KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005 * Jmf tidigare KommunDiagnos (finns på www.kommunrating.se) KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1995-2007 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 X X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 = Finansiell elitlicensnivå (läs mer sidan 4) Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Förpliktelsebelopp: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt. Finansiell hälsa: Delbetyget beror av nyckeltal två, som indikerar hög sparnivå. Därmed blir delbetyget högt. Finansiella risker: Nyckeltalen tolv till sjutton indikerar inga finansiella krisutlösande risker. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen sex till åtta visar att tillräckliga medel kan frigöras för att förbättra Finansiell hälsa till delbetyget A1. Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Nyckeltal Bokslutsåren 1999-2003 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillräcklig idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Bra Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Svag SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur är de relativa möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Svag Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Bra Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 OK BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Bra N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Tierps kommun

Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Viktiga jämförelser med tidigare år Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Intäkts- och kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Sammanfattande överväganden KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor Nyckeltalens förändring Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen Avvikelser som bör uppmärksammas Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12-17 Finansiella frågor grupperade till delbetyg Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor Vad som hänt sedan föregående mätning Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14-18 + 32 19 20 21-25 26 27 28-30 31 32-37 38 39 39 40 40 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på www.kommunrating.se Sidan 2

Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90- talet. Frågan är om och när det sker igen. 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 -300 Statsskuldens årliga förändring (Mdr) Miljarder kronor Varför vänder nedgången 2005 enligt ESV? Vad händer om den inte gör det? 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Sidan 3 Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Statsskulden växer igen Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos efter utfallet år 2004 redovisas nedan. Frågan är varför statsbudgetens underskott skulle minska igen efter år 2005 vid oförändrad ekonomisk politik? Bör man förbereda sig för drastiska omläggningar av politiken? Det finns ett utgiftstak men vad garanterar att inkomsterna inflyter i planerad omfattning? Hur kan utvecklingen i diagrammet nedan påverka det finansiella läget i din kommun i framtiden? 80-talskrisen ESVs Prognos 90-talskrisen År

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Denne externa analytiker kan ses som en second opinion till kommunens egen ekonomiska expertis. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna 27-30 bedöms ledningsrisk och effektiv styrning. Finansiell elitlicens Många önskar ett koncept för att kunna jobba mer långsiktigt med kommunens ekonomi och nu är också långsiktiga finansiella mål ett krav enligt lag. Finansiell målstyrning är möjlig med öppen rating då det finns tydliga betyg, betygsmatriser och en åttagradig normativ betygsskala med begripliga typfall. Den blir effektiv genom att mätning utförs av ett fristående och oberoende värderingsinstitut. Vid analys används ett begränsat antal noga utvalda finansiella nyckeltal med mätstandarder i fem analyssteg lika konsekvent som läkare använder medicinska nyckeltal. 1 Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 A2 B1 X B1 B2 X B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 2 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Xxx kommun 3 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm? Gul nivå eller betygen A1 eller A2 motsvarar kriterier för finanserna, som när de uppfylls av en kommun, trendmässigt förstärker kommunens finansiella läge. Kommuner på denna nivå uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings elitlicens. 4 Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Nyckeltalen 3, 4 och 17 Nyckeltalen 1-5 och 12 Nyckeltalen 12-17 Nyckeltalen 6-8 En analys i fem frågor y Betygs- och styrkommitté 5 Ledningsrisk och effektiv styrning? Patientens sjukdomsinsikt? Nyckeltalen 9-11 Sidan 4

Allmän information och avvikelser som bör uppmärksammans Tierp kommun År 2004 baseras på slutligt bokslut för år 2004 och åren därefter på budget och planer. Tierp ligger i Uppsala län, tillhör kategorien 'Landsbygdskommuner' och är nummer 118 i storlek av 290 kommuner. Befolkning 31 dec 2003 var 20 116 invånare och ökningen var 28 personer under år 2003. Befolkningsförändringen var -1,4 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1994-2003 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2004 är 21,08, vilket är 0,28 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2003 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 8,1 % och deras kassaflöde 15,3 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer År 2003 2004 2005 2006 En kronas skattehöjning ger i Mkr 25,6 24,8 26,8 27,8 Mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,8 2,7 2,9 2,9 % En procent av totala intäkter i Mkr 9,1 9,0 9,4 9,8 Mkr Viktiga jämförelser med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Förändringarna jämfört 2002 års nyckeltal framgår av omslagets sista sida och de aktuella för år 2003 finns på omslagets första sidan. Ett nyckeltal har förbättrats med tre steg bl a beroende på justerad mätstandard och ett försämrats. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Enligt omslagets betygsmatris blir det finansiella betyget A2, dvs oförändrat jämfört tidigare år A2. Därmed uppfyller Tierps kommun kraven för Finansiell Elitlicens. Förpliktelsebelopp - kommunskuld Även för år 2003 finns kvittningsbara värden som väl motiverar ett nettoförpliktelsebelopp med marginal under 35 000 kronor per invånare och därmed delbetyget A1. Finansiell hälsa Den trendmässiga uppgången av sparandet bryts i och med utfallet för år 2004 (NT 2). Därför skulle delbetyget för finansiell hälsa nedgraderas från A2 till B1. En bibehållen uppgång efter år 2004 kräver kostnadspress under år 2005 på ca 25 Mkr. Vägs en god ledningsförmåga in i bilden kan Tierps kommun få behålla delbetyget A2 och och därmed uppfylls kraven för den Finansiella Elitlicensen. Skulderna (NT 3 och NT 4) har ökat under några år på grund av en hög investeringsnivå (NT 12). Denna är nu lägre och planeras lägre än sparnivån så skulder kan amorteras. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (NT 8), dvs potentialerna, ligger på tillräckliga nivåer, vilket möjliggör effektiviseringar för långsiktigt uthålliga finanser och därmed uthållig verksamhet. Offensiva möjligheter För Tierps kommun blir fastheten i ekonomistyrning under år 2005 en helt avgörande fråga då kostnader på 25 Mkr måste bort för att få den önskade utvecklingen mot en lägre skuldbörda för kommande generationer invånare. Sidan 5

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Tierps kommuns totala gap är på nivån 25 Mkr för år 2006. Det beror på finansiella obalanser (25 Mkr). De finansiella möjligheterna bedöms så goda, även när det totala gapet ovan beaktas, att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,25 kr per år under 10 år eller med 7 Mkr per år. Det totala gapet tillsammans med skattesänkningen är 32 Mkr. Detta finansieras med nedpressade kostnader på 28 Mkr och höjda avgifter på 4 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Intäkts- och kostnadsanalys (sid 9) Av diagram i intäktanalysen framgår att kostnaderna växt under år 2004 medan intäkterna faktiskt minskat. Strävan att nå en mer balanserad relation redan under år 2005 framgår tydligt. I kostnadsanalysen bedöms om en budget är tuff eller mjuk. År 2005 innehåller ett krav på nedpressade kostnader i storleksordningen 25 Mkr och 2006 innehåller utrymme för ny verksamhet på ca 4 Mkr. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 X X A1 A2 X X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Tierps nettoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) uppskattas med marginal understiga 35 000 kr per invånare och betyget sätts till A1, jämför sidorna 10-11. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall A2 Tierps finansiella hälsa avhandlas på sidorna 12-19. Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) uppvisar en lätt svacka med botten år 2000. Den förbättring som har skett därefter bryts år 2004, vilket skulle motivera att betyget sätts till B1, men en god ledningsförmåga ger betyget A2. Jmf typfall i betygsskalan (sid 7). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A2 Finansiella risker avhandlas på sidorna 31-37. Antalet tomma lägenheter fortsätter minska, vilket minskar risken jämfört tidigare år. Delbetyget sätts till A2. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns stora potentialer, jmf sidorna 20-25, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras ett klart utrymme för långsiktigt sänkta skatter. Delbetyget sätts till A1. Det sammanvägda finansiella betyget - A2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Tierps kommun A2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på www.kommunrating.se. Finansiell elitlicens och utsikter Tierps kommun uppfyller kraven för Svensk Kommun- Ratings Finansiella Elitlicens och har därmed också statusen Finansiell Elitlicens. Sidan 6

Betygsskalan Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr A B C D 8-gr A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 35 000 kr/inv) Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 35 000 kr/inv) Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 45 000 kr/inv) God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 45 000 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 60 000 kr/inv) Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 60 000 kr/inv) Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 60 000 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 60 000 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

Vad behöver göras? Schema för analysen Tierps kommun Kommunanalytikerns utredningsförslag! Förbättringspotentialer 2003 Hur det kan göras - mer preciserat! I Gapanalys för år 2006 Kostnadspress NT 8 Avgiftsökning NT 7 Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr Förskola 8,0 Mkr 0,0 Mkr NT 3, 4 och 17 Äldreomsorg 0,0 Mkr 0,0 Mkr Finansiellt Gap: + 25,00 Mkr Individ- och familjeomsorg 4,0 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Grundskola 3,0 Mkr Risk Gap: + 0,00 Mkr Gymnasieskola 3,0 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Infra, skydd, mm 2,0 Mkr Visions Gap: + 0,00 Mkr Funktionshindrade 4,0 Mkr Ledningens medel för utveckling Fritid 2,0 Mkr 1,0 Mkr Sidan 8 Hur kan det göras? Totalt Gap: = 25,00 Mkr Kultur 1,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 1,0 Mkr II Potentialer för år 2003 Affärsverksamhet 3,0 Mkr Utdebiteringsnivå till år 2005 + -7,00 Mkr Summa potential 32 Mkr 28,0 Mkr 4,0 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,25 kr per år i 10 år och totalt -69,50 Mkr Avgiftsnivåer år 2003 + 4,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer år 2003 + 28,00 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! NT 8 Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Totala potentialer: = 25,00 Mkr Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun Slutes gapet? Ja med siffror som passar Dina värderingar! Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Analysrelationer 1 Krona Om de 93 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -49 kvarstår 44 Mkr Om de 38 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -20 kvarstår 18 Mkr = = Om de 28 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -12 kvarstår 16 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner NT 7+8 2,9 = 27,8 NT 6 Om de 330 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -193 kvarstår 137 Mkr i % av totala intäkter i Mkr Om de 250 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -155 kvarstår 95 Mkr Gäller budgetår 2006 Om de 200 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -121 kvarstår 79 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt 1 = 9,8 Omräknas Rikets 149 Mkr (181-32) i sänkt skatt så erhålls -5,36 kronor 1 % av totala intäkter i Mkr Omräknas Kommuntypens 81 Mkr (113-32) i sänkt skatt så erhålls -2,91 kronor Omräknas Länets 63 Mkr (95-32) i sänkt skatt så erhålls -2,27 kronor Finansiell strategi

Sidan 9 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2003 Index i proc 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Intäktindex Kostnadsindex Mkr Bokslut 2000 Bokslut 2001 Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Budget 2005 Budget 2006 Budget 2007 Skatteintäkter 473,6 501,6 514,7 540,1 523,0 565,0 586,0 610,0 Generella statsbidrag 149,1 164,7 179,3 189,2 205,0 213,0 224,0 231,0 Specialdestinerade statsbidrag 20,1 37,3 36,1 45,0 56,0 21,0 22,0 22,0 Avgifter mm 123,8 123,1 126,8 139,8 119,0 141,0 143,0 146,0 Totala intäkter 766,5 826,6 856,9 914,1 903,0 940,0 975,0 1 009,0 Förändring i procent Skatteintäkter 5,9 2,6 4,9-3,2 8,0 3,7 4,1 Generella statsbidrag 10,4 8,9 5,5 8,3 3,9 5,2 3,1 Specialdestinerade statsbidrag 85,8-3,3 24,8 24,4-62,5 4,8 0,0 Avgifter mm -0,6 3,1 10,2-14,8 18,5 1,4 2,1 Totala intäkter 7,8 3,7 6,7-1,2 4,1 3,7 3,5 Verksamhetens kostnader 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 i Mkr 734,0 783,0 799,0 848,0 875,0 870,8 895,2 936,5 i förändring i procent 6,7 2,0 6,1 3,2-0,5 2,8 4,6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Intäktindex 90,4 93,7 100,0 98,8 102,8 106,7 110,4 Kostnadsindex 91,9 98,0 100,0 103,2 102,7 105,6 110,4 År Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2003 dec Bokslut för år 2004 2004 dec Verksamhetens Kostnader: 848 Mkr 3,2 % 27,0 Mkr 875 Mkr 875 Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % 551 Mkr 3,9 % 21,4 Mkr 573 Mkr Övrigt 35 % 297 Mkr 1,9 % 5,6 Mkr 302 Mkr Summa: 848 Mkr 875 Mkr Till ny verksamhet år 2004 fanns: 11 Mkr 2004 dec Genomförandeår 2005 2005 dec Verksamhetens Kostnader: 875 Mkr -0,5 % -4,2 Mkr 871 Mkr 871 Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % 569 Mkr 3,3 % 18,8 Mkr 588 Mkr Övrigt 35 % 306 Mkr 0,7 % 2,1 Mkr 308 Mkr Summa: 875 Mkr 896 Mkr Krav på kostnadspress år 2005 är: -25 Mkr 2005 dec Budgetår 2006 2006 dec Verksamhetens Kostnader: 871 Mkr 2,8 % 24,4 Mkr 895 Mkr 895 Mkr Kostnader: Personalandel: 65 % Personal 65 % 566 Mkr 3,0 % 17,0 Mkr 583 Mkr Övrigt 35 % 305 Mkr 1,0 % 3,0 Mkr 308 Mkr Summa: 871 Mkr 891 Mkr Till ny verksamhet år 2006 finns: 4 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2006 Styrglapp 2004 (avvikelse till budget*): -3,7 ==> 0,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2005 är: -25,0 ==> 25,0 Mkr Till ny verksamhet år 2006 finns: 4,0 ==> 0,0 Mkr Över balanskravet i NT 2 med: 29,7 ==> 0,0 Mkr Över hushållningskravet (KL kap 8) med: 15,0 ==> 0,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 25,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse bruttokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 000 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 000 A1-A2 Lågt 35 000-45 000 B1-B2 Lite högt 45 000-60 000 C1-C2 Mycket högt över 60 000 D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Sidan 10 Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 000 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 000 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 8, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 6.

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2002 Bruttoförpliktelsebelopp Värdet av säljbara tillgångar* Tierp Fjärrvärme AB har sedan flera år en positiv vinst efter skatt, som kan ökas vid höjda fjärrvärmetaxor. En vinst på ca 4 Mkr torde vara möjlig även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts varvid värden mellan 40 och 80 Mkr erhållits. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till: När bolagen övergår till köparen medföljer skulder vilket innebär att borgen kan lösas på: AB Tierpsbyggen går numera med en liten vinst. Substans- och avkastningsvärderingar har givit värden upp till 200 Mkr. Här sätts försiktigtvis ett tänkt värde till: 68 893 kr / inv 20 116 st 1 386 Mkr 50 Mkr 25 Mkr 100 Mkr Säljbara tillgångar* totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: 820 Mkr 40 764 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 28 129 kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 8) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är under miniminivån: 0 år 0 Mkr 0 Mkr 0 kr/inv 28 129 kr / inv 35 000 kr / inv När bolagen övergår till köparen medföljer skulder vilket innebär att borgen kan lösas på: Det finns ett marknadsvärde för byggnaderna på 710 Mkr. Tillkommande lån efter 2003: 645 Mkr 0 Mkr * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge Kronor per invånare 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Förpliktelsebelopp D C Netto ca 28 129 kr/inv C B 68 893 kr/inv brutto i Tierps kommun B A Kritisk nivå 35 000 kr/inv 1 37 73 109 145 181 217 253 289 Antal kommuner Sidan 11

Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + -----------> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat +/- ----------> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- ----------> NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Justeringar Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ------------> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal utarbetas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från balanserad styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Sidan 13 Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2006 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på tillräcklig nivå? Kvar till balanskravet 0 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet -15 Mkr Sparnivån har en marginal år 2006 på: 15 Mkr

Sidan 14 Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Tierp kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 25 20 15 10 5 0 År Krav: Under kritiska nivåer 1,8 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tierp kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Tierp kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år. Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2001 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. NT 1 - Skuldbetalningsförmåga MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2003 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------Mätperiod--------------------------- Återbetalningsår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kommunens förvaltningar 0,42 0,51 2,01 2,91 3,30 6,52 2,49 1,80 Medelvärde alla kommuner 6,16 4,64 5,10 7,06 7,19 Bokslut Budget Budget År 2003 är marginalen 19,6 Mkr över balanskravet och sparnivån är 111 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sparandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2003. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2003 (jmf NT 6, 7 och 8).

Sidan 15 Nyckeltal 2: Sparnivå för Tierp kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Krav: Koncernen: Sparnivå / Är sparandet tillräckligt? Över Nyckeltalet är är kassaflödet (dvs (dvs resultatet resultatet efter finansiella efter finansiella poster Omsättning =Balanskravet kritiska 25% justerat poster justerat för avskrivningar för avskrivningar och ev fiktiv och pensionsavsättning) ev fiktiv i =Hushållningskravet nivåer procent verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas 20% penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar. från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar 15% Kritiska och investeringar. nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till 10% kommunens KommunRatings finansiella Mätstandard, läge. Kritisk nivå Dec 1 är 1998. eljest 9 %. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn Värden till kommunens över kritisk finansiella nivå 1 innebär läge. tillräcklig Kritisk förmåga nivå 1 är att eljest avsätta 9 1,8 5% för %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk Värden nivå över 2 innebär kritisk förmåga nivå 1 innebär att avsätta tillräcklig för reinvesteringar förmåga och att 0% avtalspensioner avsätta för pensioner, men ej nyinvesteringar. ny- och reinvesteringar. Värden under En kritisk nivå 99 00 01 02 03 3 bestående innebär oftast trend att över driftkostnader nivå 1 indikerar lånefinansieras. också förmåga Det behövs att Koncern Förvaltning långsiktigt amortera lån. i standardfallet Värden över minst kritisk 4 % kapacitet nivå 2 innebär i avsättning förmåga Företag Trend, konc avtalspensioner. att avsätta för reinvesteringar Vid en snabbt fallande och avtalspensioner trend över 1 % per men år sker ej en belastning. nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast Resultat 3 / Intäkter att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i (Förvaltningarna) Information 2,0 % standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 1,5 % avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år 1,0 % innebär sker en att belastning. uppgifter saknas. Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Tierp kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Trend för Tierp kommun Balanskravet med ing.nivån 5,9 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Pensionsskulden ökade 2,8 % i snitt per år 1996-2003 Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,0* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 4,0* %: - Styrnyckeltal År 1999 2000 2001 2002 2003 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,73 0,82 0,38 0,00 0,00 Snabbt fallande trend: - Resultat 3 / Int. -0,8% 0,0% 0,6% 1,5% 1,8% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,4 %. Balanskravsnivå 6,3% 3,8% 4,5% 4,9% 4,9% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 skatten på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Tierp kommun 5,52% 3,88% 5,03% 6,42% 6,64% 2,65% 6,70% 7,56% nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. Medelvärde alla kommuner 4,51% 5,49% 4,79% 3,58% 3,83% Bokslut Budget Budget År 2003 är marginalen 19,6 Mkr över balanskravet och sparnivån är 111 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. 0,5 % 0,0 % -0,5 % -1,0 % 99 00 01 02 03 Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget kapital Information för förvaltningarna. om kommunkoncernens Med tanke på det kassaflöde nya balanskravet, som (koncernsparnivå) säger att eget kapital finns inte för får år minska 1999-2003 är denna för information de flesta av kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Tierp kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter Under kritiska nivåer 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Tierp kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Koncernen: Långa skulder / Omsättning 140% 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritisk nivå 3: - Svag Växande trend 4,46 % per år: Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: Ja Mkr 2000 2001 2002 2003 Korta skulder 160 150 110 130 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 20 80 160 200 Skuldflödesgrad 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Pensionsförpliktelser 350 350 360 380 Tierp kommun 2 % 2 % 10 % 19 % 22 % 17 % 17 % 14 % Summa skulder 530 580 630 710 Medelvärde alla kommuner 28 % 25 % 24 % 25 % 28 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) 80% 60% 40% 20% 0% 99 00 01 02 03 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Tierp kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Koncernen: Skulder / Tillgångar 100% 95% 90% Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Sidan 17 50% 40% 30% 20% 10% 0% 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Tierp kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 1,25 85% 80% 75% 70% 99 00 01 02 03 Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 79,6 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3: - Bra Mkr 1999 2000 2001 2002 2003 Växande trend 3,52 % per år: - Omsättning 810 839 894 931 993 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 49 47 56 66 73 Förändring eget kapital 0-2 2 8 14 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 254 1 248 1 342 1 476 1 488 Skuldbalansgrad 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Skulder 765 820 919 978 1 051 Tierp kommun 24% 29% 35% 38% 42% 40% 37% 34% Eget kapital 489 428 423 497 441 Medelvärde alla kommuner 42% 43% 42% 44% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 341 342 349 363 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten