En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle Innehåll, medierna och utbildningens funktion

En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle Innehåll, medierna och utbildningens funktion Anders Jidesjö

Studies in Science and Technology Education (FontD) The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD, http://www.isv.liu.se/fontd, is hosted by the Department of Social and Welfare Studies and the Faculty of Educational Sciences (OSU) at Linköping University in collaboration with the Universities of Umeå, Karlstad, Mid Sweden, Linköping (host), and the University of Colleges of Malmö, Kristianstad, Kalmar, Mälardalen, Halmstad, Gävle and The Stockholm Institute of Education. FontD publishes the series Studies in Science and Technology Education. Distributed by: The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD, Department of Social and Welfare Studies Linköping University S-60174 Norrköping Sweden Anders Jidesjö (2012) En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle Innehåll, medierna och utbildningens funktion. Cover image: The rose used in the logotype of the ROSE-project. Used with permission from the copyright owner Camilla Schreiner & Svein Sjøberg, University of Oslo. ISSN: 1652-5051 ISBN: 978-91-7519-873-6 Copyright: Anders Jidesjö Printed by: LiU-Tryck, Linköping University, Linköping, Sweden

Till Helena Elin & Albin

ABSTRACT Science and technology are important parts of culture. Thus today there is a need for a science education which promotes science for all and scientific literacy in order to prepare students for citizenship. Earlier studies indicate that many students find it hard to learn science and technology in school. They lack interest in it and have negative attitudes toward science and technology. There are also differences between the interests of girls and boys, as has been known for a long time. Recent research indicates that the concepts used in discussions of how to promote scientific literacy are too broad and underdeveloped. Science has mainly been taught for the purpose of preparing a few for further studies and has neglected the task of preparing all for citizenship. There has also been too little consideration of the relation of science literacy to specific science content. Historically, almost the same science content has been taught as is taught today. Science in society has been separated from science in school. Commonly used concepts like science, school subjects, students, interest and attitudes are too broad to be used in meaningful discussion. Research results show a need for a stronger connection between specific content and students experiences outside school. In addition, there is a need to understand societal development and the mechanisms of media and modernity. This thesis investigates student perspectives on science and technology within the affective domain of science education. The work has been carried out as part of Swedish participation in the worldwide Relevance of Science Education (ROSE) project. The empirical work presented in this thesis is extensive, and also takes into account teachers perspectives, the age of students, and a social theory of media. The results show that students do have an interest in science and technology, with age and sex affecting their interest in specific content. However, broad concepts like science or girls and boys obscure the differences that emerge from a content level analysis. Students are different and their interest is content specific. Furthermore, the results show that student interest is not in line with what their teachers say they present for instruction. Teachers selection of science content and their encounters with students are discussed as important elements in science education research. In addition, the results indicate that students interests are more in line with the science presented in the media. Experiences outside 1

school were shown to be related to different science content, which has an effect on choices for upper secondary education. These results are related to an overall purpose in which a social theory of the media is used to critically reflect on how modernity has led to mediated mechanisms affecting the content of science and technology. Mediated experiences and processes of reception are identified as important mechanisms in the way different people relate to specific content, which creates new conditions for science education. The results are discussed in relation to societal development and different understandings of the purpose of science education. The theoretical media approach demonstrates ways that young people s interest in science and technology becomes involved with mediated mechanisms through popularized forms of science and through the move to what is known as public understanding of science. This situation changes an individual s options when relating to available content and creates new conditions for science education. In this thesis, critical and reflective attention is paid to the relationship between science in school and science in society. This way of portraying the results directs the existing attention to pupil s voice in science education in another direction. An expression of a lack of interest from an individual is interpreted as if there has been a mistake in the way science is presented. 2

SAMMANFATTNING Naturvetenskap och teknik har påverkat samhällsutvecklingen och blivit viktiga delar av kulturen. För att förstå och kunna delta i den demokratiska utvecklingen behöver alla individer en grundläggande utbildning där naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ingår i ett allmänbildande syfte. Tidigare forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig dessa kunskapsområden och många har snarast negativa attityder till att lära sig innehållet i skolan. Resultaten har diskuterats utifrån att elever är ointresserade och har negativa attityder. Skillnader i detta mellan flickor och pojkar har kunnat påvisas under hela 1900-talet. Nyare forskning argumenterar för att frågorna diskuteras felaktigt och att begreppsutvecklingen för att hantera utmaningarna varit svag. Det finns mycket som pekar på att naturvetenskap och teknik framförallt undervisas utifrån syftet att förbereda för vidare studier. En grundläggande utbildning behöver kunna förbereda några få för fortsatt utbildning utan att det sker på bekostnad av att allmänbilda alla. Innehållsaspekter i sådana ställningstaganden har varit ovanliga och i takt med att samhället utvecklats har i princip samma innehåll undervisats i den obligatoriska skolan. Utbildningen hamnar i otakt med samhällsutvecklingen. Övergripande och breda begrepp har använts för att diskutera dessa frågor. Mest kännetecknande är begrepp som naturvetenskap, skolämnen, elever, intresse och attityder. Nyare forskning har påvisat att frågorna handlar mer om innehåll än om enskilda ämnen och är involverade i individers erfarenheter utanför skolan. Frågorna har också att göra med samhällsutveckling och byggs upp av mekanismer kopplade till modernitet, där mediernas utveckling utgör ett betydande inslag. I denna avhandling undersöks dessa frågor. Arbetet har genomförts i ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter the Relevance of Science Edcuation (ROSE). ROSE uppmärksammar ett elevperspektiv på naturvetenskapligt och tekniskt innehåll inom affektiva dimensioner. I förhållande till det internationella deltagandet är de svenska empiriska undersökningar, som ingår i denna avhandling utökade med ett lärarperspektiv, frågor om ålderns betydelse samt ett medieteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att barn och ungdomar har intresse för naturvetenskap och teknik. Intresse finns för olika innehållsområden och varierar på grund av ålder och kön. Breda begrepp som naturvetenskap eller skolämnen, intresse eller elever fungerar dåligt och träffar fel. Elever är olika och har intresse för 3

specifika innehållsområden. Vidare visar resultaten att stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik säger att de undervisar om inte är i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Lärares urval av innehåll och mötet med elever visas vara ett viktigt föremål för vidare studier. Elevernas intresse visas vara mer i linje med mediernas sätt att hantera innehållet. Ytterligare resultat visar att erfarenheter utanför skolan är kopplade till intresse för olika innehållsområden och påverkar val av utbildning till gymnasieskolan. Resultaten är inordnade i ett övergripande syfte där en medieteoretisk ansats används för en kritisk framställning av vad samhällsutveckling innebär för hur naturvetenskap och teknik involveras i mekanismer där innehållet medierats. Medierad erfarenhet och receptionens återförankring är identifierade som viktiga mekanismer för hur individer förhåller sig till ett givet innehåll och som bidrar till att skapa nya förutsättningar för utbildning i naturvetenskap och teknik. Resultaten är diskuterade i relation till samhällsutveckling och olika förskjutningar av utbildningens funktion samt vilka olika roller naturvetenskap och teknik haft i denna utveckling. Den medieteoretiska ansatsen visar hur frågor om barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik blir involverade i mekanismer, som har att göra med populärvetenskapens utveckling, som medför en allt högre grad av medierad erfarenhet. Hela denna utveckling förändrar individers möjligheter att relatera till ett givet innehåll och skapar nya villkor för utbildningens möjligheter och begränsningar. Avhandlingens framställning ger en kritisk redogörelse för dessa förhållanden där naturvetenskap i skolan förstås som en funktion av naturvetenskap i samhället. Denna framställning vänder delvis på delar av tidigare diskussioner om barns och ungdomars ointresse för naturvetenskap och teknik. En individs utryckta ointresse tolkas istället som att det skett ett misstag i bemötandet. 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstract... 1 Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning... 5 Förord... 7 Acknowledgements... 9 List of papers... 14 1. Introduktion... 15 1.1. Forskningsfältet... 15 1.2. Avhandlingens disposition... 16 1.3. Sammanfattning av delstudiernas resultat... 18 1.4. Avhandlingens övergripande syfte och forskningsfråga... 20 2. Delstudiernas resultat och tidigare forskning... 22 2.1. Obligatorisk utbildning och ämnesinnehållets funktion... 22 2.2. Flickor och pojkar... 25 2.3. Haltande begreppsanvändning... 28 2.4. Variationer i specifika innehållsområden och elevers prestationer... 29 2.5. Det dubbla uppdragets karaktär Att allmänbilda och rekrytera... 30 2.6. Ålder och innehållets progression... 33 2.7. Naturvetenskap i och utanför skolan... 37 2.8. Lärares arbete med elevernas perspektiv som förutsättningar... 39 2.9. Lärares urval av innehåll... 43 2.10. Sammanfattning av forskning om elevperspektiv på naturvetenskap... 44 3. Betydelse av medierna i naturvetenskaplig kunskapsbildning... 49 3.1. Mediernas utveckling och utbildningens funktion... 49 3.2. Medierna och naturvetenskapligt innehåll... 52 3.3. Innehållets organisation och the Public Understanding of Science rörelsen... 56 3.4. Ett fördjupat medieteoretiskt perspektiv Innehållets mediering... 58 3.5. Den medierade interaktionens karaktär... 59 3.6. Begreppet tradition och medierad erfarenhet Den övergripande frågan... 61 3.7. Samhällsutveckling och utbildningens upplysningsprojekt... 63 3.8. Naturvetenskapens roll förskjuts Nya kontrakt och spelregler... 64 3.9. De nya förutsättningarna Receptionens dynamik och det övergripande syftet... 67 4. Artiklarna De fem delstudierna och metodologin... 69 4.1. Metodologi... 69 4.2. Utgångpunkter... 69 4.3. Affektiva dimensioner... 70 4.4. Att mäta affektiva dimensioner... 72 5

4.5. Instrumentet i ROSE - Enkätkonstruktion... 76 4.6. Kompromisser och enkätens slutliga version... 78 4.7. Kodning och sammanställning av datafil... 79 4.8. Den svenska översättningen av enkäten, urvalet och genomförandet... 81 4.9. Analys av data... 82 5. Avslutande diskussion, slutsatser och implikationer... 86 5.1. Delstudiernas resultat och relationer - Slutsatser... 86 5.2. Samhällets utveckling - två förskjutningar av utbildningens funktion... 89 5.3. Identitetsprojektets omvandlingar... 94 5.4. Sammanfattning av avhandlingens innebörd... 96 6. Summary in English... 98 6.1. The research field and the study... 98 6.2. A summary of findings The five articles... 100 6.3. Overall purpose and research question... 102 6.4. Findings and earlier results... 103 6.5. A theory of the media and the overall purpose... 106 6.6. Outcomes, conclusions and reflections... 109 7. Referenser... 111 Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Paper I Paper II Paper III Paper IV Paper V 6

FÖRORD Rosfamiljen är intressant och speciell. Den finns spridd över hela världen och de arter som ingår i den uppvisar en gemensam karaktär. Även om de gemensamma dragen kan beskrivas är alla exemplar unika och individuella. För mig är det en viktig utgångspunkt även i andra sammanhang. Vi lever i en tid då vi erfar olika kriser. Genom mediernas rapportering blir vi till exempel upplysta om att människans energianvändning orsakar oönskade effekter, bland annat miljöproblem. Dessutom ökar olika former av ohälsa. Samhället befinner sig i en position där allmänheten är alltmer upplyst och informerad om dessa sammanhang. Människan använder inte alltid kunskaper på ett klokt sätt. Det kan vara obehagligt att bli överraskad och det är allvarligt att försumma mekanismer, som ingår i dessa sammahang. Upplysning och diskussion om det som är aktuellt i kulturen är en fundamental aspekt av demokratin. Jag tror att ett samhälle som ignorerar allvarliga och aktuella frågor och deras sammahang kan leda till instabilitet och nyckfullhet. Kombinerat med ekonomisk desperation kan det leda till känslor av utanförskap, tudelningar och även att människor vänder sig mot varandra. Det finns en risk att det utarmar individers livschanser. De värden som skapats i samband med samhällets moderniseringsprojekt handlar om till exempel tillgång till elektricitet, vatten, mat, avlopp, sjukvård, utbildning, kommunikationsmedier och transporter. Det byggdes kring ett starkt jordbruks- och industrisamhälle. Det förutsatte inte bara en planlös användning av naturresurser, utan även kombination med snillrikhet, uppfinningsrikedom, fördelning och anpassning. Idag står samhället inför delvis nya utmaningar. Med kriser i områden som energi, miljö och hälsa krävs nya sätt att tänka. Det finns en ökad medvetenhet om att vi inte kan fortsätta bygga och konstruera, som vi gjorde tidigare. Samhället befinner sig i behov av förändring och förnyade traditioner. Dessa förhållanden inordnar utbildningen i frågor om legitimitet och relevans, vilket uppmärksammas i denna avhandling genom ett innehållsperspektiv på naturvetenskap och teknik från ungdomar och deras lärare. Jag tror inte utbildning kan skapa mening inifrån sig själv. Det vore som att bygga traditioner ur ingenting. Lärare kan inte göra undervisning rolig och intressant. Det är ett kategorimisstag och riktar uppmärksamheten åt fel håll. Sådana arbeten tenderar att bli ytliga och trivialiserande. Det är samhällets inriktningar, som ger svar till utbildningens funktion och som skapar förankring i 7

demokratiska grundprinciper. Det finns en innehållsaspekt i detta, som identifierats, problematiserats och kritiskt diskuteras i denna avhandling. Den snillrikhet och fantasirikedom, som behövs för att åtgärda de problem, som samhällsutvecklingen orsakat är delvis av en annan karaktär än den som byggde upp utmaningarna. Det behövs en blandning av åtgärder utifrån en medvetenhet om vad som fungerar. Det är viktigt att fortsätta hoppas på fred, förståelse, respekt för oliktänkande, social rörlighet och en större internationell begriplighet, som inkluderar. I detta ingår en förståelse för mediernas ökade inflytande, förskjutningar av makt- och dominansförhållanden samt individers sätt att hantera medierad erfarenhet. Stora delar av detta kommer förr eller senare tillbaka till behovet av duktiga lärare, som behöver hjälp att genomföra och utveckla ett svårt uppdrag. Att människor får mötas i diskussioner om det som är viktigt i kulturen är angeläget för samhällets möjligheter till fortsatt utveckling. Jag kan inte föreställa mig något annat som är lika viktigt. Det är en fostran, som är uppriktig och ärlig med att introducera individer i samhällets verkliga utmaningar. Det är en fostran i bred mening, som inte förskjuter uppmärksamhet mot instrumentella värden. Det är en utbildning, som upplevs som hel och förklarar samhällsprojektet så att den får en förankring i kulturen. För individens rätt att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor. Jag tror att investeringar och reformer i utbildningsväsendet behöver sikta längre än att bara lappa och laga tillfälliga brister. Särskilt olyckligt blir det om grupper av individer identifieras och beskrivs som dem som släpar efter. Jag tror skuldkänslor är destruktiva och skadliga. Höj blicken. Det är inga olösliga problem. Formulera det som kallas modernitet utifrån en förankring i industrisamhällets drömmar om en bättre värld. Beskriv de mekanismer som är involverade och resonera om hur olika budskap skapas, sprids och tas emot. Diskutera var lösningarna till aktuella utmaningar kan finnas. Det ger upplysningsprojekt en anknytning till aktuell forskning och vetenskapligt arbete, som inte är lösgjorda från sina historiska sammanhang. Samhällets förmåga att skapa självtillit, stabilitet och utveckling i bred mening, tror jag kommer ha att göra med social sammanhållning och ett samhälle som förhåller sig till och formulerar utmaningarna utifrån en sådan förankring. Det är en inriktning, som är rotad i medvetenheten att alla vinner på om det även går bra för andra. För det är bra, när vi är glada. 8

ACKNOWLEDGEMENTS As I have worked on this thesis, I have been inspired and supported by many people. I would like to acknowledge all the students and teachers who answered the questionnaires: Thank you very much indeed. This whole thesis rests on your kindness and willingness to respond to my questions. I would like to thank professor Helge Strömdahl, my supervisor. Your knowledge of the field of science education research has been important to me. Thank you for patience and forbearance, for sharing the historical background of this research field in Sweden, and for coming up with breathtaking angles of approach. Thank you Anna Ericsson. You were always there, with quick replies, observant and helpful. Your support is invaluable. Thanks, too, to Magnus Oskarsson for collaboration through the years and for late nights of good conversation, interesting journeys around the world, flexible and quick reactions in pressing situations, and for showing good spirit. Thank you Karl Göran Karlsson for your support and collaboration. Many thanks to Carl-Johan & Shu-Nu Chang Rundgren. Working together and getting to know you have been most inspiring. So many interesting discussions. Glorious indeed. Many thanks to Pernilla Nilsson for collaboration and lovely gatherings. Thanks to Per Sund and his family for all the wonderful meetings and interesting discussions. Thank you Maria Pettersson for your collaboration and for important and inspiring discussions. Thank you to all my colleagues at the Graduate School of Science and Technology Education Research at Linköping University. I would also like to thank my colleagues in the network of the international ROSE study. Professor Svein Sjøberg, your sharp input with a friendly tone in meetings all around the world has been most valuable and a powerful tutorship. Thank you for all the invitations, intellectual discussions and support in the full sense of the word. 9

Thank you Camilla Schreiner. Every time we met you encouraged me to continue the work and came up with ideas, different angles and improvements. Thank you professor Edgar Jenkins for sharing unparalleled input on conferences and workshops where we met. Thank you professor Peter Fensham. Every time we met you asked about new results, read manuscripts, sat down, took your time and came up with matchless advice. Thank you Britt Lindahl. In Sweden you were the forerunner to my work and a source of inspiration. We have met many times and in different settings, and you have sincerely volunteered to assist me. I cannot mention you all. Thank you to all the ROSE partners around the world for the exchange of ideas, enlightening discussions and instructive meetings. I would also like to thank various members of my family, beginning with my father and mother, Sven-Erik and Kerstin Jidesjö. You have paid attention, stood behind and supported my various ambitions through the years. Thank you very much indeed. My hearty gratitude to my excellent brother Peter Jidesjö and his wife Pernilla Jidesjö. Thank you for all the relaxed family gatherings with important and interesting discussions through the years. Our discussion on bringing in perspectives from business, history and philosophy were particularly important to this work. My beloved grandmother Ingrid Jidesjö. I have so much to thank you for. Your compassion, words of encouragement and integrity made all the difference. The late Ulla Carlsson. I will always remember your warm and hearty care for me. I cannot mention you all. Thank you to all my relatives for all the things you have taught me about what really matters in life. I would also like to thank all my perfectly charming friends: Dinners, parties, sunshine and rain, good food, good drinking and high spirits! You all mean a lot to me. I would also like to thank my colleagues, friends and mentors at Linköping University. Thank you professor Ulrik Lohm. You showed me brilliant ways of solving different problems. I would not have been in this position today without your help. 10

Thank you professor Bo Svensson. You supported me in various situations. Your experience as a researcher, your open-mindedness and your way of connecting with people is exceptional. Thank you so much for everything you taught me and for sharing many special moments through the years. The late professor Lars-Owe Dahlgren. First class Master. I will always remember our kindly and stimulating meetings. Your subtle way of approaching my work with your capacity, connecting and sharing your depth of knowledge and wisdom made a deep impression. You were unequalled. Annika Björn. It has been a privilege to work with you. Thank you for all the important and interesting work. Johan Hedbrant I relished your intellectual approach and your playful and curious way of approaching issues. Professor Jan Schoultz. You always gave me words of encouragement. It is thanks to all your valued support that I can write these lines. Thank you so much for all our discussions. Professor Glenn Hultman. Thank you for encouraging words through the years, for slapping me on the back, and for being an excellent opponent at the final seminar. Thank you Susanne Eriksson. You were quick and always lent a helping hand. Thanks a lot Johan Hedrén for collaboration and shrewd considerations. Your sharp knowledge relating theoretical approaches with empirical work is priceless. Sincerely thanks to Åsa Danielsson. Your expert knowledge of statistics and quantitative analyses has been invaluable to me. Your way of acquainting yourself with my work and coming up with many different possible ways to progress was substantial. My expression of gratitude to Anne-Li Lindgren. You are straightforward, sincere, and have many leadership qualities. Thank you very much indeed for your support and power of observation. Thank you Lena Lundman for many coffee break discussions with philosophical touches and all the help in the lab. Essential matters! Thanks a lot Henrik Reyier for action, quickness and coming up with good ideas. John Ian Dickson. Thank you so much. Your way of assisting is of considerable value. Thank you Christina Brage at the library for helping in many different situations. 11

Thank you Anders Magnusson for all collaboration in the work of developing teacher education. Thank you Anders Szczepanski for all the important and inspiring work on projects together. You are matchless. Thank you Lars Kvarnström for inviting me into new areas of working with science. Most interesting and stimulating. Thank you Ingela Helmfrid and all other colleagues at the Faculty of Health Sciences for good collaboration through the years. In sum, thank you to all colleagues at the department of water and environmental studies and all other colleagues and friends at Linköping University. I would also like to thank all my colleagues outside the university who paid attention to my work. Siv Frisell. Your comradeship was truly unique. You invited me to present my work in national settings and pointed out the implications of aspects of my work. I will always remember our collaboration and what it meant to me. I wish you all the best! Marja Andersson, Gerd Bergman, professor Sven-Olof Holmgren and Els- Britt Sellin at the Royal Swedish Academy of Sciences. You have invited me to give talks at national and other gatherings several times a year. I owe you so many thanks. Thomas Krigsman. It is thanks to you that I could take part in writing the new national science curriculum. From you I have learned many important things. Thanks a lot. Thank you all other colleagues at the Swedish National Agency for Education for showing an interest in my work and inviting me to several interesting settings. Thank you Andreas Persson for all your help and quick action. All the best to you. Thank you Annika Jervgren. So many interesting meetings discussing the importance of understanding present politics and governmental work and also writing good grant applications. Thank you to all my colleagues at the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA/IPK/Den Globala Skolan) for your cooperation and interesting meetings. 12

Merci beaucoup professeur Pierre Léna, membre de l Académie des sciences Délégué, for inviting me to share and discuss your interesting work in France. Thank you Kerstin Eriksson at the Energy Agency for superb cooperation. Thank you Ulrika Johansson for excellent collaboration and discussions on school development. Ann-Sofie Johansson and Bengt Fall. You demonstrated many splendid ways of carrying out school development in connection with science education research. Thank you so much for our cooperation. Ros-Marie Johansson, Lars Rejdnell and all other colleagues at the Linköping municipality. Your fields of knowledge and your ambition to bridge the gap between research and practice are of great importance. Thank you for all your interesting work and for building up knowledge together from different sources of information. This has been most inspiring. Thank you Lena Brynhildsen and all other friendly colleagues at Katedralskolan in Linköping. Collaboration with you in different projects has been most important and I have learned a lot. Thank you Jan Engqvist for always showing interest and for building up knowledge together about the learning and teaching of science. Thanks to Carina Brage at Calluna for splendid collaboration and interesting discussions. Thank you colleagues at SAAB in Linköping for all the interesting work we did together and for sharing your experiences in the field of learning science and technology in different settings. Thank you all other friends and colleagues outside the university, working nationally and internationally in different schools, municipalities, science centers, universities, companies and other institutions in Sweden for inviting me to meet with you for raising important points in discussions. A thousand thanks to you all! Linköping 2012-05-20 Anders Jidesjö 13

LIST OF PAPERS Paper I Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K-G. & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDINa, 5(2), 213-229. Reprinted with permission from Nordic Studies in Science Education (NorDINa) Paper II Oscarsson, M., Jidesjö, A., Strömdahl, H. & Karlsson, K-G. (2009). Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn. NorDINa, 5(1), 18-34. Reprinted with permission from Nordic Studies in Science Education (NorDINa) Paper III Jidesjö, A. (2008). Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school? NorDINa, 4(2), 192-208. Reprinted with permission from Nordic Studies in Science Education (NorDINa) Paper IV Jidesjö, A. (2012). Students interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of science. Manuscript paper submitted for publication. Paper V Jidesjö, A. & Danielsson, Å. (2012). Student experience and interest in science: Connections and implication for further education. Manuscript paper submitted for publication. 14

1. INTRODUKTION 1.1. Forskningsfältet Research in science education är ett internationellt forskningsfält med olika delområden. Denna avhandling handlar om elevers perspektiv på naturvetenskap och teknik, som inom den internationellt rapporterande litteraturen oftast kallas Students voice in science education. Ibland förekommer pupil istället för student. Arbetet som ingår i denna avhandling är rapporterat gentemot detta forskningsområde. Elevers perspektiv är en diffus formulering. Det kan handla om olika aspekter och flera begrepp används. Generellt handlar det om studier inom affektiva domäner. De mest använda begreppen är intresse och attityd, men även begrepp som åsikter, inställning, hållning och erfarenhet är vanligt förekommande. Dessa begrepp kan i sin tur delas in i underkategorier och subgrupperingar. I kapitlet Metodologi ges en redogörelse för hur begreppen hanterats i de studier som ingår i denna avhandling. Avhandlingen består av en introducerande text och fem artiklar. I den introducerande texten diskuteras resultatens betydelse i relation till tidigare studier, vilket ger en inramning av hela arbetet. Avhandlingens huvudsakliga inriktning handlar om elevers intresse för och erfarenheter av naturvetenskapligt innehåll i och utanför skolan. Till detta kommer en studie där lärares perspektiv belyses och uppmärksammas och sätts i relation till elevernas. Hela arbetet har innehållsfokus där olika gruppers perspektiv presenteras och diskuteras. Det empiriska underlaget är genererat utifrån ett svenskt deltagande i ett världsomspännande forskningsprojekt som heter the Relevance of Science Education (ROSE). Schreiner & Sjøberg (2004) ger en utförlig beskrivning av hela projektets tillkomst, utveckling, upplägg, genomförande och övrig metodologi. Jag återkommer till att redogöra för centrala delar av projektet i kapitlet som handlar om metodologi samt hur arbetet hanterats i Sverige (Kapitel 4). Här säger jag endast något kort om vad studien innebär, som är viktigt att känna till för läsningen av den introducerande texten. I ROSE-studien genereras det empiriska underlaget genom enkätkonstruktion, som ställer frågor inom affektiva dimensioner. Den svenska versionen av elevenkäten återfinns i Bilaga A. Frågorna är ställda till elever i slutet av den obligatoriska utbildningen i länder spridda över hela världen. I Sveriges samlades empirin i årskurs nio i grundskolan. Dessutom genomfördes en 15

lärarundersökning. Lärarenkäten återfinns i Bilaga B. Samtliga lärare i naturvetenskap och teknik på alla skolor där elevdata insamlades fick svara på samma enkät som deras elever. Ingångsfrågorna var i lärarenkäten ställda utifrån ett undervisningsperspektiv, men alla innehållsfrågor som följde på dessa var identiska med elevernas. Lärarundersökningen genomfördes endast i Sverige och är en utökad studie. Vidare genomfördes en mindre studie med huvudsaklig empiri från elever i årskurs fem i grundskolan. Då användes den första kategorin i elevenkäten Vad jag vill lära mig om (se Bilaga A). Det var endast det empiriska underlaget från elever i slutet av den obligatoriska utbildningen, som ingick i det internationella åtagandet i ROSE och som återrapporterades till det internationella konsortiet. Det svenska empiriska underlaget har använts för analyser vars resultat redovisats och rapporterats i artikelprojekt, bokkapitel och konferensbidrag. I denna avhandling presenteras fem artiklar. Den svenska elevenkäten utökades med ett antal frågor, bland annat om vilket program eleverna valt inför sina fortsatta studier i gymnasieskolan. Detta möjliggjorde analysarbete, som kunnat redovisas endast från den svenska undersökningen där resultaten ibland sätts i relation till elevernas fortsatta studier. Artikel I och V redovisar sådana resultat och bygger helt på elevunderlaget från årskurs nio. Artikel II bygger på lärarstudien i jämförelse med elevunderlaget från årskurs nio. Artikel III rapporterar arbetet med den självständiga svenska studien med elever i grundskolans årskurs fem. I artikel IV används det empiriska elevunderlaget från årskurs nio och sätts i relation med annan empiri i en utökad studie. Således bygger även artikel IV på ett utökat empiriskt underlag och självständigt genomförda analyser. Utöver resultaten som redovisas i de fem delstudierna utvecklas och fördjupas innebörder av dem i den introducerande texten. Texten är uppbyggd genom att utgå ifrån delstudiernas resultat, som knyts till tidigare forskning och sätts i relation till ett övergripande teoretiskt perspektiv, som ramar in och ger ett perspektiv till hela avhandlingsarbetet. 1.2. Avhandlingens disposition I kapitel 1 ges en introduktion till avhandlingen. Kapitel 2 relaterar och diskuterar delstudiernas resultat, som sätts i relation till tidigare forskning. Genom denna framställning utvecklas olika innebörder av resultaten, som leder vidare till det övergripande teoretiska perspektivet, som redovisas i kapitel 3. Kapitel 4 redogör för hela den metodologi som arbetet är inordnat i. Kapitel 5 omfattar en 16