Tjänsteutlåtande Finanschef 2017-01-25 Magnus Åberg 08-59097242 Dnr magnus.aberg@upplandsvasby.se KS/2017:27 Kommunstyrelsen Tillagningskök inom äldreomsorg och utbildning Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner utredningen om tillagningskök i Väsbyskolan och förordar alternativ 3 med driftstart till höstterminen 2018. Sammanfattning av ärendet Den 28 november 2016 fattade kommunstyrelsen beslut om att bland annat utreda ett tillagningskök i Väsbyskolan som skulle presenteras i februari 2017. I ärendet framgick att ambitionen är att tillagningsköket i Väsbyskolan ska vara i drift till höstterminen 2017 eller senast vårterminen 2018. Sedan beslutet fattades har förutsättningar för ett tillagningskök i Väsbyskolan studerats utifrån ekonomiska och verksamhetsspecifika förutsättningar. Utöver det två alternativen avseende driftstart som framgår i beslutet har ett tredje alternativ som avser höstterminen 2018 inkluderats. När det gäller utredning av ett tillagningskök för äldreomsorgen kommer detta att presenteras senare under våren 2017. Utgångspunkten för beräkningar för själva investeringen är 830 portioner (elever och personal). I och med kommande etablering av paviljonger vid Väsby skola under hösten 2017 ökar elevantalet framöver och ytterligare analys är nödvändig för att hitta den bästa lösningen för det. Tänkbara alternativ är att verksamheten köper in fler portioner under den tid som paviljongerna står på plats eller så dimensioneras köket redan nu för fler elever. Tidigare har schabloniserade beräkningar från Storköksbyrån indikerat en investeringskostnad om 8 000 000 kronor för om- och tillbyggnad av köket i Väsbyskolan med möjlig tillagning av 830 portioner per dag. Utifrån det antagandet visar närmare beräkningar att nödvändiga investeringsmedel uppgår till 11 000 000 kronor och den kostnaden avser utbyggnad av befintlig
byggnad. Ökningen med 3 000 000 kronor beror på att det nu ingår ombyggnad av matsalen, projektledning och byggherrekostnader. De tre alternativen sammanfattas i nedanstående punkter. Alternativ 1. Ett tillagningskök med driftstart till höstterminen 2017 Fördelar: Höjd kvalitet på mat och matmiljö. Förbättrad arbetsmiljö. Evakueringsbehovet kan minska om sommarlovet kan utnyttjas för delar av byggproduktionstid. Nackdelar: För snäv tidplan som utesluter viktig planering inför om- och tillbyggnad. Tidplan som medför att byggproduktion startar innan olika myndigheters godkännande. Kommunorganisatoriskt svårt att genomföra utan negativa konsekvenser för övriga förskole- och skollokalbeställningar. Tillgången till entreprenörer. Hög ekonomisk risk. Kvalitet blir lidande. Svårare att hantera information om verksamhetsstörningar. Alternativ 2. Ett tillagningskök med driftstart till vårterminen 2018 Fördelar: Höjd kvalitet på mat och matmiljö. Förbättrad arbetsmiljö. Nackdelar: Betydande verksamhetsstörning. Snäv tidplan som förkortar viktig planering inför ombyggnad/tillbyggnad. Kommunorganisatoriskt svårt att genomföra utan negativa konsekvenser för övriga förskole- och skollokalbeställningar. Hög ekonomisk risk. Kvalitet kan bli lidande. Tillgången till entreprenör. Alternativ 3. Ett tillagningskök med driftstart till höstterminen 2018 Fördelar: Höjd kvalitet på mat och matmiljö. Förbättrad arbetsmiljö. Tidplan medger fullgod planering vilket ger förutsättningar för god kvalitet och ekonomi i projektet.
Lägre ekonomisk risk än alternativ 1 och 2. Evakueringsbehovet och störningar för verksamheten minskar om sommarlovet utnyttjas för delar av byggproduktionstid. Kommunorganisationen klarar av att hantera projektet tillsammans med övriga lokalbeställningar inom förskola och skola. Nackdelar: Väsby skola har stort behov av ett nytt kök och får enligt alternativ 3 vänta något längre på genomförande. Verksamhetsstörning under byggnation. I en samlad bedömning av ovanstående information anser kommunledningskontoret att alternativ 3 är det mest lämpliga. Det finns uppenbara risker med alternativ 1 och 2 som kan skapa negativa effekter på både ekonomi och kvalitet. Delar av kommunorganisationen arbetar intensivt med att verkställa de lokalbeställningar som utbildningsnämnden gjorde 2016. Att addera ett tillagningskök som skyndsamt ska hanteras riskerar att ge negativa effekter på genomförandeförmågan som i förlängningen drabbar medborgarna. Alternativ 3 har en trovärdig och realistisk tidplan för ett lyckat genomförande. Det skapar även mer tid för att se över ett antal viktiga frågeställningar och ha en långsiktighet i dessa, det handlar om följande. Se över förutsättningar för verksamheterna i kommunen att ha en långsiktigt hållbar ekonomi för att genomföra nödvändiga investeringar inom till exempel köksområdet. Se över storlek på tillagningsköket i Väsbyskolan. Finns det anledning för köket att producera till exempel 1 200 portioner för vidareleverans till andra närliggande enheter? Här finns en koppling till pågående rekrytering av kostansvarig eller motsvarande som inom ramen för dennes uppdrag kan göra en strategisk kartläggning om, när, var och hur kommunen får ut bästa effekt av investeringar i till- och mottagningskök. Vid godkännande av alternativ 3 är nästa steg att utbildningsnämnden beställer ett tillagningskök med terminsstart 2018 av kontoret för samhällsbyggnad. Ekonomiska konsekvenser Se text nedan. Barnrättsperspektivet Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? Nej inte i nuläget. Har barns åsikter beaktats? Nej Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet?
En förbättrad kvalitet på serverad mat och matmiljö är positivt för barnen. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? Bättre kvalitet på mat och matmiljö ger möjligheter för barns utveckling och kan påverka skolresultaten positivt. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? Nej. Beslutet skickas till: Utbildningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad, fastighetsenheten Beslutsunderlag 1. Beslut, kommunstyrelsen 2016-11-28 Ärendet i sin helhet Inledning Kommunledningskontoret har i enlighet med uppdraget i flerårsplan med budget 2016-2018 genomfört en måltidsutredning som ska belysa organisatoriska och praktiska förutsättningar samt behov för mer lokal tillagning. Kommunens intention var att i ett första steg identifiera två mottagningskök som lämpliga att konvertera till tillagningskök. I flerårsplan med budget 2016-2018 finns investeringar om 1 000 000 kronor 2016 och 5 000 000 kronor 2017 för detta ändamål. Utifrån det nämndspecifika uppdraget och det måltidspolitiska programmet har kommunledningskontoret utrett frågan under 2016 med hjälp av externa konsulter från Storköksbyrån. De har genomfört två utredningar med syfte att undersöka förutsättningar för ökad andel lokalt tillagade måltider. Den 28 november 2016 fattade kommunstyrelsen beslut enligt nedanstående punkter. I ärendet framgick att ambitionen är att tillagningsköket i Väsbyskolan ska vara i drift till höstterminen 2017 eller senast vårterminen 2018. Kommunstyrelsen uppdrar åt kontoret för samhällsbyggnad att i samarbete med utbildningskontoret utreda ett tillagningskök i Väsbyskolan. Inriktningen är att det nya
köket ska vara i drift under höstterminen 2017 eller senast till vårterminen 2018. Utredningen ska presenteras för kommunstyrelsen i februari 2017. Kommunstyrelsen ger kontoret för samhällsbyggnad och kommunledningskontoret i uppdrag att tillsammans med social- och omsorgskontoret utreda lokalisering av ett tillagningskök för äldreomsorgen. Utredningen ska presenteras för kommunstyrelsen under våren 2017. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att beakta identifierat re- och nyinvesteringsbehov i de övriga kommunala köken i kommande arbete med flerårsplan 2018-2020. Kommunstyrelsen godkänner att teknik- och fastighetsutskottet får använda 6 000 000 kronor av budgeterade investeringsmedel under åren 2016-2017 för att inleda och genomföra uppdragen om två tillagningskök enligt flerårsplan med budget 2016-2018. Sedan beslutet fattades har förutsättningar för ett tillagningskök i Väsbyskolan studerats utifrån ekonomiska och verksamhetsspecifika förutsättningar. Utöver det två alternativen avseende driftstart som framgår i beslutet har ett tredje alternativ som avser höstterminen 2018 inkluderats. När det gäller utredning av ett tillagningskök för äldreomsorgen kommer detta att presenteras senare under våren 2017. Förutsättningar Tre alternativa tidpunkter för driftsstart av ett nytt tillagningskök i Väsbyskolan redovisas och analyseras utifrån nu tillgänglig information från kommunledningskontoret, utbildningskontoret och kontoret för samhällsbyggnad. Utgångspunkten för beräkningar för själva investeringen är 830 portioner (elever och personal). I och med kommande etablering av paviljonger vid Väsby skola under hösten 2017 ökar elevantalet framöver och ytterligare analys är nödvändig för att hitta den bästa lösningen för det. Tänkbara alternativ är att verksamheten köper in fler portioner under den tid som paviljongerna står på plats eller så dimensioneras köket redan nu för fler elever. I det senare fallet kan paviljongerna försörja andra enheter i närområdet vid framtida avetablering av det produktionsöverskott som då teoretiskt uppstår utifrån nu rådande förutsättningar. Omfattande investeringar planeras i nya förskole- och skollokaler i kommunen och befintliga kökslokaler behöver upprustas kan även skapa sådana behov som kan tillgodoses. Om köket ska kunna producera ännu fler portioner än för maximalt antal elever är en strategisk och långsiktig fråga för kommunen att hantera. Ett utökat antal matplatser kan ha fördelar om ytan enkelt kan ställas om till annan verksamhet om förändrade förutsättningar uppstår. Ytan på befintlig skolgård bedöms räcka till för både placering av paviljong och renovering av befintlig byggnad med lämplig tillbyggnad för tillagningsköket. Under själva byggnationen behöver mat levereras från extern part. Det kan även bli aktuellt att en del av eleverna behöver ta sig till annan lokalisering för att äta sin lunch. Bland annat har en lösning studerats för köp av matportioner från Messingen och att några klasser äter sin lunch i de lokalerna.
Tid, ekonomi och kvalitet Viktigt att beakta i alla projekt är sambandet mellan tid, kvalitet och ekonomi. Begränsningar av någon av delarna påverkar direkt de andra delarna. En stressad tidplan leder till risk för sämre kvalitet i form av fördyrningar i projektet och/eller förvaltning samt sämre förutsättningar för en genomtänkt och effektiv verksamhet. På samma sätt kan nedskärningar och besparingar av ekonomin ge sämre kvalitet och påverkan på tidplanen. En översiktlig tidplan för om- och tillbyggnation av tillagningskök i Väsby skola ger följande förutsättningar: Utredningsskede: 10 veckor (har delvis genomförts tidigare av Storköksbyrån) Programskede: 12 veckor Projektering och upphandling: 33 veckor Om- och tillbyggnation: 30 veckor Tidigare har schabloniserade beräkningar från Storköksbyrån indikerat en investeringskostnad om 8 000 000 kronor för om- och tillbyggnad av köket i Väsbyskolan med möjlig tillagning av 830 portioner per dag. Utifrån det antagandet visar närmare beräkningar att nödvändiga investeringsmedel uppgår till 11 000 000 kronor och den kostnaden avser utbyggnad av befintlig byggnad. Ökningen med 3 000 000 kronor beror på att det nu ingår ombyggnad av matsalen, projektledning och byggherrekostnader. En övergripande kalkyl har gjorts med tidplanen i alternativ 3 som grund. Om något av de andra alternativen väljs ger detta merkostnader som är svåra att uppskatta med exakthet. I beslutad investeringsbudget finns totalt 6 000 000 kronor att tillgå som anmäldes i kommunstyrelsen i november 2016. Det innebär att det behövs ytterligare investeringsmedel med lite olika angreppssätt beroende av vilket alternativ som väljs. Alternativ 1 betyder att ytterligare medel behöver finansieras inom befintlig investeringsram 2017. Alternativ 2 betyder att ytterligare medel behöver finansieras inom befintlig investeringsram 2017 och kanske till viss del 2018. Alternativ 3 betyder att nuvarande investeringsanmälan som gjordes i november 2016 är tillräcklig och får kompletteras när Flerårsplan 2018-2020 är beslutad.
Att beakta i kommande arbetet med Flerårsplan 2018-2020 är övrigt behov av investeringar i kommunens befintliga kökslokaler som framkommit i Storköksbyråns utredningar genomförda 2016. För verksamheten innebär en investering om 11 000 000 kronor (alternativ 3) ett hyrestillägg om cirka 720 000 kronor per år som ska finansieras inom befintlig ersättningsmodell. Ett ökat hyrestillägg finansierat inom befintlig ersättningsmodell medför förändrade förutsättningar för Väsbyskolan. Att Väsbyskolan på egen hand ska finansiera de ökade kostnaderna för tillagningsköket kan leda till att nedprioriteringar av personalresurserna är nödvändiga vilket inte är förenligt med den politiska ambitionen. När kommunen nu går in en expansiv fas med bland annat omfattande ny- och reinvesteringar inom verksamhetslokaler finns anledning att se över förutsättningar för verksamheterna att ha en långsiktigt hållbar ekonomi för att klara av genomförandet. Planen är att utreda detta under 2017. Genomförandeförmåga Kommunens organisation är redan ansträngd av de utmaningar som det innebär att hantera den stora beställningen av förskole- och skollokaler som beslutades under 2016. Inte bara fastighetsenheten och utbildningskontoret påverkas av detta utan även övriga enheter på kontoret för samhällsbyggnad. Flera detaljplaner och program ska tas fram på kort tid och infrastruktur måste finnas till de nya etableringarna. Ytterligare ett tidspressat projekt riskerar att påverka leverensen i de andra projekten negativt. En parameter att ta hänsyn till är att all typ av större påverkan och/eller förändringar medför risk för ökad stress och oro hos elever och medarbetare. Väsbyskolan har under många år fått genomgå stora förändringar vilket har varit påfrestande och det är därför önskvärt att det blir minsta möjliga påverkan på deras arbetsmiljö. Alternativ 1. Ett tillagningskök med driftstart till höstterminen 2017 Konsekvensanalys tidplan Tiden som återstår fram till höstterminen 2017 räcker inte till för att genomföra varje delmoment som ett projekt av denna storleksordning innehåller. För att färdigställa köket till terminsstart hösten 2017 behöver produktionen ha startat i början av januari samma år. För det första så har den tidpunkten passerats och för det andra så ger det ingen tid att hantera utrednings-, program-, projekterings och upphandlingsskedet. Att utesluta något av delmomenten är inte förenligt med kommunens ambitioner att följa lagar och regler, att åstadkomma en optimal miljö för elever och lärare samt god ekonomisk hushållning. Även om skedena utredning, program och upphandling utelämnas finns inte tiden att genomföra ombyggnationen innan höstterminen 2017. För att kunna gå direkt till produktion måste byggnationen starta innan bygglov eller andra myndigheters godkännande inhämtats. Att varken genomföra utrednings-, program- projekterings- eller upphandlingskedet ger försämring av kvalitet och ekonomi.
Tid för genomgång med verksamheten av önskad funktion är begränsad och de får ett kök som inte kunnat planeras optimalt. Viktiga utredningar som logistiken med byggtrafik under produktion, utredning av varutransporter genomförs inte utan får lösas löpande i projektet på plats med stora säkerhetsrisker under byggnationen och påverkan på kvaliteten. Övriga funktioner i skolan som påverkas (ventilation, värme, sophantering, med mera) kan inte utredas tillräckligt, om ens alls, för att hanteras inom projektet. Detta medför stora kostnader i efterhand och stora störningar på verksamheten i onödan. Ytterligare ett tidspressat projekt i organisationen riskerar att påverka leverensen i de andra beställningarna av förskole- och skollokaler negativt avseende kvalitet, ekonomi och tid. Tillgång till entreprenörer bedöms begränsad med denna tidplan. Ekonomiska konsekvenser Osäkerheten är mycket hög och avsaknad av väsentlig projektering och ändamålsenlig upphandling ger incitament till oidentifierade kostnader som dyker upp längs med projektets gång. Dessutom tillkommer risk för att inte hinna klart till terminsstart under hösten vilket medför verksamhetsstörningar som i sin tur även leder till ekonomiska konsekvenser. Att finna en entreprenör som med relativt kort varsel kan använda sommarlovet 2017 bedöms mycket svårt och skapar även det risk för fördyringar i projektet. Sammantaget föreligger stor risk för att ytterligare investeringsmedel utöver 11 000 000 kronor är nödvändigt vilket ger ett högre hyrestillägg för verksamheten. Verksamhetsmässiga konsekvenser Sett till verksamheten oaktat övriga perspektiv inklusive det ekonomiska så är det positivt med högre kvalitet på köket och matsalen. Vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö för elever, lärare och personal i köket. Evakueringsmöjligheter är lättare på sommarhalvåret jämfört med vinterhalvåret om elever ska kunna transporteras till annan plats. Dock föreligger hög risk för störningar under höstterminen som inte hunnit planeras på bästa sätt med tanke på den snäva tidplanen. Det ger försämrade förutsättningar att ge god information i tid till medborgare om evakuering av matsal, byggtrafiksäkerhet med mera. Sammanfattning alternativ 1 Fördelar: Höjd kvalitet på mat och matmiljö. Förbättrad arbetsmiljö. Evakueringsbehovet kan minska om sommarlovet kan utnyttjas för delar av byggproduktionstid. Nackdelar: För snäv tidplan som utesluter viktig planering inför om- och tillbyggnad.
Tidplan som medför att byggproduktion startar innan olika myndigheters godkännande. Kommunorganisatoriskt svårt att genomföra utan negativa konsekvenser för övriga förskole- och skollokalbeställningar. Tillgången till entreprenörer. Hög ekonomisk risk. Kvalitet blir lidande. Svårare att hantera information om verksamhetsstörningar. Alternativ 2. Ett tillagningskök med driftstart till vårterminen 2018 Konsekvensanalys tidplan Tiden som återstår fram till vårterminen 2018 ger inte tillfredställande utrymme att genomföra varje delmoment som ett projekt av denna storleksordning innehåller. Tiden för om- och tillbyggnation om minst 30 veckor innebär för färdigställande av köket till terminsstart våren 2018 att produktionen måste starta senast 15 maj. Det ger knappt om tid för att hantera utrednings-, program-, projekterings- och upphandlingskedet som i det optimala fallet behöver över 50 veckor. För att klara den önskade tidplanen behövs alltså momenten kortas ner eller hoppas över. Även om man kortar ner respektive delmoment maximalt finns inte utrymme att klara den önskade tidplanen. Att förkorta tiden för varje delmoment går till en viss gräns, men alltid på bekostnad av kvalitet och ekonomi. I detta fall är det svårt att pressa redan snålt tilltagen intervall för delmomenten i tidplanen för att klara ett färdigställande till vårterminen 2018. Att utesluta något av delmomenten är inte förenligt med kommunens ambitioner att följa lagar och regler, att åstadkomma en optimal miljö för eleverna samt god ekonomisk hushållning. Ytterligare ett tidspressat projekt riskerar att påverka leverensen i de andra beställningarna av utbildningslokaler negativt avseende kvalitet, ekonomi och tid. Upphandling kan inte genomföras med konkurrensutsättning eller med underlag utan genomförs genom pek och löses på plats. Bygglov kan inte inväntas utan ombyggnationen måste starta innan bygglov erhållits. Tid för genomgång med verksamheten av önskad funktion är begränsad och de får ett kök som inte kunnat planeras optimalt. Viktiga utredningar som logistiken med byggtrafik under produktion, utredning av varutransporter genomförs inte utan får lösas löpande i projektet på plats med stora säkerhetsrisker under byggnationen och påverkan på kvaliteten. Övriga funktioner i skolan som påverkas (ventilation, värme, sophantering, med mera) kan inte utredas tillräckligt, om ens alls, för att hanteras inom projektet. Detta medför stora kostnader i efterhand och stora störningar på verksamheten i onödan. Tillgång till entreprenörer för ett projekt som till viss del är ostrukturerat på en redan överhettad byggmarknad kan ge oss en entreprenör som utnyttjar situationen vid exempelvis prissättning. Ekonomiska konsekvenser Osäkerheten är hög och en förkortad projektering och upphandling ger incitament till oidentifierade kostnader som dyker upp längs med projektets gång. Dessutom tillkommer risk för
att inte hinna klart till terminsstart till våren vilket i sådana fall medför verksamhetsstörningar som i sin tur även leder till ekonomiska konsekvenser. Sammantaget föreligger risk för att ytterligare investeringsmedel utöver 11 000 000 kronor är nödvändigt vilket ger ett högre hyrestillägg för verksamheten. Verksamhetsmässiga konsekvenser Sett till verksamheten oaktat övriga perspektiv inklusive det ekonomiska så är det positivt med högre kvalitet på köket och matsalen. Vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö för elever, lärare och personal i köket. Byggnationer under stor del av pågående verksamhetsår kommer att medföra betydande påverkan på matsituationen för eleverna på Väsby skola som sin tur kan medföra klagomål från vårdnadshavare och elever. Ett missnöje som kan påverka skolresultat, då fokus måste läggas på annat än viktig skolutveckling. Att äta på andra håll kommer att ta tid från undervisningen genom tidsåtgång för förflyttning. Det kommer även att kräva tid från personalen som måste följa med yngre elever på bekostnad av andra arbetsuppgifter. Sammanfattning alternativ 2 Fördelar: Höjd kvalitet på mat och matmiljö. Förbättrad arbetsmiljö. Nackdelar: Betydande verksamhetsstörning. Snäv tidplan som förkortar viktig planering inför ombyggnad/tillbyggnad. Kommunorganisatoriskt svårt att genomföra utan negativa konsekvenser för övriga förskole- och skollokalbeställningar. Hög ekonomisk risk. Kvalitet kan bli lidande. Tillgången till entreprenör. Alternativ 3. Ett tillagningskök med driftstart till höstterminen 2018 Konsekvensanalys tidplan Tidshorisonten är rimlig eftersom det finns tid att genomföra varje delmoment som ett projekt av denna storleksordning innehåller. Tiden för om- och tillbyggnation om minst 30 veckor innebär att för att färdigställa köket till terminsstart hösten 2018 måste produktion starta senast 15 januari 2018. Produktionsstart den 15 januari 2018 ger 52 veckor att hantera utredningsskedet, programskedet och projektering/upphandlingsskedet. Den önskade tidplanen fungerar och ger projektet tid att genomföra alla momenten och klara god kvalitet samt god ekonomisk hushållning. Dessutom uppfylls kommunens ambitioner att följa lagar och regler samt att åstadkomma en optimal miljö för elever och personal. En rimlig tidplan bör se ut enligt nedan.
Upphandling kan genomföras med konkurrensutsättning med genomarbetade underlag. Bygglov kan inväntas för om- och tillbyggnation. Tid för genomgång med verksamheten av önskad funktion och de får ett genomarbetat kök som de vill ha. Nödvändiga utredningar kan genomföras och lösas, till exempel logistiken med byggtrafik och utredning av varutransporter, under planeringen av projektet. Övriga funktioner i skolan som påverkas (ventilation, värme, sophantering, med mera) kan utredas för att hanteras inom projektet. Entreprenaden får en bra och effektiv styrning som är mer kostnadseffektiv och verksamhetsanpassad. Medger tid för att finna bra lösningar för kök och matsal under byggtiden. God planering av byggproduktion ger mindre verksamhetsstörningar. Ekonomiska konsekvenser I alternativ 3 bedöms den ekonomiska risken vara lägst eftersom processen får den tid att hantera frågeställningar av komplex karaktär som påverkar slutresultatet. Det går inte att friskriva sig från eventuella fördyrringar vid val av detta alternativ men det skapar goda förutsättningar att hantera de risker som dyker upp. Verksamhetsmässiga konsekvenser Sett till verksamheten oaktat övriga perspektiv inklusive det ekonomiska så är det positivt med högre kvalitet på köket och matsalen. Vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö för elever, lärare och personal i köket. Byggnationer under del av pågående verksamhetsår kommer att medföra påverkan på matsituationen för eleverna på Väsby skola som i sin tur kan medföra klagomål från vårdnadshavare och elever. Ett missnöje som kan påverka skolresultat, då fokus måste läggas på annat än viktig skolutveckling. Att äta på andra håll kommer att ta tid från undervisningen genom tidsåtgång för förflyttning. Det kommer även att kräva tid från personalen som måste följa med yngre elever på bekostnad av andra arbetsuppgifter. Alternativ 3 innebär större möjligheter än alternativ 2 att hitta och kommunicera fullgoda evakueringslösningar som motverkar dessa risker.
Dessutom föreligger möjlighet att anpassa mycket av byggnationen till sommarhalvåret och därmed undvika produktionsstopp i köket under vårterminen. Sammanfattning alternativ 3 Fördelar: Höjd kvalitet på mat och matmiljö. Förbättrad arbetsmiljö. Tidplan medger fullgod planering vilket ger förutsättningar för god kvalitet och ekonomi i projektet. Lägre ekonomisk risk än alternativ 1 och 2. Evakueringsbehovet och störningar för verksamheten minskar om sommarlovet utnyttjas för delar av byggproduktionstid. Kommunorganisationen klarar av att hantera projektet tillsammans med övriga lokalbeställningar inom förskola och skola. Nackdelar: Väsby skola har stort behov av ett nytt kök och får enligt alternativ 3 vänta något längre på genomförande. Verksamhetsstörning under byggnation. Kommunledningskontorets yttrande I en samlad bedömning av ovanstående information anser kommunledningskontoret att alternativ 3 är det mest lämpliga. Det finns uppenbara risker med alternativ 1 och 2 som kan skapa negativa effekter på både ekonomi och kvalitet. Delar av kommunorganisationen arbetar intensivt med att verkställa de lokalbeställningar som utbildningsnämnden gjorde 2016. Att addera ett tillagningskök som skyndsamt ska hanteras riskerar att ge negativa effekter på genomförandeförmågan som i förlängningen drabbar medborgarna. Alternativ 3 har en trovärdig och realistisk tidplan för ett lyckat genomförande. Det skapar även mer tid för att se över ett antal viktiga frågeställningar och ha en långsiktighet i dessa, det handlar om följande. Se över förutsättningar för verksamheterna i kommunen att ha en långsiktigt hållbar ekonomi för att genomföra nödvändiga investeringar inom till exempel köksområdet. Se över storlek på tillagningsköket i Väsbyskolan. Finns det anledning för köket att producera till exempel 1 200 portioner för vidareleverans till andra närliggande enheter? Här finns en koppling till pågående rekrytering av kostansvarig eller motsvarande som inom ramen för dennes uppdrag kan göra en strategisk kartläggning om, när, var och hur kommunen får ut bästa effekt av investeringar i till- och mottagningskök. Vid godkännande av alternativ 3 är nästa steg att utbildningsnämnden beställer ett tillagningskök med terminsstart 2018 av kontoret för samhällsbyggnad. Kommunledningskontoret
Hillevi Engström Kommundirektör Derk de Beer Ekonomidirektör