Riktlinjer för kursplaner för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 1 (7) Samhällsvetenskapliga fakultetens arbetsgrupp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (SAGA) Riktlinjer för kursplaner för kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Av högskoleförordningens sjätte kapitel, paragraferna , framgår att det för varje kurs på en högskola ska finnas en kursplan, och att det i kursplanen ska anges kursnivå, antal högskolepoäng, kursens mål, behörighetskrav, former för bedömning samt de övriga föreskrifter som behövs. Kursplanen innehåller alltså föreskrifter, dvs. regler av samma karaktär som lagar och förordningar beslutade av riksdag respektive regering. Det betyder att de är bindande och gäller generellt, och de måste följas av såväl högskolan som studenterna. Alla regler som ska vara bindande ska framgå av kursplanen. Vid Stockholms universitet har rektor beslutat om föreskrifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utöver en genomgång av vad som sägs i högskoleförordningen innehåller dessa lokala föreskrifter vid Stockholms universitet. Enligt dessa ska en kursplan även innehålla: kursens benämning på svenska och engelska, det huvudsakliga innehållet i kursen, de betygsgrader som ska användas, om kursen är uppdelad i delar, om antalet tillfällen för prov och praktik, eller motsvarande utbildningsperioder, är begränsat, när kursplanen, eller en ändring av den, ska börja gälla och de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs. 1 Högskoleförordningen finns på Högskoleverkets webbplats, Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Södra huset, Frescati

2 2 (7) Av föreskrifterna framgår också att en kursplan ska vara fastställd senast en månad före sista anmälningsdag. 2 Ur fakultetens perspektiv är det viktigt att institutionernas ställningstaganden till vad som skrivs (och inte skrivs) i kursplaner är medvetet gjorda, och att hanteringen gentemot studenter är rättssäker. Efter att fakultetsnämnden beslutat att inrätta kursen ska institutionsstyrelsen, enligt fakultetens delegationsordning, fastställa kursplan samt kurslitteratur. Institutionens anhållan om att inrätta en kurs handläggs av utbildningsledaren på fakultetskansliet. Förslag om inrättande av nya kurser som väcker principiella frågor hänskjuter utbildningsledaren till Samhällsvetenskapliga fakultetens arbetesgrupp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (SAGA). Beslut om inrättande av kurs fattas av ordföranden i SAGA. 3 Ytterligare råd för arbetet med kursplaner finns bl.a. på medarbetarwebben 4 och på Högskoleverkets webbplats, där särskilt Rättssäker examination (Rapport 2008:36 R) 5 rekommenderas. Att skriva en kursplan Alla kursplaner vid Stockholms universitet ska utformas i enlighet med den mall som återfinns i utbildningsdatabasen SISU 6. De flesta av mallens rubriker är självförklarande och oproblematiska. Dock är inte allt lika självklart, och nedan följer några riktlinjer och synpunkter som förhoppningsvis kan vara till hjälp vid kursplaneskrivandet. Kursplaner skrivs på svenska. Kursplaner för kurser som ges på engelska ska översättas till engelska och även kursplaner för kurser som inte ges på engelska ska i normalfallet översättas till engelska. 7 2 Föreskrifterna finns i universitetets regelbok, 3 Information om rutiner och blankett för anhållan om inrättande av kurs finns på fakultetens webbplats, 4 Medarbetarwebben innehåller information och resurser om att planera, genomföra och utvärdera undervisning, 5 Rapporten Rättssäker examination kan hämtas på 6 Information om SISU finns på medarbetarwebben, och inloggning sker på sisu.it.secure.su.se. 7 Universitetets språkpolicy finns i regelboken,

3 3 (7) Benämning och engelsk benämning Kursbenämningen ska spegla kursens innehåll. Även om kursen ges helt på engelska ska den ha en svensk kursbenämning, och en engelsk översättning. Ambitionen att kursnamnet ska spegla innehållet bör dock vägas mot kursnamnets längd. Hellre korta och kärnfulla än långa och svårhanterliga kursnamn är fakultetens rekommendation. Kursens disciplintillhörighet ska kunna förstås av kursbenämningen, om det inte finns särskilda skäl. Det finns olika benämningar på självständiga arbeten, t.ex. självständigt arbete och examensarbete. Fakultetens rekommendation är att använda begreppet examensarbete för såväl kurser inom generella examina som yrkesexamina. I de fall det självständiga arbetet (examensarbetet) är en egen kurs bör även huvudområde och nivå framgå av kursnamnet, t.ex. Examensarbete i nationalekonomi för kandidatexamen. Kod, poäng och utbildningsnivå Som kurskod används institutionens prefix tillsammans med siffror, bokstäver eller en kombination av siffror och bokstäver enligt det system institutionen valt. Totalt antal tecken är sex. Det kan vara lämpligt att koden t.ex. anger nivå. Kursens omfattning anges i antal högskolepoäng (hp). Kursens utbildningsnivå anges som grundnivå eller avancerad nivå. Betygsskala För betygssättning ska generellt en målrelaterad sjugradig betygsskala (A F) användas. Dispens från den sjugradiga betygsskalan kan medges av rektor. För kurser som i sin helhet består av praktik (verksamhetsförlagd utbildning) och för kurser som omfattar mindre än 4,5 hp medges ett generellt undantag från den sjugradiga skalan; för sådana kurser kan betygsstegen Godkänd och Underkänd användas. I en kurs där kursbetyg anges enligt den sjugradiga skalan får maximalt hälften av de ingående provens totala antal högskolepoäng betygsätts enligt den tvågradiga skalan 8. Huvudområde Tillhör kursen ett huvudområde ska detta anges. Om kursen alltid kan ingå i mer än ett huvudområde meddelas detta Systemförvaltning Ladok/SISU, ladok@su.se. 8 Vilken betygsskala som ska användas framgår av universitetets riktlinjer rörande förväntade studieresultat, betygskriterier och betygsskala, de%20studieresultat%2c%20betyg%20etc.pdf.

4 4 (7) SCB/Ämne och fördjupning För kurser som inte tillhör minst ett huvudområde anges istället det SCB-ämne som ligger närmast kursens innehåll. Ges vid och giltig från och med För den användare som är verksam vid endast en institution finns endast ett alternativ för var kursen ges. Här anges även den termin från och med när kursplanen är giltig. Behörighet Vilka förkunskapskrav och andra villkor som finns för tillträde till kursen ska anges under denna rubrik. För kurser som inte har krav på tidigare högskoleutbildning finns i SISU en rullgardinsmeny med olika särskilda behörigheter från gymnasieskolan. Om den särskilda behörigheten inte finns i listan, eller om kursen har krav på tidigare högskolestudier och/eller arbetslivserfarenhet skrivs det som fritext. Viktigt att komma ihåg är att den särskilda behörigheten inte ska vara satt högre än vad som är nödvändigt för att klara av kursen. Särskild behörighet ska således inte användas som ett urvalsinstrument. Utbildningsområde Kursens utbildningsområde bestämmer HÅS- och HÅP-ersättning. En kurs kan tillhöra ett utbildningsområde eller vara delad mellan flera utbildningsområden. Om inte rektor efter fakultetens tillstyrkan beslutat om annat utbildningsområde är detta 100 % SA, Samhällsvetenskapliga utb.området. Institutionen kan inte ange utbildningsområde i SISU. Efter att kursen är inrättad och de uppgifter som anges ovan har skrivits in i SISU tar studierektor kontakt med utbildningsledaren. Ange följande i e-brevet: kurskod, kursbenämning, när kursen är inrättad och om kursen är inrättad i och med ett beslut om utbildningsplan och i så fall vilken eller vilka utbildningsplaner det gäller samt vilket utbildningsområde institutionen vill att kursen ska tillhöra. Kursens innehåll Under denna rubrik ska anges en kortfattad beskrivning av kursens innehåll. Försök gärna ha ett studentperspektiv vid beskrivningen av innehållet: Vad behöver en student få veta för att bilda sig en rimlig uppfattning om vad kursen handlar om, och som kan vara vägledande i dennes val av kurser? I SISU finns en särskild flik där kursens prov anges. Det är därför inte nödvändigt att räkna upp dessa prov under denna rubrik, men det kan vara lämpligt om kursen innehåller mer än ett prov då provbenämningar inte syns i SISU:s utkast.

5 5 (7) Förväntade studieresultat Denna punkt kan nog sägas vara kursplanens kärna, och den som kräver störst eftertanke vad gäller innehåll och formuleringar. Viktigt att tänka på är att kursens samtliga förväntade studieresultat måste uppnås för att en student ska godkännas på kursen, vilket i sin tur betyder att alla dessa på ett eller annat sätt måste ingå i examinationen. Det finns därför all anledning att tänka igenom förväntade studieresultat noga, och att inte ha fler förväntade studieresultat än vad som kan rymmas inom examinationsramarna. Det är även viktigt att se till helheten så att varje student uppfyller alla de mål som anges för respektive examen i examensordningen 9 och i den eller de utbildningsplaner där kursen eventuellt ingår. Tänk också på: De förväntade studieresultaten ska formuleras med studenten som subjekt och med aktiva verb. Studieresultaten ska vara observerbara och möjliga att examinera. De förväntade studieresultaten ska kunna fungera vägledande för en student, och måste därför vara tillräckligt informativa och begripliga. På universitetets webbplats finns stöd för arbetet med att formulera lärandemål 10. Undervisning Studenterna bör genom kursplanen få tillräcklig information om hur kursen är upplagd för att kunna skapa sig en bild av detta. Dock bör detaljinnehållet i beskrivningen inte vara så stort att kursplanen behöver ändras varje termin. Om det finns obligatoriska delar eller inslag i undervisningen så ska det framgå under denna rubrik. Det ska även klargöras under vilka förutsättningar och hur dessa obligatoriska delar eventuellt kan kompletteras. Om fullgörande av ett obligatoriskt inslag är ett absolut krav för att en student ska få delta i tentamen måste detta framgå av kursplanen. För kurser som innehåller ett examensarbete eller motsvarande kan det vara lämpligt att skriva in antal handledningstimmar (och vad som ingår i dessa) eller en motsvarande begränsning. 9 Examensordningen är bilaga 2 till högskoleförordningen, 10 Information och länkar om lärandemål och betygskriterier finns på medarbetarwebbens sida,

6 6 (7) Kunskapskontroll och examination Under denna rubrik ska information om följande finnas med: examinationsform(er), betygsskala, betygskriterier, villkor för slutbetyg på kursen och vad som gäller vid underkännande på kursen. Vad gäller examinationsformer ska de delar som används som underlag för betygssättning (exempelvis tentamina, inlämningsuppgifter och redovisningar) finnas med. Obligatorisk undervisning som inte betygssätts ska dock inte finnas med här utan bara redovisas under rubriken Undervisning ovan. Betygskriterier ska vara skriftliga och meddelas studenterna senast vid kursstart. De måste således inte redovisas i kursplanen, men information om att de meddelas vid kursstart ska finnas med. De villkor som gäller för att examinator ska kunna sätta slutbetyg på kursen ska innefatta såväl godkända examinationer som fullgjorda obligatoriska delar. Vad gäller underkännande på kursen ska regler för omexamination finnas, och om antalet examinationstillfällen är begränsat måste detta framgå av kursplanen. 11 Dock bör institutionen vara mycket restriktiv vid användandet av begränsningar för andra kurser än verksamhetsförlagd utbildning och praktikkurser. I förarbetsuttalanden till skrivningen i högskoleförordningen framgår att begränsningar bara är tänkta att användas i de fall en obegränsad rätt skulle leda till orimligt resursslöseri. I det fall det finns möjlighet för en student att genom kompletteringsuppgift eller dylikt kompensera för en nästan godkänd examinationsuppgift eller ett missat obligatoriskt inslag ska även detta framgå i kursplanen. I kursplanen bör det också tydligt anges hur betyget Fx används. Detta gäller frågorna om en student som får betyget Fx ges komplettering och om studenten under vissa omständigheter då endast kan uppnå ett visst betyg. 11 I 6 kap. 21 högskoleförordningen står: Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller en del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktikeller motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två.

7 7 (7) Kurslitteratur och övriga läromedel Vilken kurslitteratur som ska ingå i en kurs behöver inte anges i kursplanen, utan kursplanen kan hänvisa till en bilaga eller särskild förteckning. Aktuell litteraturlista ska finnas tillgänglig senast en månad före kursstart. I de fall kurslitteraturen är en del av kursplanen måste kursplanen revideras när förändringar i kurslitteraturen sker. Övergångsbestämmelser Här anges exempelvis vad som ska gälla när kursen läggs ner eller när kursinnehållet väsentligt ändras. Detta kan till exempel skrivas När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under den påföljande treterminersperioden examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna enligt ovan. Begränsningar Om det finns begränsningar i möjligheten att ta med kursen i en examen och/eller om kursen helt eller delvis överlappar andra kurser ska detta anges under denna rubrik. Det är även möjligt att skriva en mer allmän begränsning, till exempel Kursen får inte ingå i examen tillsammans med en annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs. Övrigt Bestämmelser som inte bättre anges under en annan rubrik skrivs här. Beslutsdatum och beslutsformulering Beslutsdatum är dels den dag då fakulteten inrättar kursen (i och med beslut om utbildningsplan eller särskilt beslut om den aktuella kursen) dels den dag då institutionen fastställer och senare kanske reviderar kursplanen: Här anges dock det datum då kursplanen fastställs och om kursplanen revideras anges datum för den senaste revideringen. Beslutsformuleringen ska ange vilket organ som beslutat och när beslutet eller besluten fattats Beslutsfattare bestäms av Delegationsordning för Samhällsvetenskapliga fakulteten, och respektive institutions delegation.