Switchnätsalgebra. Negation, ICKE NOT-grind (Inverterare) Konjunktion, OCH AND-grind. Disjunktion, ELLER OR-grind

Relevanta dokument
EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

Digital elektronik CL0090

Facit till övningsuppgifter Kapitel 4 Kombinatoriska nät Rita in funktionen i ett Karnaughdiagram och minimera

Digital Design IE1204

Digital Design IE1204

Kursens mål: Grundläggande Datorteknik. Kursens Hemsida. Fatta hur en dator är uppbyggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW)

Mintermer. SP-form med tre mintermer. William Sandqvist

Switch. En switch har två lägen. Sluten/Till (Closed/On) Öppen/Från (Open/Off) Sluten. Öppen. Symbol. William Sandqvist

Digital- och datorteknik

Sanningstabell. En logisk funktion kan också beskrivas genom en sanningstabell (truth table) 1 står för sann (true) 0 står för falsk (false)

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

IE1205 Digital Design: F4 : Karnaugh-diagrammet, två- och fler-nivå minimering

Digital och Datorteknik. Kursens mål: Kursens mål: Dator teknik. Digital teknik. Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Maurice Karnaugh. Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist

IE1204 Digital Design

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD

IE1205 Digital Design. F2 : Logiska Grindar och Kretsar, Boolesk Algebra. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Kursens mål: Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dator teknik. Digital teknik. Dig o Dat = DoD

Digital- och datorteknik

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Digitalteknik syntes Arne Linde 2012

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

Grundläggande logik och modellteori

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Boolesk algebra

Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22

Tenta i Digitalteknik

7, Diskreta strukturer

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Grundläggande digitalteknik

Digitalteknik F2. Digitalteknik F2 bild 1

Tenta i Digitalteknik

7, Diskreta strukturer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Digital- och datorteknik

Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS v 2.1

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Digital och Datorteknik

2.1 Disjunktiv och konjunktiv normalform

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

En introduktion till Datorteknik för I. Roger Johansson

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Tenta i Digitalteknik

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Digital- och datorteknik

Tentamen i Digital Design

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 2

Tenta i Digitalteknik

Tentamen IE Digital Design Fredag 15/

Tenta i Digitalteknik

Digital Design IE1204

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Tenta i Digitalteknik

BOOLESK ALGEBRA OCH BOOLESKA FUNKTIONER. ; samt

Tenta i Digitalteknik

Logik och kontrollstrukturer

Tentamen i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009)

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Tentamen i IE Digital Design Fredag 21/

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

Quine McCluskys algoritm

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Digitalteknik F4. NOR-labben. Digitalteknik F1b bild 1

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/

IE1204 Digital Design

F5 Introduktion till digitalteknik

Digital- och datorteknik

Några kommentarer om optimering under bivillkor Thomas Andrén

8. Naturlig härledning och predikatlogik

Tentamen med lösningar i IE Digital Design Fredag 15/

IE1204/IE1205 Digital Design

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Tentamen i Digitalteknik TSEA22

Tentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Torsdag 29/

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

Grundläggande logik och modellteori

Grindar och transistorer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Grundläggande logik och modellteori

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Omtentamen IE Digital Design Måndag 14/

Transkript:

Dagens öreläsning behandlar: Läroboken kapitel 3 Arbetsboken kapitel,3 Ur innehållet: Satslogik och Grindar Funktionstabell Binär evaluering Normal orm/förenklad orm/ Minimal orm Karnaughdiagram Negation, ICKE NOT-grind (Inverterare) Observera de alternativa skrivsätten inom p F S p S F unktionstabell = IEC-smbol smbol ' CMOS (Complementar MOS) Disjunktion, ELLER OR-grind Konjunktion, OCH AND-grind p q pq =+ IEC-smbol CMOS (Complementar MOS) p q pq unktionstabell unktionstabell = IEC-smbol CMOS (Complementar MOS) F F F F S S S F S S S S smbol F F F F S F S F F S S S smbol 3 4

Antalet ingångar kan utökas w = (+)+(+w) w = () (w) w = +++w w = w Antal ingångar (an-in), begränsas av använd kretsteknologi. 5 6 identitet dominans tautologi motsägelse idempotens a = a (alltid) pfp psp pss pff p(p)s p (p)f 7 + = = + = = + = = p pp = dubbel negation (p) p ( ) = kommutativitet pqqp + = + pqqp = associativitet distributivitet demorgans teorem (pq)rp(qr) (pq) rp (qr) p(qr)(pq)(pr) p(qr)(pq)(pr) (pq) pq (pq) pq ( + ) + = ( + ) + ( ) = ( ) + ( ) = ( + ) ( + ) ( + ) = ( ) + ( ) ( ) = + ( + ) = Binär evaluering Eempel: Bevisa demorgans teorem med hjälp av binär evaluering Påstående : ( ) = + ( ) + VL HL Påstående : ( + ) = ( + ) VL HL 8

demorgan, generalisering Ytterligare grindtper har visat sig användbara Det gäller att: (... i... N N )' ' '... i '... N ' N ' NAND ICKE-OCK Negerad AND-grind Vi ska visa att de grundläggande unktionerna (NOT,AND,OR) samtliga kan realiseras med en NAND-tp grind. (NAND-logik) bevisas enklast med induktion: (...... sätt a ( ( ( a ( i och skriv )' ' ' ( visat tidigare...) a N N ))' ' ( )' ' ' ' )' ' '... '... )' i N ' N ' NOR ICKE-ELLER Negerad OR-grind Vi ska visa att de grundläggande unktionerna (NOT,AND,OR) samtliga kan realiseras med en NOR-tp grind. (NOR-logik) EXCLUSIVE OR - EXKLUSIVT ELLER XOR-grind Härledd unktion dvs. baserad på användning av NOT/AND/OR. Grindtpen är speciellt användbar vid jämörelseoperationer. NOT EXCLUSIVE OR ICKE EXKLUSIVT ELLER Negerad XORgrind. 9 Negerad konjunktion, ICKE-OCH NAND-grind NOT/AND/OR-unktioner med NAND-logik IEC-smbol = () = p q (pq) F F S F S S S F S S S F unktionstabell =() smbol = (() ) = = ( ) = ((+) ) = +

Negerad disjunktion, ICKE-ELLER NOR-grind NOT/AND/OR-unktioner med NOR-logik p q (pq) F F S F S F S F F S S F unktionstabell =(+) IEC-smbol smbol = (+) = = ( + ) = (( ) ) = = ((+) ) = + 3 4 (NOT) Ekluderande ELLER, (ICKE) XOR-grind Evalueringsordning ör operatorer Deinition: = + unktionstabell = = IEC-smbol smbol unktionstabell =() () = + IEC-smbol = smbol Evalueringsordning (prioriteter) i avsaknad av parenteser ör de grundläggande operatorerna är:. NOT. AND 3. OR Eempel: Detaljera evalueringsordningen genom att sätta ut parenteser i öljande uttrck: (,,,w)= + w Lösning: (,,,w)= + w =( )+ w + w = ( )+( (w ))+(( ) w) 5 6

Booolesk disjunktiv orm (Sum O Products = SOP-orm) Eempel: IEC-smboler ( a a... an) ( b b... bm )... ( c c (,,)= + realiseras av grindnätet:... c p a smboler ) Mintermer Med minterm menar vi varje unik konjunktion av boolska variabler, dessa kan örekomma i grund- och inverterad orm. Eempel: Mintermer vid tre variabler: rad minterm m = m = m = 3 m 3 = 4 m 4 = 5 m 5 = 6 m 6 = 7 m 7 = Vi kan bekvämt speciicera en boolesk unktion genom att ange dess mintermer. Eempel: (,,)= + + = m + m 3 + m 5 = (m, m 3, m 5 ) Ett vanligt kompakt skrivsätt: (,,)= m (, 3, 5) 7 8 Eempel: Ange mintermerna i unktionen (,,)= + Lösning: Ställ upp unktionstabell ör Normal och Förenklad disjunktiv orm I öregående eempel såg vi hur: (,,)= + = + + + = + m m 4 m 5 m 6 Dvs: (,,)= m (, 4, 5, 6) = + + + Förenklad Normal orm (=kanonisk) summa av mintermer Eempel: Visa iskt att uttrcken ör är ekvivalenta. (,,) = + + + = = ( +) + ( +) = = + En boolesk unktion kan i allmänhet skrivas på många olika sätt. Det inns dock bara en disjunktiv normal orm (kanonisk SoP, canonical SOP ). Övriga ormer sägs vara örenklade. En orm som inte kan örenklas tterligare kallas minimal. 9

Realisering a disjunktiva uttrck ger direkt realisering med NOT/AND/OR-logik, eempelvis: (,,)= + ( st. -ing AND och st. -ing OR) Det kan innas skäl ör att implementera med annan logik -ing AND -ing OR -ing NAND Kan vi realisera med NAND i stället ör AND/OR så kan vi kanske spara transistorer... AND/OR NAND Omskrivning av disjunktiv orm, skriv = ( ), och tillämpa demorgans lag... (,,) = + = ( ) = [( + ) ] = [( ) ( ) ] Kan visualiseras enligt öljande... a +b =(ab) Booolesk konjunktiv orm (Product O Sums= POS-orm) ( a a... an) ( b b... bm )... ( c c... c p ) Matemer Med materm menar vi varje unik disjunktion av boolska variabler, sådan att dess logiska värde är. Dessa kan örekomma i grund- och inverterad orm. Eempel: g(,,)= (+)( + ) realiseras av grindnätet: IEC-smboler g a smboler g Eempel: Matermer vid tre variabler: rad materm M = ++ M = ++ M = + + 3 M 3 = + + 4 M 4 = ++ 5 M 5 = ++ 6 M 6 = + + 7 M 7 = + + En boolesk unktion kan speciiceras även i orm av matermer. Eempel: M( 3,, 5 ) M M 3 M 5 ( ) ( ) ( ) 3 4

Eempel: Ange matermerna i unktionen g(,,)=(+)( + ) Lösning: Ställ upp unktionstabell ör g + + g=(+)( + ) M M M 3 M 7 Dvs: g (,,)= M (,, 3, 7) = (++)(+ +)(+ + )( + + ) g Normal och Förenklad konjunktiv orm I öregående eempel såg vi hur: g(,,)=(+)( + )=(++)(+ +)(+ + )( + + ) g Förenklad Normal orm (=kanonisk) produkt av matermer Eempel: Visa iskt att uttrcken ör g är ekvivalenta. = (++)(+ +)(+ + )( + + ) = (+ +++ +++ +) ( + + + + + + + + ) = (+ ++++ +) ( + + + + + ) = (++( +)+(+ )+) ((+ ) + (+ )+ + ) = (++++)( + + + ) (redundans/dominans) = (+)( + ) 5 6 Realisering, OR/AND NOR a konjunktiva uttrck ger direkt realisering med NOT/AND/OR-logik. Även här kan vi dock spara transistorer genom att realisera med en alternativ grindtp. Då vi utgår rån konjunktiv orm är NOR-realisering lämpligt. -ing NOR Omskrivning av konjunktiv orm, skriv g = (g ), och tillämpa demorgans lag... (g ) = [((+)( + )) ] = [(+) +( + ) ] g g g a b =(a+b) g Minimering av booleska uttrck Vi har sett hur unktionellt ekvivalenta booleska uttrck kan uttrckas på normal/örenklad orm med varierande kostnad ör realiseringen. Vi har använt iska metoder ör att örenkla uttrck. Det kan i bland vara svårt att se om en örenkling verkligen resulterat i en minimal orm eller inte. För komplea uttrck är iska metoder väldigt opraktiska och det har därör utvecklats åtskilliga metoder ör minimering av a uttrck. I denna kurs använder vi Maurice Karnaugh s metod med Karnaughdiagram. Vi ger här metoden med praktiska eempel dock utan bevis. 7 8

Karnaughdiagram - metod Karnaughdiagram - metod Betrakta unktionstabellen ör (,,)= m (, 4, 5, 6) = + + + rad 3 4 5..ger Karnaughdiagram ör tre variabler. Betrakta två intilliggande mintermer. + = ( +)= Vi ser detta direkt i diagrammet genom att konstatera att ör de inringade mintermerna är och konstanta medan varierar ( +) varör kan tas bort. Kodningen innebär att diagrammet kan vikas (som en clinder), med inringningen täcker vi nu de båda återstående mintermerna. + = ( +)= 6 7 Den minimerade unktionen. = + 9 3 Hur vet vi att denna orm av unktionen är minimal? -Studera Karnaugh s bevis. Vi hade öljaktligen lika gärna kunnat täckt de båda tidigare mintermerna med denna inringning. Vilket hade gett oss samma resultat. Samtliga mintermer måste täckas, dvs. samtliga ettor måste ringas in. Endast intilliggande ettor kan ringas in samtidigt (ej diagonalt...) Antalet ettor i en inringning måste vara n (n=,,,3...), dvs,,4,8,6... Minimal orm om samtliga mintermer täckts med minimalt antal inringningar. Karnaughdiagram ör 4 variabler (,,,w) w Eempel: Minimera (,,,w)= m (4, 5,3,5) Lösning: För in mintermerna i Karnaughdiagrammet Ringa in mintermer w Identiiera w + w = (w+w ) w+w = ( +)w (,,,w) = +w 3 3

Minimal orm Sammanattning - Karnaughdiagram Låt varje inringning omatta så många mintermer som möjligt. Samma minterm kan ringas in lera gånger. Eempel: w w w EJ MINIMAL MINIMAL 33 34