' Skoiinspektionen Beslut 2014-06-16 Vellinge kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Vellinge kommun Skoiinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2(9) Tillsyn i vuxenutbildningen Skoiinspektionen genomför tillsyn i Vellinge kornmun under våren 2014. Vellinge Lärcenter, vuxenutbildning besöktes av Skoiinspektionen den 24-25 april 2014. Fakta om vuxenutbildningen Vuxenutbudningen i Vellinge kommun omfattar utbilclning på grundläggande och gymnasial nivå, svenskundervisning för invandrare samt särskild utbildning för vuxna på både grundläggande och gymnasial nivå. All verksamhet bedrivs i egen regi och omfattar teoretiska kurser och ämnen på dagtid. Vid behov köps även andra kurser in, till exempel yrkesinriktad utbildning eller kurser som är förlagda på kvällstid. Verksamheten bedrivs i lokaler som även delas med den kommunala gymnasieskolan Sundsgymnasiet. Personalen är organiserad i två arbetslag somtillsammans utgör en större arbetsgrupp för vuxenutbndnrngens verksamhet. Flertalet av lärarna undervisar både inom vuxenutbuclningen och inom ungdomsgymnasiet. Vid tidpunkten för Skolinspektionens tillsyn omfattar verksamheten 161 kursdeltagare varav merparten studerar på gymnasial nivå. Enheten leds av en rektor som även ansvarar för Sundsgymnasiet. Det finns även en biträdande rektor som har en tongivande roll i det dagliga arbetet i verksamheten. Av nationell statistik framgår att andelen elever som avbrutit sina studier ökat från år 2011 till 2012. Avbrotten har ökat både för studier på grundläggande respektive gymnasial nivå. 27 procent avbröt sina studier på grundläggande nivå år 2012 mot 13 procent föregående år. Inom gymnasial utbucluing är motsvarande avbrottsfrekvens 22 procent år 2012 mot 18 procent år 2011. Det är också färre elever som slutför sina studier och här är skillnaden som störst inom grundläggande utbildning där 68 procent slutförde sina studier år 2012 mot 87 procent år 2011. Inom gymnasial utbuchung noteras en nedgång om tio procentenheter under samma tidsintervall, 68 procent år 2012 mot 78 procent 2011.1 jämförelse med riket ligger Vellinge kommun något högre avseende andelen elever som avbryter sina studier samt något under avseende andelen elever som slutför sina studier. Nationell statistik avseende vuxenutbndning i Vellinge kommun finns ännu inte tillgänglig för år 2013. För utbudning inom svenska för invandrare finns viss nationell statistik tillgänglig. Ar 2011 fick 19 procent av kursdeltagarna godkänt på kurs 2B mot 64 procent år 2012 vilket indikerar en kraftig ökning. Motsvarande resultat för samtliga kommuner var 36 procent både år 2011 och 2012. Under samma tidsperiod sjönk också geiiomströmningstiden på nämnda kurs, dvs. den genom-
3(9) snittliga tiden som krävs för att uppnå ett godkänt resultat. År 2011 krävdes 70 veckor för att klara kursen, mot 21 veckor år 2012. På kurs 3 D uppvisas en marginell försämring avseende andelen kursdeltagare som uppnått godkänt, 50 procent år 2012 mot 59 procent år 2011. Resultaten i Vellinge ligger marginellt över de som uppmätts inom samtliga kommuner. Nationell statistik för svenskundervisning för invandrare är ännu inte tillgänglig för år 2013. Helhetsbedömning Tillsynen av vuxenutbildningen i Vellinge kommun ger vid handen att verksamheten präglas av ett gott arbetsklimat för eleverna där det finns möjlighet att kombinera studier med förvärvsarbete eller studier på olika nivåer. Vuxenutbudningen i Vellinge kommun ingår i en enhet som organisatoriskt sett är nära sammankopplad med den kommunala gymnasieskolan. Verksamheten leds av samma rektor och flertalet lärare undervisar i båda verksamheterna. Detta medför att vuxenutbilclningen till stor del bedrivs utifrån de organisatoriska föratsättningar som råder inom gymnasieskolan. Även om det finns möjlighet till ett löpande intag är uppdelning i läsår genomgående i verksamheten, och ingen undervisning, undantaget SFI, erbjuds under skollov på Vellinge Lärcenter. För de elever som har behov av att studera vid andra tidpunkter hänvisas till inköpta utbudningsplatser inom annan kommuns vuxenutbildning alternativt distansundervisning via upphandlat utbildningsföretag. De elever som Skoiinspektionen intervjuat känner dock inte till att denna möjlighet finns. Det är därför viktigt att Vellinge kommun fortsätter att arbeta aktivt för att synliggöra sitt fulla utbud så att möjligheterna till studier vid Vellinge Lärcenter eller via annan utbuclnmgsanordnare utgör ett reellt erbjudande. Skoiinspektionen bedömer att Vellinge Lärcenter behöver förstärka sitt arbete med validering. Det framkommer av tillsynen att man för interna diskussioner, och att man via engagemang i olika nätverk regelbundet skaffar sig information, samt att man köper in validering gällande yrkeskompetens inom vården. Dock finns det ännu inte några upparbetade rutiner som säkerställer att validering kan resultera i någon anpassning av utbildningen och midervisning inom övriga kurser och ämnen vilket tillsammans med den genomgående terminsuppdelningen kan försvåra för eleverna att studera på det effektiva och flexibla sätt som avses. Av tillsynen framgår också att det systematiska kvalitetsarbetet behöver förstärkas, på såväl enhetsnivå som på huvudmannanivå, och tydligt bedrivas med utgångspunkt i de nationella målen. Huvudmannen har arbetat med kvalitetsförbättrande insatser inom grundskola och gymnasium och skapat ett system som ska stödja denna process, men vuxenutbildningen har inte utvärderats på samma tydliga sätt då det saknas verktyg för att regelbundet följa upp
4(9) verksamheten. Denna brist på underlag försvårar avsevärt analys av utbildningens resultat och beslut om tillhörande förbättringsåtgärder. Rektor har på eget initiativ påbörjat ett arbete med att ta fram en ändamålsenlig modell för att följa upp och utvärdera sitt ansvarsområde, men denna process är vid tidpunkten för tillsynen fortfarande i ett slags uppstartsfas. Trots att rektor nyligen påbörjat ett arbete som har för avsikt att mynna ut i ett författningsenligt kvalitetsarbete vill Skoiinspektionen ändå betona att brister i systematiska kvalitetetsarbetet framkom redan vid förra inspektionstillfället år 2008. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vellinge kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 28 november 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Vellinge kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till att validering kan resultera i prövning, intyg eller anpassning av utbucmingen och undervisningen. Motivering Enligt förordning om vuxenutbildning ska det erbjudas validering som kan resultera i prövning, intyg eller anpassning av utbildningen och undervisningen. Av intervjuer med vägledningsfunktion, elever, lärare och rektor framgår att validering är ett utvecklingsområde inom verksamheten. Väglednmgshmktion uppger att de köper in yrkesvalidering, framförallt inriktat mot vårdyrken, men att övrig validering inte sker på något genomgående eller systematiskt sätt. Vid denna intervju framkommer även att det upplevs som särskilt utmanande att ta till vara de förkunskaper som finns hos de elever som studerar inom SFI och som sedan vill studera vidare inom andra skolformer. Intervjuade lärare uppger att de har ett validerande förhållningssätt och att de försöker möta eleven där den befinner sig i sin utveckling, men bekräftar vägledningsfunktionens utsaga avseende svårigheten att ta tillvara utlandsfödda elevers förkunskaper. De uppger vidare att varje lärare hanterar eventuell validering på det sätt som man finner lämpligt, och att det inte finns några upparbetade system för hur man ska gå tillväga. Vid intervju med rektorn framkommer att man diskuterar validering inom de nätverk som man tillhör och att utifrån dessa möten försö-
5(9) ker arbeta fram samarbetsformer som ska gynna ett mer systematiskt arbete med validering där det kan mynna ut i verklig anpassning av utbildningen och undervisningen utifrån den enskilda elevens behov. Rektorn uppger dock att man "inte är där ännu", och det inte tydliggjorts vad validering egentligen är tänkt att omfatta och sedermera hur det ska genomföras. Rektorn uppger vidare att det finns skillnader mellan olika ämnen och lärare i vilken mån man arbetar utifrån ett validerande perspektiv, och att man behöver arbeta mer med validering inom hela organisationen. Mot bakgrund av ovanstående ska det säkerställas validering kan resultera i prövning, intyg, eller anpassning av utbildningen och undervisningen. Författning 2 kap. 8 och 4 kap. 24-25 förorclrung om vuxenutbildning Trygghet och studiero Bedömning Vellinge kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Av skollagen framgår att det för varje år ska upprättas en plan mot kränkande behandling med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser att påbörja eller verkställa under det kommande året och hur de ska följas upp. En sammanställning för hur de planerade insatserna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skoiinspektionen har inför tillsynen tagit del av Vellinge Lärcenters plan mot kränkande behandling. Planen är nyligen framtagen då det under tidigare år inte funnits en separat plan för vuxenutbuclningen utan man har istället använt sig av den plan som funnits upprättad för Sundsgymnasiet. Vellinge Lärcenters plan saknar uppgift om vilka konkreta åtgärder som ska genomföras under innevarande år. Den åtgärd som finns beskriven har generell karaktär och är formulerad i form av en målsättning om att likabehandlingsarbetet ska genomsyra den dagliga verksamheten. Av intervju med rektorn framgår att det inte upprättats någon plan under föregående år. Av innevarande plan saknas även en redogörelse för hur tidigare planerade insatser har genomförts utifrån en värdering av vad som blev utfallet av dessa åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående ska det upprättas en plan mot kränkande behandling som motsvarar skollagens krav.
6(9) Författning 6 kap. 8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Vellinge kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen. Se till att det på huvudmannanivå bedrivs ett kvalitetsarbete som omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen. Se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är inriktat på att de nationella målen uppfylls. Se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras. Se till att verksamheten bedriver ett kvalitetsarbete som omfattar alla skolformer och nivåer av utbncuringen. Se till att kvalitetsarbetet på enhetsnivå dokumenteras Se till att kvalitetsarbetet inriktas mot att de nationella målen uppfylls Motivering Enhgt skohörfattningarna ska huvndmannen planera, följa upp och utveckla utbildningen på huvudmannanivå. Det innebär att kvalitetsarbetet ska omfatta alla skolformer och nivåer i utbildningen. Huvudmannen ska också dokumentera kvalitetsarbetet och se till at det inriktas mot att de nationella målen uppfylls. Skolförfattningarna anger även att det ska bedrivas ett kvalitetsarbete på verksamhetsnivå som omfattar alla skolformer och nivåer i utbildningen och som är inriktat på att de nationella målen uppfylls. Kvalitetsarbetet ska också dokumenteras. Vid intervjuer med såväl förvalnimgsledning som ordförande i utbildningsnämnden framkommer att man inte följer upp vuxenutbudningen på ett systematiskt sätt. Det verktyg för kvalitetsarbete som används inom andra delar av nämndens ansvarsområde, till exempel grundskola och gymnasieskola, används inte inom vuxenutbildningen då man ansett att det inte var anpassat efter de förutsättningar som råder inom vuxenutbildning. Man har inte heller tagit fram någon alternativ modell. Vid tidpunkten för tillsynen utgår man inte på huvudmannanivå från de av styrdokumenten fastställda uppdragen som ligger inom vuxenutbudningens ansvarsområde. Man följer inte upp några resultat eller analyserar vilka förutsättningar som råder eller identifierar vilka förbättringsåtgärder som därav behöver vidtas. Intervjuer med förvaltningsledning och ordförande i utbildningsnämnden gör gällande att övriga delar
7(9) inom utbudmngsnämndens ansvarsområden till del prioriterats framför vuxenutbnclningen. Vid intervju med rektorn bekräftas huvudmannens utsaga avseende brist på uppföljning. Enligt rektorn har man inte formulerat något imiktningsbeslut för vuxenutbildningen och inte heller efterfrågat några resultat. De kvalitetsdialoger som genomförs med nämnden vid fastställda tidpunkter under läsåret har inte innefattat vuxenutbudning då fokus legat på grundskolans resultat. Rektor har nu på eget initiativ börjat arbeta fram en modell som ska användas inom det systematiska kvalitetsarbetet på sikt. Rektor uppger vidare att man hitintills inte granskat resultaten i någon skolform på någon aggregerad nivå, utan att diskussioner mest skett utifrån vad som genererats inom ramen för varje enskild lärares praktik. Rektor uppger att uppföljningsarbetet försvåras av att kurserna inte genomförs kontinuerligt. Av intervjun framgår också att man inte heller tittat på avbrottsfrekvensen eller dragit några slutsatser kring detta. Rektors utsaga bekräftas vid intervjuer med såväl lärare som vägledningsfunktion. De uppger att det ibland kan vara svårt att särskilja vuxenutbildningen och gymnasieskolan eftersom de organisatoriskt sett är nära sammankopplade, och de diskussioner som genomförs har ofta ett övergripande perspektiv. Lärarna uppger att de inom ramen för sin egen praktik ofta utvärderar sitt arbete och att de får vissa fastlagda uppgifter att se över vid utvärderingsdagar i slutet av vårterminen, men att kopplingen mellan dessa och verksamhetens behov ofta upplevs som oklara. De intervjuade lärarna uppger också att de sällan får någon respons på de analyser som de gör i sina arbetslag. Skoiinspektionen bedömer att det vid tidpunkten för tillsynen saknas ett systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar författningarnas krav. Det saknas en sammanställning av uppmätta resultat, liksom analys av förbättringsområden och beslut om förbättringsåtgärder. Det finns inte heller någon dokumentation av kvalitetsarbetet. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmannen och rektor se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar författningarnas krav. Detta kvalitetsarbete ska även dokumenteras. Författning 4 kap. 3-6 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Yvonne Brogaard Nelson, utredare Maria Nyman och utredare Annika Welinder.
8(9) På Skolinspektionens vägnar fem Michael Erenius Beslutsfattare Josefine Esbjörnsson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
8(9) På Skolinspektionens vägnar Michael Erenius Beslutsfattare Josefine Esbjörnsson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skoiinspektionen Bilaga 1 2014-06-16 9(9) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvndmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömrungspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.