Möte om vägmarkering november 2014 på Gothia Towers i Göteborg

Transkript

1 Möte om vägmarkering november 2014 på Gothia Towers i Göteborg (På SVMF hemsida finns alla presentationer från mötet) Inledning SVMF ordförande Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att även denna gång är vi 90 talet deltagare med representation från Sverige och Norge. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010, Johannesberg 2011, Göteborg 2012 och Det är det 10:e mötet efter Globen. Det finns ett fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på samma sätt i hela landet. Vi saknar en helhetssyn Det är olyckligt att de tekniska och geometriska kraven hanteras i olika delar av Trafikverket. Markeringarnas synbarhet är beroende av såväl den tekniska nivån som den geometriska ytan. Därför bör det totala ansvaret för vägmarkeringar läggas på verksamhetsområde Underhåll där också den största kompetensen finns. Problem för vägmarkering idag Lägsta pris skapar problem Branschen är pressad ekonomiskt Riskerar att utvecklingen stagnerar Markeringarnas kvalitet på vägen är för låg Underhåll har för låg nivå Speciellt illa för funktion i vått väglag Behov av kompetensutveckling i alla led Lösningar!!!? Ifrågasätta om låga anbud är seriösa Avsätta medel till önskvärd utveckling (% av anbudet, kr/ton???) Mer samverkan Bransch/Myndigheter kring regelverk, styrdokument och utveckling Öka underhåll så standarden kommer upp till kravnivån Låt beställarna praktisera ute i verkligheten Införa kompetenskrav för Vägmarkering (fick stöd av TRV under mötet) 1

2 Vad händer på fordonsidan Jonas Ekmark, Volvo Cars informerar om LDW, självkörande bilar och hur man tänker sig använda magneter i vägen. Autonomous driving Människors önskan om att vara uppkopplad hela tiden styr utvecklingen mot själkörande bilar, den som använder självkörande bil frigör tid, säkerhet är den viktigaste aspekten - göra bilar som inte krockar alls. Volvos mål att vara först med denna teknik på vägen. Drive Me projektet, är ett samarbete mellan industri och infrastukturägare, 100 bilar på leasing 2017 som skall utvärderas under 2 år på vissa vägar. Det nya är att föraren inte behöver övervaka systemet. För att systemet skall bli säkert krävs att man utvecklar tanken med safe harbour där systemet lämnar tillbaka till föraren, i annat fall stannar bilen. Projektet skall ge svar på nyttan av tekniken, vad som krävs av infrastrukturen samt vilken nytta systemet ger när det till exempel gäller bränsleförbrukning. Fördelar med självkörande bilar: o Safety o Environment o Traffic flow o Lower and more efficient infrastructure investments o Use of time 2

3 Varför vägmarkeringar är ännu viktigare i framtiden Vägmarkering är viktig eftersom den är väl positionsbestämd, problemet med motljus har lösts med att man monterat en extra kamera som ser bakåt. Snö och is är ett problem och magneter i vägkroppen kan vara en lösning. Satellit är inte tillräckligt bra. Det finns en rapport över en studie med magneter. Ferritmagneter fungerar men måste monteras mitt i körbanan och på ca 0,2 m djup med ca 2 meters avstånd mellan. 3

4 Frågor Kan asfalten påverka funktionen av magneten? Hur kan man montera magneterna? Kostnad ca 150 SEK per meter? Tips från vägmarkeringsbranschen välkomna. LKA kommer att bli standard i nya XC90, Hur undviker man att alla bilar kör i samma spår, vilket i så fall kommer att öka slitage och behov av underhåll? Det går att inkludera lösning för detta i systemet. Stöd för lokalisering: Den tekniska utvecklingen: 4

5 Etablering av nordisk godkjenningsordning for vegoppmerkingsmaterialer, Trond Cato Johansen, Ramböll Materialkvalificering genom provfält i Sverige och Norge Varför behöver vi en certifieringsordning för vägmarkeringsmaterial? Tidigare fanns krav på labtest av material, sedan överfördes detta till funktionskrav på väg, problem med upphandling till lägsta pris vilket leder till dålig lönsamhet i branschen. Nordisk certifiering kan främja sund konkurrens i norden och främja god produktutveckling. Bakgrund Certifiering av material på 1990-talet o Baserat på lab. testning (VTI): t.ex. stämpelintryck, softening point, vidhäftning, tröger slitage etc. o Intyg från VTI krävdes i upphandlingarna Övergång till funktionskontroll på utlagd vägmarkering på 2000-talet o Endast HMS-krav till materialen o Entreprenörerna får i princip lägga vilket material som helst o Filosofi? Resultat? Från 2015: nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial baserat på provfält o Syfte: att främja en sund konkurrens i Norden, och att främja en god produktutveckling System för certifiering av vägmarkeringsmaterial Certifieringssystemet baseras på materialprovning, inte systemprovning. Linjeutformning omfattas inte. Baseras på funktionsegenskaper på material utlagda på provfält Funktionsegenskapernas hållbarhet dokumenteras med mätningar och uppföljning av provfälten i 1-2 år. Endast material för längsgående markeringar, inkl. tape och prefab, testas. Tillåtna färger: gul och vit. Inga krav till lab.-testning av materialens fysiska egenskaper före utläggning. Rena materialkrav ställs endast i sammanhang med HMS-krav. EN 1824 används som basis för etablering och uppföljning av provfält Markeringstyper Materialen ska läggas som släta linjer, Typ I Typ II linjer kan läggas om leverantören önskar det (men Typ II ingår inte i certifieringssystemet). Alla material läggs på obehandlat yta. (ingen fräsning) 5

6 Alla linjer ska i första hand läggas maskinellt, men handskopa kan accepteras om det finns särskilda skäl. Materialen kan läggas i 3 tjocklekar: - 0,4mm vått (färg)* - 1,5mm (exempel: sprayplast) (max tjocklek: 2mm) - 3,0mm (exempel: extruderad termoplast) (max 3,5mm) - Prefab och Tape i kommersiellt tillgängliga tjocklekar Tjockleken mäts vid utläggning. Stora avvikelser kan leda till exkludering från provfältet. Provsträckor Fält I: Fält II: E45 mellan Sunne och Stöpafors i Värmland Körfältsbredd 3,5m Beläggningsklass RG2 ÅDT Dubbdäck används Själland Nord, Danmark Beläggningsklass RG2 Dubbdäck används ej. Ytterligare detaljer kommer senare Fält I kommer att etableras på E45 i Värmland. Enligt intresseanmälan från leverantörerna vid mötet i Oslo är det ca 50 produkter som kommer att appliceras. Materialprov kommer att sparas inte analyseras förrän att det finns misstanke om fusk. Man kommer att använda EN för att genomföra identifiering om det finns behov. P-klasser, tanken är att använda standard sidolägesfördelning för produkterna. Detta är inte samma i de olika länderna. Göran Nilsson föreslår att man lägger en heldragen kantlinje vid provfältet för att göra DK och SE mer lika. P0 P3 kommer att uppnås efter 1 år och P4 efter 2 år. En erfarenhetsbaserat standardfördelning av hjulpassager används för att bestämma P-klass 6

7 Tabell nedan från EN 1824 Certifikat kommer sedan att utfärdas i förhållande till de funktionsegenskaper som uppnås. Samtliga krav från och med den initiala mätningen måste uppfyllas för att markeringen skall godkännas. Väghållaren ställer sedan krav i upphandlingen. Gemensamt nordiskt regelverk för materialcertifieringen. Certifikaten gäller tills krav eller regler ändras. Kjell Bonhorst ställer ler frågan om hur man hanterar certifieringen vid t.ex. brist på råmaterial, enligt TC får man hantera detta från fall till fall. 7

8 Funktionsegenskaper som dokumenteras på provfältet Retroreflexion torr, R L d Retroreflexion våt, R L w (endast for Typ II markeringar) Luminanskoefficient Qd (/ Luminansfaktor b) Friktion SRT, alternativt PFT Färgkoordinater x, y dagsljus og reflekterat strålkastarljus (endast gul, NTY) Krav För samtliga parametrar ska kraven tillfredsställas R L torr (vit) 150 mcd R L torr (gul) 100 mcd Qd (vit) 130 mcd [/ b (vit) > 0,40] Qd (gul) 100 mcd [/ b (gul) > 0,30] Friktion, SRT 50 Färgkoordinater x,y enligt EN1436 / NTY enligt ASTM D6628 Alla krav måste vara uppfyllda från och med den initiala mätningen Magnus Fredriksson frågar om vad som händer i nästa led dvs hur man följer upp funktioen i fält? Man kommer att fortsätta med funktionskontroll på väg även i fortsättningen. Håkan Wedberg ställer fråga om BAST certifikat kan användas i stället? Svar: Durability projektet, visar att turntable inte har korrelation mellan sig och att man har ingen korrelation till provfält vilket innebär att turntable inte anses vara något alternativ. Systemet etableras som ett gemensamt nordiskt regelverk för materialcertifiering. Materialen måste uppfylla samtliga parameterkrav för att bli godkända för bruk i Norden. Godkännande ges i relation till P-klass Certifieringssystemet kommer att förankras i nationella regelverk Godkänt material behåller certifikatet intill krav eller regler eventuellt ändras 8

9 Roller och ansvar: De statliga vägmyndigheterna i Norge, Sverige, Finland och Danmark är överordnat myndighet för certifieringssystemet, och kommer att skriva in kraven i nationella regelverk och anbudsföreskrifter VTI kommer att ha det formella ansvaret för provfälten. VTI övervakar mätningar, analyserar mätdata, och dokumenterar resultaten Ramböll RST utför mätningar, samt ansvarar för administration och kontakt med deltagare Tidplan Provfälten i Sverige och Danmark etableras i maj 2015 Anmälan till provfälten kommer att ske på våren 2015 Det öppnas för nya utläggningar av material i maj/juni varje år. Arbetsgruppen kommer att göra en skriftlig instruktion för provfältet och certifieringssystemet Kostnader Kostnaderna för provfält och materialcertifiering ska täckas av deltagaravgifter. 1 års uppföljning: SEK per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning och mätning efter 1 år 2 års uppföljning: SEK per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning, mätning efter 1 år och mätning efter 2 år Vad händer på trafikverket. Jan Erik Lundmark, TRV Mycket utmaningar i branschen, det händer saker inom underhållorganisationen, omorganisation pågår sedan 1 år tillbaka. Ny organisation ska gälla från 1 januari Organisation/bemanning, har varit mycket fokus på järnväg den senaste tiden vilket gjort att väg kommit lite på undantaget, man kommer nu att jobba med järnvägsystem respektive vägsystem samt en organisation för teknik och miljö, Syftet med förändringen är att öka fokus på systemnivå, vidareutveckla beställarrollen samt tillgänglig organisation med tydlig ansvarsfördelning. 9

10 Underhåll 1/ cuh Biträdande cuh Beställarrollen Nationell leveranssamordning Verksamhetsstyrning HR Kommunikation Underhållsdistrikt Nord Underhållsdistrikt Mitt Underhållsdistrikt Öst/Stockholm Järnvägssystem Vägsystem Teknik och miljö Underhållsdistrikt Väst Underhållsdistrikt Syd Nationellt Underhåll Bana och Väg Volym 2015 är ca 260 milj för underhåll. Beställarrollen Man kan inte vara byggledare och utförare i samma kontrakt (region), detta kommer att förtydligas i kommande kontrakt, tex man kan inte kontrollera sig själv. Friktion Man har utarbetat en handlingsplan för friktion. Det finns problem med beläggning och vägmarkering. Man har utarbetet en åtgärdsplan för sommarhalka med larmnummer till kundtjänst för att underhållsentreprenören skall kunna kontaktas. Vad görs för att höja standarden på vägmarkering? Att införa materialkrav är en åtgärd som på sikt förväntas höja standarden. Höjda funktionskrav är också något som ska ge höjd standard. TRV är också med på att ställa kompetenskrav på hela kedjan som hanterar vägmarkering. 10

11 Vad händer i Sverige? Regelverk/ projekt Lars Petersson TRV Utförda volymer, 238 milj, varav 70 milj totalentreprenad 4897 ton nyläggning 5627 ton komplettering Till detta kommer volymer vid nyinvenstering Totalt Nationellt underhåll [mkr] Utförandeentreprenad 168 Totalentreprenad 70 Totalt 238 ton Räffla har sparat liv sedan man började 2003 Revidering av tekniska kraven Utförandeentreprenad o Ansluter till Anläggnings AMA13, med Teknisk Beskrivning o Ersätts via Mängdförteckning. o 2(3) MF uppdelad på icke skyddsklassad och skyddsklassad Totalentreprenad Krav i funktionsbeskrivning Ersätts via betalplan. 11

12 Revidering av tekniska kraven Funktionskrav Retroreflektion Rl Torr Våt Luminanskoefficient Qd Friktion SFT(PFT) Längsgående Tvärg och övriga Längsgående Tvärg och övriga Alla Längs och övriga Tvärgående Funktionsklass enl. EN1436 R3 R2 RW2* RW0 Q3 S2 S3 Funktionskrav (0,55) 55(0,58) * Retroreflexionskravet för våt markering gäller: för mittlinje på väg med ÅDT 4000 för kantlinje på väg med ÅDT 2000 ej för körfältslinjer ej för vägmarkeringar på väg med hastighetsbegränsning 60 km/tim eller lägre ej för sträckor med sammanhängande vägbelysning på mer än 2 km Vägmarkeringar skall utföras så att givna dimensioner och innebörd skall framgå tydligt ur trafikantens perspektiv, samt inom tätort utföras så att de ej alstrar störande buller vid överfart. Heldragna mittlinjer skall utföras heltäckande. Begränsning av miljöstörande utsläpp Grundkrav gäller för år 2015 och 2016 Tunga tvåvägsfordon järnväg och TMA fordon ska uppfylla Euro III. Senare Euro-krav är också tillåtna. Övriga tunga fordon ska uppfylla Euro IV. Senare Euro-krav är också tillåtna. Skärpta krav vilka gäller fr.o.m. år 2017 Tunga tvåvägsfordon järnväg ska uppfylla Euro IV. Senare Euro-krav är också tillåtna. Övriga tunga fordon ska uppfylla Euro V. Senare Euro-krav är också tillåtna. 12

13 Maskinell läggning av tvärgående och övriga vägmarkeringar Projektet startade 2008 Mål att ställa krav 2014 Brev ang. kommande krav fr.o.m Krav i nya kontrakt Totalentreprenad Utförandeentreprenad Vid utförande av tvärgående och övriga vägmarkeringar på det skyddsklassade vägnätet samt TEN-T vägnätet, ska utsättning för och utläggning av termoplastisk massa utföras maskinellt från fordonshytt. Arbetet får inte utföras av oskyddad personal som vistas på vägen. En bonus på 50% utgår om man under 2015 klarar kravet vid utförandeentreprenad. Upphandling län/distrikt 8 st utförandeentreprenader 2 st totalentreprenader Total kalkylerad anbudssumma 574 mkr Samverkan kring APV En diskussion har förts mellan SVMF och TRV där beslutet fortfarande är att inga skisser kommer att skickas med förfrågningsunderlaget. SVMF ansvarar för exempelsamlingen, men TRV är gärna med och ser över dessa. En arbetsgrupp kommer att bildas. Revidering av VGU - Arbetsgång: En revidering av versionen från 2012 pågår. SVMF fick komma med väldigt sent i processen trots att man lovats att få vara med från ett betydligt tidigare skede. - Tidplan: Ambitionen är att det ska vara färdigt under Anpassat regelverk : TRV avser att upphandla konsult för att utveckla alla tekniska regelverk. SVMF vill få inflytande i detta och önskar få kännedom om vem som ansvarar för underlaget när upphandling ska ske. Sveriges byggindustrier, Väg och Banavtaletsområde, Ola Brinnen, BI Ola Brinnen är jurist och jobbar med väg och ban avtalet. Ola informerade om Sveriges byggindustrier och förklarade vad det innebär för SVMF att bli med som branschförening i BI. 13

14 Fördelar för SVMF: Vi får tillbaka ungefär hälften av det varje företag som är med i BI betalar till BI. Det är ca 750 kr/anställd Vi får bättre möjligheter att påverka regelverk genom att BI är direkt motpart till TRV och SKL Vi får möjlighet att söka bidrag från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF Vad kräver BI av SVMF: BI kräver att vi ska uppträda som en seriös aktör BI önskar att så många som möjligt av våra medlemsföretag ska vara anslutna till BI, men det är inget krav Förhoppningen från BI är att de ska få fler medlemmar och den vägen stärka BI. Om branschförening går med i BI blir inte de enskilda företagen bundna av kollektivavtal SVMF får tillgång till BI branschsida, SVMF kommer inte att syssla med avtalsdelen. Ekonomi, stärker branschen, medlemsrekrytering synergi Rätt att använda BI logga Service kan tillexempel vara att BI driver vissa frågor och har etablerade kontaktvägar till TRV. Vad händer i Sverige? Regelverk/projekt, Lars Pettersson, TRV System för funktionsstyrt underhåll av vägmarkering, Berne Nielsen, Ramböll - Planering av åtgärder baserade på mobil mätning - Projektet startade Tester i fält Pilotprojekt 2015 Heldragna linjer samt undersökning av profilerade linjer, Carina Fors, VTI Undersökning av hastighet, synbarhet och hållbarhet hos heldragna kantlinjer kontra intermittenta linjer Provsträcka på rv 55 mellan Malmköping och Strängnäs Startade

15 VTI rapport 809, 2014 Resultaten visar att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Mätningar utförda efter 34 månader kan inte påvisa någon betydande skillnad i hållbarhet - baserat på retroreflexion och luminanskoefficient mellan heldragen och intermittent kantlinje Undersökning av profilerade linjer, Carina Fors, VTI Undersökning av hållbarhet hos profilerade linjer Provfält på väg 35 nära Grebo. Startade maj 2013 Mätningar utförda Av de typer som har testats är typ rainline den som visar bäst resultat så här långt. Mobilmätning av Rl(d), Rl(w), QD, friktion, geometri/slitage och tjocklek med samma system, Berne Nielsen, Ramböll NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av våtvärde. Projektet avslutas 2015 Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/slitage Utveckling av modell för mätning av friktion 15

16 Tillståndsmätningar 2014, Carina Fors, VTI Analysen är ännu inte helt klar. Det saknas delar av region mitt (Dalarna) och region Stockholm (Gotland). Rapport kommer att presenteras i VTI notat, PM kommer att kunna beställas och distribueras via epost. Ansvariga för 2014 är: Mobila mätningar: Analys: Dokumentation: Projektledare: Ramböll, Berne Nielsen VTI, Mohammad-Reza Yahya VTI, Carina Fors VTI, Sven-Olof Lundkvist Nytt för i 2014 Redovisning av andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Ökat antal minsta-antal-objekt per vägklass och län Vägklass A: minst 5 objekt (tidigare 4) Vägklass B: minst 5 objekt (tidigare 3) Vägklass C: minst 4 objekt (tidigare 3) Våtvärde beräknas ej för belysta vägar Resultat 2014 för nästan hela landet: 16

17 Jämförelse över år för torra markeringar.: Göran Nilsson konstaterar att man fortsatt ligger långt under de krav som ställs. Riktigt illa är det för våta markeringar. Enligt Berne Nielsen har man generellt genomfört mätningarna senare detta året och speciellt i norr. Vad händer i Norge?, Bjørn Skaar/Statens vegvesen - Vegdirektoratet Totalmarknad för Vegdirektoratet i Norge ton termoplast och 1000 ton färg, (ytterligare ca 1500 ton på andra marknader). Man ökar anslagen för vägbudget i Norge. Man har noterat att man har stora avvikelser på linjeplacering och man kommer därför att lägga mer resurser på förmärkning. Norge har ändrat upphandling till 3 år med enhetspris lm (inga optioner). 14 kontrakter skal lyses ut i 2015 Till det finns ytterligare 7 som löper. Sentral faggruppe vegoppmerking Deltagelse/ledelse fra Vegdirektoratet Byggherre (bestiller) kontraktkompetanse Vegoppmerkingskompetanse 17

18 Regionene : 1 deltager fra hver region (5) Regionale samordnere som også er bestillere i sine fylkesavdelinger Kontrakts gjennomføring Kontrakter som inngås er basert på enhetspriser (lm) med 3års varighet, mest mulig jevn fordelt utlysning. (tidligere 2 år varighet med mulighet for opsjon) Lokal byggeledelse skal frembring leggeplaner i forhold til o Valg av metode (maling, spray, ekstrudert) o Mengde (fra til) o Tidsfrister, dekkeplaner, o.a. Samhandling mellom EN og BH er en viktig faktor for å oppnå den beste gjennomføringen. Å anerkjenne hverandres utfordringer, samtidig som man har felles oppfatning av hvilke kvalitetskrav og regler som gjelder. Formerking utføres i dag nær opp mot 100 % av Statens vegvesen i alle regioner. Detaljeringsgrad (kvaliteten) varierer. Det finns 18 utsättare anställda av Statens vegvesen. Formell kvalitetskontroll (3 dje.part) knyttet til kontrakt utføres rutinemessig på nye dekker (tilfeldig utvalg): leveransekontroll Garantikontoll (opp til 2 år) Det er ulike nivåer og variasjon knyttet til regionene stikkprøvekontroller og entreprenørenes driftskontroll. Vegoppmerking på nye dekker utgjør ca. 30 % av årlig omsetningen. Vegoppmerking utført som reparasjon utgjør ca. 70 % av omsetningen og er inntil i dag basert på (subjektiv) slitasjevurderinger, registeringer og erfaringstall, ikke tilstandsmålinger eller annen teknisk målbar (objektiv) dokumentasjon Handbok N302, innehåller skallkrav och gäller för riks, fylkes och kommunala vägar, dvs här finns inge råd och riktlinjer. REVISJON PÅGÅR (2014høringsutgave) 0. Forord Gyldighet Innhold 18

19 1. Regelverk og administrasjon 2. Vegoppmerkingssystemet 3. Utforming og dimensjoner 4. Sikt 5. Oppmerking på fri vegstrekning utenfor vegkryss 6. Forsterket vegoppmerking 7. Oppmerking i vegkryss 8. Oppmerking for gående og syklende 9. Kollektivtrafikk 10. Spesiell oppmerking Handbok 302 skall ut på remiss innan årsskiftet. Skall formuleringen innebär att man måste söka om dispens för avvik från kraven om man önskar att göra andra lösningar på utformning. Man ser stort behov av markering för cykelfält och ser behov av markering som skiljer väg från cykel, denna typ av markering bör ha lång livslängd. Handbok R310, retningslinje Trafikksikkerhetsutstyr Tekniske krav Del 6 VEGOPPMERKING Bruk av förstärkt vejoppmerking (FVO) Forsterket midtoppmerking Forsterket kantoppmerking Definisjon: Forsterket vegoppmerking er vegoppmerking som er «forsterket» med fresing i asfaltdekket. Fresingen skal gi vibrasjon i kjøretøyet. Hvorfor anvende FVO? Beslutningsgrunnlag: Effekt med hensyn på kjøretøys sidevegs plassering Effekt med hensyn på varsling/støy/vibrasjon ved overkjøring Trafikksikkerhet (FMO er et sterkt TS tiltak) Lang levetid vegoppmerking Lave årlige kostnader Bedre funksjonelle egenskaper vegoppmerking - synbarhet våt vegbane i mørke (RL Våt) Et TS-tiltak uten omfattende planlegging og begrensede kostnader 19

20 Riksväg med förstärkt mittuppmärkning TS Effekt Rapport SVV 7/ Vegdirektoratet Arild Ragnøy FMO er uten tvil et meget sterkt trafikksikkerhets- tiltak Personskadeulykker redusert med opp mot 40 % Drepte og hardt skade reduseres opp mot 60 % Selv med full trendkorreksjon (ca.25%) er resultatene entydige Projektet med att mäta sisnusräffla har lagts ner. Tilstandsmålinger 2014 (analyse pågår) Norge deltar i prosjektsamarbeid i regi av NMF (S og SF). Resultater av tilstandsmålinger i denne forbindelse er ikke klare (Rambøll og VTI) arbeider med rapporteringen Behov for tilstandsoversikt Vi (mange av oss) begynner sakte men sikkert å innse behovet for tilstandsmålinger for å kunne redegjøre for hvilket nivå (funksjon) vegnettet befinner seg i vegoppmerkingsmessig: 20

21 - landet - regionen - fylket - aktuell vegstrekning for å kunne gjennomføre bedre planlegging, budsjettering,prioriteringer og rapportering. Peter Nilsson frågar om när upphandlingarna kommer ut i Norge? Han anser att de kommer ut för sent. Björn svarar att det inte kommer ske någon förändring för kommande säsong. Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar. Redogörelse för status. Håvard Lepperød, Erik Bakken, Trysil Maskin Trafficprinter har vært utleid til Visafo Ab hele 2014 sesongen. De har lagt ut 2644 symboler i Sverige i 2014 Totalt symboler siden 2012 Personell er meget godt fornøyd med sikkerheten Meget god RL, på tørr måling Maskinen fungerer godt etter 3 års produksjon og har gitt oss et meget godt erfaringsgrunnlag for å bygge et velfungerende og komplett produkt for maskinell håndlegging. Endringer for neste Trafficprinter Skal bygges på et mindre / kortere chassis Ny utforming på printerenheten slik at totale print-bredde blir 2,5 meter. Dette vil gjøre det mulig å skrive ut 3 staver i ett gangfelt. Ny design på deler av printeren for å bedre driftssikkerheten og resultatet på symboler. Rapporterings system med angivelse av gps-koordinater Mulighet for å ta inn gps-koordinater fra utsetting/kartdata Nytt posisjoneringssystem som vil gjøre det enklere å operere maskinen, samt få et korrekt resultat ute på veien. Utvikling av posisjoneringssystemet er i full gang, ferdig til sesong 2015 Posisjoneringssystemet vil gjøre det mulig å legge sperrefelt, fotgjengerfelt, reparere deler av piler/symboler samt øke produksjons hastigheten. 21

22 Sammendrag Sikkerhet for operatør er ivaretatt Bedre trafikk flyt / mindre kø under merkingen Meget god retro / våtfunksjon. Bedre friksjon Jevn varm temperatur ved utlegging. Bedre vedheft Jevnere distribusjon av masse og glass på komplekse symboler Videreutvikling i forbindelse med kapasitetsøkning (RRS) er i gang og skal være klart til 2015 Pr dags dato er utfordringen å konkurrere med manuell utlegging rent økonomisk, da det ikke er øvrige krav til sikkerhet, våtfunksjon Positivt fra Trafikverket med bonus for maskinell håndlegging og krav fra 2016 Mulighet for kombinasjon ekstruder / printer Prototypen fungerer, og maskinen er gjennomtestet. Til de grader! Printer mini / kodeskriver Frågor: Kommer man ställa samma krav i Norge? Enligt Bjørn Skaar bör det ställas samma krav men det ligger utför Bjørns ansvarsområde. På frågan om det är ok att lägga droppar eller måste det vara hel yta på tex övergångsställe. TRV har sagt att det är ok med droppar i Sverige. Fråga skulle undersökas i Norge men man har inte gjort detta. Bjørn menar att det primärt är friktion som man önskar och inte våtfunktion på denna typ av markering. Sten Lundgren, Lundgren&Nordstrand Företaget har fortsatt med utvecklingen av den 80 cm breda läggningsenheten och gjort test med den monterad på en stor bil. Fördelen med en sådan lösning är Man kan montera utrustningen på ett vanligt markeringsfordon. 22

23 Man kan börja med 1-2 skopor och sedan utvidga med fler vid behov. Fordonet kan göra både symboler och vanliga linjer Har hög appliceringshastighet och bra upplösning Jörgen Svensson, RME, Klas Rosendahl, SSEQ Utvecklingen har fortsatt och fälttester har utförts under hösten Snitt, under 10 min/symbol inkl transport, räknat över en arbetsdag. (resultat från 2013 visar mycket god vidhäftning och slittålighet) Material termoplast Goda resultat med material från 2 leverantörer Standardmaterial Symbol biblioteket är under utveckling Fördelar med robotarm Symbolen läggs ut korrekt oberoende av fordonets position Såväl nyläggning som reparation av befintlig enl regelverk Mångsidig => Hög beläggningsgrad Ökad lönsamhet (mindre personal + TMA) Få kritiska komponenter Enkel att använda Stor flexibilitet på såväl bredd som längd God vidhäftning Såväl uppmätning som utläggning sker från förarhytten - ingen personal på vägen! 23

24 Frågor Håkan Wedberg undrar hur materialet appliceras? RME använder man samma teknik som för vanliga maskiner. Hur långt räcker armen? Den är 4,3 m i hopfält läge och har ca den dubbla räckvidden utformningen. Höjden på armen har styrts av lägsta brohöjd i Europa. Datum för nästa höstmöte: november 2015 Göran Nilsson avslutade med att visa SVMF inlägg på Nordiska vägmarkeringskonferensen i Lillehammer våren 2014 Vid pennan Magnus Wallgren & Göran Nilsson 24