Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo 17.3.2011 Aktuell översikt Timo Kietäväinen vice verkställande direktör 1
Bakgrunden till den oväntat positiva ekonomiska utvecklingen i kommunerna år 2010 Ekonomin och sysselsättningen och således också kommunalskattebasen utvecklades bättre än beräknat. Ökningen av samfundsskatten var snabbare än väntat. En stor del av kommunerna har lyckats skära ner verksamhetsutgifterna ytterligare. Huvudstadsregionens kommuners bokföringsmässiga försäljningsvinst om ca 950 milj. euro för grundandet av HRM ingår i boksluten. Effekterna av de beslut som staten fattade 2009 (höjningen av kommunernas andel av samfundsskatten, slopandet av Fpaavgiften, höjningen av gränserna för fastighetsskatten) på kommunernas ekonomi var år 2010 till sitt fulla belopp ca 800 miljoner euro. Timo Kietäväinen 17.3.2011 2
Inkomstfinansieringsunderskott Sedan år 1997 har årsbidraget inte något år räckt till för anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs, vilket har lett till ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott, som kommunerna har finansierat genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Under åren 1997 2010 har det bildats ett inkomstfinansieringsunderskott på totalt över 9 miljarder euro. Under åren 1997 2010 har kommunsektorns skuldsumma ökat med ca 8 miljarder euro. Investeringar som avskrivs = t.ex. gator, skolor, daghem, nätverk. Investeringar som inte avskrivs = mark- och vattenegendom, placeringar. Timo Kietäväinen 17.3.2011 3
Hur ska det offentliga finansieringsunderskottet täckas? En senarelagd pensionering och ökad produktivitet: bl.a. en förlängning av arbetskarriären i början, mitten och slutet av den, förnyelse av arbetets innehåll, nya serviceproduktionsformer, beställar utförarkonceptet, ökning av självbetjäningen, utnyttjande av ICT-tjänster, strukturella förändringar, t.ex. kommunsammanslagningar, effektivt samarbete, förnuftigt sparande förebyggande, effektivisering av upphandlingen Minska uppgifterna: är det politiskt möjligt? Skärpt beskattning: avgörande vilka skatter som skärps Om kommunalskatterna skärps kraftigt ökar ojämlikheten mellan kommunerna och mellan medborgarna. Genom att utvidga kommunernas skatteunderlag och öka statsandelarna minskas trycket att höja kommunalskatten. Rejält mer lån: Notan för att kommuner i dag lever över sina tillgångar lämnas till framtidens skattebetalare I statsbudgeten 2012 avklaras bl.a. justeringen av kostnadsfördelningen (430 milj. ) och fortsättningen av den förhöjda andelen av samfundsskatten (ca 600 milj. ) och avgörs huruvida kommunerna ska betalas ersättning för höjningarna av skatteavdragen (ca 200 300 milj. ) fortsätts inte dessa åtgärder ökar trycket på att höja kommunalskatterna Timo Kietäväinen 17.3.2011 4
Hela landet 8,8 % Etelä-Savo Procentuell förändring i invånarantalet 2010 2030, per landskap Etelä-Karjala Pohjois-Savo Satakunta Kymenlaakso Pohjois-Karjala Kainuu Lappi Keski-Suomi Keski-Pohjanmaa Etelä-Pohjanmaa Päijät-Häme Pohjanmaa Varsinais-Suomi Koko maa Uusimaa Pirkanmaa Kanta-Häme Pohjois-Pohjanmaa Ahvenanmaa -15-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 Källa: Statistikcentralen, beräknat antal invånare 2010, VE 2009 Timo Kietäväinen 17.3.2011 5
Tillväxtcentrum fram till år 2003 Kartan utvisar de kommuner där antalet invånare enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer att öka under perioden 2010 2030. Cirkelns storlek beskriver hur kraftig tillväxten är. Förändring 2010 2030 personer 65 000 32 500 6 500 Maarianhamina Vaasa Pori Turku Kokkola Seinäjoki Tampere Hämeenlinna Helsinki Rovaniemi Oulu Jyväskylä Lahti Porvoo Kajaani Kuopio Mikkeli Kotka Joensuu Lappeenranta Kuntarajat: Tilastokeskus Lähde: Tilastokeskus KL/JAH 29.11.2010 De 20 kommuner som har den största befolkningstillväxten: förändring 2010-2030 Hela landet 471 932 Helsingfors 65 005 Esbo 54 410 Vanda 41 874 Tammerfors 25 444 Uleåborg 23 116 Jyväskylä 18 365 Kyrkslätt 12 394 Seinäjoki 11 444 Ylöjärvi 10 024 Lahtis 9 589 Nurmijärvi 9 136 Nokia 8 768 Kervo 8 679 Tavastehus 8 605 Vichtis 8 369 Kangasala 7 980 Tusby 7 977 Borgå 7 497 Lempäälä 7 225 Rovaniemi 6 918 Källa: Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2009 17.3.2011 6
Befolkningsförändring per kommun 2009 2030 Förändring, hela landet 2,9 %Förändring, hela landet 5,3% Förändring, hela landet 7,5 % Förändring, hela landet 9,3 % Källa: Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2009 17.3.2011 Timo Kietäväinen 7
Den demografiska försörjningskvoten per kommun Källa: Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2009 Timo Kietäväinen 17.3.2011 8
Andelen äldre* (%) per landskap 2009 och 2030 Etelä-Savo Kainuu Pohjois-Karjala Kymenlaakso Etelä-Karjala Satakunta Pohjois-Savo Päijät-Häme Lappi Etelä-Pohjanmaa Kanta-Häme Keski-Suomi Varsinais-Suomi Keski-Pohjanmaa Ahvenanmaa Pohjanmaa Pirkanmaa Pohjois-Pohjanmaa Uusimaa Koko maa 2030 2009 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 * över 65 år Källa: Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2009 17.3.2011 Timo Kietäväinen 9
Invånare över 74 år, andel av befolkningen (%) Hela landet 7,8 % Hela landet 10,1 % Hela landet 14,4 % Källa: Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2009 17.3.2011 Timo Kietäväinen 10
Befolkningsfaktorernas inverkan på efterfrågan på och kostnaderna för hälsovårdstjänster och vissa socialvårdstjänster: behovet av tilläggsfinansiering jämfört med år 2010, md 2,5 2,0 1,5 Terveys- ja sosiaalipalvelut (1,6 %/v) Terveyspalvelut (1,4 %/v) Sosiaalipalvelut (1,9 %/v) 2,5 2,0 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Basserviceprogrammet/SHM 0,0 17.3.2011 Timo Kietäväinen 11
Invandringen per kommun år 2009 Inflyttade personer 1 000 - (4) 500-999 (5) 100-499 (29) 50-99 (32) 1-49 (261) inga alls (11) År 2009 flyttade tot. 26 699 personer från utlandet till Finland, vilket är 2 400 pers. färre än året innan. En tredjedel av invandrarna, dvs. 8 612 personer, var medborgare som flyttat tillbaka till Finland från utlandet. Mest invandrare i: Rovaniemi Ca 40 % av invandrarna flyttade till huvudstadsregionen. Helsingfors 6 578 Esbo 2 328 Vanda 1 484 Tammerfors 1 193 Åbo 977 Uleåborg 778 Vasa 550 Jyväskylä 525 Kotka 506 Lahtis 474 Kokkola Oulu Kajaani Största delen av invandrarna bor i de stora städerna. Till 11 kommuner flyttade inga invandrare år 2009. Till 14 kommuner flyttade bara 1 invandrare. Inga alls: Vaasa Till 132 kommuner flyttade färre än 10 invandrare. Hirvensalmi Juupajoki Kuhmalahti Gustavs Lestijärvi Multia Pukkila Reisjärvi Suomenniemi Yli-Ii Pori Turku Seinäjoki Tampere Hämeenlinna Lahti Helsinki Jyväskylä Kuopio Mikkeli Kotka Joensuu Lappeenranta Kuntarajat: Tilastokeskus Lähde: Tilastokeskus KL/JAH 17.5.2010 17.3.2011 12
Antal invånare med främmande språk som modersmål per landskap år 2009 Uusimaa Varsinais-Suomi Pirkanmaa Pohjanmaa Kymenlaakso Päijät-Häme Pohjois-Pohjanmaa Keski-Suomi Etelä-Karjala Pohjois-Savo Pohjois-Karjala Kanta-Häme Satakunta Etelä-Savo Lappi Itä-Uusimaa Etelä-Pohjanmaa Kainuu Ahvenanmaa Keski-Pohjanmaa OBS! Antal invånare med främmande språk som modersmål i Nyland 110 233 19 025 14 345 6 455 6 455 6 034 5 905 5 465 4 524 3 749 3 642 3 496 3 244 2 886 2 867 2 821 2 013 1 513 1 318 1 047 0 5000 10000 15000 20000 25000 Källa: Statistikcentralen Timo Kietäväinen 17.3.2011 13
Antal främmande språk som talas i Finland efter landskap år 2009 Koko maa Uusimaa Pirkanmaa Varsinais-Suomi Pohjanmaa Pohjois-Pohjanmaa Keski-Suomi Kanta-Häme Päijät-Häme Etelä-Karjala Kymenlaakso Pohjois-Savo Lappi Pohjois-Karjala Itä-Uusimaa Etelä-Savo Satakunta Etelä-Pohjanmaa Kainuu Keski-Pohjanmaa Ahvenanmaa 103 97 96 92 90 85 78 77 72 72 71 66 66 64 63 61 55 54 47 133 142 0 50 100 150 Källa: Statistikcentralen Timo Kietäväinen 17.3.2011 14
Kommunallagen och lagen om tillhandahållande av social- och hälsovård Kommunallagen: den förberedande arbetsgruppens rapport till ministern 4.2.2011 grund för kommitténs uppdrag och arbete Avsikten var att tillsätta kommittén före valet, men regeringen kunde inte göra det på förslag av kommunministern. I stället tillsattes två tjänstemannaarbetsgrupper: den ena bereder strukturfrågor och den andra författningar som gäller kommunernas ekonomi. Den nya lagen träder i kraft så att den tillämpas från början av fullmäktigeperioden 2017, eventuella ändringar i den gällande lagen vid ingången av år 2013. Arbetsgruppen för lagen för tillhandahållande av social- och hälsovård: de viktigaste riktlinjerna för kommande lagstiftning mellanrapport publicerats vid årsskiftet slutrapport i slutet av mars riktlinjer för regeringsprogrammet till vilka delar? Hur samordnas detta arbete och revideringen av kommunallagen? Timo Kietäväinen 17.3.2011 15
Vilken kommunsyn byggs den nya kommunallagen på? Kommunallagsarbetsgruppen Den nuvarande modellen: Frivillig sammanslagning minskat antal kommuner Samarbetsstrukturerna stärks i takt med att kraven på befolkningsunderlag skärps Modellen med en stark primärkommun variationer för olika regioner Metropolområde Stadsregioner Övriga kommuner Tvåstegsmodellen Kajanalandsmodellen och tillämpningar av den, t.ex. en kommun med ett omfattande område, där "närkommunerna" ansvarar för närservicen Samordning av tillhandahållandet av social- och hälsovården och kommunallagen Timo Kietäväinen 17.3.2011 16
Samordning av kommunallagen och speciallagstiftningen (social- och hälsovård, undervisning och kultur): allmänna bestämmelser i kommunallagen, speciallagstiftningen kompletterar Den kommunstruktur som är grunden för lagstiftningen och utvecklingen av strukturen (t.ex. kommunindelningslagen) Förhållandet mellan kommunens skyldighet att tillhandahålla tjänster och det ansvar för tillhandahållande av tjänster som överförs till samarbetsorganisationen Beslut, förvaltning, ledning och ägarstyrning i samarbetsorganisationen Finansiering av kommun- och samarbetsorganisationen Reglering inom ramen för beställar utförarmodellen Konkurrenslagstiftningen och dess effekter på bl.a. kommunernas samarbete Rätt till service, valfrihet... Timo Kietäväinen 17.3.2011 17
Regeringsprogrammet betydande frågor för kommunerna nästa valperiod Strukturreformens framtid? Centraliserad samordning vs. decentralisering under ledning av sektorministerierna Kommunallagen parlamentariska kommittén kommunmodeller, ledningssystem, förtroendevaldas ställning, påverkansmöjligheter, ekonomiska bestämmelser osv. Modeller för social- och hälsovård SHM:s arbetsgrupp Totalreformen av finansierings- och statsandelssystemet för kommunerna och finansieringsnivån Genomgripande skattereform/hetemäkiarbetsgruppens förslag/skattereformer, bl.a. kommunernas rätt till samfundsskatteintäkter, avdragspolitik Sysselsättning/arbetskraftspolitik/svårsysselsatta Hanteringen av klimatförändringen/ikraftträdandet av energipaketet I statsbudgeten 2012 avklaras bl.a. justeringen av kostnadsfördelningen (430 milj. ) och fortsättningen av den förhöjda andelen av samfundsskatten (ca 600 milj. ) och avgörs huruvida kommunerna ska betalas ersättning för höjningarna av skatteavdragen (ca 200 300 milj. ) Timo Kietäväinen 17.3.2011 18
Kommunförbundet stöder kommunerna i förändringen Intressebevakning Rådgivningstjänster Nätverksstöd Utbildning och konsulthjälp Undersökningar och handböcker Elektroniska nyhetsbrev www.kommunerna.net TACK FÖR VISAT INTRESSE! Material: www.kommunerna.net Timo Kietäväinen 17.3.2011 19