Deltagare i arbetsgruppen Följande personer är inbjudna att delta i utveckling av färdplanen för trafikantinformation:

TRAFIKANTINFORMATION Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet övergår nu i nästa fas där Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Vinnova och ITS Sweden utvecklar en strategi och handlingsplan med ambitionen att göra Sverige internationellt framstående inom ITS. Kärnan i handlingsplanen består av prioriterade områden av stor betydelse för ITS i Sverige. Under hösten 2015 har ett stort antal områden kartlagts och genom workshops, webenkäter, webinarium och i samråd med myndigheter, näringsliv och akademin har antal områden reducerats. Resultatet är 12 prioriterade områden som gemensamt bidrar till en färdriktning för svensk utveckling inom ITS fram till år 2020. Ett av dessa områden är Trafikantinformation. Varje prioriterat område leds av en ordförande som tillsammans med en arbetsgrupp och en sekreterare ansvarar för att ta fram en färdplan med mål och konkreta aktiviteter. Utöver prioriterade områden etableras även horisontella områden med uppgift att stödja och realisera aktiviteter i färdplanen. Resultatet kommer sedan att redovisas den 25-26 oktober 2016 på den nationella ITS konferensen i Stockholm som en del i remissförfarandet inför slutleverans till regeringen vid årsskiftet. Introduktion till det prioriterade området trafikantinformation Området Trafikantinformation handlar om att, med utgångspunkt i ITS-direktivet och de delgerade akterna, stötta införandet av en nationell tjänst, Single Point of Access (SPA), som ska lämna information om, och ge tillgång till, data i vägtransportsystemet. Alla EU:s medlemsstater ska tillhandahålla en SPA med tillhörande rutiner inklusive information till berörda myndigheter och olika intressenter. SPA ska vara en metadatabas med information om vilka data vilken leverantör tillhandahåller. Respektive leverantör ansvarar för och tillhandahåller sina specifika data. En SPA som skapar nytta och mervärde för slutanvändarna, trafikanterna, förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheter och kommersiella aktörer men även mellan medlemsstaterna. För att dataleverantörer ska vilja använda sig av SPA behöver det till exempel vara enkelt att deklarera metadata och metadata bör även följa en och samma standard. Trafikverket har definierat fyra huvudaktiviteter som syftar dels till att uppfylla de krav ITS-direktivet ställer, dels till att göra SPA attraktivt för dataleverantörer och tjänsteutvecklare. Genom att SPA ingår i är ett av 12 utpekade områden för en nationell handlingsplan får vi goda möjligheter att sprida kunskap om direktivet och dess innebörd samtidigt som vi kan fånga de olika intressenternas förväntningar, behov och krav på tjänsten. Trafikverket har därför bjudit in representanter från näringsliv, myndighet och akademi att delta i arbetet med att utveckla och detaljera aktiviteterna i en färdplan för trafikantinformation. Avgränsningen av området Trafikantinformation till att endast omfatta införandet av den nationella tjänsten SPA kan tyckas vara alltför snäv. Trafikverket har därför föreslagit att uppdraget ska utökas till att även omfatta frågeställningen vilka de stora utmaningarna inom området Trafikantinformation är i ett lite större perspektiv och vilka åtgärder vi föreslår bör prioriteras i en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS. Rapporten kompletteras efterhand arbetsgruppen tar fram förslag på aktiviteter som bör ingå i färdplanen för området. Arbetet behöver ske i nära samarbete med flera av de andra prioriterade områdena, som till exempel Trafikledning och Kollektivtrafik. 1

Deltagare i arbetsgruppen Följande personer är inbjudna att delta i utveckling av färdplanen för trafikantinformation: Karin Nordner, Trafikverket (ordförande) Kent Olsson, Trafikverket Clas Roberg, Trafikverket Carlos Viktorsson, Sweco (Stöd till arbetsgruppen från ITSHP) Elias Arnestrand, Samtrafiken Johanna Karlsson, Trafik Stockholm Lilia Bidar, Trafikkontoret Göteborg Helene Olofsson, Stockholms stad Alejandro Gomez, Tomtom Anna Forsell, Here Ylva Lidberg, Transportstyrelsen Fredrik Jenslin, Sll Krister Nordland, Skånetrafiken Maria Gustafsson, Västtrafik Åse Elvebakk, Tomtom Pontus Wallgren, Chalmers Per Olof Svensk, Trafikverket 2

Bakgrund En nationell strategi och handlingsplan för ITS ska bidra till ett mer hållbart transportsystem genom att bryta sambandet mellan transporter och negativ miljöpåverkan. Ämnesområdet har en tydlig koppling till målsättningen och bör utgöra en viktig del av en svensk handlingsplan för ITS. Den ökade transportvolymen på vägarna i unionen och medborgarnas krav på rörlighet innebär hög belastning på infrastrukturen och ökad energiförbrukning. Det leder i sin tur till miljömässiga problem. För att komma till rätta med dessa problem, har EU beslutat om ett ramverk för att intelligenta transportsystem ska kunna införas och användas på ett samordnat och enhetligt sätt. ITS-direktivet (2010/40/EU) är en handlingsplan för att införa ITS (Intelligenta transportsystem) i vägtransportsystemet och i gränssnittet till andra trafikslag. Genom att såväl trafikanter som trafikledare får tillgång till innovativa tjänster ska de vara bättre informerade och kunna utnyttja transportnäten på ett säkrare och mer samordnat sätt. EU kan med stöd av ITS-direktivet (2010/40/EU) utfärda bindande bestämmelser för olika delområden inom ITS i form av delegerade akter. Det innebär att nya typer av data tillkommer i takt med att sådana bestämmelser utfärdas. Följande delområden är prioriterade, och för dessa utarbetar unionen gemensamma specifikationer och standarder: optimal användning av väg-, trafik- och resedata kontinuitet i ITS-tjänster för trafikledning och hantering av godstransporter ITS-tillämpningar till stöd för trafiksäkerhet och transportskydd koppling av fordonet till transportinfrastrukturen Bestämmelser om prioriterade åtgärder ITS-direktivet innehåller sex prioriterade åtgärder (a-f). Delegerade akter är beslutade för åtgärderna b, c, d och e. Akt f är lagd på is. För akt a förväntas EU-rådet fatta ett beslut i slutet av 2016. Bestämmelserna är reglerade i följande dokument: a) Tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster b) Tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster c) Data och förfarande för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare d) Harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt EU-omfattande ecall e) Tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon f) Tillhandahållande av bokningstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon. Sedan 1 oktober 2015 gäller två akter, c och e. De pekar på åtgärder som medlemsländerna ska genomföra för att kunna erbjuda informationstjänster inom områdena vägsäkerhetsrelaterad 3

trafikinformation och information om säkra lastbilsparkeringar. Akt b ska tillämpas från och med juni 2017 och akt a från och med 2019. De beslutade akterna finns att läsa på EU:s webbplats, Action Plan and Directive - Transport Nationell tjänst för att underlätta utbyte av data Tillgång till relevanta och aktuella data är en grundförutsättning för att varje medlemsland ska kunna genomföra de prioriterade åtgärderna. Därför ska varje land upprätta en nationell tjänst, SPA (Single Point of Access), som presenterar alla data som finns att tillgå i vägtransportsystemet, oberoende av vilken organisation det är som samlar in och tillhandahåller uppgifterna. SPA ska underlätta för dem som skapar informationstjänster att ta fram tjänster som kan effektivisera transporter och resor. I Sverige är Trafikverket utsedd myndighet att upprätta tjänsten SPA för akterna c och e. Även för akten b förväntas regeringen lägga uppdraget på Trafikverket. Vem som tillhandahålla tjänsten för akt a är ännu en öppen fråga. För att uppfylla EU-bestämmelserna har Trafikverket på uppdrag av regeringen tagit fram en första version av tjänsten SPA som finns att tillgå på Trafikverkets webbplats. I takt med att fler bestämmelser träder i kraft ökar inte bara mängden data som ska presenteras via SPA utan även antalet leverantörer av data. För några år sedan kom merparten av informationen från samhällsfunktioner som Trafikverket, SMHI och SOS-alarm. Utvecklingen går mot alltfler privata aktörer på marknaden. Det uppstår nya affärsmodeller och informationen når slutanvändaren på flera olika sätt. Med hänsyn till utvecklingen bör en nationell åtkomstpunkt sättas upp på en neutral plattform. Trafikverket har därför beslutat att sätta upp en egen portal för tjänsten SPA, vilket ingår i aktiviteten Etablering av den nationella tjänsten SPA. Se vidare i handlingsplanen. Målsättningen är att portalen ska vara i bruk från årsskiftet 2017. Tjänsten har två funktioner: Att informera om och ge tillgång till de data som finns att tillgå i Sverige. Tjänsten innehåller metadata och hänvisningar till var data går att hämta. Att informera de som levererar data hur de gör för att publicera metadata i SPA. Tjänsten innehåller formulär för att registrera metadata. Tjänsten har två målgrupper: Tjänsteleverantörer i Europa som utvecklar trafikinformationstjänster Leverantörer av data Data som SPA ger tillgång till sedan 1 oktober 2015 Vägsäkerhetsrelaterad trafikdata De data som tjänsten ger tillgång till är indelade i åtta kategorier (enligt ITS-direktivet akt c) av händelser och förhållanden. Dessa är: 4

tillfälligt hal vägbana djur, människor, hinder, bråte på vägen oskyddad olycksplats tillfälligt vägarbete nedsatt sikt fordon i fel riktning på motorväg icke-skyltad blockering av väg exceptionella väderförhållanden Information om säkra och skyddade lastbilsparkeringar Data om Trafikverkets anläggningar, och lastbilsparkeringar som kommersiella eller kommunala aktörer tillhandahåller (enligt ITS-direktivet akt e). Tjänsten tillhandahåller enbart statiska data. Sedan oktober 2015 innehåller tjänsten data om Trafikverkets säkra och skyddade uppställningsplatser för lastbilar. Under 2016 tillkommer successivt data om kommersiella och kommunala lastbilsparkeringar. Från juni 2017 ska tjänsten även ge tillgång till realtidsdata för trafikinformation (enligt ITS-direktivet akt b). Tjänsten omfattar ca 40 informationsmängder. Se EU:s webbplats för en aktuell förteckning, http://ec.europa.eu/transport/themes/its/news/2014-12-18-rtti_en.htm EU-omfattande informationstjänster ställer krav på att data ska levereras i ett standardiserat format. Enligt bestämmelserna ska därför alla data levereras i formatet Datex ll eller i något annat kompatibelt format. Roller och ansvar Regeringen har fattat beslut om förordningen för akterna c och e, vilket innebär nedan fördelning av roller och ansvar. Transportstyrelsen har börjat titta på ett förslag till förordning för akten b med samma ansvarsfördelning. Transportstyrelsen ansvarar för att formulera nationell förordning granska efterlevnaden av förordningen slumpmässigt kontrollera riktigheten i de uppgifter som dataleverantören har lämnat rapportera hur direktivet efterlevs i Sverige Trafikverket ansvarar för att utse de delar av vägnätet där förhållandena kräver införande av reglerade tjänster tillhandahålla en nationell tjänst, SPA (Single Point of Access) där alla som levererar data ska tillhandahålla metadata som beskriver innehållet i de data de levererar informera om tjänsten, vad den innehåller och hur den fungerar. Du som levererar data ansvarar för att tillhandahålla de data som bestämmelserna omfattar leverera data i standardiserat format 5

förse den nationella tjänsten med metadata och sökvägar till data, och uppdatera dessa på begäran av Transportstyrelsen leverera underlag som redogör för hur bestämmelserna efterlevs. 6

Målbild 2020 med utblick 2025 Tre av de hittills fyra identifierade aktiviteterna i handlingsplanen är redan pågående aktiviteter med en relativt kort tidshorisont. Fram till 2020 är målen att Sverige ska uppfylla de krav ITS-direktivet ställer och att SPA i möjligaste mån följer gemensamma standarder inom EU. Enligt ITS-direktivets akt b ska portalen vara klar för användning i juni 2017. Trafikverkets målsättning är att portalen (egen plattform) finns tillgänglig för användare från januari 2017. Ett mer långsiktigt mål med handlingsplanen är att dataleverantörer och tjänsteutvecklare fullt ut använder sig av tjänsten och att SPA är den bästa övergripande sökmotorn i EU för att hitta data om vägtrafiken. Med hänsyn till att vi öppnar för att utvidga området Trafikantinformation till att omfatta andra, som arbetsgruppen ser, stora utmaningarna inom området kan det bli aktuellt att komplettera handlingsplanen med andra mål och aktiviteter. 7

Handlingsplan för trafikantinformation Aktivitet nummer 1-3 är redan pågående aktiviteter som är kopplade till de i tiden mer närliggande målen att uppfylla de krav ITS-direktivet ställer och att SPA i möjligaste mån följer gemensamma standarder inom EU. Aktivitet nummer 4 kopplad till de mer långsiktiga målen med handlingsplanen som att dataleverantörer och tjänsteutvecklare fullt ut använder sig av tjänsten och att SPA är den bästa övergripande sökmotorn i EU för att hitta data om vägtrafiken. Etablering av den nationella tjänsten SPA Pågående projekt för att etablera en SPA (Single Point off Access) för ITS-direktivets akter b (realtidsdata trafikinformation), c (trafiksäkerhetsdata) och akt e (säkra Lastbilsparkeringar). SPA ska vara en metadataportal med sökmotor och länkar till organisationer som har aktuella data. Kopplingar och beroenden Kopplingar finns till aktiviteterna 2-4. Aktiviteten har även koppling till Öppna data och Geodataportalen samt är beroende av vad andra länder gör. Tidpunkt Enligt ITS-direktivets akt b ska portalen vara klar för användning i juni 2017. Trafikverket bedömer att portalen finns tillgänglig för användare från januari 2017. Redovisning av resultat Resultatet finns i form av en fungerande portal. Information om detta förmedlas till användare i god tid, både dataförsörjare (Dataproviders) och tjänstetillverkare (Serviceproviders). Resultatet redovisas också till Transportstyrelsen som i sin tur redovisar till regering och EU. Centrala aktörer Regeringen (som fattar beslut om förordningen), Transportstyrelsen som skriver förslag till förordning samt följer upp efterlevnaden, Trafikverket som tillhandahåller SPA och data, organisationer som fyller SPA med metadata och sedan levererar aktuella data samt tjänstetillverkare som via portalen hittar data och tillverkar tjänster till marknaden (fordonsförare) och som därmed skapar nyttan med portalen. Kostnad och finansiering Både etablering av SPA och förvaltningen av tjänsten finansieras av Trafikverket. Medel är budgeterade för 2016. Samarbete över nationsgränserna kring gemensamma standarder för SPA, EU EIP aktivitet. För att ITS-direktivet och då främst akterna b och c ska bli en framgång krävs en harmonisering av den etablering av SPA som genomförs i varje land. Harmoniseringen är speciellt viktig när det gäller Standard för metadata (gäller även för akt a, multimodal data) 8

Utformning och val av metadata som dataleverantörerna ska fylla i Den uppföljning som dataleverantörer ska lämna till EU Det viktigaste forumet för en harmonisering är idag projektet EU-EIP SA46, som har en aktivitet benämnd Monitoring and Harmonisation of Single Point of Access. Projektet har tre nivåer på deltagande, Active beneficiaries, Participants (Trafikveket) och Followers. Även om vi inte får finansiering som active bör vi lägga tillräckligt med tid för att påverka ovanstående punkter så att vi får en bra harmonisering för Sverige, till exempel med Vinnovas öppna data. Om Sverige använder metadatastandarden DCAT bör vi överväga ett mer aktivt arbete för att påverka standarden så att den blir komplett och omfattar alla data som ITS-direktivet innehåller. Standarden förvaltas av W3C. Kopplingar och beroenden Aktiviteten är beroende av vad andra länder gör, främst Tyskland, Holland, Österrike och England. Även de Nordiska länderna är intressant att både samarbeta med och försöka påverka. Tidpunkt Aktiviteten pågår och avslutas 2018. Redovisning av resultat I form av rapporter till EU. Centrala aktörer Trafikverket, Transportstyrelsen. Kostnad och finansiering Troligen kring 100 tkr/år inklusive resor och förberedelse (2017 2018). Deltagande 2016 finansieras för Trafikverket av SPAprojektet. Införande av akt a Akt a är ännu inte beslutad. Det innebär att aktiviteten som den beskrivs kan komma att ändras. Även för den delegerade akten a, multimodal data, kommer det att finnas krav på en SPA och tillhörande metadata samt sökfunktion. Enligt det förslag som finns kommer rekommendationen att vara att använda sig av DCAT. För akt a har Trafikverket startat en förstudie för att undersöka olika alternativ för en SPA-lösning, använda den lösning som redan finns (den SPA Trafikverket sätter upp) eller koppla på den lösning som Samtrafiken idag förvaltar (Trafiklab). För akt a kommer det att finnas krav på standard för statisk data (NeTEX) och dynamisk data (SIRI). Det kommer att innebära en övergångsperiod för övergång från NOPTIS till NeTEX. Kopplingar och beroenden Kopplingar finns till aktiviteterna 1, 2 och 4. Tidpunkt En SPA för akt a ska finnas klar i slutet av 2019. Redovisning av resultat Resultatet kommer att finnas i form av en fungerande portal. Centrala aktörer Transportstyrelsen som skriver förslag till förordning samt följer upp efterlevnaden, Kostnad och finansiering Både SPA och förvaltningen av denna akt kommer troligen att finansieras 9

Den organisation som får uppdraget att tillhandahålla SPA, organisationer som fyller SPA med metadata och sedan levererar det aktuella data samt tjänstetillverkare som via portalen hittar data och tillverkar tjänster till marknaden (fordonsförare) och som därmed skapar nyttan med portalen. av Trafikverket. Medel för detta är inte budgeterat. Långsiktig utveckling av SPA (2020 2025) Det långsiktiga målet med SPA i EU bör vara att SPA etableras som den bästa övergripande sökmotorn för att hitta data om vägtrafiken. För att det ska lyckas krävs att dataleverantörer (kommersiella, kommunala och statliga) ser tjänsten som attraktiv och som ett bra marknadsfönster för att visa upp sitt data. Viktiga komponenter som kan bidra till detta är: Harmonisering inom EU, av metadatainrapportering och uppföljningsdokument till EU Att harmoniseringen inom EU leder till en metadatastandard som möjliggör automatisk skördning till andra portaler, till exempel öppnadata.se (maskinläsbara metadata) Att ytterligare intressant data kommer med, framförallt från de större städerna. Att vägnätet som visas upp utökas till minst alla viktiga genomfartsleder och omledningsvägnät, som används för att skapa TMP (Traffic Management Plans). Helst bör allt kommunalt vägnät ingå inklusive cykelvägar. Bevaka området med data från och till fordon. Dessa data kan på sikt bli intressant för någon form av integration med data som idag levereras från SPA-kunder, till exempel från andra mobila enheter som levererat data/information från och om trafiken. Har SPA någon roll i detta och i så fall hur behöver SPA utvecklas på sikt? Kopplingar och beroenden Aktiviteten är beroende av vad andra länder gör, främst Tyskland, Holland, Österrike och England. Även de Nordiska länderna är intressant att både samarbeta med och försöka påverka. Tidpunkt Aktiviteten pågår mellan åren 2017-2025. Redovisning av resultat Aktiviteten mäts genom att följa upp hur SPA används, samt genom kontakter med dataleverantörer och tjänsteutvecklare. Centrala aktörer Trafikverket, Transportstyrelsen, Stockholms Stad, Göteborgs stad, några ytterligare städer, utvecklare av SPA i andra länder, EU-KOM Kostnad och finansiering Egen finansiering från var och en av organisationerna samt EU-projektet EIP SA46. Det kan också vara aktuellt att söka ytterligare EU-pengar, 10

(borde vara), större dataleverantörer som TomTom, HERE, Mediamobil och Google. Av betydelse är också om andra länder lyckas få större städer i sina länder att leverera metadata och data, det vill säga om de lyckas med en utökning utöver ITSdirektivet. framförallt för perioden efter att SA46 avslutats (2018). Nästa steg Aktiviteter (1-3) pågår enligt redan fattade beslut. Punkten utvecklas i takt med att det tillkommer nya aktiviteter i handlingsplanen. Samlat för fokusområdet EU kan via Horizon 2020 bidra till utökad standardisering av metadata för SPA och Öppna data genom att finansiera en vidareutveckling av standarden DCAT och dess tillämpning DCAT-AP. En fortsatt standardisering och harmonisering av SPA inom EU är en förutsättning för en framgång. Om det inte sker kan SPA och ITS-direktivet bli en kvarnsten istället för en framgång. Förslag på ämnen att lyfta fram: Att vidareutveckla portalen så att den omfattar ytterligare för tillgänglighet och miljö viktiga informationsmängder, framförallt i urban miljö Att vidareutveckla standard för ytterligare datatyper, till exempel kring cykling, laddstolpar för elbilar, parkeringsplatser etc. Kanske i DATEX eller på andra sätt. Ett storskaligt test som hänger samman med ovanstående kan vara att vid lämplig tidpunkt testa att skörda data mellan de länder som satt upp en portal, gärna också mot andra portaler för Öppna data. Bilagor med referenser 1. Information om ITS-direktivet på EU:s webbplats: Action Plan and Directive - Transport 2. Information om standarden Datex ll: Datex (Trafikinformation väg i realtid) 11