Riktlinjer för utformning av kursplan för utbildning på grund- och avancerad nivå

Transkript

1 Dnr: L 2015/142 Fastställd av forsknings- och utbildningsnämnden Riktlinjer för utformning av kursplan för utbildning på grund- och avancerad nivå Högskolan i Halmstad Box Halmstad Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Tel: registrator@hh.se Org. nr Sida 1 (16)

2 Innehåll Riktlinjer för utformning av kursplan för utbildning på grund- och avancerad nivå... 1 Innehåll Allmänt Styrdokument Kursplanens innehåll och utformning Kursens benämning och omfattning Kursens huvudområde, nivå, progression och fördjupningsnivå Datum för fastställande samt vilken termin kursplanen gäller Kursen inplacering i utbildningssystemet Behörighetskrav Kursens mål Kursens huvudsakliga innehåll Undervisning Examination Begränsning av antalet examinationstillfällen Kursvärdering Övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser Kurslitteratur... 8 Bilaga 1- utdrag ur SUHF Rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (Dnr 08/025)... 9 Bilaga 2 lärandemålens relation till nationella examensmålen Bilaga 3 - utformning av kurslitteraturlistor Bilaga 4 checklista vid granskning av kursplan innan fastställande Bilaga 5 struktur för kursplan utan delkurser Bilaga 6 - struktur för kursplan med delkurser Sida 2 (16)

3 Dessa riktlinjer är fastställda av forsknings- och utbildningsnämnden. Mer information som kan vara till hjälp vid skrivandet av kursplaner finns på Insidan/Undervisa och forska/stöd till undervisning/kursplan-vägledning. 1. Allmänt För varje kurs ska det finnas en kursplan. Detta regleras i Högskoleförordningen (1993:100). Kursplanen är, tillsammans med utbildningsplanen och examensordningen, det centrala dokumentet för styrning av högskolans utbildning. Kursplanen är viktig rent innehållsmässigt men också juridiskt eftersom det som står i kursplanen är det lärosätet förbinder sig gentemot studenten att genomföra. Vid UK-ämbetes olika granskningar är det kursplaner 1 man granskar och förhåller sig till. Kursplanen ska följa riktlinjer fastställda i detta dokument. Alla kursplaner finns i IT-systemet Kursinfo där all information om Högskolans utbildning finns lagrad. All personal har möjlighet att logga in i Kursinfo och söka och titta på kursplaner. Kursplaner fastställs av respektive akademiråd på delegation av forsknings- och utbildningsnämnden. Efter fastställandet publiceras kursplanen på Högskolans webb. Till hjälp vid handläggningen av kursplaner finns en checklista som kan användas vid granskning (bilaga 4). Det rekommenderas att checklistan eller motsvarande biläggs kursplanen inför beslut så att det klart framgår att kursplanen är granskad innan fastställande. Checklistan finns att ladda ner på Insidan/Undervisa och forska/stöd till undervisning/kursplan-vägledning. Checklistan kan också med fördel användas som ett stöd för dem som tar fram kursplanen. Kursplanen ska skrivas på svenska 2. Om kursplanen avser en kurs som ges på engelska ska den ändå skrivas på svenska och sedan översättas till engelska. Det är den svenska kursplanen som fastställs, den engelska är endast en översättning och får samma fastställandedatum som den svenska. Akademierna ansvarar för att en korrekt översättning görs. Engelska översättningar av vissa begrepp och standardformuleringar anges med kursiv text inom parantes. En översyn av kursplanen (inklusive kurslitteraturlista) ska göras inför varje ny starttermin. I bilaga 5 respektive 6 finns en grafisk beskrivning av hur kursplaner med respektive utan delkurser ska utformas. 1.1 Styrdokument Det finns ett antal styrdokument som reglerar utformningen av en kursplan: Nationella styrdokument: Högskoleförordningen + bilaga 2 (examensordningen) SUHF (Sveriges universitets och högskoleförbund) rekommendationer för bestämmelser angående kursplaner SUHF rekommendationer kring fördjupningsnivå för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige Lokala styrdokument (finns att hitta på webben i Högskolans dokumentarkiv under rubriken utbildning) 1 Och i relevanta fall utbildningsplanen 2 Eftersom svenska är myndighetsspråket Sida 3 (16)

4 Formulär för uppfyllande av examensmål (bilaga 2 till utbildningsplanen, gäller för programkurser) Lokal examensordning för Högskolan i Halmstad Lokala bestämmelser för examination Högskolans övriga lokala bestämmelser 2. Kursplanens innehåll och utformning Kursplanen innehåller avsnitt enligt nedan. Står det angivet rubrik inom parantes, menas att det är en rubrik i kursplanen. Kursens benämning och omfattning Kursens huvudområde, nivå, progression och fördjupningsnivå Datum för fastställande samt vilken termin kursplanen gäller Kursen inplacering i utbildningssystemet (rubrik) Behörighetskrav (rubrik) Kursens mål (rubrik) Kursens huvudsakliga innehåll (rubrik) Undervisning (rubrik) Examination(rubrik) Kursvärdering (rubrik) Övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser (rubrik, valfritt avsnitt) Kurslitteratur (rubrik) 3. Kursens benämning och omfattning Kursens benämning anges på svenska samt omfattning i högskolepoäng (hp). Därefter anges kursens engelska benämning och antal credits. Antal credits är samma som antal högskolepoäng. Max antal tecken för kursnamn är 100 tecken. Om kurser inom ett huvudområde har samma namn skiljs de åt genom den progressionsnivå kursen har och progressionsnivån anges inom parantes t ex Pedagogik, (1-30) 30 hp. Skulle kurserna ligga ha samma progressionsnivå eller inte ingå i ett huvudområde särskiljs de genom att använda romerska siffror t ex Affärskultur I, Affärskultur II etc. Kursbenämningen på självständigt arbete (examensarbete) ska vara utformat så att man kan utläsa vilket huvudområde eller motsvarande 3 som kursen avser, t ex Självständigt arbete inom datateknik eller Examensarbete för förskollärare. Kurser under 7,5 högskolepoäng är ej tillåtna utom i undantagsfall efter beslut av rektor 4. För att underlätta för studenter som har valfria delar i sin utbildning rekommenderas att kursers omfattning är 7,5 hp, 15 hp, 22,5 eller 30 hp. 3 Med motsvarande avses teknikområde, yrkesområde eller liknande 4 Övriga lokala bestämmelser för Högskolan i Halmstad Sida 4 (16)

5 4. Kursens huvudområde, nivå, progression och fördjupningsnivå Enligt den examensstruktur som gäller från och med 1 juli 2007 utfärdas generella examina inom huvudområden, det huvudsakliga området för utbildningen. Huvudområden är den del av högskoleutbildningen som definierar inriktningen inom en examen. Huvudområdet är ett område där det finns möjlighet till fördjupade studier, inklusive självständigt arbete. Universitet och högskolor bestämmer själva vilka huvudområden som ska finnas vid lärosätet. På Högskolan i Halmstad är det forsknings- och utbildningsnämnden som inrättar och avvecklar huvudområden 5. De huvudområden som finns inrättade vid HH finns angivna i Lokala examensordningen för Högskolan i Halmstad. På kurser som ligger inom ett huvudområde där Högskolan har rätt att utfärda generella examina ska huvudområdet anges på kursplanen. Om en kurs ingår i huvudområdet för flera examina, t ex samma kurs ingår i både huvudområdet maskinteknik och i huvudområdet biomekanik kan mer än ett huvudområde anges. Observera att endast kurser som ingår ett huvudområde som kan leda till en generell examen ska ha ett huvudområde. Kurser på utbildningar som enbart leder till en yrkesexamen ska inte ha något huvudområde. Nivå på kursen ska anges, dvs. om kursen ligger på grundnivå (G) eller avancerad nivå (A). För att beskriva kursers progression på grundnivå inom huvudområdet ska de kurser som ingår i ett huvudområde klassificeras i något av följande intervall inom examensfordringarnas 90 högskolepoäng: (1-30), (31-60), (61-90) alternativt (1-60), (61-90). Fördjupningsnivå anges beroende på utbildningens nivå och vilka behörighetskrav som ställs. Fördjupningsnivå anges i enlighet med rekommendationer från (SUHF), se bilaga Datum för fastställande samt vilken termin kursplanen gäller Kursplanen ska vara fastställd och tillgänglig för studenterna senast en månad innan sista ansökningsdatum Kursen inplacering i utbildningssystemet Här ska anges vilken/vilka program kursen ingår i samt om kursen ges som fristående kurs. 7. Behörighetskrav Under denna rubrik anges de behörighetskrav som gäller för att bli antagen till kursen. Behörighetskraven som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Specifika behörighetskrav i form av genomgångna kurser är ett sätt att visa på kursens progression, dvs hur kursen bygger på tidigare kurser. Om det inte finns krav på särskild behörighet anges grundläggande behörighet ( basic eligibility requirements ) som behörighetskrav. För kurser med gymnasiekurser som behörighetskrav ska dessa utgå ifrån Högskoleverkets områdesbehörigheter (Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter ). 5 Huvudområden på masternivå inrättas av UK-ämbetet efter ansökan från lärosätet 6 Högskolans övriga lokala bestämmelser Sida 5 (16)

6 8. Kursens mål Under denna rubrik ska det finnas en övergripande formulering om kursens syfte och mål. Dessutom ska lärandemålen redovisas här. Om kursplanen omfattar delkurser ska det formuleras lärandemål för varje delkurs som examineras. Dessa ska följa samma riktlinjer som för kurser. Lärandemål, undervisningsformer och examinationsformer ska vara synkroniserade. Lärandemålen ska: företrädesvis vara 5-8 stycken per 7,5 hp kurs (antalet lärandemål kan variera beroende vilken examen kursen ingår i och beroende på kursens omfattning) avse det studenten ska kunna efter avslutad kurs spegla kursens nivå, d v s grundnivå eller avancerad nivå identifiera centrala mål för kursen och både omfatta generiska och ämnesanknutna mål uttrycka en aktiv handling från studentens sida och vara möjliga att observera och examinera skrivas för studenten på ett språk som studenten kan förstå skrivas i futurum och anges i punktform och inledas med texten Efter avslutad kurs (alt. delkurs) ska studenten kunna: ( Following successful completion of the course (alternately subcomponent course) the student should: ) formuleras med utgångspunkt från kunskapskategorierna; Kunskap och förståelse (Knowledge and understanding); Färdighet och förmåga (Skills and ability); Värderingsförmåga och förhållningssätt (Judgement and approach), och redovisas under respektive kunskapskategori. En kurs behöver dock inte ha lärandemål inom alla tre kategorierna. ställas i relation till hur de bidrar till utbildningsplanens lärandemål och de nationella examensmålen, se bilaga 2. Mer information om lärandemål finns på Insidan/Undervisa och forska/stöd till undervisning/ Kursplan-vägledning. 9. Kursens huvudsakliga innehåll Under denna rubrik ska det huvudsakliga innehållet i kursen beskrivas. Om kursen är uppdelad i delar anges detta här. Om kursen består av delkurser ska dessa specificeras här och såväl engelsk som svensk benämning ska anges, antalet högskolepoäng samt delkursernas innehåll. Observera att delkursernas lärandemål ska redovisas under rubriken Kursens mål. 10. Undervisning Här anges kursens undervisningsformer. Det ska vara tydligt för studenten vilka undervisningsformer som förekommer i kursen. Undervisningsformerna ska vara synkade med lärandemålen. I Högskolans lokala bestämmelser för examination finns angivet vad som gäller kring begränsning av handledning. Här ska också anges om undervisningen sker på annat språk än svenska. Förslag till formulering i de fall undervisning sker i huvudsak på svenska men där det kan finnas inslag på engelska: Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. 11. Examination Här ska anges vilken/vilka examinationsform/er som används för att bedöma studenternas prestationer och former för hur slutbetyg sätts. Det är inte tillåtet att skriva att examination sker Sida 6 (16)

7 antigen genom eller utan det ska stå klart för studenten vilken/vilka examinationsform/er som tillämpas i kursen. Examinationsformen/erna ska vara synkroniserade med lärandemålen. Om kursen har delkurser ska examinationsform/er anges för varje delkurs. Om obligatoriska moment förekommer som ligger till grund för examination ska detta anges här. Under rubriken examination ska också anges de betygsgrader som används. Någon av följande formuleringar ska väljas: - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken underkänd eller godkänd. ( The overall grades of fail or pass will be awarded for the course ) - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. ( The overall grades of fail, pass and pass with distinction will be awarded for the course. ) - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken underkänd, 3, 4 eller 5. ( The overall grades of fail together with the pass grades of 3, 4 and 5 will be awarded for the course. ) - Som betyg för hel kurs används något av uttrycken A, B, C, D, E, F, FX. ( The overall grades of A, B, C, D, E, F or FX will be awarded for the course. ) Kurser på förutbildningsnivå kan använda betygssystemet Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd, Mycket väl godkänd Begränsning av antalet examinationstillfällen Enligt Högskoleförordningen finns det möjligheter att begränsa antalet examinationstillfällen. Om begränsning sker ska antalet prov uppgå till minst fem samt antalet praktiktillfällen till minst två. 7 Om inte antalet examinationstillfällen begränsas anses antalet tillfällen vara obegränsat så länge kursen går. Däremot måste studenten vara beredd att examineras enligt ny kursplan efter en ordinarie och två omtentamen. 8 Begränsning av antalet examinationstillfällen får inte ske schablonmässigt utan ställning ska tas vid fastställande av varje kursplan och vara motiverat av resursskäl 9. Om begränsning av antalet examinationstillfällen sker måste examinatorn kontrollera att inga studenter på kursen överskrider den satta begränsningen. Observera att uppföljningen gäller antalet utnyttjade tillfällen, inte antalet erbjudna. Följande standardformulering gäller: Om studenten får betyget underkänd har studenten rätt till ytterligare fyra examinationstillfällen ( If students fail an examination, they have the right to a further four examination re-takes ). Rekommendationen är att begränsning av antalet examinationstillfällen endast förekommer i kurser där det ingår praktik. Med praktik avses moment i utbildning som bedrivs hos extern part och där extern part deltar i undervisning och/eller i examination 10. I detta fall kan antalet examinationstillfällen begränsas till två. Se standardformulering nedan. För praktikkurser Efter genomgången praktik med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en (1) praktikperiod. alternativt Om studenten får betyget underkänd har studenten rätt till ytterligare ett (1) examinationstillfälle. 7 HF 6 kap 21, Rättsäker examination sid Lokala bestämmelser för examination, dnr HF 6 kap 21, Rättsäker examination sid Exempel på praktik är verksamhetsförlagd utbildning (VFU), kliniska studier, arbetsplatsförlagd utbildning, projekt som utförs hos extern part. Sida 7 (16)

8 ( Following a completed practical work placement period, a student who has been awarded a fail grade has the right to one (1) further work placement period ) or ( If students fail an examination they have the right to one (1) further examination re-take ). 12. Kursvärdering Följande standardformulering används och publiceras med automatik på varje kursplan: I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna. 13. Övriga föreskrifter och övergångsbestämmelser Den här rubriken är valfri. Här anges eventuella övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som kan förekomma och som är specifika för kursen. 14. Kurslitteratur Den kurslitteratur och övriga läromedel som ska användas ska finnas under denna rubrik samt datum för när uppdatering av kurslitteratur är gjord. Det rekommenderas att kurslitteraturlistan följer anvisningarna i Utformning av kurslitteraturlistor (Dnr ), se bilaga 3. Sida 8 (16)

9 Bilaga 1- utdrag ur SUHF Rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (Dnr 08/025) Beteckningar för kursers tillhörighet till grundnivå eller avancerad nivå, plats i huvudområdets successiva fördjupning för generella examina (även kombinerade med yrkesexamina) och karaktär av examensarbete. Beteckningarna bör åskådliggöras i all utbildningsinformation samt användas för klassifikation av kurser i Ladok som grund för utfärdande av examina och för att i utbildningsstatistiken kunna belysa kursutbudets sammansättning. Beteckningarna är avsedda att ersätta nuvarande lokalt utformade system, men Ladoks kurskoder berörs inte. Till kursens namn fogas en två- eller treställig bokstavsoch sifferkombination enligt följande: SUHF:s fördjupningskoder G1N grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav G1F grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G1E grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G2E grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen A1N avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1F avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav A1E avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen A2E avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen GXX grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras AXX avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras Engelsk översättning G1N first cycle, has only upper secondary level entry requirements G1F first cycle, has less than 60 credits in first cycle course/s as entry requirements G1E first cycle, contains specially designed degree project for Higher Education Diploma G2F first cycle, has at least 60 credits in first cycle course/s as entry requirements G2E first cycle, has at least 60 credits in first cycle course/s as entry requirements, contains degree project for Bachelor of Arts/Bachelor of Science A1N second cycle, has only first cycle course/s as entry requirements A1F second cycle, has second cycle course/s as entry requirements A1E second cycle, contains degree project for Master of Arts/Master of Science (60 credits) A2E second cycle, contains degree project for Master of Arts/Master of Science (120 credits) GXX first cycle, in depth level of the course cannot be classified AXX second cycle, in depth level of the course cannot be classified Sida 9 (16)

10 Bilaga 2 lärandemålens relation till nationella examensmålen Sida 10 (16)

11 Bilaga 3 - utformning av kurslitteraturlistor Enligt utbildningsnämndsnämndens beslut (reviderad ) gäller nedanstående anvisningar vid utformningen av kurslitteraturlistor. Anvisningarna är framtagna av Högskolebiblioteket. Anvisningarna anger vilka delar som ska ingå i referensen och lämnar förslag på utformning. Det viktiga är att alla uppgifter som anges nedan finns med för att kunna identifiera litteraturen korrekt och entydigt. Böcker: Efternamn, Förnamn. Titel (Serietitel). upplaga, Utgivare, utgivningsår Exempel på bok: Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2. uppl., Studentlitteratur, 2008 Skriv ut förnamnet, kursivera titeln Exempel på bok med flera författare: Gazzaniga, Michael S., Ivry, Richard B. & Mangun, G. R. Cognitive neuroscience: the biology of the mind. 3. uppl., Norton, 2009 & mellan sista och föregående författare, annars:, (komma) Kapitel i böcker: Efternamn, Förnamn. Kapitlets titel. Ingår i: Redaktör (red.) Bokens titel (Serietitel). upplaga, Utgivare, Utgivningsår Exempel på kapitel i bok: Ginman, Mariam. Bibliotekens kundanpassning och flexibilitet. Ingår i: Blomberg, Barbro & Widebäck, Göran (red.). Biblioteket som serviceföretag : kunden i centrum (Rapport - Forskningsrådsnämnden 92:4). Forskningsrådsnämnden, 1992, s Kursivera bokens titel - inte kapitlets, skriv sidorna sist Artikel i tidskrift: Efternamn, Förnamn. Artikelns titel : undertitel, Tidskriftens namn. Volym (år) nr, sidor Exempel på artikel i tidskrift: Rader, H. B. User education and information literacy for the next decade : an international perspective. Reference services review. Vol 24 (1996) nr. 3, s Kursivera tidskriftens namn - inte artikelns titel Sida 11 (16)

12 Elektroniska dokument: Det är ingen skillnad på hur denna typ av dokument skall beskrivas jämfört med de tryckta. Det är samma krav på uppgifter om författare, titel, publiceringsår och ansvarig utgivare, men det behövs några ytterligare uppgifter: Omedelbart efter titel skall inom parentes skrivas: (Elektronisk) I slutet av referensen skall anges var dokumentet finns. Ofta kan dokumentets webbadress (URL) skrivas. URL skall avgränsas med < > för att det inte skall finnas någon tvekan om vad som ingår och föregås av frasen Tillgänglig:. Exempel: Tillgänglig: < Det är helt avgörande att en URL är korrekt återgiven och att den är beständig - vissa dokument får en tillfällig URL varje gång det tas fram på en skärm. Därför: - om URL inte är beständig - om URL är mycket lång och svår att skriva korrekt - om dokumentet är stort och mycket omfattande gör följande: hänvisa till en överordnad sida och ange därefter sökväg. Använd / för att skilja de olika stegen från varandra. Exempel: Tillgänglig: < Info Om källan är en databas och det inte finns en länk direkt till dokumentet skall databasens namn anges i stället för URL. Exempel: Tillgänglig: NetLibrary Sist i referensen skall, inom parentes, anges datum när länken till det aktuella dokumentet kontrollerades. Exempel på elektroniska dokument: Veres, Victoria & Forsberg, Birgitta. Mammon och moralen. (Elektronisk) Veckans affärer, 25 juni Tillgänglig: Affärsdata ( ). Bytoft-Nyaas, Eli. Att ange källa, skriva citat och noter : en introduktion till Harvard-systemet. (Elektronisk) Högskolan i Borås, biblioteket, reviderad version, Tillgänglig: < / Referenser/Elektroniska dokument ( ). Sida 12 (16)

13 Bilaga 4 checklista vid granskning av kursplan innan fastställande (Checklistan finns att ladda ner på Insidan/Undervisa och forska/stöd till undervisning/kursplanvägledning) Sida 13 (16)

14 Bilaga 5 struktur för kursplan utan delkurser Kursens namn x hp Kursens engelska namn Nivå Progressionsnivå (i det fall kursen ligger inom ett huvudområde) Huvudområde ( i det fall kursen ingår i ett sådant) Kursens inplacering i utbildningsystemet Här anges vilka program kursen ingår och/eller om den ges som fristående kurs. Behörighetskrav Se riktlinjerna för information Kursens mål Här ska finnas en inledande text om målet/syftet med kursen. Examination Se riktlinjerna för information Kursvärdering Denna text fylls i automatiskt av Kursinfo Kurslitteratur Se riktlinjerna för information Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursens huvudsakliga innehåll Text Undervisning Se riktlinjerna för information Sida 14 (16)

15 Bilaga 6 - struktur för kursplan med delkurser Kursens namn x hp Kursens engelska namn Nivå Progressionsnivå (i det fall kursen ligger inom ett huvudområde) Huvudområde ( i det fall kursen ingår i ett sådant) Kursens inplacering i utbildningsystemet Här anges vilka program kursen ingår och/eller om den ges som fristående kurs. Behörighetskrav Se riktlinjerna för information Kursens mål Här ska finnas en inledande text om målet/syftet med kursen. Delkursens namn x hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Värderingsförmåga och förhållningssätt Delkursens namn x hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Delkursens namn x hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Delkursens namn x hp Efter avslutad delkurs ska studenten kunna: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Sida 15 (16)

16 Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Kursens huvudsakliga innehåll Delkursens namn x hp Text Delkursens namn x hp Text Delkursens namn x hp Text Delkursens namn x hp Text Undervisning Se riktlinjerna för information Examination Se riktlinjerna för information Kursvärdering Denna text fylls i automatiskt av Kursinfo Kurslitteratur Se riktlinjerna för information Sida 16 (16)