Riktlinjer vid utformning av kursplan
Innehåll 1. ALLMÄNT... 3 1.1 Styrdokument... 3 2. KURSPLANENS INNEHÅLL OCH UTFORMNING... 3 2.1 Kursens benämning och omfattning... 4 2.2 Kursens huvudområde, nivå, progression och fördjupningsnivå... 4 2.3 Datum för fastställande samt vilken termin kursplanen gäller... 5 2.4 Kursen inplacering i utbildningssystemet (rubrik)... 5 2.5 Behörighetskrav (rubrik)... 5 2.6 Kursens mål (rubrik)... 5 2.7 Kursens huvudsakliga innehåll (rubrik)... 6 2.8 Undervisning (rubrik)... 6 2.9 Examination (rubrik)... 6 2.10 Kursvärdering... 7 2.11 Övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser (rubrik)... 7 2.12 Kurslitteratur... 7 BILAGA 1, UTDRAG UR SUHF REKOMMENDATIONER FÖR ATT UNDERLÄTTA STUDENTERS MÖJLIGHET TILL RÖRLIGHET MELLAN OLIKA LÄROSÄTEN I SVERIGE (DNR 08/025)... 7 BILAGA 2 LÄRANDEMÅLENS RELATION TILL NATIONELLA EXAMENSMÅLEN... 9 BILAGA 3 - UTFORMNING AV KURSLITTERATURLISTOR... 10 BILAGA 4 - CHECKLISTA FÖR GRANSKNING AV KURSPLANER INNAN FASTSTÄLLANDE... 12 BILAGA 5 STRUKTUR FÖR KURSPLAN UTAN DELKURSER... 13 BILAGA 6 - STRUKTUR FÖR KURSPLAN MED DELKURSER... 14 2
Dessa riktlinjer är fastställda av Utbildningsnämnden. Mer information som kan vara till hjälp vid skrivandet av kursplaner finns på www.hh.se/un/kursplan. Styrdokument finns i Högskolans dokumentarkiv. 1. Allmänt För varje kurs ska det finnas en kursplan. Detta regleras i Högskoleförordningen (1993:100). Kursplaner är, tillsammans med utbildningsplanen och examensordningen, det centrala dokumentet för styrning av högskolans utbildning. Kursplanen är viktig rent innehållsmässigt men också juridiskt. Kursplanen ska följa riktlinjer fastställda i detta dokument. Läraren skapar förslag till kursplan enligt rutiner på respektive sektion. På varje sektion finns en ansvarig administratör som lägger in kursplanen i utbildningsdatabasen Kursinfo. Kursplanen publiceras enligt en färdig grafisk mall och visas på webben när den är fastställd. Kursplanen fastställs av utbildningsnämnden. Som hjälp finns en checklista som sektionerna kan använda (se bilaga 4). Kursplanen skrivs på svenska. Om kursplanen avser en kurs som ges på engelska ska den ändå skrivas på svenska och sedan översättas till engelska. Det är den svenska kursplanen som fastställs, den engelska är endast en översättning och får samma fastställandedatum som den svenska. Sektionerna ansvarar för att en korrekt översättning görs. Engelska översättningar av rubriker och vissa begrepp och standardformuleringar anges inom parantes i detta dokument och är till för att underlätta vid översättning av kursplaner till engelska. En översyn av kursplanen (inklusive kurslitteraturlista) ska göras inför varje ny starttermin. I bilaga 5 respektive 6 finns en grafisk beskrivning av ur kursplaner med respektive utan delkurser ska utformas. 1.1 Styrdokument Det finns ett antal styrdokument som reglerar utformningen av en kursplan: Nationella styrdokument: Högskoleförordningen + bilaga 2 (examensordningen) SUHF (Sveriges universitets och högskoleförbund) rekommendationer för bestämmelser angående kursplaner SUHF rekommendationer kring fördjupningsnivå för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige Lokala styrdokument Riktlinjer vid utformning av kursplan Formulär för uppfyllande av examensmål (bilaga 2 till utbildningsplanen, gäller för programkurser) Lokal examensordning för Högskolan i Halmstad Lokala bestämmelser för examination Högskolans övriga lokala bestämmelser Riktlinjer för lärandemål i kursplaner Riktlinjer för nivåbestämning av kurser Länkar till ovanstående dokument finns på www.hh.se/un/kursplan. 2. Kursplanens innehåll och utformning Kursplanen innehåller följande avsnitt: 3
1. Kursens benämning och omfattning 2. Kursens huvudområde, nivå, progression och fördjupningsnivå 3. Datum för fastställande samt vilken termin kursplanen gäller 4. Kursen inplacering i utbildningssystemet (rubrik) 5. Behörighetskrav (rubrik) 6. Kursens mål (rubrik) 7. Kursens huvudsakliga innehåll (rubrik) 8. Undervisning (rubrik) 9. Examination(rubrik) 10. Kursvärdering (rubrik) 11. Övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser (rubrik valfritt avsnitt) 12. Kurslitteratur 2.1 Kursens benämning och omfattning Kursens benämning anges på svenska samt omfattning i högskolepoäng (hp). Därefter anges kursens engelska benämning och antal credits. Antal credits är samma som antal högskolepoäng. Max antal tecken för kursnamn är 100 tecken. Om flera kurser har samma namn men skiljs de åt genom den progressionsnivå kursen har och progressionsnivån anges inom parantes t ex Pedagogik, (1-30) 30 hp. För att särskilja kurser med samma namn inom samma fördjupningsnivå används romerska siffror t ex Franska I, Franska II etc. Kursbenämningen på självständigt arbete (examensarbete) ska vara utformat så att man kan utläsa vilket huvudområde alternativt program kursen tillhör, t ex Självständigt arbete inom datateknik eller Examensarbete inom datateknik. Kurser under 7,5 högskolepoäng är ej tillåtna utom i undantagsfall (se övriga lokala bestämmelser för Högskolan i Halmstad). För att underlätta för studenter som har valfria delar i sin utbildning rekommenderas att kursers omfattning är 7,5 hp, 15 hp, 22,5 eller 30 hp. 2.2 Kursens huvudområde, nivå, progression och fördjupningsnivå Enligt den examensstruktur som gäller från och med 1 juli 2007 utfärdas generella examina inom huvudområden, det huvudsakliga området för utbildningen. Huvudområden är den del av högskoleutbildningen som definierar inriktningen inom en examen. Huvudområdet är ett område där det finns möjlighet till fördjupade studier, inklusive självständigt arbete. Universitet och högskolor bestämmer själva vilka huvudområden som ska finnas vid lärosätet. De huvudområden som finns inrättade vid HH finns angivna i Lokala examensordningen för Högskolan i Halmstad (finns i dokumentarkivet under rubriken utbildning). På kurser som ligger inom ett huvudområde där Högskolan har rätt att utfärda generella examina ska huvudområdet anges på kursplanen. Om en kurs ingår i huvudområdet för flera examina, t ex samma kurs ingår i både huvudområdet maskinteknik och i huvudområdet biomekanik kan mer än ett huvudområde anges. Observera att endast kurser som ingår ett huvudområde som kan leda till en generell examen ska ha ett huvudområde. Nivå på kursen ska anges, dvs. om kursen ligger på grundnivå eller avancerad nivå. För att beskriva kursers progression på grundnivå inom huvudområdet ska de kurser som ingår i ett huvudområde klassificeras i något av följande intervall inom examensfordringarnas 90 högskolepoäng: (1-30), (31-60), (61-90) alternativt (1-60), (61-90). 4
Fördjupningsnivå anges beroende på utbildningens nivå och vilka förkunskapskrav som ställs. Fördjupningsnivå anges i enlighet med rekommendationer från (SUHF), se bilaga 1.2.3 Datum för fastställande samt vilken termin kursplanen gäller Kursplanen ska fastställas av utbildningsnämnden senast en månad innan sista ansökningsdatum (se övriga lokala bestämmelser för Högskolan i Halmstad). 2.4 Kursen inplacering i utbildningssystemet (rubrik) Här ska anges vilken/vilka program kursen ingår i samt om kursen ges som fristående kurs. På vilket sätt kursen förhåller sig till de nationella examensmål för den examen eller de examina för vilken kursen kan komma ifråga anges i bilaga 2 till utbildningsplanen för respektive program. 2.5 Behörighetskrav (rubrik) Under denna rubrik anges de förkunskapskrav som gäller för att bli antagen till kursen. Förkunskapskrav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Specifika behörighetskrav i form av genomgångna kurser är ett sätt att visa på kursens progression, dvs hur kursen bygger på tidigare kurser. Om det inte finns krav på särskilda förkunskaper anges grundläggande behörighet ( basic eligibility requirements ) som förkunskapskrav. Förkunskapskraven ska utgå ifrån Högskoleverkets områdesbehörigheter (Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter ). 2.6 Kursens mål (rubrik) Under denna rubrik ska det finnas en övergripande formulering om kursens syfte och mål. Dessutom ska lärandemålen redovisas här. Om kursplanen omfattar delkurser ska det formuleras lärandemål för varje delkurs som examineras. Dessa ska följa samma riktlinjer som för kurser. Lärandemålen ska: företrädesvis vara 5-8 stycken per 7,5 hp kurs (antalet lärandemål kan variera beroende vilken examen kursen ingår i och beroende på kursens omfattning) avse det studenten ska kunna efter avslutad kurs spegla kursens nivå, d v s grundnivå eller avancerad nivå identifiera centrala mål för kursen och både omfatta generiska och ämnesanknutna mål uttrycka en aktiv handling från studentens sida och vara möjliga att observera och examinera skrivas för studenten på ett språk som studenten kan förstå ställas i relation till hur de bidrar till lärandemålen för utbildningsplanen och nationella examensmålen, se bilaga 2 (gäller ej fristående kurser) skrivas i futurum och anges i punktform och inledas med texten Efter avslutad kurs (alt. delkurs) ska studenten kunna: ( Following successful completion of the course (alternately sub-component course) the student should: ) formuleras med utgångspunkt från kunskapskategorierna; Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding); Färdighet och förmåga (Skills and ability); Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach), och redovisas indelade i dessa kategorier. En kurs behöver dock inte ha lärandemål inom alla tre kategorierna. Mer information om lärandemål finns på www.hh.se/un/kursplan. 5
2.7 Kursens huvudsakliga innehåll (rubrik) Under denna rubrik ska det huvudsakliga innehållet i kursen beskrivas. Om kursen är uppdelad i delar anges detta här. Om kursen består av delkurser ska dessa specificeras här och såväl engelsk som svensk benämning ska anges, antalet högskolepoäng samt delkursernas innehåll. Observera att delkursernas lärandemål ska redovisas under rubriken Kursens mål. 2.8 Undervisning (rubrik) Här anges kursens undervisningsformer. Här ska också anges om undervisningen sker på annat språk än svenska. Förslag till formulering i de fall undervisning sker i huvudsak på svenska men där det kan finnas inslag på engelska: Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Om kursen går som distanskurs in någon form så ska beskrivningen av undervisningsformer också kunna passa in på denna distributionsform. Man kan t ex skriva att undervisningen sker med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik. 2.9 Examination (rubrik) Här ska anges vilken/vilka examinationsform/er som används för att bedöma studenternas prestationer och former för hur slutbetyg sätts. Det är inte tillåtet att skriva att examination sker antigen genom eller utan det ska stå klart för studenten vilken/vilka examinationsform/er som tillämpas i kursen. Om kursen har delkurser ska examinationsform/er anges för varje delkurs. Om obligatoriska moment förekommer som ligger till grund för examination ska detta anges här. Här ska också anges de betygsgrader som används. Någon av följande formuleringar ska väljas: - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken underkänd eller godkänd. ( The overall grades of fail or pass will be awarded for the course ) - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. ( The overall grades of fail, pass and pass with distinction will be awarded for the course. ) - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken underkänd, 3,4 eller 5. ( The overall grades of fail together with the pass grades of 3, 4 and 5 will be awarded for the course. ) - Som betyg för hel kurs används någon av uttrycken A, B, C, D, E, F, FX. ( The overall grades of A, B, C, D, E, F or FX will be awarded for the course. ) Om inte antalet tillfällen för prov eller praktik- eller andra utbildningsmoment begränsas i kursplanen anses antalet examinationstillfällen vara obegränsat så länge kursen går. Däremot måste studenten vara beredd att tentera enligt ny kursplan efter en ordinarie och två omtentamen. Begränsning av antalet examinationstillfällen ska inte ske schablonmässigt utan ställning ska tas vid fastställande av varje kursplan och vara motiverat av resursskäl. Om begränsning sker ska antalet prov uppgå till fem samt antalet praktiktillfällen och uppsatstillfällen till två. Vid begränsning av antalet examinationstillfällen måste man följa upp så att studenten inte överskrider den satta begränsningen. Uppföljningen gäller antalet utnyttjade tillfällen, inte antalet erbjudna. UN rekommenderar därför att begränsningar i antalet examinationstillfällen inte används förutom när det gäller uppsatser/projekt med handledning och praktikkurser. Om begränsning sker gäller följande standardformuleringar: 6
För kurser Om studenten får betyget underkänd har studenten rätt till ytterligare fyra examinationstillfällen (If students fail an examination, they have the right to a further four examination re-takes). För uppsatser/alternativt projekt med handledning Om studenten får betyget underkänd så har studenten rätt till ytterligare ett examinationstillfälle samt handledning. (If students fail an examination, they have the right to a further examination re-take together with supervision. ) För praktikkurser Efter genomgången praktik med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en praktikperiod. (Following a completed practical work placement period, a student who has been awarded a fail grade has the right to a further work placement period. ) 2.10 Kursvärdering Följande standardformulering användas: I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna. 2.11 Övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser (rubrik) Den här rubriken är valfri. Här anges eventuella övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som kan förekomma och som är specifika för programmet. 2.12 Kurslitteratur Den kurslitteratur och övriga läromedel som ska användas ska finnas under denna rubrik samt datum för när uppdatering av kurslitteratur är gjord. Kurslitteraturlistan ska följa Utformning av kurslitteraturlistor (Dnr 513-2010-1091), se bilaga 3. Bilaga 1, utdrag ur SUHF Rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (Dnr 08/025) SUHF:s fördjupningskoder engelsk översättning G1N grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav G1F grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G1E grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G2E grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen A1N avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1F avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav A1E avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen A2E avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen GXX grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras AXX avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras Engelsk översättning G1N first cycle, has only upper secondary level entry requirements 7
G1F first cycle, has less than 60 credits in first cycle course/s as entry requirements G1E first cycle, contains specially designed degree project for Higher Education Diploma G2F first cycle, has at least 60 credits in first cycle course/s as entry requirements G2E first cycle, has at least 60 credits in first cycle course/s as entry requirements, contains degree project for Bachelor of Arts/Bachelor of Science A1N second cycle, has only first cycle course/s as entry requirements A1F second cycle, has second cycle course/s as entry requirements A1E second cycle, contains degree project for Master of Arts/Master of Science (60 credits) A2E second cycle, contains degree project for Master of Arts/Master of Science (120 credits) GXX first cycle, in depth level of the course cannot be classified AXX second cycle, in depth level of the course cannot be classified 8
Bilaga 2 lärandemålens relation till nationella examensmålen 9
Bilaga 3 - Utformning av kurslitteraturlistor Enligt UN beslut 2010-05-24 (reviderad 2010-09-01) skall nedanstående mall användas vid utformningen av kurslitteraturlistor. Mallen anger vilka delar som ska ingå i referensen och lämnar förslag på utformning. Det viktiga är att alla uppgifter som anges nedan finns med för att kunna identifiera litteraturen korrekt och entydigt. Böcker: Efternamn, Förnamn. Titel (Serietitel). upplaga, Utgivare, utgivningsår Exempel på bok: Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl., Studentlitteratur, 2008 Skriv ut förnamnet, kursivera titeln Exempel på bok med flera författare: Gazzaniga, Michael S., Ivry, Richard B. & Mangun, G. R. Cognitive neuroscience: the biology of the mind. 3. uppl., Norton, 2009 & mellan sista och föregående författare, annars:, (komma) Kapitel i böcker: Efternamn, Förnamn. Kapitlets titel. Ingår i: Redaktör (red.) Bokens titel (Serietitel). upplaga, Utgivare, Utgivningsår Exempel på kapitel i bok: Ginman, Mariam. Bibliotekens kundanpassning och flexibilitet. Ingår i: Blomberg, Barbro & Widebäck, Göran (red.). Biblioteket som serviceföretag : kunden i centrum (Rapport - Forskningsrådsnämnden 92:4). Forskningsrådsnämnden, 1992, s. 77-91. Kursivera bokens titel - inte kapitlets, skriv sidorna sist Artikel i tidskrift: Efternamn, Förnamn. Artikelns titel : undertitel, Tidskriftens namn. Volym (år) nr, sidor Exempel på artikel i tidskrift: Rader, H. B. User education and information literacy for the next decade : an international perspective. Reference services review. Vol 24 (1996) nr. 3, s. 71-75. Kursivera tidskriftens namn - inte artikelns titel 10
Elektroniska dokument: Det är ingen skillnad på hur denna typ av dokument skall beskrivas jämfört med de tryckta. Det är samma krav på uppgifter om författare, titel, publiceringsår och ansvarig utgivare, men det behövs några ytterligare uppgifter: Omedelbart efter titel skall inom parentes skrivas: (Elektronisk) I slutet av referensen skall anges var dokumentet finns. Ofta kan dokumentets webbadress (URL) skrivas. URL skall avgränsas med < > för att det inte skall finnas någon tvekan om vad som ingår och föregås av frasen Tillgänglig:. Exempel: Tillgänglig: <www.va.se> Det är helt avgörande att en URL är korrekt återgiven och att den är beständig - vissa dokument får en tillfällig URL varje gång det tas fram på en skärm. Därför: - om URL inte är beständig - om URL är mycket lång och svår att skriva korrekt - om dokumentet är stort och mycket omfattande gör följande: hänvisa till en överordnad sida och ange därefter sökväg. Använd / för att skilja de olika stegen från varandra. Exempel: Tillgänglig: <www.linux.org/docs/ldp/index.html>/general Info Om källan är en databas och det inte finns en länk direkt till dokumentet skall databasens namn anges i stället för URL. Exempel: Tillgänglig: NetLibrary Sist i referensen skall, inom parentes, anges datum när länken till det aktuella dokumentet kontrollerades. Exempel på elektroniska dokument: Veres, Victoria & Forsberg, Birgitta. Mammon och moralen. (Elektronisk) Veckans affärer, 25 juni 2001. Tillgänglig: Affärsdata (2010-08-09). Bytoft-Nyaas, Eli. Att ange källa, skriva citat och noter : en introduktion till Harvard-systemet. (Elektronisk) Högskolan i Borås, biblioteket, reviderad version, 2004. Tillgänglig: <www.hb.se/blr/harvard/har.asp> / Referenser/Elektroniska dokument (2004-03-16). 11
Bilaga 4 - Checklista för granskning av kursplaner innan fastställande Sektionerna uppmanas att använda nedanstående checklista som ett redskap att kvalitetssäkra kursplanerna innan fastställande. Var i processen den används och av vem avgör sektionen. Alla frågor ska besvaras med ja innan kursplanen kan fastställas (förutom fråga 19 som bör besvaras med nej). Checklista för granskning av kursplaner innan fastställande Kursens namn (max 100 tecken) Hp Nivå (G/A) Progression inom grundnivå Kurskod/revision Ingår i programmet: Grunduppgifter Ja Nej 1 Stämmer den angivna nivån (G/A) med vad som står i utbildningsplanen? 2 Stämmer progressionsnivån(endast kurser som ingår i en generell examen ska ha progressionsnivå) med vad som står angivet i utbildningsplanen? 3 Ingår kursen (enligt utbildningsplanen) i programmets huvudområde (i det fall kursen ingår i ett program med generell examen)? 4 Är det angivna huvudområdet korrekt? Kursens inplacering i utbildningssystemet? 5 Står det under kursens inplacering i utbildningssystemet vilket/vilka program kursen ingår i och om den eventuellt ges som fristående kurs? Behörighetskrav 6 Är behörighetskraven korrekt formulerade, t ex med antal hp på kurserna? 7 Behörighetskraven är relevanta för den nivå och progression kursen ligger på? Kursens mål 8 Finns en övergripande formulering om kursens syfte och mål? 9 Kursen har 5-8 lärandemål eller antal lärandemål som står i relation till antalet nationella examensmål? 10 Lärandemålen är skrivna med aktiva verb i futurum? 11 Lärandemålen inleds med frasen Efter avslutad utbildning ska studenten kunna:? 12 Lärandemålen är redovisade uppdelat i de tre kategorierna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt? (Lärandemål behöver inte finnas i alla tre kategorierna) Följande frågor besvaras om det finns delkurser som examineras 13 Om det finns delkurser som examineras finns lärandemål för dessa? 14 Om det finns delkurser som examineras är dess lärandemål då placerade under rubriken kursens mål? Kursens huvudsakliga innehåll 15 Kursens innehåll finns redovisat under rubriken Kursens huvudsakliga innehåll? Undervisning 16 Finns undervisningsformer angivet? Examination 17 Finns betygskala angiven? 18 Finns examinationssätt angivet på ett för studenterna tydligt sätt? 19 Finns begränsning av antalet examinationstillfällen angivet i kursplanen (gäller vanlig kurs)? (Begränsning får endast ske i undantagsfall, se Riktlinjer vid utformning av kursplan!) 20 Finns begränsning av antalet examinationstillfällen angivet för praktikkurser och uppsatskurser? (besvaras om kursen är en praktikkurs eller en uppsatskurs), (Begränsning får endast ske i undantagsfall, se Riktlinjer vid utformning av kursplan!) Kurslitteratur 21 Finns kurslitteratur angiven? Eventuellt övriga kommentarer: 12
Bilaga 5 Struktur för kursplan utan delkurser Kursens namn x hp Kursens engelska namn Nivå Progressionsnivå (i det fall kursen ligger inom ett huvudområde) Huvudområde ( i det fall kursen ingår i ett sådant) Kursens inplacering i utbildningsystemet Här anges vilka program kursen ingår och/eller om den ges som fristående kurs. Behörighetskrav Kursens mål Här ska finnas en inledande text om målet/syftet med kursen. Examination Kursvärdering Denna text fylls i automatiskt av Kursinfo Kurslitteratur Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursens huvudsakliga innehåll Text Undervisning 13
Bilaga 6 - Struktur för kursplan med delkurser Kursens namn x hp Kursens engelska namn Nivå Progressionsnivå (i det fall kursen ligger inom ett huvudområde) Huvudområde ( i det fall kursen ingår i ett sådant) Kursens inplacering i utbildningsystemet Här anges vilka program kursen ingår och/eller om den ges som fristående kurs. Behörighetskrav Kursens mål Här ska finnas en inledande text om målet/syftet med kursen. Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga 14
Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursens huvudsakliga innehåll Text Text Text Text Undervisning Examination Kursvärdering Denna text fylls i automatiskt av Kursinfo Kurslitteratur 15