FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2016
TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2015. Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. Nytt i år är tabeller vilka beskriver Finland som arktisk producent av mat samt jämförelse siffror från EU. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen www.ruokatieto.fi/tietohaarukka. Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet
INNEHÅLL Allmänt I arbete inom lantbruket 16 Regnmängd 1981 2015 3 Lantbruks- och trädgårdsföre- Medeltemperatur 1981 2015 3 tagens produktionsinriktningar 17 Väderlek under växtperioden 3 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt Dagslängd 3 produktionsinriktning 17 Antal hushåll 4 Övrig företagsverksamhet 18 Finlands folkmängd 4 Åkerarealens fördelning 19 Finlands folktäthet 4 Skörd 20 Hushållens medelstorlek 4 Lantbrukets produktionskostnader 21 Bruttonationalprodukten 5 Lantbrukets intäkter 22 Produktionens brutto- och förädlingsvärde enligt verksamhetsområde 6 Statistik om biodling 23 2014 Lanbrukets lönsamhetskvot Bioekonomin år 2014 7 enligt produktionsinriktning 23 2001 2014 Arbetskraft 8 Företagarinkomst 24 Yrkessjukdomar enligt bransch 2013 9 Producentpriser 24 Olycksfall i arbetet 9 Husdjur 25 Djur per gård i genomsnitt 25 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 9 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 10 Jordbruk Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 11 Aktörer inom ekologisk produktion 11 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 12 Ekologisk produktion 13 Ekologisk marknadsandel 13 Miljöersättning 13 Försäljning av bekämpningsmedel 14 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2015 14 Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 15 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 15 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 16 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande 16 1 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 26 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 26 Gårdar som erhåller stöd för djurens välbefinnand 26 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 27 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 28 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 28 Index som mäter broilrars välbefinnande 28 Hönsgårdar 2015 29 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar 2015 29 Bete och utomhusvistelse 29 Mjölkningsmaskiner 2015 30 Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning 2015 30
Livsmedel Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 31 Dagliga intaget av energi-givande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 32 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 33 Intaget av vitaminer och mineralämnen från maten jämfört med rekommendationerna 34 Finländarnas dagliga måltider 35 Hälsobeteende 36 Självförsörjningsgrad för livsmedel 37 Matförädlingens andel av landskapens ekonomi 38 Livsmedelsförädling enligt näringsgren 39 Personalmängd vid livsmedelsoch dryckesindustrins verksamhetsställen 40 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 41 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 42 Livsmedelsexport landsvis 44 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export 2015 45 Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 46 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 47 Minutpriser 48 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna 2016 49 Prisindex 2014 50 Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 51 Kött 52 Ägg 52 Mjölkprodukter och näringsfetter 53 Brödsäd 53 Fisk 54 Konsumtion av fisk 54 Grönsaker och frukt 55 Bär och svamp 56 Viltfångst 57 Livsmedel med förseelser 2015 58 Orsaker till förseelser 2015 59 Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 59 Antal livsmedelsövervakningar 2015 60 Antal återkallelser 61 Orsaker till tillbakadragningar 2015 61 Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande 2015 61 Matförgiftningsepidemier enligt orsak 2015 62 Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 63 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 63 Konsmptionsutgifter 46 Livsmedelsutgifter 47 Antal storkök enligt typ 64 Storkökens portionsantal enligt typ 64 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 64 Användningsgraden av ekologiskt i matservice 64 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2
ALLMÄNT REGNMÄNGD 1981 2015, MM vår sommar höst vinter Helsingfors 107 202 201 150 Jyväskylä 115 231 177 127 Uleåborg 86 191 133 94 Sodankylä 102 194 139 102 Frankfurt 145 180 159 149 Padova 195 183 221 149 Källa: Meteorologiska institutet MEDELTEMPERATUR 1981 2015, C vår sommar höst vinter Helsingfors 4,4 16,3 6,8-3,4 Jyväskylä 2,5 14,8 3,7-7,5 Uleåborg 1,6 14,7 3,4-8,5 Sodankylä -1,0 12,7 0,0-12,5 Frankfurt 10,7 19,2 10,6 2,5 Padova 13,6 23,5 14,4 4,2 Källa: Meteorologiska institutet VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden 3 Regnmängd under jämförelseperioden 2015 2014 1981 2010 2015 2014 1981 2010 Jockis 1 230 1 476 1 307 341 340 341 Kauhava 1 161 1 380 1 185 409 307 286 Uleåborg 1 102 1 274 1 170 415 296 257 Sodankylä 820 1 004 795 329 266 227 Frankfurt 2 647 2 681 2 411 351 565 496 Padova 3 558 3 893 3 368 784 1 128 643 Källa: Meteorologiska institutet DAGSLÄNGD, H vår sommar höst vinter Helsingfors 14,5 17,5 10,2 7,2 Kauhava 14,9 18,4 9,9 6,4 Uleåborg 15,3 19,1 9,7 5,8 Sodankylä 15,8 21,1 9,3 4,3 Frankfurt 13,7 15,5 10,8 8,9 Padova 13,4 15,0 11,0 9,4 Källa: Meteorologiska institutet
ANTAL HUSHÅLL År 2014 totalt 2 640 499 6- eller flera personers hushåll 1 % 5-peroners hushåll 3 % 4-personers hushåll 9 % 3-personers hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-personers hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd i december 2015 var 5 471 616 personer. Källa: Statistikcentralen Finlands folktäthet var 1.1.2016 cirka 18,06 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år 2014 2,04 personer. Källa: Statistikcentralen 4
BRUTTONATIONALPRODUKTEN Economi Näringsgren % 2005 2010 2014 f. 2015 f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,8 2,6 därav jordbruk 1,1 0,9 0,8 0,6 Fabriksindustri 24,3 19,5 16,9 17,0 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,2 1,4 Byggnadsverksamhet 6,4 6,4 6,2 6,2 Parti- och detaljhandel 9,8 9,4 9,6 9,3 Transport och magasinering 5,7 5,1 5,0 4,9 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,6 1,7 därav restaurangverksamhet 1,2 1,3 1,3 1,3 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,5 5,8 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 3,0 2,9 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 12,3 12,7 Social- och hälsovårdstjänster 8,2 9,3 10,0 10,0 ett urval av närinsgrenar som ingår i bruttonationalprodukten Förädlingsvärdets ökning från grundpris mrd 143,6 163,6 176,7 180,3 Bruttonationalprod. till marknadspris mrd 164,4 187,1 205,2 209,1 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 5
Economi PRODUKTIONENS BRUTTO- OCH FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT VERKSAMHETSOMRÅDE 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiskerihushållning Livsmedelsindustrin Dryckesframställning 2 168 368 867 353 2 146 696 1 126 719 328 889 10 867 762 Tillverkning av läder och läderprodukter 219 252 109 749 Tillverkning av kemikalier och kemikaliska produkter 1 663 239 6 325 004 Metallindustrin Logi Kost 3 710 524 1 691 060 507 299 5 158 260 1 810 808 16 426 934 Bru o Förädlingsvärde Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Metallindustrin innehåller förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter (exklusice maskiner och apparater) 6
BIOEKONOMIN ÅR 2014 Avkastning milj. Värdeökning milj. Sysselsatta personer Economi Export milj. Jordbruk 4 800 1 477 86 500 696 Livsmedelsindustri 11 205 2 577 37 900 1 442 Skogsbruk 4 741 3 375 24 300 14 878 Kemiindustri 2 516 646 2 850 1 587 Vattenrening och -distribution 693 395 2 700 0 Bioekonomins tjänster 3 280 1 459 34 425 23 Naturturism och -rekreation 3 036 1 283 32 625 0 Jakt 62 62 0 1 Fiske 182 114 1 800 22 Hela bioekonomin 63 747 21 469 309 179 17 039 Hela nationalekonomin 386 768 176 781 2 496 800 77 600 Bioekonomins andel % 16,5 12,1 12,4 22 Källa: Statistikcentralen, Lukes statistiktjänster 7
ARBETSKRAFT Economi 2000 2005 2014 2015 2015 Arbetandena englit näringsgren % % % % 1 000 personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral 6 5 4 4 109 därav jordbruk 5 4 3 3 75 därav skogsbruk 1 1 1 1 25 Tillverkning 20 18 15 14 352 därav livsmedelsindustri 2 2 2 2 38 därav övrig industri 18 17 13 13 314 Byggverksamhet 6 7 7 7 168 Handel 2) 12 12 12 12 284 Transport och magasinering 7 6 6 6 137 Hotell- och restaurangverksamhet 3 3 4 4 87 Andra service 45 48 52 53 1 290 Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0 9 Sysselsatt arbetskraft 100 100 100 100 1 000 personer 2 335 2 401 2 447 2 437 2 436 Arbetskraft totalt (1 000 pers) 2 589 2 621 2 679 2 689 2 689 av dem arbetslösa % 9,8 8,4 8,7 9,4 9,4 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL 2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 8
Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2013 Yrkessjukdomar St Per 100 000 sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning 265 505 Framställning av livsmedel 185 582 Dryckestillverkning 6 190 Restaurangverksamhet 137 193 Lähde: Arbetshälsoinstitutet Arbete och välmående i arbetet OLYCKSFALL I ARBETET Olycksfall i arbetet ¹) per 100 000 2005 2010 2013 2014 sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare 5 962 4 882 4 994.. Sysselsatta inom livsmedelsindustrin 2) 7 696 6 919 3 258 3 268 4) Alla yrken 3) 2 581 2 103 1 887 1 767 4) Källa: Statistikcentralen, Olycksfallss försäkrings centralen Statistiken har räknats arbetsgivarföretagsbranschvis. 1 ) olycksfall i arbetet som har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar. 2 ) yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering. 3 ) yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare. 4 ) förhandsinformation, brisfälliga uppgifter gällande olycksfall i arbetet som lett till lång sjukfrånvaro och pension, uppgifterna kan ej jämföras med tidigare års uppgifter. Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL 1995 2005 2015 med. ålder ant. med. ålder ant. med. ålder ant. Lantbruksföretagare 45,1 142 000 47,6 90 000 48,6 64 000 Nya företagare 29,9 70 29,8 760 28,3 390 Företagare som pensionerar sig 2) 60,2 6 600 60,8 3 900 62,6 2 100 Företagare som erhållit avträdelsestöd 57,8 560 58,6 1 420 58,1 600 Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet. 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension. 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet. 9
Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % 1995 2005 2014 2015 Sjukdom i andningsorgan 7 3 2 3 Mentala sjukdomar 14 20 18 16 Sjuksom i stöd- och rörelseorgan 46 47 43 46 Skador, förgiftningar osv. 6 9 10 8 Sjukdomar i blodomloppet 15 8 8 8 Tumörer.... 6 6 Nervsjukdomar.... 7 7 Källa: Lpa % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året 10
JORDBRUK EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL Miljö ha 1995 2005 2014 2014 Ekogodkänd areal 23 139 135 223 188 720 191 460 Arealen i omläggningsskede 21 557 12 364 23 933 33 155 Odlingsareal för eko 44 696 147 588 212 653 224 615 totalt Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,4 9,9 Ekolägenhetsstorlek, 20 34 51 53 ha/lägenhet Ekolägenheter, st. 2 793 4 296 4 180 4 328 Ekoarealens andel av totala odlingsarealen % EU 28.. 3,6 6.. Odlingsareal för eko totalt EU 28.. 6 475 828 10 315 126.. Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat 2005 års statistik gäller för EU 27 AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Närhet 2008 2011 2014 2015 Ekologisk primärproduktion 3 758 3 975 4 119 4 191 varav ekologisk husdrjursproduktion 511 643 825 899 Aktörer inom ekologiska 401 487 651 674 2) livsmedel Aktörer inom ekologiskt 16 33 45 45 foder Ekologiska utsädespackerier.. 31 25 25 Sammanlagt 4 175 4 526 4 840 5 044 Ekologisk primärproduktion EU 28.... 257 124.. Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Eurostat förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 2) talet innehåller underleverantörsaktörer 11
Economi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha 1995 2005 2014 2015 Vall 11 431 60 195 91 482 114 257 Spannmål totalt 8 158 46 362 57 093 50 445 vete 724 6 629 6 861 5 682 råg 1 616 4 594 4 904 5 143 korn 2 118 6 760 7 166 5 199 havre 2 447 23 134 24 047 24 242 blandning: stråsäd 302 2 798 2 859 3 163 blandning: balj- o. stråsäd 927 1 842 11 256 6 747 Ärter 120 1 289 1 205 2 697 Bovete 23 185 328 432 Kummin 9 355 180 148 Lin 22 277 98 153 Ryps 64 2 419 2 271 2 589 Potatis 423 440 466 544 Frilandsgrönsaker 197 211 268 259 Växthusgrönsaker 2 9 9 9 Bladörter 17 16 69 12 Bär och frukter 256 800 701 650 Övriga växter 395 3 672 11 772 15 319 Träda 2 022 19 178 22 754 3 937 Totalt 23 139 135 223 245 788 235 836 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan 19. 12
EKOLOGISK PRODUKTION 2007 % av milj. total- kg pro- duktio- nen 2014 milj. kg % av totalproduktionen Economi 2015 % av milj. total- kg pro- duktio- nen Nöt.... 2,1 2,6 2,95 3,4 Svin.... 0,7 0,4 0,72 0,4 Får.... 0,2 22,4 0,27 23 Fjäderfä.... 0,08 0,1 0,21 0,2 Ägg 1,1 2 2,8 4,5 3,1 4,7 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 23,9 2,1 21,2 2,3 Potatis 0,3 0 4,9 0,8 4,8 0,9 Ärter 1,2 18,8 2,7 18,9 5 19,7 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 47,2 2,1 54,2 2,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Ekologiska marknadsandelen år 2015 var 1,8 %. Källa: Pro Luomu Economi MILJÖERSÄTTNING Miljö Gårdar som har ingått 2012 2015 miljöstödsförbindelse st 56 143 45 624 % av gårdarna 91 86 % åkerarealen 90 90 Källa: Landsbygdsverket 13
FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Miljö 1995 2005 2013 2014 Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 114 255 217 204 bekämpningsmedel mot skadedjur 57 47 26 24 bekämpningsmedel mot ogräs 791 1 077 1 133 1 306 tillväxtregulatorer 73 52 100 886 Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 236 718 817 809 bekämpningsmedel mot skadedjur 160 147 184 118 bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 2 909 3 334 tillväxtregulatorer 131 107 184 167 Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2015 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 304 0,0 EU 842 1,0 Utanför EU 942 3,0 Sammanlagt 2 088 4,0 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung. 14
Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET 2000 2005 2014 2015 LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare 105 993 90 007 67 859 64 277 Utnyttjar årssemester ²) 45 254 34 719 20 811 19 800 Utnyttjar vikariehjälp 14 934 14 624 8 398 7 833 Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris 10 995 13 521 10 939 10 291 Avgiftsbelagd vikariehjälp 643 314 663 590 Källa: LPA ¹) Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla. ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Närhet Areal 1995 2005 2014 2015 % % åkerareal åker-hektar st st st st gårdar 0 5 9 988 5 228 3 011 2 076 4 0 5 10 17 049 8 765 5 927 6 405 13 2 10 15 16 918 8 481 5 622 5 275 10 3 15 25 25 634 13 989 9 205 8 800 17 8 25 50 23 870 19 660 13 798 13 055 26 21 50 75 4 508 7 549 6 868 6 732 13 18 75 100 1 209 3 116 3 643 3 645 7 14 100 150 622 1 990 2 979 3 119 6 17 150 166 739 1 722 1 892 4 18 Totalt 99 964 69 517 52 775 50 999 100 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 15
Närhet FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar 2000 2014 2014 Förändring 15/14 % st 78 434 52 775 50 999-4 Källa: Naturresursinstitutet definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDE Närhet Ägargrupp 1995 st. 2005 st. 2014 st. 2015 st. % av gårdar Privat person 86 933 61 477 45 721 44 088 86,4 Sterbhus och bolag 12 468 7 297 5 811 5 646 11,1 Stat, kommun o.a. samfund 563 743 1 243 1 265 2,5 Totalt 99 964 69 517 52 775 50 999 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar. definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. I ARBETE INOM LANTBRUKET Närhet I arbete, 1 000 pers. 1995 2005 2014 2015 Företagare 116 73 60 58 av vilka kvinnor 37 22 17 16 Löntagare 25 20 16 17 av vilka kvinnor 12 9 8 7 Totalt 141 93 76 75 Källa: Statistikcentralen / Arbetskraftsundersökning 16
LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Antal gårdar 1995 2010 2014 2015 % Mjölkgårdar 32 480 10 205 8 084 7 730 15 Annan nötboskapshållning 9 394 1 270 2) 763 2) 655 2) 1 Nötköttsproduktion.. 3 080 3 040 3 036 6 Svingårdar 6 249 1 355 932 789 2 Gårdar med fjäderfä 2 239 375 423 412 1 Övrig betesdjur 3).. 3 544 3 143 2 680 5 Gårdar med växtodling 42 287.. 34 144.... därav spannmålsodling.. 20 927 19 216 17 757 35 Annan växtodling.. 13 092 12 553 13 496 26 Andra 7 315.. 5 389.... Växthusproduktion.. 1 371 886 884 2 Trädgårdsproduktion på friland.. 1 696 1 489 1 466 3 Blandad produktion.. 2 568 2 246 2 094 4 Aktiva gårdar totalt 99 964 58 213 52 775 50 999 100 Källa: Naturresursinstitutet talen för år 1995 är inte direkt jämförbara med talen från andra år. 2) kombinerad dikoproduktion och uppfödning av köttnötboskap. 3) innehåller får-, get- och hästhushållning LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2000 e 2013 e 2014 e 2000 e 2013 e 2014 e Mjölkproduktion 31 746 63 617 69 312 24 812 50 955 55 864 Övrig nötbotskapshållning 30 129 56 817 60 006 15 878 30 649 32 826 Fjäderfähushållning 45 752 85 064 91 858 28 624 54 536 58 625 Svinhushållning 41 644 72 500 85 064 28 421 47 985 47 011 Får, getter, hästar 29 434 53 810 52 518 3 704 8 789 9 441 Spannmålsodling 38 623 62 128 64 514 10 999 16 321 16 461 Övrig växtproduktion 35 760 57 730 59 057 11 695 16 459 16 362 Övrig produktion 28 901 59 651 63 381 6 524 12 350 16 521 Genomsnitt 35 235 61 243 63 784 16 324 24 326 25 110 Källa: Statistikcentralen 17
ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET Antal gårdar 2000 2005 2010 2013 Industri 4 786 3 753 2 747 2 245 vidareförädling av livsmedel 1 065 684 479 381 vidareförädling av övriga lantbruksprodukter 134 152 94 78 vidareförädling av trävaror 1 349 889 583 405 tillverkning av handarbeten till försäljning 274 277 155 79 produktion av energi 959 1 037 907 855 annan industriell produktion 1 005 714 529 448 Byggandet 2) 881 438 344 Handel 1 056 1 298 850 986 Service 15 252 16 547 13 793 12 419 turism, inkvarterings- och rekreationstjänster 2 272 1 865 1 440 1 180 entreprenadverksamhet 8 880 10 013 8 896 8 583 annan service 4 100 4 669 3 457 2 656 Övrig primärproduktion 744 1 815 981 808 odling av fisk och kräftor på gården 112 65 48 51 pälsdjursuppfödning 632 510 315 280 renhushållning 2) 573 365 310 fiskerinäring 2) 144 104 62 annan primärproduktion 2) 523 149 103 Huvudsaklig verksamhet okänd 721.. Sammanlagt 21 838 24 294 19 530 16 802 Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion. 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år. OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 18
ÅKERAREALENS FÖRDELNING 1995 2005 2014 2015 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha Vall 755 620 652 653 Spannmål totalt 978 1 188 1 193 1 138 vete 101 215 272 249 råg 21 14 24 32 korn 516 595 532 513 havre 329 346 326 307 blandsäd 11 16 37 36 övriga spannmål 1 1 2 3 Oljeväxter 85 77 44 57 Sockerbeta 35 31 14 13 Potatis 36 29 22 22 Övriga växter 29 49 58 4 Produktiv areal, totalt 1 918 1 993 1 983 1 970 Träda 223 241 247 271 Odlad areal, totalt 2 141 2 235 2 230 2 241 Källa: Naturresursinstitutet innehåller enbart företag som överstigit det ekonomiska tröskelvärdet 1995 ha 2005 ha 2014 ha 2015 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 43,0 44,0 Källa: Naturresursinstitutet 19
SKÖRD 1995 2005 2014 2015 Vete areal 1000 ha 101 215 267 242 totalskörd milj. kg 380 801 1088 992 skörd kg/ha 3 770 3 730 4 070 4 100 Råg areal 1000 ha 21 14 24 31,4 totalskörd milj. kg 58 32 75 108 skörd kg/ha 2 770 2 290 3 160 3 420 Korn areal 1000 ha 516 594 497 451 totalskörd milj. kg 1 764 2 103 1 855 1 569 skörd kg/ha 3 420 3 540 3 730 3 470 Havre areal 1000 ha 329 345 305 281 totalskörd milj. kg 1 097 1 073 1 039 980 skörd kg/ha 3 330 3 110 3 410 3 480 Sockerbeta areal 1000 ha 35 31 14 12 totalskörd milj. kg 1 110 1 181 626 407 skörd kg/ha 31 900 37 870 45 820 32 740 Oljeväxter areal 1000 ha 85 77 43 55 totalskörd milj. kg 128 106 62 85,3 skörd kg/ha 1 500 1 380 3 140 1 540 Ärter areal 1000 ha 5 4 6 12 totalskörd milj. kg 11 8 14 25 skörd kg/ha 2 420 93 2 540 2 130 Potatis areal 1000 ha 36 29 22 22 skörd milj. kg 798 743 600 532 skörd kg/ha 22 110 25 700 27 300 24 310 Grönsaker totalskörd milj. kg 234 248 269 249 tomat 31 38 40 39 växthusgurka 24 32 38 40 huvudkål 24 19 24 21 morot 61 67 74 64 lök 17 21 26 27 Grönsaker i kruka (milj. st.) 30 64 108 112 Källa: Naturresursinstitutet 20
LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER 2000 2005 2013 2014 Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad 1 525 1 628 2 235 2 037 Gödsel, kalk 193 185 285 289 Övriga växtodlings kostnader 264 324 388 350 Bränsle 189 207 341 294 Elektricitet 114 102 207 150 Foderkostnader 482 454 620 518 Husdjurkostnader 282 357 395 436 Kostnad för gårdsanvändning 318 314 536 498 Maskinkostnader 757 885 1 104 1 082 Avskrivningar på maskiner 445 545 595 582 Övriga maskinkostnader 311 340 508 500 Byggnadskostnader 301 329 379 383 Avskrivningar på byggnader 237 273 306 310 Övriga byggnadskostnader 64 57 73 74 Övriga kostnader 641 785 921 926 Försäkringar 227 262 318 312 Fasta hyror 82 104 150 170 Övriga avskrivningar 44 45 50 50 Övriga kostnader 288 373 403 394 Arbetskostnader 1 493 1 771 1 482 1 403 Lönekostnader 190 180 236 234 Företagarfamiljens löneanspråk 1 303 1 591 1 246 1 169 Räntekostnader 598 622 734 729 Ränteutgifter 133 114 111 107 Räntekrav på eget kapital 465 508 624 621 Kostnader totalt 5 631 6 335 7 391 7 059 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 21
LANTBRUKETS INTÄKTER 2000 2005 2013 2014 Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster 881 720 1 161 1 065 Råg och vete 84 74 160 151 Korn 171 155 283 261 Havre och andra spannmål 139 80 163 138 Oljeväxter 15 19 48 28 Vallfoder 269 218 397 401 Potatis och sockerbeta 183 158 82 59 Baljväxter och andra växter 21 16 26 27 Husdjurinkomster 1 612 1 653 2 154 2 050 Nötboskapintäkter 1 089 1 094 1 510 1 469 Svinintäkter 311 360 373 286 Fjäderfäintäkter 204 194 219 247 Får- och getinkomster 9 6 53 49 Växthus- och frilandsinkomster 549 517 614 550 Finansiella intäkter 16 14 12 10 Övriga intäkter 147 168 209 182 Stöd totalt 1 776 1 966 1 998 1 966 CAP-stöd 385 514 596 575 LFA-stöd och miljöstöd 721 747 814 806 Nationella stöd och investeringsstöd 667 702 584 581 Bruttointäkter 4 981 5 038 6 152 5 824 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen. 22
STATISTIK OM BIODLING 2014 2015 Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain 2 256 2 441 Liitto SML ry Professionella biodlare, st 65 70 Antal ekologiska biodlare 61 61 Antalet producerande bikupor (övervintrade) 60 000 61 000 Antalet ekologiska bikupor 4 915 4 456 Skörden från en bikupa, kg 55 30 Honugsproduktion, ton 2 600 1 500 Import av honung, ton 1 605 1 560 Totalkonsumtion av honung, ton 3 200 3 556 Konsumtion av honung, g/pers 591 646 Bisamhällets förluster under vintern 2), % 7 13 Biodlingens totalintäkter 3), 27 200 28 000 Ekologisk andel av produktion och konsumtion %.. 9 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet, Livsmedelsäkerhetsverket Evira, Tullstyrelsen odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) uppskattning för åren 2013, 2014, 2015 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING 2001 2014 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2-0,0-0,2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Spannmålsodling Trädgårdsproduk on (Info. för 2012-2014 ej llgänglig) Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl 2008 23 2009 2010 2011 2012 2013 2014
FÖRETAGARINKOMST 2000 2005 2013 2014 Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst 1 114 808 625 550 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER 1995 2005 2014 2015 förändring 14/15 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 40,6 34,1-16,2 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 1,1 0,6-45,7 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 3,0 2,9-4,6 griskött 1,3 1,3 1,6 1,5-8,1 broiler 1,1 1,1 1,5 1,4-6,9 lammkött 1,9 2,6 4,0 3,8-5,5 hästkött 1,3 0,3...... Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,0 1,0 2,5 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 166,9 167,4 0,3 råg 2) e/tn 149,5 118,4 196,6 174,9-11 korn 2) e/tn 122,3 99,5 132,8 136,8 3 havre 2) e/tn 118,4 87,1 126,3 132,9 5,2 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 159,2 158,7-0,3 matpotatis 3) e/100 kg.... 14,6 17,7 21,4 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 361,7 356,5-1,4 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd. 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 24
HUSDJUR Djur och djurvälfärd Antal husdjur, 1 000 st. 1995 2005 2014 2015 Hästar 50 64 75 74 Nötkreatur 1 148 959 914 918 mjölkkor 399 319 285 285 dikor 29 35 58 59 Får 159 87 138 155 tackor 69 52 69 81 lamm och baggar 90 35 69 81 Svin 2) 1 400 1 401 1 245 1 235 modersuggor 161 177 121 102 gödsvin 451 460 464 570 smågrisar 476 451 362 539 Fjäderfän 10 358 10 538 12 577 12 020 hönor 4 179 3 128 3 645 3 521 broiler 4 276 5 472 7 341 6 992 kalkoner 80 495 292 247 Getter 6 7 4 5 Renar 208 207 187 191 Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf fårstatistiken för år 2015 är inte jämförbar med tidigare år. 2) kategoriseringen av grisar ändrades fr.o.m. 2015. Kategorin Svin är jämförbar med tidigare år. DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djur och djurvälfärd Djurantal st/gård 2012 2014 2015 Svin 1 175 1 336 1 565 Nötkreatur 70 77 80 Fjädefän 32 412 29 733 29 174 Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 25
Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st 2011 2014 2015 2011 2014 2015 Svin 52 55 35 13 16 7 Nötkreatur 362 200 181 97 46 42 Höns 26 5 6 5 0 0 Broiler.. 3 9.. 0 2 Getter 12 4 8 0 0 0 Ankor och gäss 8 1 7 0 0 1 Får 32 12 35 8 0 6 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT 2005 2011 2014 2015 Inspektioner (st) 451 387 418 382 Missförhållander (%) 24 16 12 10 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) 26 Djur och djurvälfärd Tiloja, kpl 2013 % av gårdarna 2014 % av gårdarna 2015 % av gårdarna Nötkreatursgårdar 5 006 39 4 875 40 4 842 42 Svingårdar 757 48 715 49 767 55 Får/Getgårdar........ 340 82 Fjäderfägårdar........ 326 47 Källa: Mavi ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats 2 ) får-, get- och fjäderfägårdar började få stöd för djurens välbefinnande år 2015
FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Djur och djurvälfärd Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På specialnivå På nationell 3) På basnivå Passiverade 4) Hälsövårdsbesök nivå 2) 3) 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Svingårdar (djurhållningsplatser) 1 528 1 266 91 84 60 51 1 366 1 219 61 43 101 42 6 285 6 131 Nötgårdar 7 580 7 303 57 58................ 5 745 5 589 Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) djurhållningsplatsen tom Antalet djurhållningsplatser på olika hälsoklassificeringsnivåer årligen den 31.12. 27
Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin 28 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_2015 93,0 7,0 0,6 1,5 3,9 1,4 0,2 2_2015 92,7 7,3 0,8 1,4 3,4 0,9 1,3 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser Djur och djurvälfärd ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland 2010 2) 2012 3) 2013 3) 2010 2012 2013 mg/pcu 131 144 148 25 24 25 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19 3) antalet länder som deltagit: 26 Djur och djurvälfärd INDEX SOM MÄTER BROILRARS VÄLBEFINNANDE Andelen flockar med mindre än 40 poäng, % Andelen flockar med 40 80 poäng, % Andelen flockar med över 80 poäng, % 2014 98,1 1,8 0,2 2015 98,1 1,6 0,3 Totalt 98,1 1,7 0,2 Källa: ETT Vid slakteriet bedöms den ena forsulan hos minst 100 fåglar i alla broilerflockar. Hudinflammationens svårighetsgrad kan indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där 0 motsvarar en frisk trampdyna. Mindre än 40 poäng/flock anses vara en bra situation.
HÖNSGÅRDAR Produktionsform % av äggproduktionen 2010 2014 2015 Inredd bur 89 62 63 Golv 9 33 32 Ekologisk 2 4 5 Källa: Finlands fjäderfäförbund, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy Djur och djurvälfärd LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2015 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård 3 772 67 101 467 45 26,9 Lösdrift 1 842 32 123 230 54 66,9 Övriga 54 1 2 619 1 48,5 Totalt 5 668 100 227 316 100 39,4 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. Djur och djurvälfärd BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 29 Djur och djurvälfärd Boskap 2010 2015 st % st % Sommar på bete, vinter 455 7,9 446 8,1 utomhus Sommar på bete, vinter 3 895 67,8 3 711 67,0 inomhus Sommar i rastgård, vinter 103 1,8 102 1,8 utomhus Sommar i rastgård, vinter 347 6 337 6,1 inomhus Sommar och vinter inomhus 946 16,5 943 17,0 Sammanlagt 5 746 100 5 539 100 Källa: ProAgria
MJÖLKNINGSMASKINER 2015 Djur och djurvälfärd Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning 3 567 64,7 Mjölkningsstation 1 050 19,3 Automatisk mjölkning 812 14,7 Kannmjölkningsmaskin 70 1,3 Sammanlagt 5 499 100,0 Källa: ProAgria Djur och djurvälfärd KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2015 Ras Kor, st Medel- Mjölkens sammansättning, % produk- tion, kg/ko Protein Fett EKM ¹) Celltal 2) Ayrshire 110 972 9 055 3,55 4,41 9 645 165 Holstein 87 515 10 017 3,44 4,12 10 233 186 Finsk boskap 2 276 6 272 3,48 4,44 6 671 179 Östfinsk boskap 314 3 838 3,47 4,25 4 012 178 Västfinsk boskap 1 521 6 974 3,49 4,48 7 446 175 Nordfinsk 441 5 589 3,43 4,39 5 894 193 boskap Jersey 559 8 076 3,77 5,07 9 411 183 Övriga 199 8 523 3,54 4,27 8 920 160 Sammanlagt 201 521 9 438 3,50 4,28 9 866 175 Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 30
LIVSMEDEL LIVSMEDELSKONSUMPTION PER PERSON I FINLAND OCH EU 31 Näring Konsumtion kg/ person 1995 2005 2011 2014 EU-27 2015 f. Spannmål 69,8 78,8 78,8 80,0 124,9 78,8 Potatis 59,6 62,0.. 52,3 71,9.. Totalkonsumtion av kött 2) 60,3 73,0 77,6 76,6 82,5 79,4 nötkött 18,8 18,6 18,6 18,7 15,7 19,2 svinkött 32,0 33,5 36,4 34,6 40,4 35,1 fjäderfä 2) 9,0 16,1 18,2 20,1 21,7 21,6 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,2 4,8 0,5 3) Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 198,1 189,7 183,8 178,4 240,1 4) 173,7 mjölk 145,6 134,6 127,6 130,9.. 127,0 surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 35,3.. 34,4 grädde 6,3 5,8 6,3 6,5 4,0 6,7 Smör 5,2 2,7 4,1 3,9 3,7 3,4 Vegetabiliska oljor...... 5,2.. 3,4 Ost 15,3 18,6 22,5 24,9.. 26,6 Glass (liter) 14,1 14,0 12,3...... Ägg 11,7 9,3 10,0 10,8 12,0 11,5 Socker 35,4 32,0 30,1 29,5 33,3 29,3 Frukt 75,9 5 ) 75,9 58,2 6) 61,2 6) 100,1 5) 65,3 6) Grönsaker 61,7 68,4.. 65,3 115,8 62,3 Fisk (rensad) 14,0 14,1 15,2...... Kaffe (rostat) 8,3 9,6 12,7 9,5 4,8 12,2 Läskedrycker (liter) 45,8 52,0 56,0 44,4.. 43,3 Öl (liter) 7 ) 82,7 90,6 89,0 84,1 70,1 76,8 Vin (liter) 8,2 10,8.. 11,8 24,4 11,5 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,6.. 4,5 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO Statistic Division Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år 2011 2) beräkningsgrunderna ändrade 2007 2012 3) innehåller inte hjortdjur, hare och annat vilt 4) mejeriprodukter, utan smör 5) bär medräknat 6) fruktsaft borträknat 7) från och med 2009 sifforna innehåller också turistinförse
Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E % Män Kvinnor Män Kvinnor Recommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17,2 10 20 E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35,9 25 40 E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13,8 10 20 E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6,9 5 10 E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43,9 45 60 E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 32
MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Näring Energi Män 30 18 15 Kvinnor 31 17 13 Mä at fe Män 27 23 21 Kvinnor 31 19 17 Sackaros Män 23 21 20 Kvinnor 26 20 17 Kos ibrer Män 61 12 10 Kvinnor 52 19 13 Salt Män 32 32 10 Kvinnor 33 24 13 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Spannmål Kö rä er Mjölkprodukter Frukter, bär, frukt- och bärrä er Grönsaker, grönsaksrä er Pålägg, oljor, såser Drycker Socker, sötsaker Annat Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 33
Näring INTAGET AV VITAMINER OCH MINERALÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor 0 100 200 300 400 % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod 0 100 200 300 400 % Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 34
FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Näring Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål 90 91 63 8) 67 8) 57 60 91 95 94 98 Lunch 96 94 85 8) 73 8) 84 86 79 84 Middag 86 91 77 8) 67 8) 83 81 72 72 Mellanmål 70 68 29 8) 35 8) 88 95 92 95 Kvällsmål 92 87 69 8) 64 8) 80 85 81 85 Dryckesmåltid 2) 86 84 74 77 Skollunch 68 67 71 72 Familjemåltid 3) 52 44 44 38 Källa: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2015 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 35
HÄLSOBETEENDE 2015 (%) Alla 20 54 -åringar 55 74 -åringar Näring över 75 -åringar Möjlighet att äta på arbetsplats- eller skolmatsal 57,5 58,4 47,1.. Äter lite grönsaker 27 25,1 26,7 38,4 Äter ej fisk varje vecka 17,8 23,3 10,8 9,1 Smör eller smör-växtoljeblandning dagligen 36,7 33 38,9 50,1 Dagligen bullar, wienerbröd, kex och andra bakverk 7,5 3,9 10,8 17 Använder för stora mängder alkohol 28 34,1 24,6 4,8 Röker dagliger 14,2 16,2 14,4 3,2 Feta BMI 30 18,8 17 22,3 17,6 Motionerar inte 20,8 17,8 22 32,9 Sömn Under 6 timmar 4 6 28,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen ATH 2013 2015 Finriski 2012 -undersökningen 36
SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Närhet Produktionsmängd i % av 1994 2005 2014 2015 konsumtionen Brödsäd 75 102 155 115 Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter 112 106 97 97 Nötkött 111 89 81 82 Svinkött 113 116 99 100 Ägg 130 119 113 114 Socker 68 83 51 33 Tomat.. 62 58 57 Gurka.. 74 80 78 Morot.. 94 92 90 Lök 2).. 80 92 66 Blomkål.. 62 82.. Jordgubbe.. 67 68 71 Hallon.. 24 23 27 Äpple 3).. 21 9 11 Äpple (innehåll. hemträdgårdsprod.).. 31 20 14 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen rova medräknat 2) vitlök och purjo borträknat 3) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 37
MATFÖRÄDLINGENS ANDEL AV LANDSKAPENS EKONOMI Närhet Hela Finland 7,1 % 13,2 miljarder euro 95 860 årsverken Lappland 2,5 % 132,3 milj.e 1 183 årsverken Mellersta Österbot. 10,6 % 234,1 milj.e 2 389 årsverken Österbotten 5,7 % 341,5 milj.e 3 509 årsverken Södra Österbotten 25,4 % 1 326,2 milj.e 10 300 årsverken Satakunda 7,6 % 544,9 milj.e 5 013 årsverken Egentliga Finland 9,7 % 1 451,3 milj.e 10 832 årsverken Åland 6,5 % 69,7 milj.e 601 årsverken Norra Österbotten 7,7 % 891,8 milj.e 7 105 årsverken Birkaland 4,8 % 785,4 milj.e Mellersta Finland 5,4 % 438,3 milj.e 4 010 årsverken 38 Kajanaland 1,8 % 36,3 milj.e 383 årsverken Södra Savolax 4,2 % 165,4 milj.e 1 714 årsverken Norra Karelen 5,3 % 219,2 milj.e 2 597 årsverken 6 910 årsverken Södra Karelen 4,2 % 174,7 milj.e 1 626 årsverken Kymmenedalen 4,6 % Nyland 5,8 % 4 002,2 milj.e 19 004 årsverken Egentliga Tavastland 12,2 % 666,7 milj.e 5 210 årsverken Källa: Helsingfors universitet, Ruralia-institutet av bruttonationalprodukten Norra Savolax 9,5 % 664,5 milj.e 6 771 årsverken 247,9 milj.e 1 825 årsverken Päijänne-Tavastland 13,2 % 824,5 milj.e 4 877 årsverken
LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN 2000 2013 2014 Näringsgren < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers Slakt och köttförädling 330 50 374 40 385 42 Fiskförädling 243 13 298 16 300 15 Grönsaks-, bär- och fruktförädling 373 22 439 22 433 27 Vidareförädling av mjölk 108 42 81 31 89 32 Tillverkning av kvarnprodukter 145 8 124 16 128 14 Bageriverksamhet 991 110 879 86 874 78 Dryckestillverkning 85 14 116 16 128 19 Förädling av övriga livsmedel 330 48 351 42 343 43 Totalt 2 605 307 2 662 269 2 680 270 Källa: Temagruppen MatFinland 39
PERSONALMÄNGD VID LIVSMEDELS- OCH DRYCKESINDUSTRINS VERKSAMHETSSTÄLLEN verksamhetsställen 1 500 1412 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 270 300 200 100 0 0-4 5-9 333 10-49 76 42 26 20 4 50-99 100-199 200-299 300-499 500-999 Källa: Statistikcentralen Personalmängden är mindre än fem personer vid livsmedels- och drycksindustrins flesta verksamhetsställen. 40
LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Verksamhetsställen, antal Personal totalt, Omsättning 1 000 Omsättning / antal 1 000 personer Näringsgren 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Slakt och köttförädling 245 243 7 473 8 045 2 553 036 2 434 172 342 303 Förädling av fisk, skaldjur och blötdjur 160 150 948 995 277 657 345 273 293 347 Förädling och konservering av frukter och 157 164 1 522 1 903 392 376 465 992 258 245 grönsaker Förädling och konservering av potatis 51 49 419 395 136 741 115 122 326 291 Tillverkning av växt- och djuroljor och -fetter 21 21 179 174 120 006 72 449 671 417 Tillverkning av mjölkprodukter 91 82 4 742 4 902 2 580 575 2 476 479 544 505 Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse 77 72 611 571 347 037 351 160 568 615 Tillverkning av bageriprodukter, makaroner 782 817 7 820 7 472 1 052 096 1 032 768 135 138 och dyl. Tillverkning av övriga livsmedel, varav 258 269 5 747 5 627 1 798 251 1 817 825 313 323 Socker 3 3.. 290.. 280 611.. 969 Kakao, choklad, sötsaker 44 45 1 639 1 483 419 751 388 501 256 262 Te och kaffe 11 13.. 429.. 331 663.. 773 Färdigmat 76 76 2 099 2 009 385 286 387 076 184 193 Näringspreparat och dietprodukter 9 9 281 319 102 638 117 316 366 367 Drycker 141 143 3 116 2 761 1 260 829 1 157 348 405 419 Alkoholdrycker 18 19 704 677 277 697 267 042 394 394 Livsmedelsindustrin totalt 1 874 1 904 29 949 30 684 9 783 240 9 657 459 327 315 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008 inbegriper löntagare och företagare. Anställd personal har omräknats till helårsanställda så att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar 0,5 personer och två halvårsanställda motsvarar en helårsanställd. 41
UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. Industriella produkter 1995 2005 2014 Drycker.... 441,8 Alkoholdrycker 99,5 267,8 342,5 Öl 7,4 20,6 37,0 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 48,3 Safter 9,1 13,0 75,2 Djur- och växtfetter samt oljor 31,1 41,2 99,6 Smör.... 9,2 Rypsolja.... 4,3 Margarin 6,9 23,6 33,7 Frukt- och grönsakskonserver 28,3 47,1 136,1 Grönsakskonserver 18,2 38,7 64,0 Socker och honung 1,3 2,2 43,1 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 4,0 Honung.... 6,8 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 59,3 Fisk 50,1 82,2 360,7 Färsk fisk 14,4 65,6 196,8 Frysta fiskprodukter.... 35,6 Soppor och buljong 8,5 12,8 38,9 Barnmat 2,0 9,3 21,9 Kött 57,3 102,8 331,0 Svin.... 61,0 Nöt.... 67,0 Fjäderfä.... 26,2 Mjölkprodukter 63,6 178,8 406,6 Mjölkpulver.... 3,0 Ost.... 280,0 Malt 1,7 0,4 1,0 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 91,1 Frysta potatisprodukter.... 25,3 Mjöl och kvarnprodukter 1,4 3,0 124,7 Rågmjöl.... 0,6 Foder 83,7 147,0 321,8 Sötsaker 90,9 134,7 215,5 Choklad.... 93,8 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 101,6 Alla industriella produkter totalt 2) 860,1 1 781,6 3 135,6 Lantbruksprodukter Frukter 146,7 220,3 302,5 Kakaobönor 0,2 0,0 0,1 Råkaffe 124,3 115,7 160,9 Ägg 0,1 1,3 2,4 Bär 2,6 5,7 14,6 Blåbär.... 1,5 Kryddor 4,4 6,8 12,4 Nötter 7,4 9,5 22,4 Råsocker 17,7 26,7 82,2 Grönsaker och potatis 62,5 113,6 192,4 Spannmål 37,2 28,5 34,4 Havre.... 0,92 Lantbruksprodukter totalt 2) 1 335,8 2 448,3 1 134 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrats år 2015. Siffrorna för 2014 och 2015 är inte jämförbara med tidigare år. 42
Förändring Export milj. Förändring 2015 15/14 % 1995 2005 2014 2015 15/14 % 452,1 2,3.... 171,2 161,4-5,7 350,9 2,5 40,1 73,4 147,8 139,6-5,5 49,9 34,9 19,7 11,3 28,0 14,0-50,0 49,9 3,3 7,4 4,8 8,2 7,3-11,0 73,8-1,9 13,0 2,1 6,5 4,7-27,7 124,4 24,9 7,0 26,5 121,8 133,2 9,4 3,6-60,9.... 96,5 116,2 20,4 6,9 60,5.... 9,0 5,2-42,2 31,0-8,0 30,7 32,7 6,9 5,3-23,2 148,0 8,7 2,6 3,9 9,1 7,4-18,7 64,3 0,5 2,4 4,9 4,4 3,0-31,8 52,6 22,0 0,0 0,0 90,6 95,9 5,8 3,7-7,5 13,4 81,5 66,3 75,7 14,2 8,3 22,1.... 0,01 0,03 78,6 60,4 1,9 21,9 8,0 30,5 19,2-37,0 343,1-4,9 13,2 9,6 38,4 31,8-17,2 183,0-7,0 2,3 0,0 21,6 19,0-12,0 29,6-16,9.... 10,7 7,6-29,0 41,2 5,9 0,4 0,4 2,4 3,0 25,0 17,2-21,5 7,4 4,9 9,6 6,3-34,4 324,8-1,9 26,4 91,5 114,1 112,8-1,1 56,1-8,0.... 61,1 67,4 10,3 62,8-6,3.... 6,2 11,3 82,3 31,0 18,5.... 14,5 12,6-13,1 403,1-0,9 161,9 303,1 367,6 263,8-28,2 2,7-10,0.... 73,6 80,6 9,5 280,2 0,1.... 124,4 59,2-52,4 2,0 100,0 15,7 21,9 15,4 15,7 1,9 97,5 7,0 9,0 18,2 25,2 28,6 13,5 25,6 1,2.... 0,9 0,5-44,4 116,7-6,4 4,3 7,7 43,0 46,2 7,4 0,2-75,0.... 0,4 0,6 50,0 350,7 9,0 15,0 21,7 51,9 52,9 1,9 222,2 3,1 94,9 86,3 103,4 102,8-0,6 97,7 4,2.... 63,1 61,7-2,2 96,4-5,1 8,5 15,7 11,6 11,2-3,4 3 256,5 3,9 609,0 961,9 1 365,5 1 239,3-9,2 309,4 2,3 13,0 0,8 1,5 1,5 0,0 0,2 100,0 0,0 0,0 0,003 0,002 0,0 183,1 13,8 2,3 0,0 11,0 11,7 6,4 3,1 29,2 7,1 6,6 11,8 12,4 5,1 15,8 8,2 0,8 0,2 3,1 3,3 6,5 0,67-55,3.... 2,2 0,7-68,2 12,9 4,0 1,5 1,9 6,9 8,2 18,8 32,3 44,2 0,1 0,0 0,2 0,3 50,0 51-38,0 0,0 0,8 1,1 1,2 9,1 195 1,4 7,2 3,9 5,4 6,1 13,0 34,7 0,9 35,8 42,3 160,0 147,1-8,1 1,2 30,4.... 69,5 62,1-10,6 1 169 3,1 683,1 1022,8 231,6 235,3 1,6 2) summan av förädlade livsmedels- och lantbruksprodukter ger exportens och importens totalvärde. 43
LIVSMEDELSEXPORT LANDVIS Andel av exportens totala värde 1995 % 2005 % 2014 % 2015 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Ryssland 21,4 Sverige 20,4 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Sverige 20,6 Estland 8,8 Estland 6,9 Estland 9,2 Estland 9,8 Ryssland 7,6 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 4,4 Tyskland 5,1 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Kina 3,5 Nederländerna 4,5 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 USA 3,3 Danmark 3,4 USA 3,6 Polen 3,2 Danmark 3,1 Frankrite 3,2 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 Nederländerna 3,1 USA 3,0 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Norge 2,9 Kina 2,7 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,7 Polen 2,4 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 25,2 Övriga 38,8 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf statistikföringen har ändrat fr.o.m. år 2014. Siffrorna är inte jämförbara med tidigare års statistik. 44
LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2015 Ryssland 1 000 Foderblandningar 18 172 Kaffe, rå 13 019 Malt 8 920 Alkoholdrycker 7 924 Choklad 7 825 Övriga livsmedel 7 491 Övriga spannmålsprodukter 6 691 Övriga bageriprodukter 6 661 Övriga kvarnindustriprodukter 4 566 Kaffe, rostat 4 103 Övriga 27 429 Totalt 112 801 EU 1 000 Alkoholdrycker 105 073 Smör och andra mjölkfetter 93 486 Choklad 45 672 Havre 41 842 Andra mjölkprodukter 37 207 Vete 36 041 Ostar 35 979 Yoghurt 29 011 Mjölkpulver 27 743 Andra sötsaker 26 902 Övriga 407 286 Totalt 886 242 Övriga länder 1 000 Mjölkpulver 52 871 Svinkött 41 700 Andra mjölkprodukter 34 483 Alkoholdrycker 26 650 Smör och andra mjölkfetter 22 753 Ostar 22 711 Havre 20 160 Vete 13 766 Foderråvaror 12 542 Korn 11 335 Övriga 71 488 Totalt 330 459 Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf 45
LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 Finland 2013 Finland 2014 EU-13, 2010 USA 2010 Japan 2009 0,27 Källa: Statistikcentralen, FoodDrinkeurope 0,65 0,62 0,57 0,73 0,74 KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter 1995 2005 2014 f. 2015 f. milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker 7 411 9 381 13 734 13 572 Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % 15 12 13 12 Alkoholdrycker och tobak 2 976 4 052 4 979 4 881 Beklädnad och skodon 2 218 3 771 4 802 4 718 Bostad och energi 11 889 19 253 29 702 30 824 Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör 2 132 4 147 5 419 5 428 Hälsa 1 631 3 367 4 716 5 055 Trafik 5 924 10 438 12 927 12 858 Telekommunikation 780 2 185 2 504 2 552 Rekreation och kultur 5 087 9 094 11 634 11 462 Studier 228 333 411 428 Hotell, caféer och restauranger 3 383 5 259 6 669 6 890 Övriga varor och tjänster 4 709 7 074 10 428 10 626 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper (SKT2014) 46
LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person 1995 e/å % 2005 2014 f. 2015 f. e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter 232 17 301 18 380 16 365 16 Kött och köttprodukter 311 23 359 21 481 21 484 20 Fisk och fiskprodukter 58 4 73 4 117 5 116 5 Mjölk, ost och ägg 248 18 308 18 469 20 454 20 Fetter och oljor 42 3 39 2 46 2 40 2 Frukter och grönsaker 190 14 287 17 433 18 431 19 Potatis och potatisprodukter 45 3 45 3 53 2 56 2 Socker 21 2 14 1 15 1 12 1 Kaffe, te och kakao 69 5 45 3 71 3 76 3 Andra födoämnen 150 11 203 12 283 12 283 12 Totalt 1 365 100 1 674 100 2 348 100 2 317 100 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper (SKT2014) innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tillverkning av livsmedel Spannmålets producentpris (innehåller frön) Livsmedlens konsumentpriser Brödets konsumentpris Källa: Statistikcentralen 47
MINUTPRISER Prisert, e/kg, e/l 1994 2005 2014 2015 Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,1 1,03 fettfri mjölk 0,58 0,72 1,01 0,93 surmjölk 0,58 0,89 1,33 1,32 Ostar emmental 8,34 10,59 14,02 14,52 edam 7,03 7,92 9,8 9,12 Fetter smör 5,28 4,96 5,74 4,96 margarin.. 2,87 3,9 3,6 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,74 16,21 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,2 10,11 griss ytterfilé 3) 7,59 9,02 10,25 9,63 bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,47 13,18 medwurst 15,86 12,19 15,88 15,77 knackkorv 5,82 4,68 7,89 7,63 länkkorv 3,70 3,43 4,94 4,64 Hönsägg 2,79 2,33 3,68 3,6 Fisk regnbågslax 5) 5,84 10,45 9,56 8,50 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,68 0,67 rågbrödsbitar.. 3,68 3,92 3,74 rostbröd.. 3,57 3,90 3,80 vetelängder 5,63 5,79 7,19 5,79 fint socker 1,23 1,08 1,08 0,93 matpotatis 1,52 0,65 0,87 0,93 morot 1,56 1,21 1,65 1,57 tomat 2,39 2,98 3,25 3,19 kaffe 5,56 5,04 7,18 7,74 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen 2005 2015 av filé 48
VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2014 (%) Danmark Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern FINLAND Grekland Sverige Tjeckien Österrike Slovenien Rumänien Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 Källa: Europeiska kommissionen 25,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 14,0 13,0 12,0 10,0 10,0 9,5 9,0 7,0 EU 28 -genomsni länderna totalt 10 % 49
PRISINDEX 2014 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 105,0 93,0 92,7 85,3 101,5 99,1 89,6 91,4 97,5 87,7 96,1 Belgien 103,5 101,6 102,0 102,0 107,2 110,8 109,7 112,8 89,4 97,2 98,4 Spanien 86,2 87,2 87,6 98,7 77,6 86,0 92,4 74,7 88,4 98,1 83,3 Irland 116,5 115,8 114,7 109,9 97,7 107,9 123,4 113,3 134,1 122,6 127,1 Storbritannien 113,5 98,5 96,9 84,8 93,9 97,4 105,3 97,8 103,7 100,6 113,7 Italien 65,6 103,8 104,6 110,2 101,0 107,1 115,9 98,0 98,1 105,2 94,9 Österrike 101,9 113,4 114,8 127,4 118,6 124,3 102,0 125,8 117,3 103,9 103,4 Grekland 76,1 97,0 96,1 107,6 79,5 109,9 124,8 106,7 77,8 112,9 107,1 Luxemburg 125,9 109,7 110,8 107,5 117,2 111,8 116,8 118,1 105,7 104,9 103,4 Portugal 74,2 88,7 87,7 89,8 71,3 89,6 98,3 97,7 83,8 12,7 100,9 Frankrike 99,9 103,2 104,2 106,9 115,0 105,8 89,3 103,9 104,1 101,3 93,6 Sverige 126,6 118,2 119,2 126,5 120,3 110,7 113,6 129,7 126,6 115,6 109,8 Tyskland 94,4 97,8 97,8 94,3 16,1 105,9 90,7 106,7 102,2 90,8 99,0 Finland 115,4 116,0 115,3 121,3 115,6 110,4 118,5 101,3 122,0 110,4 122,9 Danmark 130,0 136,4 133,1 153,0 121,8 124,9 126,0 146,2 122,2 158,1 168,8 EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 50
2) HUSHÅLLENS KONSUMTION AV LIVSMEDEL OCH ALKOHOLFRIA DRYCKER % av hushållens helhetskonsumtion Luxemburg Stor-Britannien Österrike Irland Danmark Tyskland Nederländerna Sverige FINLAND Cypern Belgien Frankrike Spainien Italien Malta Slovenien Tjeckien Grekland Slovakien Ungern Portugal Polen Estland Le land Bulgarien Litauen Rumänien 0 8,3 8,5 11,1 9,3 8,7 10,7 10,0 10,3 11,4 10,2 9,4 15,0 11,3 11,2 13,2 11,7 11,0 12,3 12,0 10,6 13,0 12,1 12,0 14,1 12,5 12,1 15,4 13,4 13,0 14,5 13,6 13,4 15,3 13,7 13,6 14,7 14,2 13,8 17,2 14,4 14,8 16,9 14,7 16,0 18,6 14,9 14,8 17,8 15,5 15,0 18,7 16,2 16,2 2012 2005 1995 Källa: CIAA, Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 2) 3) uppgift från år 2011 uppgift från år 2009 uppgift från år 2010 17,5 18,2 17,6 16,6 18,2 16,4 18,4 18,5 51 19,0 18,7 19,2 21,1 22,3 23,4 19,7 20,5 25,1 25,4 25,8 27,7 28,9 29,9 36,1 3) 27,5 29,8 38,5 39,4
KÖTT ÄGG 52 Milj.kg 1995 2005 2014 2015 Svin produktion 166 204 186 192 konsumtion 165 176 189 193 export 9 40 30 34 import 10 15 34 36 Nöt produktion 95 87 83 86,3 konsumtion 96 98 102 105 export 6 2 2 4 import 8 14 21 21 Fjäderfä produktion 43 87 113 117 konsumtion 45 84 110 118 export 3 10 20 21 import 0,3 7 18 21 Får produktion 2,0 0,6 1,1 1,2 konsumtion 2,0 1,9 3,7 5,9 export 0,0 0,0 0,1 0,1 import 1,0 1,4 2,7 2,7 Häst produktion 0,4 0,1 0,5 0,4 konsumtion 0,5 1 2,7 2,2 Renkött produktion 2) 2,8 2,9 1,7 2 konsumtion 2,6 3,1 2,2 2,7 export.. 0,04 0,4 0,6 import.. 0,2 1,1 0,9 Kött sammanlagt produktion 306 378 384 397 konsumtion 308 361 407 422 export 15 52 52 59 import 21 39 78 82 Export av köttprodukter 3,7 2,1 2,1 1,6 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen/importöversyn, Renbeteslagsföreningen i Finland som uppslaktat kött, inneh. ben och svinn. Konsumerad mängd är ca. hälften av uppslaktat kött. 2) tatistikföring per renskötselår, 1.6. 31.5.. Milj. kg 1995 2005 2014 2015 Produktion 74,7 58,2 67,7 72 Konsumtion 61,0 48,8 59,3 63,4 Export 14,0 11,2 11,2 13,3 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy
MJÖLKPRODUKTER OCH NÄRINGSFETTER 1995 2005 2014 2015 Mjölk, milj. l produktion 2 397 2 362 2 330 2 365 l/ko 5 981 7 505 8 201 8 323 mejeriernas invägning 2 296 2 293 2 289 2 325 konsumtion (mjölk och flytande mjölkprodukter) 1 012 995 976 953 Smör, milj. kg produktion 45 50 49 55 konsumtion 27 14 19 18 export 19 37 27 39 Ost, milj. kg produktion 96 97 99 88 konsumtion 78 98 141 146 export 29 37 33 20 Mjölkpulver, export, milj. kg 7 15 27 42 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet BRÖDSÄD Vete 1995 2005 2014 2015 Skörd milj. kg 379,5 801,3 1088,2 992,1 Av skörden duglig %.. 32 37 18 Import, milj. kg 131,6 23,2 4,7 9,6 Export, milj. kg 8,4 25,5 175,0 301,7 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 229,5 253,7 251,9 242,4 Årlig konsumtion kg/pers 45,0 49,0 46,1 44,2 Råg Skörd milj. kg 57,7 32,4 74,9 107,5 Av skörden duglig % 3).. 28 84 88 Import, milj. kg 61,4 80,4 56,0 33,5 Export, milj. kg.. 2,4 4,2 0,4 Konsumtion för föda, milj. kg 2) 79,2 88,2 81,2 85,2 Årlig konsumtion kg/pers 16,0 15,0 15,0 15,6 Källa: Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen hektolitervikt 78,0 kg, falltal 180, proteinhalt (N*5,7) 12,5 % 2) förbrukningen av malen säd räknad enligt mjölets vikt 3) hektolitervikt 71,0 kg, falltal 120 53
FISK Fiskfångst milj. kg 1995 2005 2014 2015 3) Strömming 96 67 131 132 Siklöja 4 5 4 4 Sik 6 3 2 2 Lax 2 1 1 1 Abborre 17 13 10 9 Gös 2 3 4 4 Yrkesfiske totalt 111 94 153 153 Fritidsfiske totalt 57 38 29 29 Fiskodling 17 14 2) 14 2) 15 2) Källa: Naturresursinstitutet viktigaste hushållsfiskarna, inkluderar såväl yrkes- som fritidsfiskets fångst 2) renbågslax över 90 % 3) siffrorna från fritidsfiskets fångster och yrkesfiskets fångster i insjöområdet är från år 2014 KONSUMTION AV FISK 54 Inhemsk fisk (kg/pers) 2000 2005 2013 2014 Odlad regnbågslax 1,6 1,4 1,1 1,1 Strömming 1,2 0,7 0,3 0,3 Gädda 0,7 0,7 0,4 0,5 Abborre 0,7 0,6 0,4 0,5 Siklöja 0,7 0,7 0,6 0,6 Sik 0,4 0,3 0,3 0,3 Gös 0,2 0,3 0,3 0,3 Annan inhemsk fisk 0,6 0,5 0,4 0,5 Importerad fisk (kg/pers) Odlad regnbågslax 0,3 0,6 0,9 0,9 Odlad lax 0,9 1,9 4,0 4,4 Tonfisk (konserv och fabrikat) 1,2 1,6 1,9 1,7 Sej (frysfilé) 0,6 0,4 0,3 0,5 Räkor 0,4 0,5 0,6 0,5 Sill- och strömmingskonserv 0,5 0,5 0,4 0,5 Annan importerad fisk 2,3 2,4 2,7 2,3 Källa: Naturresursinstitutet Konsumtionen av inhemsk fisk (kg/pers) omvandlad till filévikt. Konsumtionen av importerad fisk (kg/pers) lax och regnbågslax omvandlad till filévikt, övriga enligt produktvikt. Importerad sötvattenfisk (t.ex. sik, gös osv.) har inte rapporterats enligt art, ingår i kategorin annan importerad fisk.
GRÖNSAKER OCH FRUKT 1000 kg 1995 2005 2014 2015 Potatis export 2 895 4 853 12 349 8 213 import 3 909 19 304 15 524 11 250 Tomat export 2 368 58 114 574 import 16 130 19 471 29 428 28 073 Gul- och rödlök export 400 3 130 773 import 5 357 5 233 11 420 9 348 Blomkål export 75 0.... import 2 166 2 407 3 280 3 496 Vit- och rödkål export 2 447 3 236.. import 1 660 1 608 2 614 2 338 Huvudsallad export 104 35 122.. import 5 672 11 056 18 699 17 257 Morot och rova export 1 21 53 30 import 2 643 4 816 6 557 7 107 Gurka export 498 66 38 18 import 11 107 11 256 11 307 11 377 Paprika export 354 5 21 28 import 5 438 9 538 15 360 15 221 Zucchini export 17 0.... import 710 2 118 3 737 3 681 Övriga färska grönsaker export 7 372 1 552 708 294 import 33 385 61 227 82 948 83 445 Banan export 2 352 0 449 2) 2 012 2) import 6 619 65 491 85 713 101 923 Citrusfrukter export 3 968 91 62 62 import 62 100 63 749 72 107 74 122 Äpple export 11 480 100 65 28 import 54 001 49 719 45 613 47 365 Övriga färska frukter export 15 181 472 1 903 6 445 import 151 112 108 370 133 259 13 483 Källa: Tullstyrelsen, statistiktjänst statistikföringen har ändrats år 2015 2) innehåller ej mjölbanan 55
BÄR OCH SVAMP Trädgårdsbär, 2005 2010 2014 2015 totalskörd milj.kg Jordgubbe 10,1 10,3 12,9 14,4 varav ekologisk.. 0,19 0,25 0,37 Svarta och gröna vinbär 1,8 1,0 1,1 0,8 Röd- och vitvinbär 0,5 0,4 0,6 0,3 Hallon 0,6 0,5 0,8 1,0 varav ekologisk.. 0,01 0,01 0,03 Krusbär 0,03 0,06 0,04 0,05 Totalt 13,1 12,5 15,6 17,0 Vilda bär, utbud 1 000 kg Blåbär 3 111 2 780 5 866 7 200 varav ekologisk.. 1 036 3 044 1 301 Lingon 8 544 6 057 2 981 9 615 varav ekologisk.. 1 232 759 664 Hjortron 321 152 162 160 varav ekologisk.. 1 90 11 Andra naturbär 51 108 81 28 Totalt 12 027 9 097 9 090 18 979 Natursvamp, utbud 1 000 kg Kantarell 16 5 10 10 Karljohanssvamp 181 747 369 62 Riskor 152 98 82 77 Andra svamp 77 5 28 18 Totalt 426 855 489 167 Källa: Naturresursinstitutet, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Landsbygdsverket enligt färskvikt 56
VILTFÅNGST Mängden kött från viltfångst och dess nominella värde 2006 2010 2015 Mängd Hare 268 800 248 200 250 200 st Älg 75 587 68 423 39 488 Andra hjortdjur 25 777 29 113 29 063 Vildsvin 3 100 400 Vattenfåglar 586 000 533 800 479 800 Skogshöns 459 200 306 200 243 000 Andra viltfåglar 245 400 278 000 296 700 Totalt 2) 1 664 867 1 470 315 1 345 471 Mängd Hare 525 501 490 1 000 kg Älg 10 018 9 124 5 203 Andra hjortdjur 1 086 1 227 1 214 Vildsvin 0 8 30 Vattenfåglar 327 305 272 Skogshöns 308 204 173 Andra viltfåglar 84 97 97 Totalt 2) 12 400 11 559 7 570 Värde Hare 2 608 7 446 7 500 1 000 Älg 51 526 54 744 36 400 Andra hjortdjur 5 681 6 348 6 300 Vildsvin 1 80 300 Vattenfåglar 5 157 6 146 5 400 Skogshöns 4 515 5 921 5 100 Andra viltfåglar 1 480 1 775 1 700 Totalt 2 ) 71 175 83 029 63 340 Källa: Naturresursinstitutet vitsvanshjort, skogsren, dovhjort och rådjur i andelen Totalt har även medräknats björn och bäver 57
LIVSMEDEL MED FÖRSEELSER 2015 Undersökta livsmedel Undersökta partier, st. Partier med förseelser, % Produktsäkerhet Partier med påpekanden, % Grönsaker 649 6 8 Rotfrukter med stärkelse och stamknölar 60 10 10 Mjölk och mejeriprodukter 28 0 32 Frukter och bär 743 3 4 Fisk, andra fiskeriprodukter 16 0 6 Baljväxter, nötter, oljefrön och kryddor 346 7 12 Fruk- och grönsakssaft och -nektar 39 3 10 Spannmål och spannmålsprodukter 282 6 9 Socker, konditoriprodukter, sorbeter 100 16 15 Djur- och växtfetter och -oljor 23 9 30 Kaffe, te, kakao 137 17 12 Specialdietprodukter 162 24 17 Kryddblandningar och såser 201 12 13 Färdigmat 68 15 10 Barnmat 47 0 6 Totalt 2 901 8,5 2) 12,9 2) Källa: Tullaboratoriet av partierna var 36 % från icke EU-länder. Ursprunget för ca 100 produkter är oklart. 2) talet är ett medeltal. 58
ORSAKER TILL FÖRSEELSER 2015 Produktsäkerhet Orsaker till förseelser Parti, ant. % Förpackningsmärkningar 66 28,3 Växtskyddsmedel 44 18,9 Tillsatsämnen 24 10,3 Allergener 23 9,9 Tungmetaller 9 3,9 Salmonella 7 3,0 Bestrålning 7 3,0 Nya livsmedel 7 3,0 Näringsämnen 6 2,6 Nitrater 4 1,7 Mikrobiologisk kvalitet 4 1,7 Övriga 32 13,7 Totalt 233 100,0 Källa: Tullaboratoriet Produktsäkerhet PROGRAMMET FÖR ÖVERVAKNING AV FRÄMMANDE ÄMNEN I LIVSMEDEL AV ANIMALISKT URSPRUNG EU-27 medeltal Finland 2010 2013 2010 2013 2015 Provernas antal st. 418 081 419 528 4 344 4 341 4 344 Strider mot reglerna % 0,33 0,31 0,0 0,00 0,02 Källa: EFSA och Livsmedelssäkerhetsverket Evira Med främmande ämnen menas förbjudna ämnen, tillåtna läkemedel samt kontaminanter från omgivningen. EU- resultaten innehåller alla prover som blivit undersökta i programmet samt resultaten av undersökningar om främmande ämnen från omgivningen. I statistiken från Finland har man tagit i beaktan rester av förbjudna ämnen och tillåtna läkemedel. Man har inte tagit i beaktan alla resultaten som har överskridit gränsvärden som t.ex. tungmetaller i vilt. 59
ANTAL LIVSMEDELSÖVERVAKNINGAR 2015 Produktsäkerhet Inspektioner, st. Primärproduktion Tillverkning och packning Distribution och transport Detalj-försäljning Restaurang-verksamhet Detalj-försäljning direkt från tillverkaren Antalet aktörer 23 936 3 347 2 562 11 406 33 762 331 75 344 Antalet kontrollerade aktörer 1 965 1 677 431 4 202 15 906 32 33 729 Antalet kontroller 3 197 3 427 597 597 20 742 34 33 729 Antalet aktörer som brutit mot kraven 656 313 27 403 1 795 5 3 199 Typ av förseelse Hygien (HACCP, utbildning) 366 128 14 121 569 0 1 203 Allmän hygien 517 319 12 356 1 795 5 3 000 Konsistens 0 11 1 5 0 1 17 Kontamination (annan än mikrobiologisk) 83 10 0 4 23 0 120 Förpackningsmärkning och presentation 6 62 3 126 21 2 220 Övriga 80 56 2 20 54 0 213 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Rapporten Suomen elintarvikeketjun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman 2012 2016 toteutumisesta vuonna 2015 Totalt 60
ANTAL ÅTERKALLELSER 2005 2010 2014 2015 Återkallelser, st 28 84 120 111 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 1 ) inneh. återkallelser från både dagligvaruhandeln och storkök Produktsäkerhet Produktsäkerhet ORSAKER TILL TILLBAKADRAGNINGAR 2015 O llåtna nya livsmedel 5 % Annat 8 % Mikrobiologiska 18 % Fel i förpackningsmärkningar 15 % Fysikaliska orsaker, upplösning av ämnen 9 % Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Allergener 27 % Pes cider, toxiner, överskridning av mängden llsatsämnen 18 % Produktsäkerhet MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER OCH ANTALET INSJUKNADE 2015 Orsak Epidemier st Insjuknade st N=43 N=1430 % Livsmedelsburen Bacillus cereus 1 5 1 Campylobacter jejuni 1 15 2 Clostridium perfringens 2 15 2 Listeria monocytogenes 1 24 4 Salmonella Newport 1 45 7 Shigella flexneri 1 7 1 Hepatit A -virus 1 6 1 Norovirus 8 370 55 Staphylococcus aureus 1 6 1 Okänd 19 158 24 Totalt 40 667 100 Hushållsvattenburen Campylobacter 1 17 2 Okänd 2 746 98 Totalt 3 763 100 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 61
MATFÖRGIFTNINGSEPIDEMIER ENLIGT ORSAK 2015 Produktsäkerhet Orsak Okänd eller flera maträtter Kött och köttprodukter Grönsaker och grönsaksprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk och mjölkprodukter Spannmål och spannmålsprodukter Ägg och äggprodukter Drycker Bageriprodukter Bacillus cereus 1 1 Campylobacter jejuni 1 1 Clostridium perfringens 2 2 Listeria monocytogenes 1 Salmonella Newport 1 1 Hepatit A -virus 1 1 Shigella flexneri 1 Norovirus 10 2 12 Staphylococcus aureus 1 1 Okänd 13 3 2 1 19 Totalt 27 6 2 1 1 1 0 0 2 40 % 68 15 5 3 3 3 0 0 5 100 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Totalt 62
DAGLIGVARUHANDELN OCH STORKÖK ANTAL BUTIKER ENLIGT BUTIKSTYP Butikstyp Totalt 1.1.2016 Hypermarkets 150 Varuhus 112 Supermarkets, stora 633 Supermarkets, små 394 Snabbköp, stora 1 043 Snabbköp, små 394 Småbutiker 388 Specialbutiker 880 Saluhallsbutiker 34 Totalt 1.1.2015 4 004 Butiksbilar och -båtar 14 Upphört 297 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy DAGLIGVARUFÖRSÄLJNING ENLIGT BUTIKSTYP Milj. 1996 2005 2014 2015 Hypermarkets¹) 1 533 2 772 4 519 4 592 Varuhus 655 611 571 541 Supermarkets, stora 1 847 3 789 6 019 6 046 Supermarkets, små 2 118 1 648 1 783 1 709 Snabbköp, stora 1 401 1 916 2 628 2 499 Snabbköp, små 766 490 438 415 Småbutiker 131 216 346 324 Specialbutiker och hallar 148 158 296 256 Totalt 8 599 11 601 16 599 16 424 Butiksbilar och -båtar 52 18 6 5 Upphört (faktiska) 114 289 100 161 Totalt 8 765 11 908 16 705 16 591 Källa: A.C. Nielsen Finland Oy ¹) klassificering enligt kedja sedan 2005, innehåller kedjorna K-Citymarket, Prisma och Euromarket 63
ANTAL STORKÖK ENLIGT TYP 2011 st 2013 st 2015 st För-ändring 13/15 % Caféer och restauranger 11 211 11 229 9 673-13,9 Personalrestauranger 1 360 1 242 1 034-16,7 Offentliga kök 4 116 3 835 3 655-4,7 Totalt 16 687 16 315 14 379-11,9 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till STORKÖKENS PORTIONSANTAL ENLIGT TYP Milj. portioner 2011 st 2013 st 2015 st Förändring 13/15 % Caféer och restauranger 398 416 419 0,7 Personalrestauranger 72 70 62-11,4 Offentliga kök 419 411 383-6,8 Totalt 889 904 868-4 Källa: Taloustutkimus Oy Talen innehåller några storkök vars verksamhetsområde man inte känner till I den offentliga matservicen var de ekologiska produkternas andel år 2015 ca 5 % (i kg). Källa: EkoCentria, Taloustutkimus Oy 64 Miljö ANVÄNDNINGSGRADEN AV EKOLOGISKT I MATSERVICE, % 2012 2013 2014 2015 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Dagligen Varje vecka Mer sällan Inte alls Inget svar Källa: Taloustutkimus Oy/Food Service Feedback 2015
Publikationen Faktagaffeln kan beställas från Ruokatieto på adressen: tilaukset@ruokatieto.fi eller per telefon +358 40 710 4170. Publikationen är gratis, men leveranskostnader tillkommer (hanteringskostnader 5 + postavgifter). Publikationen Faktagaffeln 2016 Statistik om livsmedelsbranschen produceras av Föreningen Matinformation rf i samarbete med Agronomförbundet rf, Livsmedelsindustriförbundet rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, ProAgria Centralernas Förbund rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Naturresursinstitutet. Dessutom har Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, Djurens hälsa ETT, Finlands Fjärderfäförbund, Finlands Biodlares Förbund r.f., Landsbygdsverket, Finlands Dagligvaruhandel r.f., Inhemska Trädgårdsförbundet och Olyckfallsförsäkringscentralen bidragit med värdefull sakkunskap. Föreningen Matinformation rf tackar varmt alla samarbetsparter. Föreningen Matinformation rf Helsingfors 2016