Praktikrapport Praktikplats: EU-nämnden, kansliet Sveriges Riksdag Riksgatan 2 100 12 Stockholm Tidigare utbildning Min tidigare utbildning består av en fil.mag.examen med statsvetenskap och Europakunskap. EU- nämnden a) Ett formellt samrådsorgan EU- nämnden är riksdagens formella organ för samråd med regeringen beträffande EUpolitik. I EU- nämnden ska regeringen förankra sin EU-politik innan medlemsländernas regeringar fattar beslut i Europeiska unionens råd; ministerrådet (Regeringsformen 10:6, Riksdagsordningen 10 kap.). Regeringen skall samråda med nämnden om vilken ställning Sverige skall inta i frågor som behandlas i ministerrådet oavsett politikområde. Nämnden kan liksom utskotten även begära information i frågor som ännu inte är mogna att tas upp i ministerrådet. EU- nämndens verksamhet spänner över alla unionens samarbetsområden, och nämnden har därmed överblick över hela EU-samarbetet. I praktiken är det inte bara ministerrådsfrågor som behandlas i nämnden. Statsministern kommer t.ex. till nämnden inför Europeiska rådets möten, dvs. de möten som hålls minst en gång varje halvår mellan EUländernas stats- och regeringschefer. Benämningen nämnd används för att markera att detta organ- till skillnad från utskotten - inte behandlar förslag till riksdagsbeslut utan att det är ett organ för samråd med regeringen. Nämnden har 17 ledamöter, dvs. samma antal som ett utskott. I nämnden ingår ledamöter från samtliga partier i riksdagen. Nämndens ledamöter är också ledamöter i olika utskott inom riksdagen. EU- nämnden inrättades 1995 i samband med Sveriges inträde i den Europeiska unionen. Bakgrunden är naturligtvis den väsentliga andel beslutanderätt man i och med inträdet i medlemskapet överlåtit till EU; många beslut blir direkt bindande för Sverige och riksdagen måste därför kunna påverka regeringens agerande i ministerrådet. 1
EU- nämndens arbetsrytm och dagordningar är mycket beroende av ministerrådets möten. I praktiken sammanträder EU- nämnden alla de veckor då något möte med EU: s ministerråd ska äga rum följande vecka. Sammanträden äger i regel rum på fredagar, med början kl. 10, ett möte tar genomsnittligt tre timmar och man håller ungefär 40 sammanträden om året. Till ett sammanträde med nämnden kommer de statsråd som skall delta i följande veckas olika ministerrådsmöten. Statsråden och nämndens ledamöter diskuterar den svenska ståndpunkten i de olika frågorna. Diskussionerna kan leda till att den ståndpunkt som regeringen ursprungligen tänkt sig ändras eller kompletteras. Diskussionen kring varje fråga avslutas med att ordföranden sammanfattningsvis konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt, eller att regeringen har en majoritet emot sig. Resultatet av samrådet med regeringen är ett mandat som regeringen har ett ansvar att följa. Regeringen är visserligen inte formellt skyldig att följa EU- nämndens ställningstaganden, men den förväntas göra det eftersom den i annat fall riskerar kritik och ytterst en misstroendeomröstning i kammaren. b) EU- nämndens kansli Likt riksdagens utskott har EU-nämnden ett eget kansli som består av en kanslichef och åtta medarbetare/tjänstemän. Den viktigaste funktionen vid kansliet fyller de tjänstemän som kallas föredragande. En föredragandes främsta arbetsuppgift är att förbereda ärenden inför EU- nämndens sammanträden och presentera dem för riksdagsledamöterna i nämnden. Inför sammanträdena inkommer det nämligen, från regeringskansliet, till nämndens kansli, kommenterade dagordningar för de olika ministerrådsmötena. Ansvarigt departement ger däri redogörelser om ärendena. Där ska också framgå vad rådet förväntas göra samt förslag till svensk ståndpunkt. De viktigaste sakfrågorna kommenteras i särskilda promemorior, s.k. ministerrådspromemorior. Detta underlag och kompletterande material (kommissionsdokument, resolutioner från Europaparlamentet m.m.) distribueras i regel till kansliet på måndagen i samma vecka som nämndens sammanträde ska äga rum. Utifrån de av regeringskansliet distribuerade dokumenten samt övrig information går de föredraganden noga igenom ärendet/dagordningspunkterna, främst lagstiftningsfrågor, och presenterar innehållet i sakfrågorna för ledamöterna, samt ger ytterligare information i ärendet m.m. Presentationen till nämndens ledamöter sker i form av skriftliga kanslikommentarer till de olika dagordningspunkterna. Kanslikommentarer inför varje sammanträde måste vara nämndens ledamöter tillhanda senast vid lunchtid dagen före sammanträde, d.v.s. senast torsdagar kl. 12:00. Dagen före sammanträde gör de föredragande tjänstemännen även en 2
muntlig framställning till EU-nämndens ordförande (riksdagsledamot) av dagordningspunkterna. Beroende på storleken/antalet dagordningspunkter på respektive ministerrådsmöte måste arbetsuppgifterna under vissa perioder utföras under mycket stark tidspress. Viktigt påpekande i sammanhanget är att tjänstemännen är partipolitiskt neutrala. Det innebär att de ska hjälpa alla sju riksdagspartier. Dessutom får tjänstemännen inte favorisera ett enskilt parti. Tjänstemännen behåller sina jobb även om majoritetsförhållandena i riksdagen ändras efter ett val. Mina arbetsuppgifter De konkreta arbetsuppgifter jag som praktikant haft förmånen att få utföra är framförallt att skriva kanslikommentarer inför EU- nämndens sammanträden, har dock även författat två promemorior på särskilda teman. Därutöver har jag deltagit i det övriga löpande arbetet vid kansliet, såsom att i efterhand kontrolläsa nämndens stenografiska uppteckningar *. De första veckorna av praktiken fick jag uppgiften att utreda och skriva ett PM kring ett för kansliet relativt nytt EU- kommissions begrepp. Promemorian skulle tjäna som information och diskussionsunderlag för nämndens ledamöter och tjänstemän inför en interparlamentarisk konferens som de deltog i och som ägde rum i London i början oktober. Begreppet jag utredde ingår i kommissionens agenda för bättre EU- lagstiftning och kallas för konsekvensanalys. Konsekvensanalys har de facto varit ett centralt tema för Storbritannien i dess EUordförandeskap, som pågått under hösten 2005, och har varit uppe på många ministerråds dagordningspunkter under min praktiktid. Under praktikens gång har jag på uppdrag av kanslichefen också undersökt på vilket sätt riksdagens utskott använder sig av kommissionens konsekvensanalyser, vilket även det resulterat i ett PM. I och med att jag från början av praktiken fick fördjupa mig i ett för EU- nämnden centralt tema, så gavs också ganska tidigt möjligheten att själv skriva en del av kanslikommentarerna inför nämndens sammanträden. Från att första gången, inför ett miljöråd i början av oktober, varit ansvarig för endast en dagordningspunkt, fick jag under tidens gång allt större ansvar och var mot slutet av praktiken ensam ansvarig för i genomsnitt sex dagordningspunkter per sammanträde. Att skriva kanslikommentarer är ett mycket krävande arbete eftersom man under väldigt begränsad tid 3 arbetsdagar dagar på ett ytterst precist sätt måste * Vid nämndens sammanträden med företrädare för regeringen görs stenografiska uppteckningar. När dessa justerats blir de allmänna handlingar, och var och en har då rätt att ta del av dem. Vissa uppgifter i uppteckningarna kan dock sekretessbeläggas och lämnas då inte ut. 3
sammanställa och sammanfatta en mängd information utifrån en mängd dokument. För att EU- nämndens ledamöter ska kunna tillgodogöra sig informationen inför sammanträdena måste det utifrån kanslikommentarerna till varje dagordningspunkt finnas redogörelser kring bland annat följande om respektive förslag (förordningar, direktiv etc.): - vad som ska ske vid rådsmötet, begreppsförklaringar etc. - respektive förslags rättsliga grund, syfte och allmänna bakgrund - var i processen förslaget befinner sig - var frågan ligger i Europaparlamentet - redogörelse om det finns propositioner eller andra avdelningar inom riksdagen som behandlat frågan - vad regeringens ståndpunkt i frågan är - etc. Som praktikant har jag dock åtnjutit ett stort stöd och hjälp från de föredragande tjänstemännen vid kansliet som gett mig ett enormt förtroende och samtidigt visat ett stort tålamod trots att tiden oftast varit knapp och arbetsbördan varit ansenlig. Under hela praktikens gång har jag fått konstruktiv kritik av kansliets tjänstemän beträffande de arbetsuppgifter som jag fått mig tilldelade och utfört. Särskilt med de fördragande tjänstemännen har jag ofta haft mycket, för mig, lärorika samtal och diskussioner. Föröver dessa konkreta arbetsuppgifter i samband med EU- nämndens verksamhet och sammanträden, har jag även haft privilegiet att deltaga vid olika seminarier inom riksdagen, relaterade till EU- nämndens verksamhet, såsom Näringsutskottets möte med inre-marknads kommissionären McCreevy, där möjlighet till utfrågning gavs. Under min praktik har jag även gjort en del studiebesök på de övriga utskotten samt deltagit vid motionsfördelningar, vilka sköts av kammarkansliet vid riksdagen. Analys av praktiktiden Anledningen till att jag sökte en praktikplats vid EU-nämnden är att jag, förutom att jag har ett stort intresse för fenomenet EU, även inom ramarna för min utbildning har läst kurser med inriktning på EU-relaterade frågor, min magisteruppsats skrevs förövrigt också inom detta ämne. Genom kurser i bland annat översiktlig EG- rätt har jag fått grundläggande förståelse för hur EU:s politiska system fungerar; institutionernas roller; hur lagstiftning blir till etc. Vidare har kurser av mer EU-teoretisk karaktär gett mig kunskaper kring hur medlemsstaters 4
förvaltningar anpassar sig efter de beslut om lagstiftning som tas på EU-nivå. Under praktikens gång har det också visat sig att just dessa kunskaper har varit en förutsättning för att kunna lösa de arbetsuppgifter jag har fått mig tilldelade. Förutom sådana värdefulla kunskaper kring EU politik, vilka nämnda kurser gett mig, har jag även haft stor nytta av de mer generella analytiska färdigheter man får ut av att läsa statsvetenskap. Här handlar det bland annat om färdigheter i att under begränsad tid kunna tillgodogöra sig mycket information och att på ett stringent sätt kunna analysera denna för att i nästa steg presentera informationen på ett strukturerat sätt, såsom exempelvis författandet av promemorior. Framförallt produktionen av text känns som en van övning från universitetet. Däremot bör man vara medveten om att rena metodologiska färdigheter, såsom metodpraktikan lär ut, rent praktiskt inte tillmäts något värde vid sådana verksamheter som EU-nämnden utgör. Detta naturligtvis av den enkla anledningen att man inte sysslar med vetenskap, utan snarare har som uppgift att praktiskt utreda sakfrågor. Jag upplever emellertid att de arbetsuppgifter jag fått utföra inom ramarna för min praktik, dvs. att praktiskt utreda, utgör ett komplement till de mer teoretiska övningar som det ofta rör sig om vid universitet. Därigenom har jag fått en bredare grund att stå på inför arbetslivet, än vad endast en akademisk examen kan erbjuda. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att min praktik vid EU-nämnden har varit lärorik ur många aspekter. För det första har jag genom mina arbetsuppgifter fått fördjupad kunskap i många EU- sakfrågor, och framförallt enskilda viktiga lagstiftningsärenden. För det andra har jag fått ökad kunskap om hur dels den högre förvaltningen i Sverige fungerar, främst samspelet mellan riksdag och regering, men även hur EU:s politiska system fungerar i förhållande till den svenska förvaltningen, dvs. hur EU:s politiska processer påverkar den svenska förvaltningens vardagliga arbete. Genom mina studiebesök på de olika utskotten har jag även fått inblick i hur arbetet vid den övriga riksdagen kan te sig. För det tredje får man vid EU-nämndens slutna sammanträden med ledamöter och olika ministrar möjligheten att direkt närvara vid ett politiskt spel på en hög nivå, vilket har varit mycket intressant och lärorikt. De stora fördelarna med en praktikplats som EU- nämnden är att man befinner sig mitt i samhällsprocessen och får ta del av ett oerhört viktigt arbete. EU:s lagstiftning och andra EUbeslut är ju någonting som berör oss alla i allt högre utsträckning, och att få vara med och bereda dessa frågor innan de är beslutade upplever jag som något mycket inspirerande. Dessutom ger nämndens sammanträden en mycket bra feedback på ens arbete eftersom de 5
frågor man förberett diskuteras på ett mycket konkret sätt av ledamöter och ansvariga ministrar. Jag hittar inga som helst nackdelar med riksdagen som praktikplats, möjligen det faktum att möjligheten att få anställning (kvalificerat arbete) är begränsad pga. de höga kvalifikationskraven, på det hela taget betraktar jag emellertid praktiktiden som något mycket positivt, och jag är oerhört tacksam gentemot EU-nämndens kanslichef som möjliggjort detta. Rekommendationer till en framtida praktikant Som praktikant vid EU-nämnden underlättar det oerhört mycket med kunskaper kring EU:s politiska system, dvs. lagstiftningsprocessen, institutionernas roller etc. Därutöver är förmodligen ett genuint intresse för EU frågor en förutsättning för en lyckad praktik. Då EU-nämndens verksamhet beror av EU:s ministerrådsmöten, vilka i sin tur styrs av respektive ordförandeskap, förekommer det hela tiden tvära kast kring vad som ska hända och detta får till följd att arbetstempot kan bli intensivt. Man bör därför vara beredd på att arbeta med frågor under en väldigt kort tidsaxel, det finns sålunda sällan tid att fördjupa sig i vissa sakfrågor. Är man intresserad av fördjupade utredningar bör man nog snarare söka sig till något av utskotten alternativt någon annan verksamhet. För den som är intresserad av fenomenet EU och en högst variationsrik arbetsplats, kan jag dock varmt rekommendera en praktik vid EU-nämnden. 6