Barnets och vårdnadshavarnas grundrättigheter samt personalens ansvar och befogenheter Helsingfors 4.10.2016 Åbo 5.10.2016 Vasa 12.10.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell 12.10.2016 1
Grundrättigheterna De grundläggande friheterna och rättigheterna finns i Finlands grundlag och är nära besläktade med de mänskliga rättigheterna De flesta grundrättigheter gäller alla som vistas i Finland, oberoende av faktorer som ålder eller medborgarskap Även om ett barn under skolåldern i många fall inte har samma fria vilja som en vuxen eller ett äldre barn har det samma grundrättigheter, och barnets integritet måste därför respekteras i samma grad 2
Jämlikhet (6 ) Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Likabehandlingen preciseras i diskrimineringslagen Barnets rätt till jämlikt bemötande motsvarar FN:s barnkonvention 3
Rätt till liv, personlig frihet och integritet (7 ) Alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Ingen får dömas till döden eller torteras eller utsättas för någon annan behandling som kränker människovärdet. Den personliga integriteten får inte kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund. Straff som innefattar frihetsberövande får dömas ut endast av domstol. Lagligheten av andra frihetsberövanden skall kunna underkastas domstolsprövning. Rättigheterna för den som har berövats sin frihet skall tryggas genom lag. Begränsar framförallt de metoder som kan användas i fostran och vård 4
Skydd för privatlivet (10 ) Vars och ens privatliv, heder och hemfrid är tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. Bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt bottnar i skyddet för privatlivet Gäller såväl barnets som dess vårdnadshavares och andra närståendes privatliv 5
Religions- och samvetsfrihet (11 ) Var och en har religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. I praktiken handlar det om att respektera familjens religions- och samvetsfrihet eftersom barnen är för små för att ha en egen övertygelse Tillhörighet till ett samfund styr inte rätten att vägra delta i religionsutövning 6
Rättsskydd (21 ) Var och en har rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning skall tryggas genom lag. Ska trygga rätten att söka ändring i beslut och en korrekt process i beslutsfattandet Gäller även rätten att låta utreda brister i verksamheten 7
Begränsning av grundrättigheter Grundrättigheter kan begränsas antingen genom samtycke av berörd person, eller med stöd av en exakt norm på lagnivå, under förutsättning att normen är tillräckligt specifik och avgränsad, begränsningen är nödvändig med tanke på ett samhälleligt viktigt intresse, och det inte finns lindrigare alternativ som i mindre grad begränsar grundrättigheter 8
Samtycke Ett giltigt samtycke ska vara uttryckligt (= tillräckligt specifikt), frivilligt och givet med vetskap om vad samtycket konkret innebär (informed consent) Frivilligt = utan påtryckningar eller andra omständigheter som tvingar till samtycke Samtycket kan beroende på situation vara skriftligt, muntligt eller konkludent (= underförstått) Ett samtycke kan återtas när som helst Man kan inte samtycka till ingrepp i grundrättigheternas kärnområde och vårdnadshavare kan inte alltid samtycka för barnets del 9
Offentlig makt och lagbundenhet 2 i grundlagen: All utövning av offentlig makt skall bygga på lag. I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas. Disciplin- och säkringsåtgärder utgör helt klart sådan utövning av offentlig makt, och därför är bara sådana åtgärder som uttryckligen nämns i lagen tillåtna En myndighet kan inte avtala till sig befogenheter Begränsningar av grundrättigheter får inte tolkas brett 10
Rätten till en trygg lärmiljö SmåPedL 6 : Miljön för småbarnspedagogik ska med beaktande av barnets ålder och utveckling vara utvecklande och främja inlärning samt vara hälsosam och trygg. Lokalerna och redskapen för verksamheten ska vara ändamålsenliga och tillgängligheten ska beaktas. Lagen preciserar inte vad den trygga lärmiljön innefattar eller hur den ska åstadkommas 11
Avsaknad av särskilda befogenheter I motsats till skolan, där det finns bestämmelser om ordningsregler genom vilka grundrättigheter kan begränsas i viss mån, saknas det i SmåPedL normer som möjliggör begränsningar Det finns inte heller bestämmelser om disciplinära åtgärder eller säkringsåtgärder Personalens verktyg i samband med vård, fostran och tillsyn är med andra ord på pappret desamma som vilken som helst annan person skulle ha 12
Fasthållande av barn i rättspraxis: JO I fallet JO 26.6.2008 dnr 4171/4/06 hade ett barn upprepade gånger hållits fast i famnen eller så att barnet låg på mage och läraren satt på benen Enligt JO måste ett barn i sådana fall kunna känna sig tryggt och fasthållandet måste skötas professionellt och vara motiverat ur vårdsynvinkel Förfarandet kräver vårdnadshavarnas samtycke Vårdnadshavarna ska informeras i efterhand och barnet om möjligt höras om det skedda Anordnaren av småbarnspedagogik borde definiera fasthållande så att det används rätt 13
Fasthållande av barn i rättspraxis: TR Barnet hade betett sig mycket aggressivt mot personalen och andra barn med slag, sparkar, bett, stryptag etc, varvid personalen hade varit tvungen att hålla fast barnet Varken polisen eller åklagaren ansåg att något brott hade begåtts, men vårdnadshavarna drev åtalet själva Tingsrätten motiverade sin friande dom med nödtillstånd och ansåg att även annat fasthållande kan vara möjligt om det är sådan vård och tillsyn som barnet ska få enligt lagen om vårdnad av barn och umgängesrätt Till saken hör att varje incident var noga dokumenterad, att inga skador hade uppstått och att fasthållandet hade avslutats genast då det inte längre var nödvändigt 14
Nödvärn Var och en har rätt att avvärja orättmätiga angrepp, men medlen måste vara nödvändiga och får inte tydligt överskrida det som i en helhetsbedömning kan anses försvarligt Angreppet måste vara påbörjat eller överhängande Man kan också försvara en annan person via nödvärn Om gränsen för vad som är försvarligt har överskridits (excess i nödvärn), är gärningsmannen ändå fri från straffansvar om man på grund av omständigheterna inte skäligen kunde ha förväntat sig ett annat sätt att reagera 15
Nödtillstånd Om det inte är fråga om nödvärn kan en straffbar handling som syftar till att avvärja en omedelbar och trängande fara som hotar ett rättsligt skyddat intresse vara tillåten som en handling som utförs i nödtillstånd En handling som begås i nödtillstånd måste vara försvarlig, vilket innebär att det som skyddas måste vara klart mer viktigt eller värdefullt än det som offras Också vid nödtillstånd kan straffrihet komma i fråga om man inte skäligen kunde ha förväntat sig ett annat förhållningssätt 16
Ansvar kontra befogenheter Det juridiska ansvaret kan bara omfatta sådant som är inom den ansvarigas kontrollsfär Det kan aldrig förutsättas att man överskrider sina befogenheter för att uppfylla sitt ansvar På motsvarande sätt kan man inte motivera en överskridning av befogenheterna med att man har ett ansvar för ett barn Vid en kollision mellan individens skydd mot ogrundat myndighetsutövande och exempelvis en tänkt kollektiv rätt till en trygg lärmiljö vinner normalt den förra 17
Vad är ansvar överhuvudtaget? Juridiskt ansvar: en handling eller försummelse kan leda till sanktioner Straffrättsligt ansvar och ersättningsansvar Tjänsteansvar Moraliskt ansvar kan till exempel ha att göra med ett fostrande uppdrag Ansvar på organisations- respektive individnivå Principalansvar: ersättningar yrkas i första hand av arbetsgivaren, som i vissa fall kan kräva dem av arbetstagaren 18
Grundkoncept i det juridiska ansvaret Kausalitet: det måste finnas ett orsakssamband mellan skadan och gärningen eller underlåtandet, till exempel så att en skada inte skulle ha uppstått utan en viss handling Det krävs en viss omedelbarhet Som test kan man tillämpa kontrafaktiska resonemang Vållande: ett felaktigt beteende som är avsiktligt eller sker av oaktsamhet och som bryter mot en norm Strikt ansvar: den som är ansvarig ersätter alla skador oberoende av om de har uppstått genom vållande 19
Vem är ansvarig? Huvudregel: den eller de som direkt har orsakat skadan Andra kan vara ansvariga om de 1) har en skyldighet att förebygga eller förhindra skada 2) som de har försummat Det är också tänkbart att organisationen är ersättningsansvarig utan att någon enskild person är det Ibland händer rena olyckor, där ingen är ansvarig det är därför man har försäkringar I rättspraxis har det i fråga om den fysiska miljöns säkerhet etablerats en accentuerad aktsamhetsplikt som vänder på bevisbördan åtminstone på skolområden 20
Övervakning Övervakningsskyldigheten bygger på rätten till en trygg lärmiljö och verksamhetens natur Vid bedömning av ansvarsfrågan om någonting händer spelar många faktorer in, bland annat: Personaldimensionering och personalens utbildning Handledning Övervakningens planmässighet Brister i den fysiska miljön och rutinerna Rapportering och åtgärdande av observerade brister 21
Ersättningsskyldighet Utgångspunkt: den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada för en annan är skyldig att ersätta den Skadeståndslagen känner inte till några åldersgränser, men ersättningarna kan jämkas på grund av ålder och utvecklingsnivå hos den som orsakat skadan, gärningens art och parternas förmögenhetsställning Vårdnadshavarna ansvarar inte automatiskt för skador som deras barn förorsakar Skadestånd får aldrig vara ett straff 22
Sekretess och tystnadsplikt Enligt SmåPedL 13 a tillämpas i småbarnspedagogiken lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården så som den löd 1.1.2013 KlientL 14 : Socialvårdshandlingar som innehåller uppgifter om socialvårdsklienter eller andra enskilda skall hållas hemliga Tystnadsplikten omfattar enligt KlientL 15 alla uppgifter som vore sekretessbelagda om de ingick i en handling 23
Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikten gäller anställda, förtroendevalda och praktikanter inom såväl kommunal som privat service Tystnadsplikten gäller också sådana som har fått sekretessbelagda uppgifter med stöd av lag eller tillstånd samt klienter som genom klientskapet har fått uppgifter om någon annan än honom eller henne själv 24
Tillgång till sekretessbelagda uppgifter Enligt KlientL 14 och 15 får inte sekretessbelagda uppgifter lämnas ut eller röjas till utomstående Med utomstående avses normalt någon inom en annan organisation eller en verksamhet inom samma organisation som följer annan lagstiftning (t.ex. den grundläggande utbildningen) Också kollegor är utomstående om de inte behöver uppgifterna i sitt arbete (tänk: need-to-know) Andra anhöriga än vårdnadshavarna är också utomstående 25
Undantag till sekretessen Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut med vårdnadshavarnas uttryckliga samtycke eller med stöd av lag Om inte samtycke fås kan uppgifter som är nödvändiga för att behovet av vård, omsorg eller utbildning ska kunna utredas eller för att vården, omsorgen eller utbildningen ska kunna ordnas eller genomföras enligt KlientL 17 lämnas ut till andra myndigheter, om behovet av vård eller omsorg är uppenbart på grund av hälsa, utveckling eller säkerhet, eller uppgifterna behövs på grund av ett barns intresse 26
Undantag till sekretessen Till privata serviceproducenter får uppgifter ges endast i den utsträckning som är nödvändig för genomförande av omedelbar vård av eller omsorg om klienten eller av någon annan orsak som kan jämställas med detta Uppgifter får ges till polis, åklagare och domstol i samband med utredning av grova brott (maxstraff minst 4 år) eller också mindre grova om det är nödvändigt på grund av ett barns intresse eller ett synnerligen viktigt enskilt eller allmänt intresse 27
Undantag till sekretessen som inte gäller KlientL 18 3 mom: Dessutom får den som ordnar eller lämnar socialvård oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifter enligt denna lag har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Denna rättighet gäller inte småbarnspedagogiken eftersom den har tillkommit efter 1.1.2013 28
Rätt att få uppgifter (KlientL 20 ) Vissa aktörer, bland annat statliga och kommunala myndigheter, utbildningsanordnare, producenter av socialservice, sammanslutningar och verksamhetsenheter som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet samt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, är skyldiga att på begäran ge uppgifter som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården och som är nödvändiga för myndigheten på grund av dess lagstadgade uppgifter att utreda klientens behov av socialvård, för att ordna socialvård och genomföra därtill anknutna åtgärder 29
Barnskyddsanmälan Anmälningsskyldigheten börjar då en anmälningspliktig har fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds (25 1 mom i barnskyddslagen) Anmälningsskyldigheten är personlig Tystnadsplikten behöver inte beaktas Anmälan ska göras utan dröjsmål Alternativt kan man tillsammans med barnet eller föräldrarna ta kontakt enligt 35 i socialvårdslagen Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto / Thomas Sundell 12.10.2016 30
Förutsättningar för brottsanmälan Man kan anmäla brott som lyder under allmänt åtal eller där man är målsägande Anmälningsskyldighet har man bara i fråga om 1) grova brott som är på färde och 2) sexual- och våldsbrott som riktar sig mot barn Tystnadsplikten får bara brytas i punkt 2 ovan Det vore bra om brottsanmälan görs av den som själv har sett händelsen eller annars har bäst information En anmälan som görs i god tro men visar sig obefogad leder inte till negativa följder för anmälaren 31
Misstanke om sexual- eller våldsbrott Samma personer som är skyldiga att göra barnskyddsanmälan är skyldiga att också göra en brottsanmälan, om man har skäl att misstänka att ett barn (< 18 år) har utsatts för: ett sexualbrott (med beaktande av åldersgränserna i de olika brottsrekvisiten) ett våldsbrott, vars maximistraff är minst två års fängelse Gärningsmannen saknar betydelse och kan vara okänd Anmälningsplikten är personlig 32