Möte om vägmarkering 14 15 november 2013 på Gothia Towers i Göteborg (På SVMF hemsida www.svmf.nu finns alla presentationer från mötet) SVMF ordförande Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att även denna gång är vi 90 talet deltagare med representation från alla nordiska länder sånär som Island. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010, Johannesberg 2011 och Göteborg förra hösten. Det finns ett fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på samma sätt i hela landet. När vi möttes i HOOK var det centrala budskapet nedslående för oss vägmarkerare. Den inriktning som fördes fram skapade oklarheter om hur landets vägar skulle markeras. Men genom att Volvo Pv och Vägverket i VOLVO 2008 kommit överrens med Vägverket gemensam offensiv mot om en gemensam strävan mot säkrare trafik trafikolyckor har Vägmarkeringar kommit i ett nytt ljus. Avsiktsförklaring (Tylösand 2008) Stödsystemen i fordonen behöver vägmarkeringar, detta bekräftade även Claes Volvo Personvagnar och Vägverket ska Tingvall på vårt möte i Göteborg 2010. gemensamt verka för att undvika eller mildra effekterna av trafikolyckor. Sedan dess har utvecklingen gått framåt och snart kommer det rulla fordon på våra vägar som kan köra själva. Det är viktigt att Ingen ska skadas eller dödas i en Volvo år 2020 Funktionaliteten hos infrastruktur och fordon ska ökas till en nivå där visionerna om trafiksäkerheten kan nås vägmarkeringarna då underhålls på den nivå som systemen kräver. I den studie VTI utfört framgår att markeringarna i torrt tillstånd i regel klarar kraven men när det är vått väglag måste det till markeringar som klarar nivån 20 mcd vilket inga släta markeringar klarar. Därför är behovet att alla längsgående markeringar ska utföras med någon form av profilering. Med denna typ av markering får man på köpet bättre friktion vilket för närvarande är på tapeten. Branschen präglas fortsatt av dålig lönsamhet. Lägsta pris har en förödande verkan, men det finns exempel på att man inte behöver ta det lägsta om det inte bedöms vara seriöst. En dom i kammarrätten gällande offentlig upphandling i Göteborg har fastställt att det är möjligt för upphandlande part att förkasta anbud som bedöms vara oskäligt låga. Kan vara en förhoppning att vi får se detta i vår bransch. Vi lever med att den VGU som kom hösten 2012 har brister när det gäller vägmarkering. Vi har i december 2012 skrivit till TRV och påtalat detta, men väntar fortfarande på ett svar. Något arbete med framtagning av en handbok har ännu inte kommit igång. Det är olyckligt att de tekniska och geometriska kraven hanteras i olika delar av Trafikverket. Markeringarnas synbarhet är beroende av såväl den tekniska nivån som den geometriska ytan. 1
Därför bör det totala ansvaret för vägmarkeringar läggas på verksamhetsområde Underhåll där också den största kompetensen finns. Konkurrens och upphandling Henrik Grönberg och Johan Sahl, Konkurrensverket, gav oss en information om konkurrens och upphandling. Vad gör Konkurrensverket? 1. Tillämpar konkurrensreglerna (Sveriges och EU:s) 2. Tillsyn av upphandlingsreglerna (LOU, LUF) samt lagen om valfrihetssystem (LOV) 3. Övergripande marknadsstudier 4. Bygger upp kunskap och forskning Varför är konkurrens bra? Skapar dynamik, tillväxt och mångfald Leder till effektiv produktion och resursanvändning ökad välfärd Stärker konkurrenskraft Ger konsumenterna lägre priser, bättre kvalitet och större utbud Vad är förbjudet enligt konkurrensreglerna? Konkurrensbegränsande avtal eller samarbete mellan företag Missbruk av dominerade ställning Vissa företagskoncentrationer, dvs. samgåenden mellan företag Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Vad är en kartell? Konkurrenter som kommer överens om: - försäljningspriser, - marknadsdelning, eller - begränsning av produktion Exempel: Asfaltskartellen Hur upptäcks detta? Information från kunder och konkurrenter Information från insiders Egna observationer 2
Företag i kartellen som söker eftergift från konkurrensskadeavgift (böter) Företagsföreträdare som söker eftergift från näringsförbud Gryningsräd Man kan få eftergift om man avslöjar eget deltagande Vad får man göra i en branschförening? Konkurrensverket har interaktiva vägledningar på sin hemsida www.konkurrensverket.se/vagledning Där kan man enkelt kontrollera vad som är tillåtet eller ej. Upphandling Vad är onormalt låga anbud? Det finns inget givet svar på detta, bedömning måste göras från fall till fall. Det kan var problem i prispressade branscher där alla anbud kan vara för låga. Innan förkastande sker kan leverantören förklara orsaken till det låga anbudet. Att förkasta ett anbud är en möjlighet för upphandlande myndighet och ingen skyldighet vilket gör att en konkurrerande leverrantören inte kan begära att ett anbud förkastas. Konkurrensverket betonar vikten av avtalsuppföljning, även under avtalstiden, t.ex. kontroll av skatt och sociala avgifter. Det finns möjlighet att bygga in sanktioner för att avgöra vad som är del av avtalet och vad konsekvensen är om man inte uppfyller kraven. Det som betraktas som ändringar av avtal under avtalstiden är t.ex. ändring av ersättning samt vad som skall ingå i leveransen. I konkurrensverkets uppdrag ingår även att granska så att inte ändringar görs som kan ändra förutsättningarna så att upphandlingen fått ett annat utfall. Upphandlingsreglernas syfte Förhindra diskriminering av leverantörer från andra länder i EU. Ge alla leverantörer i EU möjlighet att konkurrera om offentliga kontrakt. Skapa en gemensam upphandlingsmiljö där upphandlingar genomförs på likartade sätt inom EU. Reglerar hur, inte vad som upphandlas Osund konkurrens 3
Den offentliga upphandlingen beskrivs ofta som ett riskområde för olika former av osund konkurrens. Detta gäller såväl anbudskarteller och korruption som andra osunda konkurrensmetoder som t.ex. svartarbete. Vi anser att informationsinsatser mot osund konkurrens bör vara en prioriterad uppgift för upphandlingsstödet. Upphandlande myndigheter bör - så långt det är möjligt utsträcka sina kontroller till underleverantörer; - komplettera sina kontroller av anbudsgivare med en ökad uppmärksamhet på osunda inslag; - utesluta leverantörer och förkasta onormalt låga anbud när så är påkallat; - förbättra sitt arbete mot korruption, särskilt vad gäller direktupphandlingar. - Vikten av avtalsuppföljning Konkurrensverket (och många upphandlare) anser att avtalsuppföljning är ett av de viktigaste verktygen mot osund konkurrens. Upphandlande myndigheter bör kontrollera sina leverantörer även under avtalstiden. Bristande avtalsuppföljning kan medföra att myndigheten bryter mot upphandlingsreglerna. Arthur Olin ställer fråga om skillnad mellan upphandlingskompetens och branschkunskap. Enligt KV bör upphandlande myndighet behålla branschkompetens och ett sätt är att använda konsulter vilket i sig kan skapa nya problem i form av så kallat konsultjäv. Det är svårt att upprätthålla branschkompetens inom alla områden vilket eventuellt kan lösas med samarbete mellan upphandlande myndigheter. Vad händer på Trafikverket? Jan Erik Lundmark, Trafikverket Det är viktigt med Rätt åtgärd på rätt plats Väg & Ban omsätter 3 miljarder varav 250 miljoner vägmarkering. Problembilder, speciella utmaningar är bland annat dubbdäck som ger slitage och skapar partiklar, tung trafik som belastar vägarna, projekt med fordon på upp till 90 MT vilket ställer krav på dimensionering av vägar. Säkerhet står också högt på dagordningen t.ex. mitträcke men det ökar också den spårbundna trafiken vilket ökar kravet på underhåll. Friktion är också viktigt och är en komplex fråga. 4
Friktion har uppmärksammats i ett inslag i uppdrag granskning. Friktionsmätning som genomfördes på skarvar med resultat på 0,36 över 1000 m var inte på den plats som olyckan inträffade. På olycksplatsen var värdena godkända men detta fram gick inte i reportaget. Ledningsgrupp VO Underhåll Verksamhetsområdeschef Jan Pettersson Chef Planering Madelene Falk Chef Personal Anders Löfgren Chef Ekonomi & Styrning Per Ericson Chef Information Pär Gustavsson Chef Underhållsområden Chef Nationellt Underhåll Stf Chef Anläggningsutveckling Chef Upphandling TRV Joakim Olsson Kajsa Rosén Christian Eriksson Katarina Norén 2 2013-12-10 Nationellt Underhåll Bana och Väg Ulf Söderberg tar 1/12 över efter Krister Ydrevik som sektionschef för Öst/Stockholm. Uppdrag: Planera och genomföra förebyggande underhåll. I det ingår: Tillståndsmätning/analys av anläggningsstatus Behovsanalys Planering, prioritering och kravställning system Projektering Upphandling Genomförande Uppföljning Verksamhetsnära utveckling och omvärldsbevakning 5
Vad händer 2014? Handläggarmaskin Krav 2015? Utbildningskrav ID06 Revidering av VGU Högre Krav på kantlinjer på vägar över 2000 ÅDT Ställer högre krav på underhållsplanering. Ställer högre krav på entreprenör och leverantörer. Ställer högre krav på tillståndsmätning Volym 2014 ca 260 miljoner (Utförande) Rekrytering av Nationell samordnare Vägmarkering efter Torgny Friktion Friktions krav på 0,50 gäller hela vägbanan inkl vägmarkering (nytt för dagen vilket innebär omedelbar revidering av de tekniska kraven). Hur mäts friktionen och är metoden tillförlitlig? Friktion kommer att vara i fokus de kommande åren. Vad händer i Sverige? Regelverk/projekt Torgny Augustsson, TRV och Esso Lundkvist, VTI TRV KB (ersätter TBT), nytt är att det införts krav på gul markering med nivå 100. Göran Nilsson påpekar att kravet inte stämmer överens med SS EN 1436 där 150 är den nivå som anges som lägsta värde för tillfällig markering. Nivån 100 finns inte för gul kulör men kan komma med vid kommande revidering av EN1436, men detta ändrar inte nivån för tillfällig markering vilket är det som är aktuellt i Sverige. Kravet på friktion skärptes dock under mötet (se ovan) från 0,45 till 0,5 för längsgående markeringar. * Retroreflexionskravet för våt markering gäller: för mittlinje på väg med ÅDT 4000 för kantlinje på väg med ÅDT 2000 ej för körfältslinjer ej för vägmarkeringar på väg med hastighetsbegränsning 60 km/tim eller lägre ej för sträckor med sammanhängande vägbelysning på mer än 2 km Tider för utförande har också reviderats. Entreprenören har angiven tid på sig efter det att prickning/utsättning blivit utförd. 6
Färg skall utföras i en tjocklek så den är minst 200 my när den torkat. Metodbeskrivningarna är reviderade för både handhållen och mobil kontroll. Dokumentet om regler för avdrag är också reviderat. Utförda volymer 2013 Utförda volymer termoplastiskt material vägmarkering 2013 TON 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Norr Mitt Stockh Öst Väst Syd Nya slitlager Underhåll 9 2013-12-10 Färg (liter) 125100 136140 52000 31500 10500 0 NORR MITT STOCKH ÖST VÄST SYD 10 2013-12-10 7
Kostnad för utförande av vägmarkering är 233 miljoner och över 260 miljoner totalt om man inkluderar tvätt etc. Räfflor Räfflor har effekt framför allt när den läggs på höger vägren på motorväg. Trafikverket har avsatt pengar centralt för att få större driv i installationen av räfflor. Under 2013 har det utförts vägrensräfflor på Mv för ca 7 miljoner kr och mitträfflor för ca 3 miljoner. Drygt hälften är av mitträfflorna är återskapande efter beläggning. Pågående projekt Heldragna linjer samt undersökning av profilerade linjer Projekt med heldragen kantlinje, positivt om man inte tar ut bättre synbarhet i ökad hastighet, första indikationerna är positiva för införande av heldragen kantlinje. Provfält med profilerade markeringar, applicerat av Svevia, fortsättning av det prov som fick avbrytas 2012 beroende på fel material. VIP projektet symboler in körbanan utförs i samverkan mellan TRV,VTI och SVMF 8
NordFoU projekt för utveckling av mobilt mätsystem för kontroll av vägmarkeringar Förbättra modellen som predicerar våtfunktionen genom att försöka hitta en bättre metod än MPD. Utöver de Nordiska väghållarna deltar VTI, Ramböll samt Johnsen Consult (Kai) Funktionsstyrt vägmarkeringsunderhåll (se punkt nedan) VYM integration av tillståndsmätning av vägmarkering Utveckling av mätmetoder för mätning tjocklek bl.a Pilotprojekt för GPS styrd utsättning, Mobilmätning av, QD, friktion, geometri, tjocklek med samma system Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar Tidplan upphandling (se OH på www.svmf.nu ) Funktionsstyrt underhåll, eller en möjlighet att digitalisera vägmarkeringsbranschen Berne Nielsen, Ramböll, Mats Wendel TRV, Bakgrund Vikten av bra vägmarkeringar i trafikmiljön har fått allt större fokus de senaste åren. En anledning är att medelåldern hos våra trafikanter ökat. Med ökande ålder behöver trafikanten allt bättre visuell ledning. Sedan ett par år tillbaks kan även fordonens stödsystem (LDW mfl) räknas in till dem som kräver funktionsdugliga vägmarkeringar. Efterhand som behovet av visuell ledning har ökat, så har väghållarna höjt kraven på vägmarkeringar Med detta projektförslag kan kedjan från inventering till åtgärd både kortas och effektiviseras, till vinst för alla! För trafikverket är projektet intressant eftersom det hjälper till att utnyttja potentialen i tillståndsmätningar till att styra underhållsmarkeringar till rätt plats och på så sätt öka kvaliteten utan att höja kostnaden. 9
SVMF Dagens arbetsgång Digitaliserad arbetsgång PROJEKT DATABAS En databas med all information (vägnät, markering, mätresultat ) Koordinatbaserat system (NVDB) 3 program knutna till databasen Allt informationsutbyte sker digitalt Beställaren kan själv uppdatera sig om aktuell status 10
Målet Ett system som hanterar alla moment åtgärdsinventeringar urval godkända/underkända sträckor planering av åtgärder hanterar kommunikationen av planerade åtgärder mellan arbetsledaren och vägmarkeringsfordonen registrerar utförda åtgärder digitalt uppföljning och redovisning kontrollmätningar förenkla kommunikationen mellan entreprenör och beställare exportera data till PMS3 Hur långt har projektet kommit? Man har kört tester i entreprenaden i VSÖ. Kommentar från Anders Nordström, med de erfarenheter man har från Finland är att det är bra om man även kan få in alla planerade asfalt program i systemet. Alla entreprenörer i Finland använder motsvarande system idag. Det kommer att vara möjligt att lägga in beläggningsåtgärder i systemet. Kan man inkludera tvärgående markeringar i systemet? Det är inte enkelt att mäta tvärgående mobilt, men alla markeringar bör inkluderas på något sätt. Varför utvecklar man denna typ av system när det finns liknande system utvecklade? För att få med alla aspekter så att man får ett system som täcker in helheten. Allt skall inte vara tillgängligt för alla för att undvika känslan av övervakning. PMS33. Trafikverket.se finns tillgängligt redan idag, Tillståndsmätning 2013 Esso Lundkvist, VTI Norr har betydligt bättre funktion 2013 än 2011 och 2012, övriga landet har försämrats, (andelen godkända objekt), Om trenden fortsätter kommer vi inte att ha några godkända objekt 2025! Finns det skillnad i funktion beroende på upphandlingsform? Detta har man inte tittat på 11
Omfattningen? 292 objekt uppdelade på Vägklass A Vägklass B Vägklass C Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Sekundära länsvägar med ÅDT > 4 000 Man börjar mäta på våren i Skåne och går sedan uppåt i landet. 33 Andelen godkända delobjekt våta vägmarkeringar 25 22 25 22 10 NORR MITT STOCKHOLM ÖST VÄST SYD Jan Erik Elg med flera tycker det är tragiskt att funktionen sjunker. Var finns analysen av de låga resultaten? Vilka åtgärder skall till för att vända trenden? Vart vill vi? Rimmar illa med den satsning på vägmarkering som TRV lovat för att vägarnas funktionalitet ska möta utvecklingen av bilarnas stödsystem. 12
Vad händer i Norge? Bjørn Skaar/Statens vegvesen Vegdirektoratet Nordisk vägmarkeringskonferens i Lillehammer 20 21 mars 2014, Björn önskar gärna förslag på punkter i agenda till konferensen från branschen. Registering via link: https://www.viaregi.com/registration/?dw8628a47631 Kort och övergripande rapport över säsongen 2013, Prisnivået synes å være lavt Det er utført mer vegoppmerking enn opprinnelig planlagt Regionene er i store trekk tilfreds med hvordan sesongen er gjennomført. Tildelt budsjett er anvendt, til og med penger til overs. Status kan vel dermed oppsummeres med at situasjonen er tilfredsstillende og at trafikantene er gitt en funksjonell vegoppmerking? Norge hanterar hela vägmarkeringsdelen på ett ställe hos väghållaren och har reglerna samlade i Handböcker Håndbok 049 Vegoppmerking Normal 2001 (revisjon påbegynt ny utgave 2014) Håndbok 062 Trafikksikkerhetsutstyr Retningslinjer Tekniske krav 2011 (revisjon planlegges) Del 6 Vegoppmerking www.vegvesen.no/fag/publikasjoner/handboker Bruk av forsterket vegoppmerking (FVO) Forsterket midtoppmerking Forsterket kantoppmerking Definisjon: Forsterket vegoppmerking er vegoppmerking som er «forsterket» med fresing i asfaltdekket. Fresingen skal gi vibrasjon i kjøretøyet. I Norge har man god erfarenhet av användning av räfflor, man har bland annat studerat effekter av sidlägesplacering, hastighet, buller, man ser också förbättrad funktion på synbarhet i mörker och väta, Det man använder är nedfräst sinusrille vilket har visat sig bra, man utvärderar buller Sintef och Viatech mäter profilen, mycket stor data mängd. Bredd 50, 75 eller 100 cm finns specifikation på utförande, viktigt att entreprenören utför fräsningen korrekt, 13
Är allt positivt? T.ex. hur påverkar det beläggningskvaliteten, hur påverkar det cyklister när man flyttar trafiken längre från mitten? Vad har man för tvärfall i Norge? I Sverige har man ca 2% och medan den är ca 3% i Norge(är kanske förklaringen till att man i Sverige ofta dränker markeringen i frässpåret). Det är viktigt att behålla tvärfallet och man har arbetet med att ställa mer krav på asfaltentreprenörerna för att uppnå högre kvalitet på utförandet. Friktionsprovfält http://www.vegvesen.no/fag/publikasjoner/publikasjoner/statens+vegvesens+rapporter/_attachme nt/544252?_ts=1420e22bd38&fast_title=svv+rapport+vegmerking.pdf En del produkter klarar inte dagens friktionskrav på 45. Man har gjort konklusionen att det är svårt att uppnå hög friktion samtidigt som man ställer krav på friktion. Förslag är att sätta kravet på 0 i retroreflektion på övergångsställen som är belysta om man höjer kravet till 60 SRT (eventuellt 65 SRT). Provfält NTY Gul markering skall vara gul även i mörker. Dessa krav har införts eftersom testet visar att materialen på provfältet klarade uppställda krav. 14
Tillståndsmätningar, hur vet man vilken funktionsnivå man har på vägmarkering i de olika regionerna? I Norge finns ingen systematisk tillståndsmätning, införande av detta är en förutsättning för att komma vidare. Nordisk initiativ (NMF) på gang for å utvikle elementer som kan tilpasses et mer moderne planleggingssystem (RMMS). Kompetenskrav Lars Jakobsson, Trafikverket Det pågår arbete med att bygga upp ett system för kompetens. Man kommer inte ställa krav på att någon ska gå den eller den utbildningen, man vill istället kunna verifiera vad individen kan. Detta kan ske som ett körkort för den specifika kompetensen. Kompetenskrav, körkortssystem för behörigheter ger effektivare administration samt ökar säkerheten på arbetsplatsen. Modellen som använts är en EN standard för att hantera kompetens, kunskap, färdigheter, beteende, generell kompetens för att utföra arbete. Kan man även harmonisera kraven mellan olika länder? Skandinavisk infrastruktur kompetens är ett projekt som pågår där Norge och Sverige ingår! Inventering av krav, vad kan samordnas mellan länderna, ingår i en pilotstudie. Svårt att beskriva kompetens på ett detaljerat sätt, dvs. inte bara skriva erforderlig kompetens. Hur gör man i förvaltningsskedet t.ex. när man vill ändra kraven måste de andra länderna vara med på ändringen. Man vill ta bort krav på utbildningsplan det är vad man kan som är det viktiga. EQF European Qualification Framework, learning outcome, är en grund för att värdera olika nivåer av kompetens i Europa. ID06, (I Norge grönt kort) En nationell behörighetsdatabas som håller på att utvecklas. 15 2013-12-12 15
Frågor, Arthur Olin om utbildning i arbete på väg, han hade besk erfarenhet. Idag finns det 330 utbildare i APV, svårt att med så många utbildare göra en övergång till kompetenskrav och få någon ordning på detta. Vad skall man behärska learning outcome? Man jobbar nu med att ta fram kompetensbeskrivningar som skall ligga tillgrund för utbildningen. Under 2015 kommer man förhopningsvis växla över till kunskapskraven istället för kursintyg. Göran Nilsson framför att SVMF är intresserade att ta fram körkortskrav för vägmarkerare eftersom vägmarkering är en så pass viktig del av kopplingen mellan trafikregler och vägen som gör att man inte får markera fel. Det bör också ställas kompetenskrav på dem som utför kontroll av ställda krav där brister i kompetens kan vara förödande för såväl beställare, entreprenör och trafikant. Utbildning i vägmarkering, Glenn Lundmark, Asfaltskolan Finns det några krav? Nej det finns inga formella krav men utbildningen skall vara så bra som möjligt. De kurser som genomförts 2013 och planeras för 2014 är en grundkurs som inte har någon speciell inriktning till någon kategori. Genomförda och planerade kurstillfällen: 2013 2014 20-21 feb Stockholm 22-23 januari Stockholm 3-4 april Göteborg 1-2 april Malmö 10-11 april Göteborg 8-9 april Umeå Fördelning av dem som gick kursen 2013: Entreprenörer 12 Statliga beställare 11 Kommuner 20 Konsulter 13 Mtrl + maskin-lev 0 Transportörer 0 Summa 56 Utbildningen har varit bred vilket gör att man kanske inte har hittat målgruppen. Intresset för kurserna har varit svalt. Det behövs bättre uppslutning för att kunna fortsätta med genomförandet. 16
Enligt Arthur Olin finns brister i VGU vilket gör att utbildning är svår att genomföra på korrekt sätt. VGU, som TV och SKL har skrivit under behandlar inte trafikmiljön i kommuner vilket är ett problem. En handbok behöver spegla miljön i städer bättre. Viktigt att både bransch och SKL får delta i det arbete med handbok som TRV har signalerat ska påbörjas 2014. Arthur frågar också om man kan testa av systemet med körkort för vägmarkering på asfaltskolans kurser? Glenn svarar JA. Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar Sedan projektet startade under 2009 har två av de tre företagen maskiner som är ute på väg, en är i produktion sedan 2012 och en i test från 2013. Den tredje har tagit fram en teknik men ännu inte fått den finansiering som gjort det möjligt att färdigställa. Det pågår ett projekt (i ViP) för att ge rekommendation på storlek på text och siffror. I föreskrift finns endast minimi mått. När man lägger med maskin så blir det inte lika distinkt i utförandet som när man lägger med handskopa och gränsar av med plåtar. Den design man uppnått med maskinläggning har ansetts tillräcklig. Det väsentliga är ju att trafikanterna förstår budskapet. Trysilmaskin, trafficprinter, Maskinen har även 2013 (liksom under 2012) gått i Sverige inhyrd av Visafo. De har lagt ut 2700 symboler i Sverige i 2013 Blant annet gule 70 km/t symboler i Stockholm Personell er meget godt fornøyd med sikkerheten Meget god RL, 227 418 på tørr måling Med tanke på at dette er første prototyp, er vi meget godt fornøyd med resultater. Tankar om utveckling av produkten Skal bygges på et mindre / kortere chassis Ny utforming på printerenheten slik at totale print bredde blir 2,5 meter. Dette vil gjøre det mulig å skrive ut 3 staver i ett gangfelt. Ny design på deler av printeren for å bedre driftssikkerheten og resultatet på symboler. Rapporterings system med angivelse av gps koordinater Mulighet for å ta inn gps koordinater fra utsetting/kartdata 17
Nytt posisjoneringssystem som vil gjøre det enklere å operere maskinen, samt få et korrekt resultat ute på veien. Man väntar nu på att få en beställning innan byggandet av nästa enhet startar. Kjell Bonhorst frågar om det är tillåtet att lägga droppar på övergångställe? Om inte är det svårt att få ekonomi i att använda denna typ av maskin. Björn Skaar anser att det måste undersökas innan man godkänner att man kan tillåta denna typ av markering på GZ. Björn önskar att genomföra tester så att man kan ta ett beslut. I Sverige har man inte ifrågasatt att markera övergångsställen med droppar. Det var en förutsättning i projektet att alla markeringar ska kunnas markeras med droppar. Om inte annat ger de bättre friktion. Göran Nilson ställer fråga till Bertil Öhman om det är skillnad i slitstyrka samt t.ex. vidhäftning. Man har enligt Bertil goda erfarenheter hittills. Street Smart Equipment/ RME, SSEQ/RME har under sommaren 2013visat upp sin robot. Pressvisning, augusti Fältprov, september Utvärdering och planering, oktober Anpassning av vår lösning baserad på resultaten av fältproven, nov jan Verifiering i vinter och till våren 2014 Tekniken fungerar 18
Utsättning Utläggning Skarvning Rätt temperatur Rätt tjocklek Pärlspridningen fungerar Men vi ser att det behövs vissa förbättringar som vi åtgärdar kommande vinter. Planering inför 2014 Jan 14, Tester Fälttestversionen Feb 14, Lansering Fälttestversionen Säsongen börjar Praktiska tester på väg Försäljning och uthyrning Framtiden inom vägmarkering är att industrialisera hantverket Lundgren & Nordstrand Företaget började med en teknik som visade sig bli för svår varför man bytte fot och tog fram version2. En lösning med miniklaffar på 5x16,5 mm. Med denna får man: Högre applicerings hastighet Bättre upplösning på symboler Möjlighet att lägga vanliga linjer Byggdes från början på en 40 cm bred skopa. En 80 cm skopa är nu framtagen. Den kommer att testas när någon kund visat intresse. 19
Halv cykel lagd med 40 skopan Pilotprojekt GPS stödd utsättning Företaget har lagt energi på att utveckla teknik för positionering Projektets målsättning: Att verifiera möjligheten att använda GPS teknik för att skapa ett hjälpmedel till förmarkering, vägmarkering och utsättning av symboler och spärrfält mm. Val av metod: Om man förser en Prickbil med en GPS skulle man kunna använda den för att hitta mitten på en väg där man till en låg kostnad kan göra en test där det är lätt att mätta upp och bedöma resultatet. Programkostnaden kan hållas nere eftersom regleringen endast behöver göras i tvärled. Test utfört Test är utfört med utrustningen monterad på en läggare. Fler test ska ske med en prickbil. Tekniken har visat sig att fungera. SVMF har Årsmöte i Stockholm 6 mars 2014 Höstmötet 2014 kommer att hållas 13 14 november Vid pennan: Magnus W & Göran N 20