HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Svenska för grundlärare åk F-3 (1-30), 30 hp Swedish for Primary School Teachers Earlier Years 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2011-12-21) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2011-12-21) och gäller från och med höstterminen 2011. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot grundlärarexamen åk F-3 om 240 hp. Behörighetskrav En B, Ma B, Nk A och Sh A (områdesbehörighet 6b) Kursens mål Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla kunskaper om alla barns läs- och. Ett annat syfte är att den studerande ska utveckla kunskaper om de olika textvärldar barn är en del av idag. Syftet är även att den studerande ska utveckla handlingsberedskap för att planera, genomföra och utvärdera språkutvecklande undervisningskontexter för alla barn. Vidare syftar kursen till att den studerande i tal och skrift skall utveckla sitt eget språk. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse beskriva aktuella teorier om barns språkutveckling, läsoch redogöra för barns textvärldar i förhållande till deras språk-, läs- och kritiskt granska olika språkutvecklande arbetssätt och modeller, inkl. kommunikativa uttrycksformer som bild, musik och drama Färdighet och förmåga i samarbete med andra planera en sammanhållen undervisningskontext där dels olika språkutvecklande metoder och modeller och dels skolan som en mångkulturell arena beaktas tillämpa olika kommunikativa gestaltningsformer i det språkutvecklande arbetet skapa språkliga lärandemiljöer som motverkar läs- och skrivsvårigheter Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöma/analysera barns läs- och skrivinlärning/läs- och bedöma/analysera texter skrivna/producerade för barn bedöma/analysera olika språkliga undervisningsaktiviteter i förhållande till elevers erfarenheter Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av sex delkurser som syftar till att ge studenterna kunskap om barns språkutveckling, läs- och och läs- och skrivsvårigheter. Delkurs 1: Språkutveckling, läs- och skrivinlärning 5 hp (Language, Reading and Writing Development 5 credits) I delkursen behandlas den första språkutvecklingen, läs- och skrivinlärning, läsinlärningspedagogik och metoder. I kursen behandlas också hinder i språkutvecklingen. redogöra för aktuella teorier om läs- och redogöra för vad som avses med språk och språkutveckling beskriva olika vägar in i läs- och skriftspråkandet redogöra för sociala och kulturella variationer i de språkmiljöer barn socialiseras in i beskriva relationen mellan språk och kunskapsutveckling beskriva hinder och möjligheter i språkutvecklingen Delkurs 2: Barnlitteratur 5 hp (Children s Literature 5 credits) I delkursen behandlas barnlitteratur. Teorier om barnlitteraturens uppbyggnad lyfts fram och analyser utförs.
Sida 2 (5) med utgångspunkt i receptionsteoretiska insikter och textanalytiska begrepp analysera skönlitterära texter och läromedel skrivna för barn, t.ex. utifrån ett kulturoch genusperspektiv redogöra för hur olika kommunikativa uttrycksformer kan användas, i samband med läsning av skönlitteratur redogöra för barnlitteraturens potential i språk- och kunskapsutveckling välja texter utifrån en aktuell elevgrupps erfarenheter och kunskaper Delkurs 3: Tala, läsa, skriva, lyssna och samtala 5 hp (Talking, Reading, Writing, Listening and Conversing 5 credits) I delkursen behandlas läs- och skrivinlärning och läs- och utifrån ett språkvetenskapligt och didaktiskt perspektiv. Studentens språkliga medvetenhet sätts i relation till eget och elevers lärande. I det praktiska arbetet tillämpas ett processorienterat skrivande. Svenskämnets roll utifrån styrdokumenten diskuteras och analyseras. redogöra för tematiskt arbete och svenskans roll i samverkan med övriga skolämnen analysera och bedöma elevers talade språk och skrivna texter redogöra för berättandet som en del av barns språkutveckling utifrån gällande styrdokument redogöra för syfte och centralt innehåll för svenskämnet, i samverkan med skolans övriga ämnen, under de tidigare skolåren identifiera och analysera hinder och möjligheter i språkutvecklingen tillämpa ett processorienterat skrivande i såväl det egna lärandet som i undervisningssituationer förbättra sin språkliga skicklighet och reflektera över egen språklig medvetenhet Delkurs 4: Svenska i ett mångkulturellt samhälle 5 hp (Swedish in a Multicultural Society 5 credits) I delkursen behandlas och problematiseras frågor om etnicitet, kulturell mångfald och två- och flerspråkighet. Kursen innehåller även moment som orienterar om utveckling och variation i svenska som andraspråk. redogöra för undervisningsrelaterade frågor som rör etnicitet och kulturell mångfald redogöra för och problematisera begreppen modersmål, tvåspråkighet och flerspråkighet redogöra för hur svenska som andraspråk utvecklas redovisa och motivera ett urval av texter kring etnicitet och mångfaldsfrågor Delkurs 5: Barns textvärldar: medietexter 5 hp (The Text Worlds of Children s Media Texts 5 credits) Delkursen behandlar barns textvärldar med avseende på medietexter. kritiskt granska olika textvärldar (t.ex. digitala texter, film, mobil, TV, spel, bilder) och de sammansatta texter, som ingår i barns livsvärldar redogöra för och tolka representationer av klass, genus och etnicitet i olika texter och textvärldar beskriva hur en språkutvecklande lärandemiljö kan skapas genom val av olika medier och med hjälp av de erfarenheter elever har Delkurs 6: Läs- och i undervisningskontext. 5 hp varav 4,5 hp VFU (5 credits, including Teaching Practice 4,5 credits) Delkursen utgår från läs- och i undervisningssammanhang. redogöra för kommunikation utifrån ett sammansatt textbegrepp i samband med barns språkliga aktiviteter i samverkan med VFU-lärare planera, genomföra och värdera undervisning i läs- och skrivinlärning/läs- och praktiskt arbeta med elevers läs- och skrivinlärning/läsoch reflektera över möjligheter och hinder i olika didaktiska situationer med ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, kommunicera barns språk- och kunskapsutveckling i ett helhetsperspektiv med ett vetenskapligt synsätt, där teori och praktik knyts samman, dokumentera arbetet kring läs- och Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Sida 3 (5) Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examinationen sker i form av skriftliga och muntliga tentamina individuellt eller i grupp och genom gruppvis genomförda uppgifter. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter fyra examinationstillfällen. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU-skolan ska den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studenten efter underlag från VFU-lärare. I underlaget ska kunskapsoch färdighetsbristerna tydligt finnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/vfu-delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps- och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU-lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/vfu-delen i kursen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2011-12-13) Delkurs 1: Läs- och Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2009). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Hedström, Hasse (2009). L som i läsa M som i metod. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber AB. Delkurs 2: Barnlitteratur Facklitteratur Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur. Myndigheten för skolutveckling (2008). Gör klassikern till din egen att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Stockholm: Liber Skönlitteratur Bergström, Gunilla (2006). God natt, Alfons Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren. Landström, Lena och Olof (2006). Bu och Bä får besök. Stockholm: Rabén & Sjögren. Lind, Åsa (2002). Sandvargen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Sida 4 (5) Lindenbaum, Pia (2000). Gittan och gråvargarna. Stockholm: Rabén & Sjögren. Lindgren, Barbro & Eriksson, Eva (1988). Mamman och den vilda bebin. Stockholm: Rabén & Sjögren. Nesbö, Jo (2009). Doktor Proktors pruttpulver. Stockholm: Piratförlaget. Salmson, Jo (2009). Tam, tiggarpojken. Stockholm: Bonnier Carlsen. Sendak, Maurice (2010). Till vildingarnas land. Stockholm: Bonnier Carlsen. Tidholm, Anna-Clara (2003). Pappan som försvann och andra berättelser för barn och vuxna. Stockholm: Alfabeta. Widmark, Martin & Willis, Helena (2005). Tidningsmysteriet. Stockholm: Bonnier Carlsen. Delkurs 3: Tala, läsa, skriva, lyssna och samtala Allard, Birgita & Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001). Nya Lusboken: en bok om läsutveckling. Stockholm: Bonniers. Axelsson, Monica m.fl. (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. (valda delar). Fast, Carina, 2008: Literacy - i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Lorentzen, Troite, Rutt & Smidt, Jon (2009). Det nödvändiga skrivandet - om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber. (valda delar) Lundberg, I. & Herrlin, K (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. (2008). God : kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Skolverket, 2011: Lgr 11. (valda delar) Skolverket (2009). Nya Språket lyfter. Delkurs 4: Svenska i ett mångkulturellt samhälle Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirko (red) (2005). Tankarna springer före-: att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: Stockholms universitets förlag Ytterligare texter, bland annat skönlitteratur, kan tillkomma utefter examinators instruktioner. Delkurs 5: Barns textvärldar: medietexter Carlsson, Ulla (red.) (2010). Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom. Lorentzen, Rutt, Trøite & Aasen, Arne Johannes. (2009). I: Lorentzen, Rutt, Trøite & Smidt, Jon (red.). Det nödvändiga skrivandet. Stockholm: Liber. (valda delar) Medierådet. (2010). Ungar och medier 2010. (www.medieradet.se) Medierådet. (2010). Småungar och medier 2010. (www.medieradet.se)
Sida 5 (5) Delkurs 6: Läs- och i undervisningskontext Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. I övrigt den litteratur som tillhör de andra fem kurserna.