivitet MT planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) koordineras vid 1:1 (koordinerar 1:M) genomförs vid 1:1 (genomför 1:M) genomförs vid 1:1 (genomför 1:M) nyttjar 1:1 (nyttjas av 1:1) nyttjar 1:1 (nyttjas av 1:1) utförs under 1:1 (omfattar 0:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 1:1 (medverkar i 1:M) belagd vårdsplats endera av endera av extra vårdsplats vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT vårdtillfälle nyttjar 0:1 (nyttjas av 1:1) nyttjar 0:1 (nyttjas av 1:1) inskrivning påbörjar 0:1 (påbörjas av 1:1) presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) vårdform hemsjukvårdskontakt presteras i (presterar) avslutar 0:1 (avslutas av 1:1) utskrivning fysisk vårdgivare MT aktör MT indirekt öppen sluten vård

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 32(57) vårdtillfälle forts öppen vård Om en patient är inlagd på sjukhus, inskriven på medicinkliniken och sedan överflyttas till ortopedkliniken kan detta motsvara ett eller två vårdtillfällen beroende på hur huvudmannen beslutat. LF-jämförelse: Vår definitions innebörd överensstämmer med LFs. Ett vårdtillfälle nyttjar alltid en. Om ett vårdtillfälle även nyttjar en är en en administrativt belagd. I detta fall koordinerar den vårdavdelning där patienten är inskriven vårdtillfället, men genomför det inte. vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Öppen vård kan vara dagsjukvård. Indelningen grundas på resurskrav. Eftersom öppen vård är en vårdform så gäller även att den är sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen primärvård eller specialiserad vård. Indelningen grundas på funktion. LF-jämförelse: Vår definitions innebörd överensstämmer med LFs. LF: annan hälso- och sjukvård än sluten vård och hemsjukvård sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav funktion specialiserad vård primärvård dagkirurgi dagmedicin

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 33(57) öppen i öppen vård som presteras i öppen vård genomförs i form av exakt en kontaktform Eftersom ett öppen är en så gäller även att den är patientrelaterad kontakt som sker med exakt en patient Eftersom ett öppen är en patientrelaterad kontakt så gäller även att den är kontakt som berör exakt en patient har exakt en ansvarig fysisk vårdgivare sker mellan minst två aktörer presteras vid exakt en vårdenhet initieras av minst en aktör kan ske med en patient kan ske med flera företrädare kan omfatta flera genomförda patientrelaterade aktiviteter kan planeras omfatta flera planlagda patientrelaterade aktiviteter kan omfattas av flera vårdperioder planlagd patientrelaterad aktivitet MT företrädare MT genomförd patientrelaterad aktivitet MT planeras utföras under 0:1 (planeras omfatta 0:M) sker med 0:M (medverkar i 1:M) berör 1:1 (berörs av 1:M) vårdtillfälle utförs under 1:1 (omfattar 0:M) patient MT sker med 0:1 (medverkar i 1:M) sker med 1:1 (medverkar i 1:M) vårdperiod omfattas av 0:M (omfattar 1:M) patientrelaterad kontak t MT presteras vid 1:1 (presterar 0:M) har ansvarig 1:1 (är ansvarig för 0:M) sker mellan 2:M (medverkar i 0:M) initieras av 1:M (initierar 0:M) vårdform öppen presteras i (presterar) fysisk vårdgivare MT aktör MT indirekt öppen vård patientdeltagande hemsjukvårdskontakt kontaktform genomförs i form av 1:1 (är form för genomförande av 0:M)

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 34(57) övrig dagsjukvård dagsjukvård annan än dagkirurgi och dagmedicin dagsjukvård annan än dagkirurgi och dagmedicin Eftersom övrig dagsjukvård är dagsjukvård gäller även att den är öppen vård som innebär omfattande och/eller resurskrävande insatser Eftersom övrig dagsjukvård är öppen vård gäller även att den är: vårdform som inte är sluten vård eller hemsjukvård och som presterar öppna er Eftersom övrig dagsjukvård är vårdform gäller även att den är: sätt att bedriva hälso- och sjukvård som bedrivs av minst en vårdenhet Varje vårdform är antingen specialiserad vård eller primärvård. Indelningen grundas på funktion. sluten vård öppen bedrivs av 1:M (bedriver 1:M) vårdform övrig dagsjukvård organisationsform presteras i (presterar) öppen vård hemsjukvård dagsjukvård typ resurskrav funktion specialiserad vård primärvård dagkirurgi dagmedicin

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 35(57) Begrepp beskrivna på grafen Vårdplatser administrativt belagd belagd där patienten endast nyttjar de administrativa resurserna belagd där patienten endast nyttjar de administrativa resurserna Eftersom administrativt belagd är en belagd så gäller även att den är disponibel som kan nyttjas av ett vårdtillfälle Eftersom administrativt belagd är en disponibel så gäller även att den är fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av ett vårdtillfälle Eftersom administrativt belagd är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom administrativt belagd är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdenhet kan tillhöra en vårdavdelning kan bestå av en sängplats kan beläggas vid flera inskrivningar kan friställas vid flera utskrivningar sängplats vårdavdelning verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) resursutnyttjande administrativt belagd ingår i 1:1 (består av 0:1) disponibel belagd fastställd fysiskt belagd ledig resurstilldelning disponibilitet ej disponibel ledighet nyttjar 1:1 (nyttjas av 0:1) extra tillhör 1:1 (omfattar 0:M) tillhör 0:1 (omfattar 1:M) friställer 1:1 (friställs vid 0:M) belägger 1:1 (beläggs vid 0:M) inskrivning vårdtillfälle utskrivning

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 36(57) belagd disponibel som nyttjas av patient disponibel som nyttjas av exakt ett vårdtillfälle Eftersom belagd är en disponibel så gäller även att den är fastställd som är belagd eller kan beläggas av ett vårdtillfälle Eftersom belagd är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom belagd är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdavdelning kan bestå av en sängplats verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) ledig disponibel fastställd ledighet belagd resurstilldelning disponibilitet ej disponibel extra nyttjar 0:1 (nyttjas av 1:1) ingår i 1:1 (består av 0:1) tillhör 1:1 (omfattar 1:M) vårdtillfälle sängplats vårdavdelning

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 37(57) belagd disponibel som nyttjas av patient disponibel som kan nyttjas av ett vårdtillfälle Varje belagd är antingen administrativt belagd eller fysiskt belagd Indelningen grundas på resursutnyttjande. Eftersom belagd är en disponibel så gäller även att den är fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av vårdtillfälle Eftersom belagd är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom belagd är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdenhet kan tillhöra en vårdavdelning kan bestå av en sängplats kan beläggas vid flera inskrivningar kan friställas vid flera utskrivningar Patienten disponerar även under permission. sängplats vårdavdelning verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) resursutnyttjande administrativt belagd ingår i 1:1 (består av 0:1) disponibel belagd fastställd fysiskt belagd ledig resurstilldelning disponibilitet ej disponibel ledighet nyttjar 1:1 (nyttjas av 0:1) extra tillhör 1:1 (omfattar 0:M) tillhör 0:1 (omfattar 1:M) friställer 1:1 (friställs vid 0:M) belägger 1:1 (beläggs vid 0:M) inskrivning vårdtillfälle utskrivning

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 38(57) disponibel fastställd som är belagd eller kan beläggas fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av ett vårdtillfälle Varje disponibel är antingen belagd eller ledig. Indelningen grundas på ledighet. Eftersom disponibel är en fastställd så gäller även att den är: vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom disponibel är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdavdelning kan bestå av en sängplats verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) ledig disponibel fastställd ledighet belagd resurstilldelning disponibilitet ej disponibel extra ingår i 1:1 (består av 0:1) tillhör 1:1 (omfattar 1:M) sängplats vårdavdelning

Landstingskontoret IT strategi Begreppsmodell 39(57) disponibel fastställd som är belagd eller kan beläggas fastställd som nyttjas eller kan nyttjas av vårdtillfälle Varje disponibel är antingen belagd eller ledig. Indelningen grundas på ledighet. Eftersom disponibel är en fastställd så gäller även att den är vars uppskattade resursbehov avser en genomsnittlig patient och som är dimensionerad för exakt en verksamhetsinriktning Eftersom disponibel är en så gäller även att den är resursmängd som tillhör exakt en vårdenhet kan tillhöra en vårdavdelning kan bestå av en sängplats kan beläggas vid flera inskrivningar kan friställas vid flera utskrivningar Här används LFs def. sängplats vårdavdelning verksamhetsinriktning är dimensionerad för 1:1 (har dimensionerad 0:M) ingår i 1:1 (består av 0:1) disponibel belagd fastställd ledig resurstilldelning disponibilitet ej disponibel ledighet extra tillhör 1:1 (omfattar 0:M) tillhör 0:1 (omfattar 1:M) friställer 1:1 (friställs vid 0:M) belägger 1:1 (beläggs vid 0:M) inskrivning utskrivning