Lagstiftning på internat

Transkript

1 Lagstiftning på internat Tammerfors Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

2 Nuläget: vad säger lagen och vad säger den inte? Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

3 Grundrättigheterna Till vars och ens grundrättigheter hör bland annat: jämlikhet (6 i Finlands grundlag) rätt till personlig frihet och integritet (7 ) skydd för privatlivet (10 ) religionsfrihet (11 ) yttrandefrihet och offentlighet (12 ) mötes- och föreningsfrihet (13 ) skydd för egendom (15 ) rättsskydd (21 ) 3

4 Begränsning av grundrättigheter Grundrättigheter kan begränsas antingen genom samtycke av berörd person, eller med stöd av en exakt norm på lagnivå, under förutsättning att normen är tillräckligt specifik och avgränsad, begränsningen är nödvändig med tanke på ett samhälleligt viktigt intresse, och det inte finns lindrigare alternativ som i mindre grad begränsar grundrättigheter 4

5 Samtycke Ett giltigt samtycke ska vara uttryckligt, frivilligt och givet med vetskap om vad samtycket konkret innebär Samtycket kan beroende på situation vara skriftligt, muntligt eller konkludent (= underförstått) Uttryckligt = samtycket är tillräckligt specifikt Frivilligt = utan påtryckningar eller andra omständigheter som tvingar till samtycke Ett samtycke kan återtas när som helst Vårdnadshavare kan inte alltid samtycka för barnets del 5

6 Offentlig makt och lagbundenhet 2 i grundlagen: All utövning av offentlig makt skall bygga på lag. I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas. Disciplin- och säkringsåtgärder utgör helt klart sådan utövning av offentlig makt, och därför är bara sådana åtgärder som uttryckligen nämns i lagen tillåtna En myndighet kan inte avtala till sig befogenheter Begränsningar av grundrättigheter får inte tolkas brett En privat utbildningsanordnare räknas som myndighet då den utövar offentlig makt 6

7 Grunderna för en god förvaltning Till grunderna för en god förvaltning hör bland annat följande rättsprinciper (6 i förvaltningslagen): Principen om likabehandling Principen om ändamålsbundenhet Objektivitetsprincipen Proportionalitetsprincipen Principen om tillitsskydd 7

8 Rätten till en trygg studiemiljö Den som deltar i utbildning har rätt till en trygg studiemiljö (GrYrkUL 28 ) Utbildningsanordnaren har en skyldighet att aktivt förebygga trakasserier, mobbning och våld Utbildningsanordnaren ska fastställa ordningsregler för att främja den interna ordningen, ostörda studier samt trygghet och trivsel i läroanstalten Paragrafer om disciplinära åtgärder och säkringsåtgärder ger konkreta medel för att främja trivsel och trygghet 8

9 Ordningsregler enligt GrYrkUL I avsikt att främja den interna ordningen, ostörda studier samt trygghet och trivsel i läroanstalten ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller meddela andra ordningsbestämmelser som ska tillämpas vid läroanstalten. (28 4 mom) syfte Den ordningsstadga och de andra ordningsbestämmelser som avses i 4 mom. får innehålla sådana regler om praktiska arrangemang och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i läroanstalten samt närmare bestämmelser om de föremål och ämnen som avses i 2 mom. och om deras användning och förvaring. Dessutom kan regler meddelas om hur läroanstaltens egendom får hanteras och om hur man får vistas och röra sig i läroanstaltens lokaler och på läroanstaltens område. (28 5 mom) innehåll Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto / Thomas Sundell

10 Avsaknad av paragrafer Paragrafen i GrYrkUL om trygg studiemiljö gäller inte nödvändigtvis på internat, och inom den fria bildningen saknas en sådan paragraf helt Om den trygga studiemiljön inte gäller internatet skulle det innebära: att skyldigheten att främja trygghet och trivsel är oklar eller bygger på lägre normer att eventuella ordningsregler bara är önskemål, eftersom man inte kan använda disciplinära åtgärder Även om paragrafen om disciplinstraff nämner avstängning från internat säger det inget om grunden 10

11 Ansvar kontra befogenheter Det juridiska ansvaret kan bara omfatta sådant som är inom den ansvarigas kontrollsfär Det kan aldrig förutsättas att man överskrider sina befogenheter för att uppfylla sitt ansvar På motsvarande sätt kan man inte motivera en överskridning av befogenheterna med att man har ett ansvar för en studerande eller dennes medstuderande Vid en kollision mellan individens skydd mot ogrundat myndighetsutövande och exempelvis en tänkt kollektiv rätt till en trygg studiemiljö vinner normalt den förra 11

12 Vad är ansvar överhuvudtaget? Juridiskt ansvar: en handling eller försummelse kan leda till sanktioner Straffrättsligt ansvar och ersättningsansvar Tjänsteansvar Moraliskt ansvar kan till exempel ha att göra med ett fostrande uppdrag Ansvar på organisations- respektive individnivå Principalansvar: ersättningar yrkas i första hand av arbetsgivaren, som i vissa fall kan kräva dem av arbetstagaren 12

13 Grundkoncept i det juridiska ansvaret Kausalitet: det måste finnas ett orsakssamband mellan skadan och gärningen eller underlåtandet, till exempel så att en skada inte skulle ha uppstått utan en viss handling Det krävs en viss omedelbarhet Som test kan man tillämpa kontrafaktiska resonemang Vållande: ett felaktigt beteende som är avsiktligt eller sker av oaktsamhet och som bryter mot en norm Strikt ansvar: den som är ansvarig ersätter alla skador oberoende av om de har uppstått genom vållande 13

14 Vem är ansvarig? Huvudregel: den eller de som direkt har orsakat skadan Andra kan vara ansvariga om de 1) har en skyldighet att förebygga eller förhindra skada 2) som de har försummat Det är också tänkbart att organisationen är ersättningsansvarig utan att någon enskild person är det Ibland händer rena olyckor, där ingen är ansvarig det är därför man har försäkringar I rättspraxis har det i fråga om den fysiska miljöns säkerhet etablerats en accentuerad aktsamhetsplikt på skolområden som vänder på bevisbördan 14

15 Garantställning Huvudregel: vi är inte ansvariga för varandra En person i garantställning är skyldig att skydda en annan person mot yttre faror (skyddsgarant) eller skydda omgivningen från en fara (säkerhetsgarant) Kan baseras på normer, ställning eller avtal I avsaknad av normer kunde man anse att verksamhetens natur gör att personer i en viss position har en garantställning: läraren är exempelvis ansvarig för att förhindra att någon skadas i undervisningen 15

16 Tillsyn och handledning Tillsynsansvaret på internat bygger närmast på allmänna principer och verksamhetens natur Då det inte finns någon paragraf om trygg boendemiljö torde tillsynen närmast handla om de boendes säkerhet Som en del av tillsynsansvaret finns en informations- och handledningsskyldighet, genom vilken man försöker minimera risker som inte helt kan elimineras Förmannen har ett ansvar för att handleda sina underordnade 16

17 Medverkan och det egna ansvaret I takt med stigande ålder kan barn och ungdomar anses ha allt större ansvar för sina egna handlingar Tyngdpunkten flyttas från övervakning till handledning när det handlar om studerande på andra stadiet torde man kunna anse att de är kapabla att följa instruktioner Om en studerande handlar i strid med givna instruktioner och någonting då händer, finns det en medverkan som kan minska eller eliminera utbildningsanordnarens ansvar 17

18 Ersättningsskyldighet Utgångspunkt: den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada för en annan är skyldig att ersätta den Skadeståndslagen känner inte till några åldersgränser, men ersättningarna kan jämkas på grund av ålder och utvecklingsnivå hos den som orsakat skadan, gärningens art och parternas förmögenhetsställning Vårdnadshavarna ansvarar inte automatiskt för skador som deras barn förorsakar Minderåriga kan bara göra obetydliga avtal om ersättning Skadestånd får aldrig vara ett straff 18

19 Användning av tvångsmedel All användning av tvångsmedel utgör utövande av offentlig makt, och därför förutsätter de uttryckligt lagstöd Exempel på tvångsmedel är: Avlägsnande med hjälp av maktmedel Granskning av studerandes kläder, väskor och skåp Omhändertagande av studerandes egendom Inspektion av studerandes rum på internat Användning av alkometer ( blåstest ) Inget av ovanstående är tillåtet på internat 19

20 Rusmedelstest Beroende på metod utgör ett rusmedelstest antingen en åtgärd inom hälsovården eller kroppsbesiktning enligt tvångsmedelslagen Inom yrkesutbildningen kan man under vissa strikta förutsättningar tvinga en studerande till ett narkotikatest, men i alla andra fall krävs samtycke Vårdnadshavarna kan inte nödvändigtvis samtycka för elevens del Ett test förutsätter äkta frivillighet (se t.ex. JK 8/50/00): vägran får inte leda till straff eller ytterligare utredningar 20

21 GrYrkUL 34 a 1 mom: Narkotikatest A B 1 2 a OCH ELLER b 3 c d Utbildningsanordnaren kan ålägga en studerande att visa upp ett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka A att den studerande är narkotikapåverkad i studierelaterade praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet eller B att den studerande är narkotikaberoende. En ytterligare förutsättning är 1 att testet är nödvändigt för att klarlägga den studerandes funktionsförmåga och 2 att den studerande sköter uppgifter som kräver särskild noggrannhet, pålitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och 3 där den studerandes handlande under narkotikapåverkan eller narkotikaberoende a 1) allvarligt äventyrar den studerandes eller någon annans liv eller hälsa, b 2) allvarligt äventyrar säkerheten i trafiken, c 3) allvarligt äventyrar skyddet eller integriteten i fråga om uppgifter som skyddas av sekretessbestämmelserna, eller d 4) väsentligt ökar risken för olaga handel med och spridning av sådana ämnen som avses i 3 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) och som är i utbildningsanordnarens, en i 16 avsedd arbetsplats eller en i 17 avsedd arbetsgivares besittning. 21

22 Teknisk övervakning Inspelande kameraövervakning innebär insamlande av personuppgifter, varvid personuppgiftslagen måste följas: På förhand definierat användningsändamål Åtkomst och användarrättigheter Informering Registerbeskrivning Utplåning av uppgifter Det finns vissa begränsningar för placering av kameror Dataombudsmannens guide: 22

23 Nödvärn Var och en har rätt att avvärja orättmätiga angrepp, men medlen måste vara nödvändiga och får inte tydligt överskrida det som i en helhetsbedömning kan anses försvarligt Angreppet måste vara påbörjat eller överhängande Man kan också försvara en annan person via nödvärn Om gränsen för vad som är försvarligt har överskridits (excess i nödvärn), är gärningsmannen ändå fri från straffansvar om man på grund av omständigheterna inte skäligen kunde ha förväntat sig ett annat sätt att reagera 23

24 Nödtillstånd Om det inte är fråga om nödvärn kan en straffbar handling som syftar till att avvärja en omedelbar och trängande fara som hotar ett rättsligt skyddat intresse vara tillåten som en handling som utförs i nödtillstånd En handling som begås i nödtillstånd måste vara försvarlig, vilket innebär att det som skyddas måste vara klart mer viktigt eller värdefullt än det som offras Också vid nödtillstånd kan straffrihet komma i fråga om gärningsmannen tagit i för mycket men man inte skäligen kunde ha förväntat sig ett annat förhållningssätt 24

25 Undantag till sekretessen GrYrkUL saknar generella undantag till sekretessen, och lagen om fritt bildningsarbete saknar undantag helt Enligt GrYrkUL 43 4 mom har den som har information om en studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga rätt att lämna ut den bland annat till rektor eller den säkerhetsansvariga hos utbildningsanordnaren i syfte att garantera en trygg studiemiljö eller förebygga hot mot säkerheten Det finns inget undantag till sekretessen som uttryckligen gäller internatverksamhet 25

26 Barnskyddsanmälan Anmälningsskyldigheten börjar då en anmälningspliktig har fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds (25 1 mom i barnskyddslagen) Anmälningsskyldigheten är personlig Tystnadsplikten behöver inte beaktas Anmälan ska göras utan dröjsmål Alternativt kan man tillsammans med barnet eller föräldrarna ta kontakt enligt 35 i socialvårdslagen Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto / Thomas Sundell

27 Förutsättningar för brottsanmälan Man kan anmäla brott som lyder under allmänt åtal eller där utbildningsanordnaren är målsägande Anmälningsskyldighet har man bara i fråga om 1) grova brott som är på färde och 2) sexual- och våldsbrott som riktar sig mot barn Tystnadsplikten får bara brytas i punkt 2 ovan Det vore bra om brottsanmälan görs av den som själv har sett händelsen eller annars har bäst information En anmälan som görs i god tro men visar sig obefogad leder inte till negativa följder för anmälaren 27

28 Misstanke om sexual- eller våldsbrott Samma personer som är skyldiga att göra barnskyddsanmälan är skyldiga att också göra en brottsanmälan, om man har skäl att misstänka att ett barn (< 18 år) har utsatts för: ett sexualbrott (med beaktande av åldersgränserna i de olika brottsrekvisiten) ett våldsbrott, vars maximistraff är minst två års fängelse Gärningsmannen saknar betydelse och kan vara okänd Anmälningsplikten är personlig 28

29 Framtiden: utredningen om behovet av lagstiftning för internat Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell

30 Utredningen om lagstiftningen UKM gav 2014 projektet Fiilistä asumiseen i uppdrag att utreda vilka lagstiftningsbehov det finns i samband med internatsverksamheten Projektet administrerades av Koulutuskeskus Sedu och Saku r.y. Slutrapporten lämnades in till UKM i augusti 2015 och kommer enligt uppgift att beaktas i samband med den stora reform av yrkesutbildningen som sker inom de närmaste åren 30

31 De huvudsakliga problemen i dag Lagen säger väldigt lite om internatsverksamhet: på andra stadiet nämns avgiftsfrihet och avstängning, inom fria bildningen heter det bara att de ska finnas Det är oklart i vilken mån utbildningslagstiftningen kan tillämpas på internat Allt utövande av offentlig makt ska baseras på lag: antagning och indragning, disciplin och tvångsmedel Antagningsprocessen är brokig och det används en hel del tvångsmedel som saknar lagstöd Det saknas bestämmelser om behörighet 31

32 Utredningens förslag i huvuddrag En gemensam lag för alla utbildningsformer Fokus flyttas från övervakning till handledning och de boendes delaktighet betonas Internatsverksamheten skulle begreppsmässigt skiljas från undervisningen Större transparens i antagningsförfarandet Möjlighet att dra in en internatsplats om den boende inte studerar eller inte använder sin plats, och automatisk paus i boendet eller indragning om den studerande avstängs från undervisningen eller mister sin studieplats 32

33 Utredningens förslag i huvuddrag Den boendes rätt att använda sin plats skulle definieras Den boende skulle ha rätt till tillräcklig handledning Den boende skulle ha rätt till en trygg och trivsam boendemiljö, men övervakningens omfattning skulle vara upp till verksamhetsanordnaren Rätt att fastställa ordningsregler för internatet Skriftlig varning och avstängning som disciplinära straff men med rekvisit som utgår från internatsverksamheten 33

34 Utredningens förslag i huvuddrag Den som ansvarar för internatsverksamheten samt internatshandledarna skulle ha rätt att gå in i de boendes rum i syfte att övervaka rummets skick och skötsel, förutsatt att man meddelar om saken på förhand Några andra tvångsmedel har inte föreslagits Varje internat skulle ha en ansvarsperson och ett tillräckligt antal internatshandledare Behörigheten för dessa skulle fastställas i lag eller förordning 34

35 Utredningens förslag i huvuddrag Ett kollegialt organ skulle besluta om avstängningar och indragningar, ansvarspersonen om skriftlig varning Bestämmelse om att offentlighetslagen tillämpas Ett uttryckligt undantag till sekretessen där det behövs ur säkerhetssynvinkel Ett förtydligande om att regionförvaltningsverket sköter laglighetsövervakningen också på internat Besvärsrätt till förvaltningsdomstolen gällande antagning, indragning, skriftlig varning och avstängning 35