Fakultetskollegiet onsdag 15 februari 2017, kl. 08.30-10.30 Lokal: OpenLab, Valhallavägen 79. Frukostsmörgås serveras från 08.15. Välkomna till fakultetskollegiet! / Welcome to the faculty assembly! Välkomna till ett nytt år på KTH och i fakultetens arbete. Vi står i universitetsvärlden idag inför stora utmaningar mot bakgrund av de förändringar som äger rum i vår omvärld med en ökad politisering av kunskapsproduktion och ifrågasättande av vetenskaplig integritet och kunskapsgrund. Samtidigt har konkret förtroendeskadliga händelser på det forskningsetiska området rejält skakat om det svenska universitetslandskapet. Det finns all anledning att ta denna situation på största allvar och betänkligt öka vår beredskap att motverka en utveckling mot minskad legitimitet och förtroende och samtidigt höja vår kritiska medvetenhet om de akademiska värden som står på spel. Det här är frågor vi bör ha ständigt närvarande i vårt dagliga arbete under det kommande året. Detta kollegium kommer i huvudsak att ägnas frågor kring utvecklingsplanen som är under utarbetande. Arbetet är ännu i ett mycket tidigt skede men en tematisk struktur är framlagd av rektor och en tidplan har lagts fast. Kollegiet kommer att presenteras med ett utkast i september där möjlighet finns att ge konkreta synpunkter på det förslag som går till styrelsen för vidare bearbetning under hösten. Jag inleder med en presentation av aktuella frågor, återkoppling från 2016 års kollegiemöten och uppföljning av vad som hänt i olika frågor. Jag kommer även presentera fakultetsrådets verksamhetsplanering för 2017 innan vi går in på presentation av dagens diskussionspunkter. Med vänliga hälsningar, Katja Grillner, Dekanus Program 08.30 Inledning - Dekanus Katja Grillner 08.45 Utvecklingsplanearbetet introduktion av temaområden och delfrågeställningar Dekanus Katja Grillner och Prodekanus Per Berglund 09.00 Diskussioner i sex mindre grupper 10.00 Återsamling och genomgång 10.25 Nästa kollegium Kommande mötestider Torsdag 6 april, kl. 08.30-10.30 Onsdag 3 maj, kl. 08.30-10.30 1 (1)
Fakultetskollegiet 2017-02-15 KTH:s utvecklingsplan 2018-2023 Bakgrund KTH:s nuvarande utvecklingsplan löper efter förlängning fram t.o.m. 2017. En ny utvecklingsplan ska framläggas till styrelsen under 2017. Rektors utgångspunkt är att denna plan ska sträcka sig över en sexårsperiod 2018-2023. Vidare föreslår rektor tre tematiska utgångspunkter för utvecklingsplanen: internationalisering, jämställdhet, hållbar utveckling. Vision 2027 finns med som utgångspunkt och bortre horisont i arbetet. Tidplan Utkast klart maj 2017. Remiss internt höst 2017. Beslut US december 2017. Process och förankring inom fakulteten Stående agendapunkt FR Fakultetskollegium 15 feb, september På agendan i FR:s olika utskott, pågående utredningar och andra mötesfora Konkreta punkter i förhållande till fakultetsrådets arbete Utveckling mål och vision utbildning, kompetensförsörjning rekrytering/befordran, kvalitetssystem och utvärderingar utbildning, samverkan och forskning Bidrag till mål och vision intern resursfördelning Bidrag till visionsarbete forskning, samverkan, internationalisering, hållbarhet, jämställdhet Att diskutera Sex grupper får i uppdrag att diskutera utifrån en tematisk utgångspunkt kopplat till specifika frågeställningar. Lyft fram ett antal särskilt viktiga synpunkter/förslag att föra vidare. 1. Internationalisering och utbildning - Mobilitet mål och visioner för studentutbyte, lärarutbyte - Internationella studenter på campus, hur kan detta säkerställas (antalet ökas?) - Hur ska KTH förbereda för en internationell arbetsmarknad? - Uppföljningsbara mål? 2. Jämställdhet och utbildning - Jämställda utbildningar på KTH vad betyder det och vilka insatser behöver göras i programmen avseende programstruktur och undervisningsformer/pedagogik? Om könsbalans uppnås i studentgrupperna, vad finns mer att göra? - Uppföljningsbara mål? 1 (2)
3. Hållbar utveckling och utbildning - Vad innebär det för utbildningsprogrammen mer konkret att KTH ska ge sina studenter kompetens att verka för en mer hållbar samhällsutveckling, bör ambitionerna höjas och i så fall hur och i vilken riktning? - Hur kan KTH erbjuda alla studenter multidisciplinära projektkurser med studenter från flera olika program? - Uppföljningsbara mål? 4. Internationalisering, kompetensförsörjning och forskningens kvalitet - Mål och visioner för internationell rekrytering och mobilitet - Utveckling av internationell spets och hög kvalitet generellt: - Internationell ranking betydelse och strategiskt förhållningssätt - Systematisk kvalitetsuppföljning och utvärderingar (RAE) - Uppföljningsbara mål? 5. Jämställdhet, kompetensförsörjning och forskningens kvalitet - En jämställd fakultet vad betyder det och vilka insatser behöver göras? - Jämställda forskningsmiljöer vilka förutsättningar är viktiga för att nå dit? - Uppföljningsbara mål? 6. Hållbar utveckling, kompetensförsörjning och forskningens kvalitet - KTH:s forskare och lärare ska inte bara öka kunskapen om hållbarhetsfrågor - KTH ska även i alla delar av sin verksamhet aktivt verka för att främja en hållbar utveckling vilken inverkan har detta på vår kompetensförsörjning inom utbildning och forskning? - Kan och bör ambitionerna höjas och vilka steg är då viktiga att ta? - Uppföljningsbara mål? Bifogade handlingar Vision 2027 Gällande utvecklingsplan 2 (2)
Slutversion 2012-01-03
KTH:s vision KTH är ett av Europas ledande tekniska universitet. Hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan och tydlig identitet skapas av de bästa lärarna, forskarna och studenterna. KTH värnar om teknikens roll i samhället och tar ansvar för dess påverkan. Här skapas innovativa lösningar på globala utmaningar. KTH är ledande inom teknikutbildning. Utbildningen kännetecknas av individuellt anpassat lärande i innovativa lärandemiljöer. Tyngdpunkten ligger vid utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. KTH är ledande inom teknisk forskning. Forskningen är visionär och ser nya tekniska möjligheter som förbättrar och utvecklar tillvaron för människor. Detta sker genom ett ständigt samspel mellan teknik och människor i en ömsesidig påverkan. KTH är ett synligt internationellt universitet och påverkar aktivt samhällets utveckling. Våra campusområden är integrerade delar av stadsmiljön. Campusmiljöerna, både fysiska och virtuella, är levande mötesplatser för lärande, forskning och innovation. KTH är ett dynamiskt, nyskapande och kreativt universitet som drivs av nyfikenhet och målmedveten vilja att skapa en ljusare framtid. KTH:s omvärld Samhällsförändringar drivs framåt av teknikutveckling och av nya förutsättningar som hotande klimatförändringar och sinande naturtillgångar. Mentalitetsförändringar kan dock ske snabbare än den tekniska utvecklingen. Unga människors vilja att engagera sig tar nya uttryck. Ökat välstånd betyder ökad konkurrens om jordens resurser men också om talanger och investeringar. Livslängdsökningen skapar nya medicinska och tekniska utmaningar för hälso- och sjukvården. Ökade resurser satsas på utbildning i alla länder. Omvärldens krav och förväntningar på högre utbildning och forskning växer för varje decennium. Forskningen förväntas vara samhällsnyttig såväl ekonomiskt som socialt. Ett universitet som söker efter ny kunskap kan dock inte enbart ägna sig åt dagsaktuella frågor, i synnerhet inte då man aldrig med säkerhet kan säga vilka morgondagens frågor är. Universitetet måste ha en handlingsberedskap att möta det oväntade genom att snabbt kunna satsa på ett nytt och viktigt område, men framför allt genom sin ämnesbredd. Utbildning och forskning tillhör de starkast expanderande sektorerna i samhället. Globaliseringen av högre utbildning ställer alla universitet inför nya utmaningar. Konkurrensen kommer inte bara från andra universitet i Sverige, utan från hela världen. I tillväxtekonomier runt om i världen bygger man i snabb takt upp excellenta universitet. Informationstekniken som en integrerad del av människors vardag har förändrat högskolestudierna i grunden till 2027. Konkurrensen är global när kurser i större utsträckning erbjuds via nätet och undervisningsmaterial lätt finns tillgängligt. E-utbildning är en självklar konkurrensfaktor vid val av universitet, och det innebär en särskild utmaning att nå och behålla en ledande position inom både informationsteknisk forskning och e-utbildning. Det framväxande och allt mer globaliserade tjänstesamhället ställer nya kompetenskrav på ingenjören, bland annat avseende språk, kultur och sociala relationer. Mycket av framtidens innovationer är tjänsteinnovationer baserade på ett systemtänkande. I stället för tekniska produkter kräver konsumenterna individer och företag helhetslösningar. I utvecklingen av dessa spelar 1
humaniora och samhällsvetenskap en allt större roll vilket också avspeglas i KTH:s framtida forskning och utbildning. Utbildningen vid universitet och högskolor är föremål för mediesamhällets uppmärksamhet. För ungdomar är det självklart att granska lärosäten efter vilka karriärer de kan ge. Det akademiska landskapet präglas år 2027 av samverkan, profilering och koncentration för en optimerad användning av tillgängliga resurser. Allianser av olika slag har skapats mellan svenska lärosäten för att nå maximal effekt av nationella anslag till både utbildning och forskning. KTH rekryterar en allt större del av sina studenter på avancerad nivå från andra lärosäten. År 2027 studerar man längre tid under ungdomsåren och det är vanligt att byta yrke under karriären. Många fortsätter att arbeta till högre ålder. Det livslånga lärandet är en realitet. Reformer av skolsystemet och samhällets behov har lett till att intresset för matematik, teknik och naturvetenskap ökat bland barn och ungdomar. Att alla lärare vid grundskolans tidiga årskurser åter utbildas i matematik har år 2027 börjat visa synliga resultat i förkunskaper hos studenterna som söker till KTH. För KTH innebär det en utmaning att möta de nya studenterna med konkurrenskraftiga utbildningar. Kvalitetssäkring av ingenjörsutbildningen har blivit global. Internationella kvalitetsmärkningar har införts, där såväl vetenskaplig kvalitet som professionsrelevans och studiemiljö som helhet bedöms. KTH har stött andra tekniska lärosäten i världen i uppbyggnaden av deras kvalitetsprocesser. Detta har bidragit till ett starkt varumärke för KTH och utökat våra nätverk. KTH:s identitet På KTH arbetar vi för en ljusare framtid. Vid KTH vill vi förbättra samhället och hitta smarta lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. Vid KTH är vi i människans tjänst för morgondagens samhälle. En gemensam nämnare för vad KTH vill åstadkomma är en bättre framtid för människor, företag och för samhället i stort. Vi attraherar och utvecklar talanger på alla utbildningsnivåer. KTH:s viktigaste resurs är dess fakultet. Det är av avgörande betydelse för kvaliteten i utbildning, forskning och samverkan att fakulteten har en hög vetenskaplig kompetens och bedriver sitt arbete med stort engagemang. Vi värnar om ett aktivt kollegialt inflytande som medel att skapa en ljusare framtid också för KTH. Vid KTH drivs vi av en passion att göra saker bättre i en dynamisk miljö med kreativa människor. KTH är en plats för den som söker inspiration till nyskapande och utveckling. Kunskapstriangelns tre delar utbildning forskning innovation bedrivs vid KTH i ett självklart och integrerat samspel. KTH är öppet och nyfiket på vad andra gör och vad andra kan bidra med. Vi företräder ett optimistiskt perspektiv och är en arena för att hävda forskningens och utbildningens betydelse för samhällets utveckling. KTH bedriver en regelbunden och insiktsfull omvärldsanalys. KTH:s arbetsmiljö präglas av respekt för och tillit till individen. Ett positivt förhållningssätt samt ett öppet och ärligt utbyte av tankar och idéer utgör grunden för vårt handlande. Mångfald, ansvar för miljö, jämställdhet, gemenskap, öppenhet, mångsidighet, kvalitet, nytänkande och mänsklighet kännetecknar KTH och ska prägla omvärldens uppfattning om oss. Inom tidigare mansdominerade områden inom KTH finns allt flera kvinnor verksamma, bland annat genom strategiska rekryteringar av professorer och lektorer. Dessa har också kunnat utgöra förebilder för yngre kvinnor. Genus- och mångfaldsfrågor har en självklar plats i utvecklingsarbetet. Det är en styrka att det i KTH:s fakultet finns personer som har erfarenheter och tidigare karriärer 2
från stora delar av världen. Denna mångfald utnyttjas i sammansättningen av de som innehar ledningsuppdrag på olika nivåer. År 2027 är KTH tvåspråkigt. Karriärer vid KTH Våra studenter, lärare, forskare och vår administrativa personal är helt avgörande för vår framgång. Vår forsknings- och utbildningsmiljö ska locka de bäst lämpade och motiverade att söka sig till KTH, från Sverige likväl som från världen i övrigt. En karriär vid KTH upplevs 2027 som attraktiv såväl för de mest lovande av de unga forskarna som för etablerade forskare och lärare på lektors- och professorsnivå. Inslaget av internationell fakultet har ökat. Meritvärdet av forsknings- och utvecklingsarbete på arbetsmarknaden utanför akademin har stärkts. Genom att fakulteten även innefattar personer som verkat och verkar i näringsliv och förvaltning breddas kompetensen och skapas viktiga kontaktytor. Utbytet mellan KTH och relevanta branscher sker regelbundet genom adjungerade professorer och olika kombinerade anställningar. Fakulteten utgör ett väl sammanhållet och levande nätverk där vägen är kort mellan personer från olika ämnesområden. I forskningsmiljöerna ingår därigenom personer med olika bakgrund och erfarenheter. KTH kännetecknas av ett väl utvecklat kollegialt ledarskap på alla nivåer. Alla yngre fakultetsmedlemmar har tillgång till ett mentorssystem och får tillgång till de kontakter och den information de behöver för att förverkliga sina visioner. De får också kunskap om hela KTH som möjliggör nya mång- och tvärvetenskapliga initiativ. Stockholms goda namn och livsmiljö ger oss draghjälp i rekryteringen. Flexibla lösningar för att på bästa sätt kombinera arbete, familj och fritid utmärker KTH. KTH:s utbildning År 2027 är KTH känt som innovativt inom teknik- och naturvetenskapligt lärande. För att stimulera det pedagogiska utvecklingsarbetet och höja undervisningens status inspirerar, motiverar och belönar KTH framgångsrik pedagogik i alla former. Meritvärdet av pedagogiskt utvecklingsarbete har höjts. De möjligheter som teknik för e-utbildning ger tas tillvara, och det virtuella campus är lika betydelsefullt som det fysiska. Innovation inom utbildning har en stark koppling till teknisk och social innovation. År 2027 sätter KTH den studerande i centrum för utbildningen. Lärartätheten per student har ökat, och fler möjligheter ges till individualiserad utbildning. Ett mentorssystem har byggts upp. Varje student känner samhörighet med och delaktighet i vår utveckling. Alla program på avancerad nivå och forskarnivå, och vissa program på grundnivå, präglas av en internationell miljö. För KTH är det en självklarhet att utbilda ett stort antal internationella studenter. Det är lika självklart att utbildningsprogram vid KTH innefattar utbytesstudier utomlands. För att rekrytera de bäst lämpade studenterna arbetar KTH med olika former av urvalsinstrument till utbildningsprogrammen. Att komma in på KTH betraktas som en chans att få en exklusiv utbildning och inspirerar studenten till att lyckas väl med sina studier. Den utbildning på grundnivå som bedrivs har nära kontakt med forskningen och syftar tydligt vidare mot den avancerade nivån. Utbildningsprogrammen har breda ingångar på grundnivå och stora möjligheter till individualisering och specialisering på avancerad nivå. KTH har också ett regionalt ansvar för utbildningen av högskoleingenjörer. Det finns tydliga vägar för högskoleingenjörer till utbildningsprogrammen på avancerad nivå. På den avancerade nivån ger de breda programmen utrymme för specialiseringar inom samtliga forskningsområden. För att kunna erbjuda studenterna valfrihet, och forskarna möjlighet att föra ut 3
sin forskning, finns ett stort utbud av kurser på avancerad nivå. Tillströmningen av externa studenter, både nationellt och internationellt, till den avancerade nivån är stor tack vare utbildningens nära kontakt med forskningen och KTH:s nätverk med arbetsmarknaden. Inom utbildningen på avancerad nivå finns också ett stort utbud av vidareutbildning för yrkesverksamma. All utbildning på avancerad nivå bedrivs på engelska. Antalet forskarexamina har närmare fördubblats tack vare större extern finansiering och större förståelse i näringsliv och förvaltning för det generella värdet av forskarutbildning. Doktorander med finansiering från företag eller myndigheter finns i stort antal tack vare tätare samverkan. KTH har år 2027 stark utbildningsvetenskaplig kompetens. Med egen examensrätt för lärarutbildning följer ett eget ansvar för forskning och kunskapsutveckling inom området teknikvetenskap och lärande. En livaktig forskningsmiljö finns som kommer såväl lärarutbildningen som andra utbildningar till godo. KTH:s lärarutbildning bedrivs i nära kontakt med skolan och KTH tar också en aktiv roll i fortbildningsinsatser för yrkesverksamma lärare. KTH har också ett stort försteg framför andra lärarutbildningar genom sina nära kontakter med relevanta branscher och därmed en nationell nyckelroll för tekniklärarutbildning. Utexaminerade från KTH är drivande krafter i samhällets och teknikens utveckling. Utbildningarna stimulerar till självständigt tänkande, kreativitet och en nyfiken och kritisk blick på befintlig teknik. Ingenjörer och arkitekter kommer med lösningar som innebär både innovationer och förbättringar med en tydlig social dimension, en tydlig fokusering på hållbarhetsfrågor och för vissa även en konstnärlig dimension. Tryggheten i yrkesrollerna kan bara garanteras av en stabil bas av solida ämneskunskaper kombinerade med aktuella och relevanta professionsfärdigheter. Självständighet, initiativförmåga och problemlösning är nödvändiga förmågor att betona i utbildningen. Ingenjörer och arkitekter behövs också som ledare i samhället och politiken. Det är dessa professioner som ska ha de tekniska kunskaperna och förmågan att förmedla dessa kunskaper som konkretisering av visioner för samhällets utveckling. Ingenjörer och arkitekter från KTH ska fortsatt vara i världsklass. Sverige konkurrerar inte främst med smala färdigheter i enskilda ämnen. Den svenska ingenjörstraditionen ger vana vid öppna uppgifter, tillämpningar och problemlösning. KTH odlar en kultur som präglas av gedigna basfärdigheter, kreativitet, kommunikation och påhittighet viktiga egenskaper att ha i internationella sammanhang. KTH:s framgång byggs av anställda och studenter tillsammans. Tekniska Högskolans Studentkår utgör en viktig faktor för KTH:s kvalitet och attraktivitet som studiemiljö genom sina verksamheter omkring utbildningen. De studerandes representanter värnar aktivt om utbildningens kvalitet i form och innehåll genom ett sakkunnigt, kontinuerligt och strategiskt inflytande på alla nivåer. Studentkårens aktiviteter utgör en viktig del i den studiesociala gemenskapen och bidrar till utbildningarnas attraktivitet och till levande och kreativa campusmiljöer. KTH:s forskning Forskningen vid KTH är visionär och ser nya tekniska möjligheter som förbättrar och utvecklar tillvaron för människor. Detta sker genom ett ständigt samspel mellan teknik och människor i en ömsesidig påverkan. KTH är känt för att ha tagit ledningen i globala utmaningar vilket möjliggjorts genom vår ämnesmässiga bredd och genom vårt stora kontaktnät. KTH är ett av Europas ledande tekniska universitet inom miljö och hållbar utveckling. KTH tar med självförtroende initiativ till banbrytande forskning. I konkurrensen om forskningsanslag får det lärosäte det bästa utfallet som har forskning med en väl avvägd ämnesmässig bredd, ett stort 4
nätverk och väl utvecklade strategier för forskningsstöd. Fundraising bidrar till den långsiktiga finansieringen och internationell finansiering har också ökat väsentligt. Tillsammans med större basanslag skapar det utrymme för egen fri forskning. En avgörande tillgång för KTH är vår experimentella infrastruktur. År 2027 har några av de största infrastruktursatsningarna i Sverige genomförts, ett exempel på att det inom allt fler teknikområden är nödvändigt att samverka kring infrastruktur på en internationell arena. Tack vare dessa och egna satsningar har KTH:s forskare tillgång till forskningsinfrastruktur i världsklass. KTH är ett tekniskt universitet med internationell spetskompetens. De globala utmaningarna kräver samverkan mellan forskare från olika ämnesområden. Alla dessa behöver inte finnas representerade på KTH, men mångvetenskaplig samverkan ska uppmuntras där det är relevant. Stora och tvärvetenskapliga forskningssatsningar kommer att vara nödvändiga. KTH:s forskning ska vara känd för långsiktig kunskapsutveckling som kan leda till innovativa produkter och tjänster. Ett stort kontaktnät och tydligt stöd till forskare som vill kommersialisera sina innovationer gör KTH till den självklara mötesplatsen mellan akademi och investerare. Detta har bidragit till att en väsentligt större del av KTH:s totala forskningsintäkter kommer från näringslivet. År 2027 har KTH ingått allianser som kan ha utvecklats till samgående med forskningsinstitut i KTH:s närhet. Betydande synergieffekter finns i en sådan utveckling som bland annat skapar möjligheter att agera gemensamt i förhållande till externa uppdragsgivare. KTH är år 2027 en eftertraktad samarbetspartner i europeiska och internationella forskningsprojekt. Vi har byggt upp och konsoliderat strategiska allianser med utvalda universitet. I samverkan med andra universitet bedriver KTH gemensamma utbildningsprogram i delar av världen som man bedömt vara av strategisk betydelse. Genom medverkan i institutionella forsknings- och utbildningsstrukturer på europeisk nivå blir KTHs och Stockholmsregionens innovationsmiljöer integrerade med Europas främsta till gagn för regionens och landets tillväxt. KTH:s samverkan KTH:s ställning och status har stärkts genom målmedveten samverkan med både små och stora företag och med statliga, regionala och kommunala aktörer. KTH har tagit en aktiv del i förbättringen av den svenska skolan genom sin satsning på lärarutbildning, men också genom olika typer av samarbeten på nationell och regional nivå för att höja lärarnas kompetensnivå inom teknik och naturvetenskap. Detta bidrar verksamt till ett ökat intresse hos barn och ungdomar för teknik och naturvetenskap. Incitament har etablerats för ökat personutbyte både till KTH i form av adjungerade professurer, industridoktorander och gästlärare och från KTH i form av forskare och doktorander lokaliserade på plats hos KTH:s externa partners, institut, företag, myndigheter, kommuner och landsting. Innovationsförmåga ses som ett väsentligt och mätbart läranderesultat från utbildningarna, utan att de analytiska förmågorna minskar. Genom ökad rådighet över egna resurser har KTH en större långsiktighet i planeringen, samtidigt som man kan agera snabbare vid förändringar i omvärlden. KTH skapar både djupa och breda strategiska allianser. Allianserna omfattar personal och gemensam infrastruktur liksom gemensamma forsknings- och innovationsprojekt. Målgrupperna är externa finansiärer och uppdragsgivare, inte minst inom svenskt näringsliv. Stockholmsregionen är en av Europas mest innovativa miljöer. KTH tar inte ensamt ansvar för att föra regionens högre utbildning och forskning till världsklass. Istället har strategiska allianser skapats. Med 5
Stockholms universitet och Karolinska institutet har samverkan utvecklats starkt kring gemensamma satsningar inom såväl forskning som utbildning. Organisatoriskt kan denna samverkan år 2027 till och med ha gått mot en sammanslagning. Allianser och samarbeten har ingåtts med andra högskolor i regionen, till exempel med de konstnärliga högskolorna. Det är också aktuellt att utveckla nya samarbetsformer när det gäller utbildning av högskoleingenjörer i Stockholmsregionen. För myndigheter, kommun och landsting medför samarbetet med KTH ökade möjligheter att proaktivt hantera samhällets utmaningar. Stockholm har profilerat sig som en framstående universitetsstad. KTH:s globala nätverk med forskning och internationellt näringsliv är attraktivt för forskare och studenter som söker sig till Stockholmsregionen. KTH:s starka forskningsmiljöer inom arkitektur och samhällsbyggnad bidrar starkt till regionens utformning. Visionen är att alla KTHstudenter och gästforskare ska kunna garanteras bostad. För företagen är det är naturligt att tillsammans med KTH utveckla morgondagens teknik. Studenter och alumner drar fördel av KTH:s näringslivskontakter när de söker arbete. I denna utveckling är KTH en stark partner till företag som söker sig till KTH för att bli del av utbildnings-, forsknings- och innovationskulturen i Stockholm och Mälardalen. KTH:s campusmiljöer Alla KTHs campusmiljöer präglas av kontakter mellan universitet, forskningsinstitut och företag och inspirerar till innovationer. För att locka de bästa erbjuder KTH en miljö som möjliggör för lärare, forskare och studenter att leva, studera och arbeta i en effektiv och inspirerande miljö. I campusmiljöerna finns en genomtänkt gestaltning av det tekniska universitetet. Miljöerna präglas av djärvt och hållbart samhällsbyggande. De återspeglar och stödjer KTHs kreativitet och excellens, skapar sammanhållning och förmedlar stolthet att tillhöra KTH. KTH:s vision är dessutom att vara ledande vad gäller fullskalig utveckling av IT-infrastruktur inom det akademiska området. KTH:s centrala campus är år 2027 navet i vår verksamhet och en del av den sammanhängande vetenskapsstaden Norra Djurgården Albano Hagastaden. Campusområdet vid Valhallavägen är en vetenskapsstad i staden som lever dygnet runt, med bostäder, butiker och restauranger. Mötet mellan olika discipliner - kreativa, tekniska, konstnärliga - och mellan olika nationaliteter berikar campuslivet och bidrar till den levande miljön. Ett flertal nya byggnader har etablerats för ämnesöverskridande forskningscentra. KTH bedriver verksamhet inom flera andra campusmiljöer. Några uppvisar särskild bredd i utbildning, forskning och innovation. I Kista är KTH tillsammans med Stockholms stad och företag inom det informationstekniska området navet i ett dynamiskt centrum för utbildning, forskning och innovation kring e-samhällets utmaningar. I Flemingsberg utgör KTH tillsammans med Stockholms läns landsting, Karolinska institutet och Södertörns högskola en livaktig utbildnings- och forskningsmiljö inom i första hand medicinsk teknik. 6
Utvecklingsplan
1. Inledning»KTH är ett dynamiskt, nyskapande och kreativt universitet som drivs av nyfikenhet och målmedveten vilja att skapa en ljusare framtid.«ur kth:s vision 2027 UTVECKLINGSPLAN 3
Förord Under år 2011 pågick arbetet med att ta fram kth:s Vision 2027, en process som engagerade många såväl interna som externa deltagare. Det slutliga dokumentet (http://www.kth.se/vision2027) innehåller ett antal konkreta målbilder för kth:s situation om 15 år. Utifrån dessa mål utarbetades utvecklingsplanen för perioden 2013 2016. Även under denna process fördes diskussioner i alla ordinarie grupper som universitetsstyrelse, ledningsgrupp, rektorsgrupp, samverkansgrupp, fakultetsråd med utbildningsutskott och anställningsutskott, grundutbildningsoch forskarutbildningsansvariga. Dessutom anordnades fem tematiska diskussionsseminarier med särskilt inbjudna interna och externa deltagare. Den 12 december 2012 fastställde universitetsstyrelsen utvecklingsplanen för 2013 16. kth:s samtliga skolor och förvaltningens avdelningar fick därefter rektors uppdrag att utarbeta egna utvecklingsplaner med kth:s utvecklingsplan som grund. Under hösten 2015 beslutades att förlänga och revidera utvecklingsplanen för 2013 16 till 2017. Den översyn som har gjorts hänför sig främst till de kvantitativa målen. Textmassan är i huvudsak oförändrad. Den reviderade utvecklingsplanen för perioden 2013 17 har förankrats i ledningsgrupp och fakultetsråd och fastställdes av universitetsstyrelsen vid sitt sammanträde den 14 april 2016. kth:s samtliga skolor och förvaltningens avdelningar ska senast den 30 juni revidera sina utvecklingsplaner för perioden 2013 17. KTH och omvärlden Mänskligheten står inför stora globala utmaningar som till exempel klimatförändringar, ökande energibehov, livsmedelsförsörjning, åldrande befolkningar och växande städer. Alla dessa kräver ett mer uthålligt förhållningssätt. För att finna lösningar krävs samverkan mellan olika kunskapsområden. Breda samarbeten mellan universitet och andra samhällsaktörer kommer att bli allt viktigare. Omvärldens krav och förväntningar på högre utbildning och forskning växer ständigt. Forskningen förväntas vara samhällsnyttig såväl ekonomiskt som socialt. Ett universitet som söker efter ny kunskap kan dock inte enbart ägna sig åt dagsaktuella frågor, utan måste ha en handlingsberedskap att möta det oväntade genom att snabbt kunna satsa på ett nytt och viktigt område. Universitetet måste samtidigt stå för en kontinuitet genom sin ämnesbredd. Högskolesektorn tillhör de starkast expanderande sektorerna i samhället. Globaliseringen av högre utbildning ställer alla universitet inför nya utmaningar. Konkurrensen kommer från universitet i hela världen. I tillväxtekonomier byggs universitet upp i snabb takt. Etablerade universitet i exempelvis usa utnyttjar sitt varumärke till filialer i andra länder. Även svenska universitet behöver förstärka sin internationella profil och marknadsföra sina varumärken på ett tydligt sätt, inte minst i syfte att attrahera fler betalande studenter. Här har kth redan en god position, som ska befästas ytterligare. Stigande söktryck till kth:s utbildningar tyder på ett ökande intresse för tekniska studier. Det ökande intresset kan inte tas för självklart, utan fortsatt arbete krävs för att bibehålla och stärka positionerna. I marknadsföringen av kth:s utbildningar ska betonas att man med en teknisk utbildning konkret kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Generationen som nu söker till högre utbildning har vuxit upp med Internet som en självklar del av tillvaron, och det sker en snabb utveckling inom e-lärande. Konsekvenserna för de lärosäten som inte förhåller sig till denna utveckling kan bli betydande. 4 UTVECKLINGSPLAN
Det pågår en strukturell förändring av forskningslandskapet. Mindre grundläggande forskning görs inom näringslivet och en större del av den mer tillämpade forskningen läggs ut på andra aktörer som universitet, forskningsinstitut och underleverantörer. En central fråga för näringslivet är framtida kompetensförsörjning. I dessa sammanhang finns stora möjligheter för kth att på ett mer integrerat sätt samverka i fråga om utbildning och forskning för ökad innovationskraft och konkurrensförmåga. Denna samverkan kan ske på många sätt och nivåer med stora och små företag, med organisationer och myndigheter på nationell, regional och lokal nivå. Olika rankinglistor har fått stort genomslag både nationellt och internationellt. kth måste förhålla sig till dessa och beakta konsekvenser av ranking i sina strategiska överväganden. Detta är nära förknippat med de återkommande kvalitetsgranskningar som genomförs av utbildning (eae) och forskning (rae). Allianser av olika slag har skapats mellan kth och andra lärosäten för att nå större effekt av satsningar på utbildning och forskning. Utmärkta exempel är Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och uppbyggnaden av European Institute of Innovation and Technology (eit). Strategiska allianser med andra framstående universitet, institut och industrier, både nationellt och internationellt, kommer även framöver att vara en framgångsfaktor. Andelen statlig basfinansiering har över tid minskat till förmån för annan mer projektorienterad finansiering. Detta gör det allt svårare för kth att ta egna initiativ i forskningen. Det blir därför viktigt att hitta kompletterande former för mer långsiktig finansiering. Här kommer fundraising att bli allt viktigare ett strategiskt, systematiskt och långsiktigt arbete för att säkra framtida intäkter till kth genom donationer och privat finansiering. KTH:s identitet och varumärke kth ska genom excellens i forskning och utbildning och nära samverkan med det omgivande samhället fortsätta att stärka sin position som ett av Europas främsta tekniska universitet. kth verkar på en internationell marknad, och ska kunna konkurrera med andra excellenta tekniska universitet om de bästa forskarna och studenterna. Redan är kth ett mångkulturellt lärosäte. Många nationaliteter och kulturer blandas på campus, och engelska är arbetsspråket i många forskningsmiljöer. Utbyten med utländska universitet sker på flera nivåer. kth ska arbeta aktivt för att studenterna i större utsträckning ser och utnyttjar värdet av att förlägga en del av utbildningen utomlands. kth ska verka för en ljusare framtid brighter tomorrow. På kth är vi i människans tjänst för morgondagens samhälle och vill hitta smarta lösningar på dagens och morgondagens utmaningar. kth:s identitet och varumärke ska förknippas med en hållbar utveckling och kth ska vara ett av Europas ledande tekniska universitet också inom detta område. Verksamheten på kth kännetecknas av dynamik, nyskapande och handlingskraft. På kth finns en dynamisk miljö med kreativa människor som innehar och utvecklar stor kunskap och spännande insikter. kth är en plats för den som söker inspiration till nyskapande och utveckling. Vår forskning leder till upptäckter som öppnar nya möjligheter för oss själva eller andra. Utbildning, forskning och innovation bedrivs i ett integrerat samspel. Det administrativa stödet är relevant och kvalificerat. kth är öppet och nyfiket på vad andra gör och vad andra kan bidra med. Vi företräder ett optimistiskt och lösningsorienterat perspektiv och vill vara en arena för att diskutera forskningens och utbildningens betydelse för samhällets utveckling. kth attraherar och utvecklar talanger. Framgången byggs av anställda och studenter tillsammans. Det aktiva kollegiala inflytandet på kth uttrycks genom fakultetsorganisationen. UTVECKLINGSPLAN 5
kth:s campusmiljöer utgör viktiga delar av kth:s identitet. De ska upplevas som kreativa, hållbara och internationella mötesplatser för såväl studenter som lärare och forskare. kth Campus är på väg att integreras i den sammanhängande vetenskapsstaden Norra Djurgården Albano Hagastaden. Campusområdet ska bli en levande del av staden dygnet runt. I Flemingsberg utvecklas campus i direkt anslutning till Karolinska universitetssjukhuset och i Kista finns kth redan integrerat i omgivande forsknings- och näringslivsmiljö. I Södertälje sker en kraftig expansion av utbildning och forskning i nära samverkan med näringsliv och kommun. Mer levande campus ökar attraktiviteten för såväl studenter som fakultet och även för att locka nya talanger. Samverkansmöjligheterna ökar när det övriga samhället och kth rent fysiskt integreras i större utsträckning. kth har ett stort förtroendekapital i sitt varumärke. Detta måste vårdas och användas i alla sammanhang där det är naturligt: anställda och studenter identifierar sig som kth:are och det ska vara självklart att presentera sig som kth-student, kth-lärare/forskare eller kth-administratör. kth-andan ska fortsätta utvecklas och stärkas. Varumärket är starkt och det är till kth-forskare som media ska vända sig för att få förklaringar i olika teknikvetenskapliga frågor. En särskild utmaning ligger i att stärka kth:s varumärke på den internationella arenan. KTH:s värdegrund 1 kth har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter samt en fri och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt avståndstagande från alla former av diskriminering är både en kvalitetsfråga och en självklar del av kth:s värdegrund. Jämställdhet och mångfald bland anställda och studerande är också en viktig resurs för kth. kth:s verksamhet bygger på övertygelsen att utbildning och forskning kan och bör bidra till bättre levnadsbetingelser och till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar samhällsutveckling. Som tekniskt universitet har kth ett särskilt ansvar för att utveckla och förmedla kunskap som behövs för att främja en sådan hållbar utveckling. Verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att kth:s resurser används effektivt utan att ge avkall på kvalitet och service. Vetenskapens framsteg bygger på öppenhet och samverkan. kth verkar för aktiv kunskapsspridning, fritt informationsutbyte och nationellt såväl som internationellt samarbete. 1 Ur Etisk policy för kth, fastställd av us 2015-12-01 6 UTVECKLINGSPLAN
2. Övergripande mål»kth ska genom excellens i forskning och utbildning och nära samverkan med det omgivande samhället fortsätta att stärka sin position som ett av Europas främsta tekniska universitet.«utvecklingsplan 7
KTH:s position som ett ledande tekniskt universitet ska stärkas och manifesteras i de mest relevanta rankinglistorna Andelen studenter som tar examen ska öka väsentligt Spjutspetsarna i KTH:s forskning ska bli fler Samverkan med externa aktörer ska underlättas och växa i omfattning E-lärande ska vara en självklar del av KTH:s utbildning Andelen kvinnor i fakulteten och bland studenterna ska öka och jämställdheten förbättras KTH:s campusmiljöer ska präglas av kreativitet och hållbar utveckling 8 UTVECKLINGSPLAN
3. Karriärer vid KTH»KTH:s studenter och anställda är vår viktigaste tillgång och den främsta framgångsfaktorn.«utvecklingsplan 9
Att bygga excellenta miljöer kth:s studenter och anställda är vår viktigaste tillgång och den främsta framgångsfaktorn. Detta innebär att det är avgörande vilka individer man lyckas rekrytera, samt vilka förutsättningar och vilken kreativ frihet som dessa får. Dessutom är det av vital betydelse att individerna samverkar i kreativa och vetenskapligt excellenta grupper och miljöer. Forsknings- och utbildningsmiljön ska locka de bäst lämpade och motiverade att söka sig till kth. Miljöerna ska vara utmanande utan att vara otrygga. Tryggheten kommer ur förutsägbarhet och långsiktighet i villkoren. Miljöerna ska uppmuntra till samarbete men samtidigt ge utrymme för den enskildes profil att utvecklas. För att förverkliga kth:s mål krävs en fördjupad reflektion dels över kriterierna för excellens, dels om prioriteringar och omfördelning av resurser. Viktiga underlag i denna process är resultaten av de utvärderingar som har gjorts av forsk ning, utbildning och administration (rae 2008, rae 2012, eae 2011, aae 2014). Sverige är ett litet land, och vill man eftersträva excellens måste man tänka globalt när det gäller rekrytering och marknadsföring. En större del av fakulteten ska med detta synsätt vara internationellt rekryterad. kth behöver arbeta mer aktivt med stöd till inflyttande anställda i fråga om bostad och medföljande familj. Excellenta miljöer förutsätter excellenta ledare. kth ska göra en satsning på ledarskap såväl akademiskt som administrativt på alla nivåer. Ledarskap med personligt ansvar är nödvändigt för att skapa en än mer attraktiv arbetsplats. Personer i ledande ställning tar ansvar inte bara för den dagliga verksamheten utan också för personalens välbefinnande och den strategiska utvecklingen. Gott ledarskap ska ses som en del av de komplementära färdigheter som den akademiska karriären kräver. Jämställdhet och mångfald i fakulteten Arbetet med att öka andelen kvinnor i fakulteten måste fortsätta och kompletteras med mer konkreta åtgärder för att snabbare nå resultat. Kallelseförfarandet är ett exempel på verktyg som kan användas i detta syfte. Även anknytning till fakulteten av adjungerad, affilierad och gästfakultet kan utgöra ett effektivt verktyg att uppnå mer blandade miljöer och på längre sikt bidra till en förändrad sammansättning av fakulteten. Uppföljning av utvecklingen måste ske på såväl kth- som skol- och avdelningsnivå. kth ska ytterligare undersöka de mekanismer som bidrar till den ojämna könsfördelningen på högre tjänster och befattningar inom kth, med syfte att identifiera och avlägsna hinder. All kth:s personal i ledande positioner ska göras medvetna om dessa. I kth:s fakultet finns personer som har erfarenheter och tidigare karriärer från stora delar av världen: ett hundratal nationaliteter finns representerade. Denna mångfald ska även omfatta ledningsuppdrag på olika nivåer och motsvara sammansättningen av fakulteten som helhet. 10 UTVECKLINGSPLAN
Rekrytering Innan en rekrytering till en fakultetstjänst sätts igång, behöver en analys ha gjorts dels om anställningen ifråga passar in i avdelningens, skolans och kth:s långsiktiga strategi, dels om utbildningsunderlaget och forskningsanslagen är tillräckliga inom det område anställningen avser. När rekryteringsbehov föreligger inom forskning och utbildning ska i första hand utlysningar inom tenure trackprogrammet, postdok- eller doktorandanställningar övervägas. I särskilt utbildnings- eller forskningsintensiva miljöer kan det också finnas behov av tillsvidareanställningar som forskare eller adjunkt. För utveckling, underhåll och drift av forsknings- och utbildningsmiljöerna finns vidare ett behov av tekniker, ingenjörer och administrativ personal. Alla anställningar vid kth ska utlysas i öppen konkurrens, med undantag för kallelse av professorer i särskilda fall. Rekryteringsprocessen ska utvecklas så att den är tydlig och rekryteringarna följer kth:s långsiktiga strategier och behov. I rekryteringsarbetet ska sökkommittéer användas för att ringa in lämpliga kandidater utifrån anställningsprofilen. kth:s processer för anställningar ska analyseras i alla led för att optimera rutinerna och förbättra kommunikationen. Det ska finnas en tydlighet och förutsägbarhet i de villkor som gäller för nyanställda och i vilka resurser som kan ställas till deras förfogande. Ett system för att erbjuda startpaket till nyanställd fakultet ska tas fram och införas under perioden, och ett kontrakt med tydliga förväntningar ska upprättas vid anställningens början. Utvecklingsmöjligheter för alla På kth ska alla anställda ha möjlighet att utvecklas och ta vidare steg i sina karriärer. Lärare och forskare ska ha möjlighet till utbyten för kortare och längre tid. Det kan gälla vistelser vid andra universitet eller inom näringsliv och myndigheter. Möjlighet till rena forskningsterminer bör också finnas. Av avgörande betydelse är att dessa vistelser kommer att bedömas som meriterande i den vidare karriären. Olika slags personalutbildningar utgör också möjligheter till karriärutveckling, inte minst för administrativ personal. Tenure track-programmet är den huvudsakliga ingången för lärare. Detta program ska utvecklas vidare, särskilt i fråga om karriärstöd till yngre fakultet. Möjligheten att bygga upp ett mentorssystem för hela fakulteten ska utredas. Uppmärksamhet behöver därutöver riktas mot forskaranställningar utanför tenure track. Fakulteten ska utgöra ett väl sammanhållet och levande nätverk, där det upplevs som naturligt att ha kontakt med kolleger över ämnesgränserna. kth ska aktivt verka för att öka lärare och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande miljö och hållbar utveckling. Under lång tid har man inom högskolevärlden försökt uppvärdera undervisningens status. Det är nu tid för konkreta åtgärder för att förändra synsättet som ett led i att stärka utbildningens kvalitet och status. Pedagogiskt utvecklingsarbete ska vara en självklar del av lärarens karriärutveckling. UTVECKLINGSPLAN 11
Mål 2017 (Reviderad Utvecklingsplan 2013 17) Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning minst 40 % (2015: 30 %) Andel kvinnor i fakulteten minst 25 % (2015: 19 %) Andel kvinnor av nya professorer minst 20 % (2013 15: 28 %) Andel kvinnor av nya lektorer minst 25 % (2013 15: 22 %) Andel kvinnor av nya biträdande lektorer minst 30 % (2013 15: 18 %) Mål 2016 (Utvecklingsplan 2013 16) Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning minst 40 % (2012: 22 %) Andel kvinnor i fakulteten minst 25 % (2012: 19 %) Andel kvinnor av KTH:s nya professorer minst 20 % (2012: 24 %) Andel kvinnor av KTH:s nya lektorer minst 25 % (2012: 33 %) Andel kvinnor av KTH:s nya biträdande lektorer minst 30 % (2012: 18 %) Regeringen har satt ett kvantitativt mål för kth som innebär att 20 procent av nya professorer ska vara kvinnor. I linje med detta ska 30 procent av nya biträdande lektorer, och 25 procent av nya lektorer som tillsätts under perioden vara kvinnor. 12 UTVECKLINGSPLAN
UTVECKLINGSPLAN 13
14 UTVECKLINGSPLAN
4. Utbildning»Konkurrensen om de bästa studenterna blir global när kurser i större utsträckning erbjuds via nätet och undervisningsmaterial lätt finns tillgängligt. Detta innebär att virtuella campus blir lika viktiga som fysiska.«utvecklingsplan 15
kth är ett tekniskt universitet. Det innebär att utbildningen är en central del av verksamheten, och att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund. Målet är att alla fakultetsmedlemmar bedriver såväl undervisning som forskning. Den aktuella forskning som bedrivs vid kth får därmed genomslag i utbildningen. Ett kvalitetsmått för kth:s utbildning är att de studenter som är behöriga, rekryterats och antagits genomför hela utbildningen och tar examen med gott resultat. Ett framgångsrikt arbete med detta kvalitetsmål ställer olika krav på kth:s olika utbildningar. Rekrytering, mottagning och mentorer Teknisk utbildning ska framhållas som ett naturligt val för ungdomar som vill bidra konstruktivt till en uthållig samhällsutveckling. Intresset för studier vid kth har de senaste åren vuxit sett till antal förstahandssökande. Detta intresse kan inte tas för givet. Rekryteringsinsatserna måste fortsätta och på vissa områden intensifieras, till exempel för att öka andelen kvinnor. Rekryteringsarbetet ska ha som mål att attrahera studerande som också har vilja och förutsättningar att fullfölja utbildningen. Den första tiden på kth kan vara avgörande för om en student vill fortsätta sina studier. Detta gäller självklart för lärandemiljön, kvaliteten på undervisningen och studieadministrationen, men studentkårens mottagning spelar också en viktig roll. Mottagningen ska vara ett gemensamt ansvar för kth och ths. Under perioden ska kth ytterligare undersöka hur alternativa antagningsformer kan användas. Genomströmning Att studenterna också tar ut sina examina är en långsiktigt mycket viktig fråga. kth behöver i samverkan med arbetsgivare och andra lärosäten visa studenter värdet av examen. kth ska på såväl central- som skolnivå arbeta med programutbud och programstruktur för en förbättrad genomströmning. kth ska under perioden fortsätta utveckla och implementera dialogverktyg kring genomströmning. Dialogverktygen ska möjliggöra för skolorna att, i dialog med ledningen, utarbeta utvecklingsplaner för varje utbildningsprogram med syfte att nå en förbättrad genomströmning och examination 2. Resultatet under första årets studier är centralt i strävan att öka genomströmningen i utbildningen. I programutvecklingen, särskilt för de längre programmen, är det av vikt att kunna studera och analysera genomströmningen vidare i programmet. Examinationsgraden är ett mått på om studenterna fullföljer sin utbildning. Även om studenten kan gå vidare i karriären utan en formell examen så är en examen från kth ett viktigt mått på kth:s attraktionskraft, kvalitet och varumärke. För internationella studenter ska kth arbeta för ett regelverk som motiverar dem att avsluta utbildningen med en examen. 2 kth ska under perioden verka för en bestående ökning av genomströmningen för vardera de tre programtyperna civilingenjör/arkitekt, högskoleingenjör och master uttryckt som en positiv trend över perioden för indikatorerna 3a (genomströmning år 1), 3b (genomströmning halvvägs i utbildningen) och 3c (examinationsgrad), allt enligt definitionerna överenskomna i det nationella samarbetsprojektet Ung Ingenjör. 16 UTVECKLINGSPLAN
Jämställdhet Jämställdheten i kth:s utbildningar ska öka. Arbetet med jämställdhet utvecklas och intensifieras både när det gäller pedagogik och utbildningens innehåll. När det gäller utbildningens innehåll är målsättningen att kth ska examinera ingenjörer som har förmåga att arbeta jämställt även i ett ojämställt arbetsliv. Programstruktur kth:s utbildningsprogram ska präglas av stark forskningsbasering, samhällsoch professionsrelevans och hållbarhet. Programutveckling ska ske kontinuerligt utifrån såväl kunskapsutveckling som professionsrelevans. Kontakt med forskning och arbetsmarknad behöver finnas med redan från början av utbildningen. Tydligare program och inriktningar För att fånga upp intresserade och motiverade studenter behöver vägarna in till kth bli tydligare och överskådligare. Detta gäller såväl grundnivå som avancerad nivå. En översyn av utbildningsutbudet ska göras, som i vissa fall kan innebära sammanslagningar till nya och bredare program. Alla utbildningsprogram ska arbeta för att stärka sin attraktionskraft. På den avancerade nivån behöver arbetet med översyn av antalet masterprogram fortgå för att säkerställa att utbudet speglar kth:s starka forskningsmiljöer och samhällets behov. Masterprogrammen kan innehålla spår för att tydliggöra ämnesprofiler. Nya programinitiativ bör i första hand utformas som spår under dessa breda övergripande program. Tydligare programansvar En av huvudslutsatserna från eae 2011 var att programansvaret ofta är otydligt och att de programansvariga inte har de resurser och det mandat som borde åtfölja uppdraget. Under utvecklingsperioden ska programmens ställning stärkas. kth:s skolor ska säkerställa att programansvariga ges rimligt utrymme i sin tjänst för att ta sitt programansvar samt få tillgång till kompetensutveckling som rustar dem att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet inom programmen. Miljö och hållbar utveckling En annan tydlig slutsats från eae 2011 var att många program behöver utveckla sitt arbete med att integrera miljö- och hållbarhetsaspekter. Under utvecklingsperioden kommer detta arbete att fortsätta för att säkerställa att alla program når de utbildningsmål som berör dessa frågor. Alla program på kth ska kunna redogöra för hur högskoleförordningens lärandemål om miljö och hållbar utveckling garanteras i utbildningen. På sikt ska hållbar utveckling vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Ökad valfrihet och internationella spår Under perioden är målet att samtliga civilingenjörsprogram ska bereda utrymme för 30 hp individuella val. Dessa ska bland annat kunna innefatta internationella spår med språkstudier, som i normalfallet ska innebära att examensarbetet förläggs till universitet i målspråksland. För de studenter som inte väljer språkprofil lämnas utrymme för breddning eller specialisering inom något område. De internationella samarbetsprogrammen inom eit, Erasmus Mundus och Nordic5Tech som kth har inrättat bör kunna bli utgångar på passande civilingenjörsprogram. UTVECKLINGSPLAN 17
Pedagogisk utveckling Pedagogiskt utvecklingsarbete ska vara en självklar del av kth:s verksamhet och den enskilde lärarens karriärutveckling. Den pedagogiska utvecklingen ska även den ha ett fokus på förbättrad genomströmning och ökad examinationsgrad. Utvecklingen ska stödjas av en uppbyggd forskningsmiljö i teknikvetenskapligt lärande och stimulera till erfarenhetsutbyte. Pedagogiskt program för KTH kth vill vara ledande i teknikutbildningens utveckling. Nya tekniska utbildningslösningar och en ökad pedagogisk medvetenhet i högskolevärlden gör att skapandet av ett pedagogiskt program för kth är starkt motiverat. Programmet ska inspirera och motivera lärare till pedagogisk utveckling och mångfald. Ett sätt att förbättra genomströmningen är att utveckla examinationsformerna. Denna fråga hör samman med det pedagogiska utvecklingsarbetet eftersom examinationen är en del av den valda pedagogiska metoden för respektive kurs. Idealet är att läraren medvetet väljer den metod som bäst främjar lärandet i den aktuella kursens kontext. Kontinuerlig examination med laborationer och nätbaserade inlämningsuppgifter bör allmänt öka i omfattning. Målet är att inspirera och uppmuntra studenterna genom utbildningen och att öka kvaliteten i kth:s examina. Ett utvecklingsarbete ska startas med utgångspunkt i genomförd studie för att undersöka hur samtliga utbildningar vid kth ska kunna innehålla kreativa inslag och träna studenterna i öppna frågeställningar, företrädesvis i samverkan med det omgivande samhället. Lärandemiljöer Konkurrensen om de bästa studenterna blir global när kurser i större utsträckning erbjuds via nätet och undervisningsmaterial lätt finns tillgängligt. Detta innebär att virtuella campus blir lika viktiga som fysiska. Tillsammans med globalisering av utbildning kräver detta en handlingsberedskap för att snabbt kunna genomdriva en satsning på bland annat e-lärande. Det är alltså inte fråga om distansutbildning i klassisk mening, utan ett paradigmskifte där den virtuella dimensionen integreras i utbildningen. Betydelsen och mervärdet av fysisk närvaro på campus ska samtidigt betonas. En struktur och organisation ska etableras för att på ett effektivt sätt fånga utbildningsverksamhetens behov och önskemål vad gäller lärandemiljöerna vid kth. Inom ramen för denna struktur prioriteras och omsätts önskemål till funktionella lösningar i både den fysiska och den virtuella lärandemiljön. Undervisningslokalerna bör göras mer flexibla för att stödja olika pedagogiska arbetssätt. Det akademiska resurscentret, arc, som introducerades under 2012 ska utvecklas till en väletablerad och integrerad del av utbildningsverksamheten. Det ska omfatta ett brett utbud av tjänster för studenterna hela vägen från antagning till examen. arc:s utbud av tjänster ska finnas lättillgängligt för alla kth-studenter på samtliga campus och även på nätet. 18 UTVECKLINGSPLAN
Internationalisering kth:s studenter kommer idag från ett flertal länder och våra campus har en internationell och mångkulturell prägel, vilket bidrar till att höja kvaliteten i såväl programutbud som i själva utbildningen. kth ska därför eftersträva att bibehålla och utveckla internationaliseringen av utbildningen. Under perioden ska några engelskspråkiga program på grundnivå startas inom strategiskt prioriterade områden. Sådana program ska rikta sig till såväl internationella studenter som till svenska studenter som vill få en internationell profil på sin utbildning. Fler betalande studenter Internationaliseringen av kth:s utbildning har i hög grad baserats på ett ökat antal inresande studenter från icke-europeiska nationer. Införandet av studieavgifter har minskat storleken på denna grupp som är viktig för kth:s profil, utveckling och studiemiljö. kth har därför som mål att höstterminen 2017 registrera 750 avgiftsskyldiga nya studenter. Särskilda insatser måste göras för att rekrytera hela grupper av studenter. Samtidigt behöver rekryteringsinsatserna i bland annat de prioriterade regionerna Brasilien, Indien, Kina och Sydostasien förstärkas och kompletteras med satsningar även i andra regioner som identifieras som strategiskt lämpliga. Fler utresande utbytesstudenter kth strävar efter att ha balans mellan ut- och inresande utbytesstudenter. kth:s mål är att 700 studenter tillbringar minst en termin vid ett utbytesuniversitet inom ramen för sina studier vid kth. kth:s skolor behöver, med centralt stöd, finna nya vägar att stimulera studenterna att utnyttja de utbytesavtal som finns för att stärka sin utbildning och livserfarenhet med att studera en viss tid vid ett utländskt lärosäte. Forskarutbildning Komplementära färdigheter Allt fler disputerade arbetar utanför akademin under hela, eller delar av, sitt arbetsliv. Forskarutbildningen behöver därför innehålla moment av komplementära färdigheter som förbereder de forskarstuderande på olika typer av uppgifter de kan ställas inför såväl inom som utom akademin. En översyn av utbildningsplanerna för doktorsprogrammen behöver göras under perioden. I detta sammanhang behöver också situationen för stipendiefinansierade doktorander belysas. Fler doktorander från företag och myndigheter Vision 2027 anger en fördubbling av antalet doktorsexamina i linje med kth:s långsiktiga strategi att expandera på avancerad nivå och forskarnivå. Denna expansion förutsätter att mer extern finansiering tillkommer, vilket i sin tur kräver riktade insatser från kth:s sida för att väcka intresse hos nya finansiärer bland företag och myndigheter. Doktorander som har sin huvudarbetsgivare utanför kth (så kallade industridoktorander) har här en viktig roll att stärka relevans och kvalitet. Det större antalet externfinansierade doktorander kan i sig verka stimulerande för ytterligare samverkan. Utifrån ett ökande intresse från omvärlden för en kortare forskarutbildning har ett utvecklingsarbete genomförts avseende en tvåårig licentiatexamen med stark anknytning till en samverkanspartner. kth ska under perioden genomföra en försöksverksamhet omfattande doktorander från olika organisationer knutna till några av kth:s skolor i en gemensam forskarskola. UTVECKLINGSPLAN 19
Handledare En framgångsrik forskarutbildning är beroende av skickliga handledare. Det är viktigt att handledarskapet värderas högt, och att handledarna erbjuds relevant fortbildning, exempelvis i likabehandlingsfrågor. Adjungerade/affilierade lärare som biträdande handledare är ett sätt att stärka samverkan, professions- och branschanknytning. Gemensamma examina Under perioden ska arbetet med att forma strukturer för dubbla och gemensamma examina för utbildningsprogram på samtliga utbildningsnivåer intensifieras. Detta gäller främst samverkan med internationella universitet. Uppdrags- och vidareutbildning Kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning för svenska företags konkurrenskraft och för samhällsutvecklingen i stort. kth ska erbjuda yrkesverksamma möjligheter till vidareutbildning och på detta sätt nå ut till yrkesverksamma ingenjörer. Volymen uppdragsutbildning bör öka, vilket också stärker samverkan. Lärarutbildning Med egen examensrätt för lärarutbildning följer också ett eget ansvar för forskning och kunskapsutveckling inom området teknikvetenskap och lärande. kth ska ta en aktiv roll i fortbildningsinsatser för yrkesverksamma lärare. Teknikprogrammet i den förändrade gymnasieskola som infördes 2011 innehåller delvis nya och mer tvärvetenskapliga ämnen, som»människan och industrin«. Här har kth en möjlighet att erbjuda kvalificerat fortbildningsstöd till skolan. Från och med 2016 erbjuder kth en kompletterande pedagogisk utbildning (kpu). kth har ett stort försprång framför andra lärarutbildningar genom sina nära kontakter med relevanta branscher. Dessa garanterar att tekniklärarnas utbildning inte bara grundas på aktuell forskning utan även på en aktuell bild av yrkeslivet. Tekniklärare i grundskolan har en nyckelroll att intressera ungdomar för teknikämnet, och kth har här en nationell nyckelroll genom att bygga upp en modern, vetenskapligt grundad och professionsrelevant lärarutbildning. 20 UTVECKLINGSPLAN
Mål 2017 (Reviderad Utvecklingsplan 2013 17) Antal förstahandssökande HT 2017 Civilingenjörsprogram: 4 200 (HT 2015: 3 718) Högskoleingenjörsprogram: 1 100 (HT 2015: 1 061) Andel kvinnor bland nybörjare Civilingenjörsprogram: 37 % (2015: 34 %) Högskoleingenjörsprogram: 27 % (2015: 25 %) Antal studenter som tillbringar minst en termin vid utbytesuniversitet 700 (2015: 662) Antal avgiftsskyldiga studenter som registreras HT 2017 750 (2015: 440) Antal externt rekryterade nybörjare på avancerad nivå från EU/EES som registreras HT 2017 850 (2015: 814) Antal doktorander som antas under perioden 2013 17 1 450 (2011 15: 1 428) Antal examina under perioden 2013 17 Civilingenjörer: 5400 (2011 15: 5 054) Arkitekter: 480 (2011 15: 450) Master utan föregående studier på civilingenjörsprogram vid KTH: 4000 (2011 15: 3 913) Högskoleingenjörer: 1 750 (2011 15: 1 601) Doktorsexamina: 1 450 (2011 15: 1 329) Mål 2016 (Utvecklingsplan 2013 16) Antal förstahandssökande HT 2016 Civilingenjörsprogram: 4 000 (HT 2012: 3 483) Högskoleingenjörsprogram: 1 000 (HT 2012: 815) Andel kvinnor bland nybörjare Civilingenjörsprogram: 35 % (2012: 32 %) Högskoleingenjörsprogram: 25 % (2012: 23 %) Antal studenter som tillbringar minst en termin vid utbytesuniversitet 700 (2012: 509) Antal avgiftsskyldiga studenter som registreras HT 2016 1 000 (2012: 189) Antal externt rekryterade nybörjare på avancerad nivå från EU/EES som registreras HT 2016 700 (2012: 364) Antal doktorander som antas under perioden 2013 16 1750 (2009 12: 1 524) Antal examina under perioden 2013 16 Civilingenjörer: 4 120 (2009-12: 3 656) Arkitekter: 380 (2009 12: 322) Master utan föregående studier på civilingenjörsprogram vid KTH: 1 750 Högskoleingenjörer: 1 110 (2009 12: 1 088) Doktorsexamina: 1 000 (2009 12: 893) UTVECKLINGSPLAN 21
22 UTVECKLINGSPLAN
5. Forskning och innovation»kth ska med självförtroende ta initiativet i banbrytande forskning tack vare forskare med spetskompetens och kreativa, dynamiska och välutrustade forskningsmiljöer.«utvecklingsplan 23
kth:s forskning ska bidra till tekniska lösningar på flera av de stora utmaningar människan står inför under 2000-talet. kth ska vara känt för att tidigt identifiera och anta befintliga och kommande globala utmaningar. Detta är möjligt genom att forskningen har ämnesmässig bredd, håller excellent nivå och är väl integrerad i samhället och dess aktuella frågor. För att söka lösningar på de globala utmaningarna krävs långsiktighet i forskningen, men också i forskningens perspektiv. kth ska med självförtroende ta initiativet i banbrytande forskning tack vare forskare med spetskompetens och kreativa, dynamiska och välutrustade forskningsmiljöer. Genom en välutvecklad kommunikationsstrategi för forskning och innovation ska kth:s forskning synliggöras i största möjliga utsträckning, både för det internationella vetenskapssamfundet och för samhället i övrigt. kth:s publikationsdatabas diva kan användas på ett strategiskt sätt för att lyfta fram forskningsresultaten. Utifrån resultaten av rae 2012 avser kth att stärka sin forskningsmiljö som helhet genom flera åtgärder. rae har visat på behovet av att fortsätta stärka basresurserna för grundläggande forskning, för att öka förutsättningarna till långsiktiga forskningsåtaganden med högre risk. rae har också försett kth med en övergripande lägesrapport om all infrastruktur på kth som kommer ligga till grund för framtida investeringar. Infrastruktur för forskning Finansieringssituationen för svensk forskningsinfrastruktur har förändrats under senare tid. Stora, nationella eller europeiska satsningar har prioriterats. Småskalig infrastruktur har fortsatt finansierats av enskilda forskargrupper eller institutioner. Medelstora investeringar, på lärosätesnivå, har tidigare fått stöd av forskningsråd och stiftelser som inte längre kommer att finansiera dessa. kth behöver därför en heltäckande strategisk och långsiktig plan för investeringar i infrastruktur. Planen behöver revideras fortlöpande i takt med nya prioriteringar på forskningssidan. Den behöver också kunna brytas ned i skolspecifika delar. Alla skolor ska ha en egen investerings- och underhållsplan för infrastruktur. För att öka synlighet och tillgänglighet för befintlig forskningsinfrastruktur kommer virtuella laboratorier på kth:s hemsidor att upprättas inom vissa övergripande områden. När det gäller större satsningar ska regionalt sam - arbete sökas med relevanta lärosäten i Mälardalsområdet. Detsamma gäller för att utarbeta gemensamma strategier i förhållande till de stora nationella anläggningarna. kth ska erbjuda sina forskare ett förstklassigt stöd för att hantera forskningsadministrativa frågor. När detta fungerar optimalt, kan de akademiska ledarna koncentrera sin tid, energi och kreativitet till just det akademiska ledarskapet. 24 UTVECKLINGSPLAN
Tvär- och mångvetenskaplig forskning kth:s forskning har blivit mer tvär- och mångvetenskaplig bland annat tack vare forskningsplattformar och centrumbildningar. Fler stimulanser krävs för att befästa denna utveckling. Slutsatserna från den utvärdering av plattformarna som gjorts kommer att ligga till grund för den vidare utvecklingen. Forskningsfinansiering kth ska vara ett av de tio ledande universiteten när det gäller att få medel från eu:s program Horisont 2020. kth ska också ha lika många mottagare av ercmedel som jämförbara tekniska universitet i Europa. För detta krävs ett aktivt engagemang med ingångar till alla teknikplattformar av strategisk betydelse för kth på eu-nivå. Forskningsfinansieringen ska också få fler globala inslag. Tack vare kth:s satsning på yngre fakultet och på de strategiska forskningsområdena kommer utfallet vid ansökningar till Vetenskapsrådet och andra finansiärer sannolikt att förbättras under perioden. I fråga om näringslivsfinansierad forskning har kth potential att öka andelen väsentligt. Innovation kth ska sträva efter att finna nya modeller för samarbete och samverkan. I detta sammanhang är forskningsplattformarna viktiga, eftersom de åskådliggör stora samhällsutmaningar, underlättar kontakter med näringsliv och myndigheter och inspirerar till skapandet av nya forskningssamarbeten. För att kunna mäta i vilken utsträckning innovationsrelaterade aktiviteter ger önskade resultat, behöver resultatindikatorer tas fram. För att stärka kth:s växelverkan med det omgivande samhället arbetar kth med en övergripande strategi för så kallat impactarbete och som en viktig del i detta vidareutveckla de strategiska partnerskapen med företag där långsiktiga samarbeten utvecklas. kth Innovation har en viktig roll för att ge stöd åt fakultetens och studenternas möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat och idéer. UTVECKLINGSPLAN 25
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) Som ett resultat av regeringens strategiska forskningssatsning inom området livsvetenskaper bildades Science for Life Laboratory (SciLifeLab) under 2010 med två centra, ett i Stockholm och ett i Uppsala, med stöd från regeringens strategiska satsning. Under perioden 2013 17 kommer SciLifeLab att utvecklas till ett av världens ledande centra för forskning inom livsvetenskaperna. Dessutom ska SciLifeLab vara en nationell resurs för livsvetenskaperna och de delar av näringsliv och offentlig verksamhet som är relaterade till dessa forskningsfält. Som mottagare av den statliga finansieringen och administrativt ansvarig för SciLifeLab har kth en central roll i samarbetet med Karolinska Institutet samt Stockholms och Uppsala universitet. European Institute of Innovation & Technology (EIT) European Institute of Innovation and Technology (eit) lanserades inom eu som ett oberoende organ inom forskning, innovation och utbildning med syftet att vara pådrivande när det gäller hållbar europeisk konkurrenskraft. kth är idag en ledande partner inom eit med sitt nuvarande engagemang i fyra kics. Under de kommande åren blir det viktigt att konsolidera och integrera eit kic-verksamheten i kth:s forsknings- och utbildningsmiljöer. Inom eit finns det också planer på att öppna utlysningar för kics inom nya områden. kth:s ambition är att vara medsökande inom områden som är centrala för kth. Miljö och hållbar utveckling Under 2015 satte FN upp 17 globala mål för hållbar utveckling fram till 2030. kth:s forskning kan bidra med lösningar till flera av dessa. kth:s forskning ska utveckla, tillämpa och sprida teknik, metoder, synsätt och kunskaper som bidrar till hållbar utveckling. kth har som mål att öka forskningen för hållbar utveckling. 26 UTVECKLINGSPLAN
Mål 2017 (Reviderad Utvecklingsplan 2013 17) Finansiering från svenska och utländska företag Finansiering från EU och andra internationella aktörer 270 mkr (2015: 168 mkr) 400 mkr (2015: 311 mkr) Antal nya ERC-grants under perioden 2013 17 25 (20 under 2011 2015) Fältnormaliserad citeringsgrad 1,2 (2015: 1,11) Antal kvalitetsgranskade artiklar 3 100 (2014: 2 683) Mål 2016 (Utvecklingsplan 2013 16) Finansiering från svenska och utländska företag Finansiering från EU och andra internationella aktörer 270 mkr (2012: 178 mkr) 400 mkr (2012: 311 mkr) Antal nya ERC-grants under perioden 2013-16 20 (15 under 2008 2012) Citeringar, publicering + 25 % jämfört med 2012 UTVECKLINGSPLAN 27
28 UTVECKLINGSPLAN
6. Samverkan»Att förstå hur samhällets och näringslivets villkor förändras blir allt viktigare för att KTH ska kunna bidra med rätt kompetens till ett innovativt, konkurrensutsatt och uthålligt näringsliv och till den offentliga sektorn.«utvecklingsplan 29
kth har en lång tradition av många fruktbara samarbeten med näringsliv och omgivande samhälle. Det är angeläget att samverkan ytterligare förstärks som ett centralt inslag i kth:s utveckling. Att förstå hur samhällets och näringslivets villkor förändras blir allt viktigare för att kth ska kunna bidra med rätt kompetens till ett innovativt, konkurrensutsatt och uthålligt näringsliv och till den offentliga sektorn. Det behöver därför bli tydligare vad som görs för ökat kunskapsutbyte och samverkan med omvärlden. Aktiviteter inom området samverkan ska bidra till att kth:s långsiktiga samhällsinsats stärks, att kth:s varumärke kopplas till kompetens, ansvar och relevans, samt att kth framstår som en attraktiv partner för studenter, forskare, näringsliv och samhälle. kth har som mål att synligheten av kth:s verksamhet med koppling till miljö och hållbar utveckling ska öka. Inom grundutbildningen ska samtliga program kunna visa upp graden av samverkan, vilket tydliggör och stärker professionsrelevansen. En»kth-modell för samverkan«ska vidareutvecklas, dokumenteras och kommuniceras under perioden. Ett viktigt steg för att följa utvecklingen är att utveckla indikatorer för samverkan, vilka reflekterar samverkansaktiviteter, och att dessa tillsammans med andra indikatorer vägs in när principer för resursfördelning utformas. Allianser med andra lärosäten Många utmaningar är gemensamma för universiteten, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Närmare samverkan med andra lärosäten stärker kth:s verksamhet och varumärke. I Stockholmsområdet ska kontakterna med Karolinska Institutet och Stockholms universitet fördjupas på de områden där det är tydligt att synergier kan erhållas. Samarbetet med konstnärliga högskolor, i synnerhet Konstfack, ska också utvecklas. Fler externa aktörer som kan bidra till kth:s utveckling behöver etablera sig på campus. OpenLab som färdigställs under perioden kommer att utgöra en självklar mötespunkt mellan kth och omgivande samhälle och näringsliv. Initiativet har utvecklats i samverkan mellan universiteten och i nära samarbete med Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen och Stockholms stad. Verksamheten vid OpenLab kan särskilt inriktas på att belysa hur forskningen och utbildningen vid lärosätena hanterar morgondagens stora samhällsutmaningar. Studenter kommer att kunna arbeta med behovsmotiverade innovationsprojekt. Under perioden ska kth också sträva efter att ingå fler strategiska allianser med internationella lärosäten. Sådana allianser ska vara breda, spänna över flera verksamhetsområden och omfatta universitet som är ledande inom något relevant område. Alliansen med University of Illinois kan fungera som en god modell i detta sammanhang. 30 UTVECKLINGSPLAN
Partnerskap med företag, offentlig sektor och organisationer I det regionala perspektivet är kth en uppenbar samverkanspartner för Stockholms läns landsting, Stockholms stad och andra berörda kommuner samt övrig offentlig sektor. Detta bidrar till att nyttiggöra kth:s forskning och utbildning och stärka kth:s ställning i samhället. kth kan behöva utveckla samverkansformer som är särskilt lämpade för offentlig sektor. För att personer utbildade vid kth ska kunna utgöra en mer aktiv kraft i samhällslivet krävs att såväl studenter som forskare får mer kunskaper om hur samhället och opinionsbildningen fungerar. Det etablerade utvecklingssamarbetet med utvalda företag och organisationer fortsätter och organiseras tydligare. En struktur för partnerskap med olika ambitionsnivåer tas fram och initiering, drift och årlig uppföljning ska ske i en gemensam process. En utmaning ligger i att utveckla partnerskap med mindre företag, som kan vara morgondagens storbolag. Här krävs ett utvecklingsarbete, inte minst för att formulera kriterier, och det är rimligt att starta med verksamheter där kth redan har kontakter av olika slag. Ett mått på kvalitet i kth:s och andra lärosätens samverkan är att företag förlägger sina utvecklingsavdelningar till regionen. Miljö och hållbarhet utgör exempel på de långsiktiga frågor som är intressanta för näringslivet att samverka kring. I samverkan med befintliga och nya partners, ska kth arbeta för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Infrastruktur i vid bemärkelse är ett område där samverkan är av strategisk betydelse. Allianser ska utvecklas för att säkerställa tillgång till och uppbyggnad av strategisk infrastruktur. kth ska fortsätta utveckla samverkan med närbelägna forskningsinstitut, inte minst för att stärka den regionala konkurrenskraften. Adjungering och affiliering Utbyten på individnivå mellan kth och relevanta företag, organisationer och myndigheter är ett sätt att ömsesidigt höja kompetensen och stärka kth:s varumärke. Dessutom kan professionsrelevansen i utbildningsprogrammen ökas med fler inslag av yrkesverksamma lärare. Antalet adjungerade och affilierade personer ska ökas. En mekanism för utbyten av mer kortvarig karaktär ska utvecklas för att snabbare kunna möta användarnas behov. kth ska verka för att kth-anställda i större utsträckning söker sig utanför kth för adjungeringar i näringsliv eller offentlig sektor. Doktorander som rör sig mellan kth och det omgivande samhället utgör ett viktigt inslag i det långsiktiga arbetet för ökat utbyte. Industridoktorander kan knytas till affilierade och adjungerade personer, men också till examensarbeten som görs vid deras respektive arbetsplatser. Meritvärdet av relevanta yrkeslivserfarenheter utanför akademin behöver höjas. I samverkan med arbetsgivare, forskningsfinansiärer och suhf samt internt inom rekryteringskommittéer ska kth arbeta för en sådan utveckling. UTVECKLINGSPLAN 31
Fundraising Fundraising kräver ett långsiktigt relationsbyggande med strategiska partners och nätverk som med fritt kapital ger kth möjligheten till initiativkraft och ett större eget handlingsutrymme. kth avser successivt under åren 2013 2017 öka finansiering från fundraising. Utöver forskning och utbildning är fundraising även en reell möjlighet för andra angelägna behov, som exempelvis studentbostäder. Förutom finansiering till forskning och utbildning bidrar fundraising till verksamhetsutvecklingen vid kth. Fundraising som central aktivitet och med målgruppen privata finansiärer kräver en utvecklad och samordnad kommunikation och en långsiktig varumärkesstrategi. Arbetet under perioden kopplas till år 2017 som markerar 100-årsjubileet för kth:s Campus och därmed utgör en lämplig inramning för ett första större fundraisingprogram vid kth. KTH-alumner Ett framgångsrikt alumniprogram skapar mervärde för kth i stort, speciellt vad gäller att stärka kth:s varumärke, främja studentrekrytering och öka chanserna till donationer. Alumniverksamheten ansvarar för att strategiskt och operativt skapa, förvalta och utöka före detta studenters relation till och engagemang för kth. 2017 ska alumner utgöra självklara samarbetspartners i kth:s strategiska utveckling och dagliga verksamhet. Alumner ska vara synliga för studenter och fakultet som inspiratörer, mentorer och donatorer. En alumnifond ska etableras och en årlig insamlingskampanj genomförs. Alumnifonden bidrar till studentoch forskningsprojekt och till stipendier för tredjelandsstudenter. kth:s globala nätverk av alumner ska utvecklas och»alumni Chapters«etableras i bland annat kth:s prioriterade regioner. Internationella alumniaktiviteter skapar årligen möjligheter till möten och nätverkande mellan alumner men även mellan studenter och alumner och mellan kth:s fakultet och alumner. 32 UTVECKLINGSPLAN
Mål 2017 (Reviderad Utvecklingsplan 2013 17) Antal internationella strategiska universitetspartners 8 (2015: 6) Antal strategiska samverkansavtal med industri och offentliga aktörer 12 (2015: 10) Antal adjungerade professorer 100 (2015: 64) Antal affilierade lärare och forskare 150 (2015: 61) Antal industridoktorander 350 (2015: 240) Antal»industrilicentiander«20 (2015: 7) Mål 2016 (Utvecklingsplan 2013 16) Antal internationella strategiska universitetspartners 12 Antal strategiska samverkansavtal med industri och offentliga aktörer 12 Antal adjungerade professorer 100 (2012: 48) Antal affilierade lärare och forskare 150 (2012: 29) Antal industridoktorander 350 (2012: 260) Antal»industrilicentiander«20 (2012: 0) UTVECKLINGSPLAN 33
34 UTVECKLINGSPLAN