Missbruksvård för personer med komplexa problem var finns hindren - och lösningarna? Åsa Bringlöv, FoU Södertörn September 2016

Relevanta dokument
Missbruksvård för personer med komplexa problem: Var finns hindren och lösningarna? FoU Södertörn. Åsa Bringlöv

FoU Södertörn. Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Salem

Mångbesökare. Projekt. En modell för uppföljning av insatser och behov som patienter/klienter har inom missbruks- och beroendevården i Norrbotten

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården

Varför kommer de tillbaka?

BOSTAD FÖRST. metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014

Bakgrund. Uppföljningens syfte. De 13 mångbesökarna. Mångbesökare. Landstinget. Projekt Mångbesökare

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Förslag till utveckling av vården för hemlösa

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Mångbesökare i Lund. En kartläggning av brukares erfarenheter av vården - kortversion. Anne-Lie Lindell

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Stockholms stads program mot hemlöshet och Bostad Först

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Barnperspektivet inom Beroendevården

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Bostad först och Bostad först 2.0

Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Remiss: Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

PRIO Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta.


Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Cyberrymden

intk) ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten

Vuxna med psykisk. funktionsnedsättning

Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

Sammanställning 1. Bakgrund

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Case management enligt ACT

Mångbesökare i Lund. En kartläggning av brukares erfarenheter av vården. Anne-Lie Lindell/SIKTA

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Aktualitetskonferens Förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB eller andra akuta behov av tillnyktring

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Vårdgaranti för missbruksvård

Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer

Mångbesökare inom beroendevården i Jämtland

LGS Temagrupp Psykiatri

Öppenvård, handläggare

Riktlinje för socialnämndens handläggning av ärenden rörande bostadssociala insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453)

Målgruppsinventeringar inom barn och unga

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Boendestöd och case manager, slutrapport

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Företagarpanelen Q Kalmar län

Beroendecentrum I Norrbotten

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Beroendevårdkedja Halland.

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

VEM HJÄLPER MIG MED LIVET? Kartläggning enligt Mångbesökarmodellen i Uppsala län

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Kartläggning av hjärnskaderehabilitering

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Patienters och närståendes erfarenheter av de psykiatriska omvårdnadsteamen

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Riktlinjer för bostadssociala insatser

Pusselbiten som saknades

Egenkontroll av delegationsbeslut Ärende 9 SN 2017/54

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Individuell plan För

ANDT området - vad gör GR?

Transkript:

Missbruksvård för personer med komplexa problem var finns hindren - och lösningarna? Åsa Bringlöv, FoU Södertörn September 2016

Vem ser helheten? Vem samordnar? Telsamtal i ärendet Vårdcentral Öppenvårds program Försörjnings stöd Kronofogden Kardiologi Man 51 år Hemlös Ekon. bist. Inga anhöriga Slutenvård Akut ber.vård Akut som.vård Stödboende Behandlingshem

KARTLÄGGNINGSMETODEN Autentiska fall Granskning av journaler och akter 12 månader bakåt i tiden Kvalitativa intervjuer med brukare, närstående Kostnadsberäkning av alla insatser

Mångbesökarprojektet 2011-2014 Norrbotten 8-17 fall var Totalt 70 fall Var finns hindren? Vilka resurser har använts? Sex rapporter Halland Jämtland Uppsala Stockholm Skåne

Vi har velat se närmare på: Hur samverkar aktörer? Vad sker vid och mellan akutbesöken? Hur svarar insatser mot individens behov? Delar av processen som inte hjälper individen???? Hur har resurserna använts?

TIDSLINJE 12 MÅNADER Exempel på hur dokumentationen sammanställts i en tidslinje

TIDSLINJE 12 MÅNADER Det är mestadels brandkårsutryckningar

Att bli avgiftad i sig, det löser ju inte mitt problem. Det gör mig bara nykter för stunden. Sedan behandlingshem i ett antal veckor, det löser inte heller mina problem, utan vad händer sedan? * Annars är det mest att bli utskriven och att gå ut genom dörren därifrån. * Man kan inte bara komma ut och sitta i sin lägenhet, det går ju inte. Det funkar inte för nån * Och du vet då när man kommer ut så går man raka vägen till Systembolaget för att kurera sig.

Failure demand när individen kommer tillbaka pga att man misslyckats att lösa individens problem (Seddon 2004)

Personal närvaro Inte bli avvisad när man söker hjälp Bli sedd Bemötande inte moralisera, skam och skuldbelägga Stanna längre i lugn och ro, utan närvaro av droger Hjälp att stå emot sig själv

Att hjälpen inte avslutas vid återfall Tryggt stadigvarande boende Hjälp bryta ensamhet Undvika glapp Samtal, psykolog, KBT Något att göra

Kartläggningarna har visat Lyckas inte skapa kontinuitet i vård och stöd Akutdriven Brandkårsutryckningar i de mest kritiska lägena Undviker tvång men har otillräckliga alternativ till tvång Utgår från befintliga insatser snarare än individens behov och problem

Forts Kartläggningarna har visat Brister i mottagandet och bemötandet i akuta skedet Individen förväntas själv skaffa vård och stöd Ingen beredskap hantera avbrott Frivilliga insatser även vid livshotande tillstånd Utgår från befintliga insatser - inte individens behov Ett problem i taget inte individens hela livssituation Nykterhet/drogfrihet som mål och villkor för vård och stöd. Insatser med annan inriktning saknas Utgår inte från kunskapen att rehabiliteringsprocessen är mycket lång, kanske livslång

Hindren pekar också ut möjliga lösningar Bemötande och miljöer som är bättre anpassade för målgruppen Högre grad av omhändertagande eller stöd genom hela processen Tvärprofessionella samarbeten utformade för att svara mot mångbesökarnas sammansatta behov Flexiblare lösningar Utveckla öppenvårdsalternativ där man utgår från individens behov av behandling, stöd, gemenskap, mening, sysselsättning Basbehov behöver vara tillgodosedda

Det finns förutsättningar tillit och goda relationer klient/patient och personal upparbetade kontakter brukarorganisationer säger att de gärna vill hjälpa till (men inte utnyttjas)

Och det finns kunskap om arbetssätt som fungerar ekonomiska resurser kring individerna (som kan användas på mer verksamt sätt för mer långsiktigt varaktiga resultat)

De sex mångbesökarkartläggningarna Mångbesökare inom landstingets specialiserade beroendevård i Stockholm (Norman m fl 2012) Mångbesökare inom missbruks- och beroendevården. Kartläggning i Södra Halland (Forsman 2013) Vägen från beroende rak eller krokig? Uppföljning av mångbesökare inom missbruks- och beroendevård. (Eliasson & Segerstedt 2014) Vem hjälper mig med livet? Kartläggning enligt Mångbesökarmodellen i Uppsala län (Larsson 2014) Mångbesökare i Lund. En kartläggning av brukares erfarenheter av vården (Linell 2014) Mångbesökare inom beroendevården i Jämtland. En studie av patienters erfarenheter av socialtjänstens och Landstingets vård samt vårdkonsumtion och kostnader (Blidh &Vackermo 2014)

Sitt still i båten! www.fou-sodertorn.se