Makten ivi. Svante Nycander. Ett perspektiv på Sveriges1900-tal. SNS Förlag. Andra upplagan



Relevanta dokument
Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

RA PP OR T 7 AV

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

TAGE ERLANDER :e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

- och så tänker vi nu

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Nr Mot. J 971: av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

PPP till Föreläsningar 10 och 11

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Svante Nycanders anförande

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Stabiliseringsavtal under tryck och hetta

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet? Tor Larsson 21 maj 2013 Organisationsteori

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Rätt till välbefinnande. Organisationsrätt. Handel med barn är förbjuden. Rätt till hälsovård. Barn ska skyddas mot rusmedel

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

En fullmatad rapport

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Lönebildning och medling

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Inkomstpolitiskt program

>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas

Inkomstpolitiskt program

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet

Den svenska modellen. Underlag inför avtalskonferens

Denna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d

Arbetsrätten med en borgerlig regering

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124

FÖRHANDLINGS- ORDNING

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Hur som helst så börjar jag med Saltsjöbadsavtalet från 1938, för det kan aldrig vara fel i sådana här sammanhang.

A-kassan är till för dig som har arbete

En stad tre verkligheter

Strid mellan hökar och duvor i SAF formade den svenska modellen

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Lönepolitisk plattform

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Arbetsrätten. med en borgerlig regering. en rapport från LO-TCO Rättsskydd

SVERIGES HISTORIA NORSTEDTS

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Röster om facket och jobbet 2011

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Allmänheten om den nya arbetsrätten 8 Copyright (c) 1996 Demoskop AB --Kön Ålder Utbildning Inkomst --- Kvin

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

1971 konfliktade akademikerna på nytt

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Ds 2018:40

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Arbetsmarknadens parter

Inlämningsuppgift. Fråga 1

fackliga k ärnfr ågor 2007 Ska spelreglerna på svensk arbetsmarknad växla med riksdagsmajoriteterna?

Sprängpunkten OLF ENGLUND:

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

Karl Pfeifer, Chefsjurist Arbetsgivarverket. Den svenska offentliga (statliga) avtalsmodellen, Köpenhamn 2016

Lär dig avtalssvenskan

Motion till riksdagen 1987/88 :A 733

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Synen på fackets roll

CONDORCETMETODENS ANVÄNDNING I SVENSK EKONOMISK HISTORIA UNDER 1900-TALET

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

Pettersson, Lars-Olof - Utdrag ur Arbetsmarknadens parter Det krävs två för en tango Bilda Förlag (2007)

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

Välkommen till IF Metall

Landsorganisationen i Sverige 2013

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

Partier och intresseorganisationer

Med lagspel. ett starkare Metall. Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE. 22.

LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR?

VARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse

Socialpolitik och välfärd

En starkare arbetslinje

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012

Föreningsrätt och förhandlingsrätt.

Ekonomihögskolan VT 2009 Institutionen för Handelsrätt HARK 13 Kandidatuppsats i arbetsrätt. Den svenska modellen. - Var är den på väg?

Vad innebär förslagen om inskränkt strejkrätt? En kritisk granskning.

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Transkript:

Svante Nycander Makten ivi 2008 AGI-Information Management Consultants May be used for personal purporses only or by libraries associated to dandelon.com network. Ett perspektiv på Sveriges1900-tal Andra upplagan SNS Förlag

Innehåll Förord 9 Förord till andra upplagan 10 Inledning: Hur Sverige spårade ur 11 Fackligt inflytande i två dimensioner 12» Statens neutralitet på arbetsmarknaden 14 Arbetsmarknadsrelationerna en egen samhällssfär 15 1. När arbetarna fick kollektivavtal 17 Ett rättsligt tomrum 17 En facklig opinionsseger 20 Storlockout om några ören 21 Paragraf 23 och decemberkompromissen 23 Hur storstrejken långsiktigt stärkte LO 26 Tvåkammarsystemet hinder för lagstiftning 28 En balanserad kollektivavtalslag 31 2. Striderna som sprängde vänstern 35 Den fackliga vänsteroppositionen 36 Socialdemokratisk kontandinje, borgerlig arbetslinje 39 Konfliktdirektiven - en labyrint av regler 42 Stripadirektivet som fällde en regering 44 Svårtolkad neutralitet 47 Strejkbryteriet, arbetets frihet och kontrollen över arbetsutbudet 48 Händelser vid vatten Ådalen 1931 51 De två rättsuppfattningarna 54 Wigforss: Förbjud organiserat strejkbryteri! 57 Att erövra Ådalen 31 från kommunisterna 59 LO:s omvandling genom kampen mot kommunisterna 61 3. Vägen till Saltsjöbaden 65 Gustav Möller ville lagstifta 66 En lag om förenings- och förhandlingsrätt 6g Arbetsfred genom mer centralism 69 En historia om förslag som förkastats 71 SAF och LO tog över 72 Huvudavtalet - verklighet och symbolik 74 4. När staten inte blandar sig i 79 Fackföreningen som värn mot maktmissbruk 80 Annorlunda i omvärlden 82 En revolutionslag mot fackföreningar 84 Varför vi fick Saltsjöbads-

överenskommelsen 87 Svenska fackföreningsrörelsen i särklass 89 Martyrtraditioner och klasskampsretorik 91 En välkomnande miljö för arbetarrörelsen 96 5. Metallarbetarna förlorade, reformisterna segrade 101 Den kommunistiska agitationen 101 De frifackliga tog ledningen i Metall 103 Erlander och Ohlin i strid om neutraliteten 105 Statsbidrag till strejkande en engångshändelse 107 Det bittra slutet 109 Huvudavtalets spelregler följdes 11 o Makten över det största LO-förbundet 111 En strejk som säkrade arbetsfreden 112 6. Saltsjöbadsandan inte bara en illusion 116 Ett LO-centrerat perspektiv 118 Lagstiftningshotet överbetonas 120 Kunskap och forskning medel att påverka 122 Samarbetet blomstrade under PHM-tiden 125 Gränserna LO inte kunde överskrida 128 7. Baklänges mot solidarisk lönepolitik 131 LO-stadgan 1941 två tolkningar 131 Erlander bragt till avgångens rand 135 Ingen enighet om arbetsvärdering 137 Arne Geijer kritisk mot Rehn 138 Modellen sällan rätt förstådd 141 LO:s tvekan om den fria förhandlingsrätten 143 Det absoluta låglönebegreppet 144 Solidarisk lönepolitik förvandlad till myt 146 8. Statens lönereglemente som kollektivavtal 151 Centralism och dubbelkommando 152 Kompensationstänkande in absurdum 154 Regeringens "elefantinhopp" 155 Tvångssamordning av LOmodell 156 Löneministern hade lärt läxan 158 Gunnar Strängs tvåårsavtal 1975-76 160 Den dubbla obalansen 161 "Ett löneavtal av dårar" 162 Olof Palme som överste löneförhandlare 164 När Göran Persson tog befälet 168 Albåge och Wibble gjorde om Arbetsgivarverket 169 9. Inkomstpolitik från Haga I till Rehnbergavtalet 175 Inte ensamma i vänstervågen 176 Ekonomer gjorde inflationen rumsren 178 Strängs nej till uppskrivning av kronan 179 Inkomstpolitik i svaga regeringars tecken 180 Ny regering, kostnadskris, devalveringar 183 Strid om indexreglerad skatteskala 185 Storkonflikten 1980 en vändpunkt 186 Många förlorare, inga vinnare igo Vad parterna lärde av konflikten 193 En kamp om hegemonin 195 Den offensiva devalveringen 198 Garantier, klausuler och ventiler 199 När Gyllenhammar grep in 202 Ett förhandlingssystem i upplösning 203 Strejkförbud som sista utvägen 206 Stabiliseringsavtal med 111 parter 208 Lärdomar av gränsutsuddningen 211 Forskare förbiser inkomstpolitiken 214

10. Medbestämmandet - hur juridiken tog över 218 Rädslan för dubbla lojaliteter 219* Unga liberaler och ung vänster 222» När Metall stampade takten 225 Två tolkningar av gruvstrejken 227 Kritiken mot Arbetsdomstolen 230 Att avskaffa paragraf 32 232 Medbestämmandets arkitekt 235 Arbetsgivarna försökte hålla god min 236 Löntagarreservationen blev huvudförslaget 239 Facklig vetorätt i alla frågor på alla nivåer 241 Den kvarlevande stridsrätten 244 När SAF återtog ledningen 245 Medbestämmande blev "utveckling" 247 Inga stridsåtgärder för medbestämmande 249 Juridifiering och politisering 250 11. LO:s motstånd mot lagstiftning 254 Arbetsmiljön i konfliktperspektiv 255 Ombud med rätt att stoppa produktionen 257 Anställningsskydd genom kollektivavtal 259 Folkpartiet till strid för anställningsskydd 262 LO:s nej till domstolsvägen 264 Åmanutredningen underkände äldrelagarna 266 Parternas invändningar mot lagstiftning 268 Den största förändringen av arbetsrätten 270 Varför LO och regeringen ändrade uppfattning 274 Flerdubbelt skydd för förtroendemännen 275 Till sist fick Gustav Möller som han ville 279 Rätt till ledighet för utbildning 281 Paradigmskiftet 282 12. Stridigheter om fredsplikten 287 Arbetsfred som tecken på apati 288 Åmanlagen ett medel mot vilda strejker 289 Kammarrätten som arbetsdomstol 291 13. När Sverige bytte samhällsmodell 294 Arbetsgivarna höll fast vid Saltsjöbadslinjen 294 Strukturomvandling förklarar inte allt 297 Fackföreningsrörelsens roll och partiets 2gg Fem utredningar ingen slutförd 302 Den nya arbetsrättens särdrag 305 Juridifiering av anställningsavtalet 307 Arbetsrätten och den fackliga självbilden 310 14. Löntagarfonderna 316 Ett sparandeproblem och ett fördelningsproblem 317 Meidnerfonder årgång 1961 31g Komplement till solidarisk lönepolitik 321 Löntagarinflytande grundat på ägande - inte uteslutet 322 Fonderna som instrument för löntagarmakt 324 Ett förslag rörelsen tycktes ha väntat på 327 Den dubbla lojaliteten cirkelns kvadratur 331 "... ett antal fiender som möttes" 334 Allmänheten övertygades inte 337 Uppskov och kompromisser 338 Det ekonomiska systemets drivkrafter 341 Assar Lindbeck "arbetarrörelsens gissel" 344 Vad SAF tyckte om löntagarfonder 345 Brott mot SAF-traditionen 348 En politik för att försvaga LO 350 Över huvudet på tjänstemännen 353 Vad Olof Palme verkligen tänkte 356 Palmes svåraste

interna nederlag 358 Rörelsen måste visa tålamod 361 Partiets veteraner ställde upp 362 TCO viktigare än folkpartiet för Palme 364 Företagsvinsten som mål eller som restriktion 365 Socialdemokratiskt nej till kompromisser 368 Till sist förlorade arbetarna 370 15. Jämställdhet enligt lag eller avtal 374 En profilfråga för folkpartiet 375 Respekt för kollektivavtalen 377 En lag inspirerad av USA:s högsta domstol 378 När diskrimineringsförbudet vänds upp och ner 380 Fel slutsats av misslyckanden i Arbetsdomstolen 382 Hypotetiska jämförelsepersoner 384 Politisk kultur tränger undan facklig 386 Paragrafrytteri och felsökande 387 16. Parterna och samhällssynen: den gemensamma normen 391 Torsdagsklubben och Harpsundsdemokratin 3g2 Den Rehnska modellen förutsatte Saltsjöbadsandan 393 Fackligt inflytande över statsutgifterna 396 Alla fick 100 procents kompensation vid sjukfrånvaro 398 Rosornas krig 401 Från arbetsmarknadspolitik till försörjningsstöd 402 AMS en del av den socialdemokratiska staten 403 Den gyllene regeln 406 Kommunalt samband och utförsäkringsgaranti 409 Regeringen i polemik mot AMS 411 När SAF bytte inflytandestrategi 413 Att bryta rörelsens hegemoni 415 17. En lag om avtalsförhandlingar 418 Fortsatt polemik om arbetsrätten 419 Statens ansvar för stabiliseringspolitiken 423 18. Varför Sverige spårade ur 425 Ett sjålvuppehållande maktsystem 426 Det politiska betydde mer än det fackliga 430 Varför tillväxten var lägre än i Schweiz 431 Den kollektiva arbetsrättens förlorade legitimitet 435 SAF tar avstånd från sitt förflutna 436 Bilden av Sveriges 1900-tal 438 Kollektivismen fick skulden 441 Makten över arbetsmarknaden 442 19. Reflexioner sex år senare 444 Det liberala skedet 446 Den ekonomiska sakkunskapen 449 När SAF blev Svenskt Näringsliv 452 En välfungerande modell - eller ett system i obalans 453 Förhandlingar om ett nytt huvudavtal 456 Reaktioner på Makten över arbetsmarknaden 458 Axplock från recensioner av första upplagan 462 Källor och litteratur 466 Personregister 478