www.ops-tyokalupakki.fi/vasa

En likvärdig nationell och regional läroplansprocess Kommuner och städer enorssi Utbildningsstyrelsen Regionförvaltningsverk Finlands övningsskolor Vasa övningsskola

1. Lappland 2. Norra Finland 3. Västra och Inre Finland 4. Östra Finland 5. Sydvästra Finland 6. Södra Finland Källa: www.avi.fi (karta)

- SYFTEN Planera, genomföra och garantera en nationellt heltäckande läroplansprocess som ges i form av flera utbildningstillfällen. Ge underlag för en lyckad läroplansprocess genom att sprida kunskap, skapa förutsättningar och ge redskap för diskussion. Visa på modeller för att bemästra läroplansprocessen och initiera olika verksamhetsformer. Sprida inspirationsmaterial. Ordna regionala utbildningstillfällen i Svenskfinland 2013-14.

Översikt över utbildningen Modul 1 Modul 2 Modul 3 Modul 4 Framtidens skola och kärnan i revideringsprocessen Framtidens kompetenser och mångsidiga lärmiljöer Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning 18.11.2013 Tammerfors Kärnan i revideringsprocessen Verksamhetskulturen i förändring Värdegrunden Lokala läroplansprocesser 5.3.2014 Vasa 6.3.2014 Åbo 7.3.2014 Helsingfors Synen på lärande Mångsidig kompetens Lärmiljöer Multimodala färdigheter Interaktion och delaktighet 8.4.2014 Vasa 9.4.2014 Åbo 10.4.2014 Helsingfors Lärarrollen i förändring Mångsidig undervisning Samarbete inom olika nätverk Hösten 2014 på tre orter Mål och innehåll för läroämnen Enhetlig och integrerad undervisning Utvärdering Bedömning

Mål för dagens utbildning Ge inblick i de centrala frågeställningarna i läroplansutkasten Ge inspiration för den lokala läroplansprocessen Ge möjligheter för nätverkande i Svenskfinland Dela med oss av aktualiteter

Dagens deltagare Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasiet Universitet Ledning Kommunen Förvaltning daghemspersonal klasslärare speciallärare ämneslärare ämneslärare lektorer rektorer skoladministratörer tjänstemän

Hurudan är läroplansprocessen? Vad förändras? Hur sker förändringen? Stöd för det lokala arbetet vägkartan

Vägkartan styr processen (UBS) Inledande frågeställningar hösten 2013 Hur fungerar förskoleundervisningen och den nuvarande läroplanen för förskoleundervisning? Vilka är våra styrkor och centrala utvecklingsbehov? Hur skulle Utbildningsstyrelsens utkast till läroplan för förskoleundervisningen förändra områdets/kommunens/skolans verksamhet och förskoleundervisning? Vad har vi lärt oss av de tidigare skedena i läroplansprocessen? Vad kunde göras annorlunda? Vilken praxis fungerade bra?

Vägkartan styr processen (UBS) Inledande frågeställningar våren 2014 Hur fungerar den grundläggande utbildningen och den nuvarande läroplanen? Vilka är möjligheterna till påbyggnadsundervisning? Vilka är möjligheterna till undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen? Vilka är våra styrkor och våra utvecklingsbehov? Vad är väsentligt i studierna med tanke på god inlärning och att växa som människa? Hur borde det synas i läroplanen? Behöver vi nytt kunnande eller ny utbildning för det lokala läroplansarbetet? Hur borde processen förverkligas?

Lokal fördjupning Modul 2 Deltagarnas presentation av lokala Vägkartor där läroplansprocessens struktur framkommer. Vägkarta i Prezi Ge och ta dela med dig

Kärnan i revideringsprocessen

Enhetlig lärstig Dagvården, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen bildar en helhet som stöder barnets växande och lärande. Lärare och övrig personal ska vara insatta i lärstigens skeden för att kunna planera och utvärdera övergångsskedena gemensamt för att uppnå en god kvalitet. Det goda samarbetet med hemmen betonas. En god ledning förutsätts.

Förskoleundervisningens uppdrag Stödja utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar Stödja fysisk, psykisk och social utveckling Ge kunskaper och färdigheter som behövs i livet - växande och lärande - sund självkänsla - positiva erfarenheter av att lära sig - lek och fantasi Stärka jaguppfattning - hjärtlig, uppskattande och accepterande interaktion, mångsidiga upplevelser av lärande och uppmuntrande respons Bekanta sig med närmiljön, dess människor, natur och mångfald.

Den grundläggande utbildningens uppdrag Fostra och undervisa främja växande, lärande och välbefinnande Garantera en kontinuerlig utbildningsprocess allmänbildning fullgjord läroplikt behörighet och goda förutsättningar för vidare studier Verkställa bildningsuppdraget kulturuppdrag samhällsuppdrag Återspegla samhällsförändringar i verksamhetsmiljön stärka förmågan att möta förändringar uppmuntra till delaktighet och samarbete

Mål för läroplansarbetet Att konkretisera de uppställda och bärande principerna i läroplanen T.ex. att förstärka identiteten, bygga upp en hållbar framtid, göra läsfärdighet till en gemensam uppgift för alla läroämnen Att fördjupa och definiera begreppet lärande Att beskriva den bildning och de kompetenser som krävs i framtiden genom mål som genomsyrar alla undervisningsområden och alla läroämnen Att koncentrera sig på det väsentliga betona undervisningsmålen och tydliggöra innehållet Att förstärka det pedagogiska greppet och stöda utvecklingen av kommunernans/skolornas verksamhetskultur T.ex. interaktion, samhörighet och deltagande i verksamheten, individuellt stöd och flexibla lösningar med tanke på lärande

Centrala frågeställningar Hur skall den nationella läroplanen fungera som stöd för läraren i skolarbete? NORMER Hurdana färdigheter behöver lärarna? KOMPETENS Vad är framtida bildning och hur kan vi bäst främja elevernas lärande? RIKTNING Hur återspeglas samhällsförändringen i skolans verksamhetskultur? VERKSAMHET

Kärnfrågan i revideringen Revideringen av grunderna för läroplanen möjliggör bättre förutsättningar för skolans fostrande arbete, meningsfullt och glädjefyllt lärande samt en hållbar framtid. Skolan utvecklas både som uppväxtmiljö och lärmiljö där elevens självkänsla och samarbetsförmåga står i fokus. Varför? Vad? Hur? Hurdana möjligheter till växande och lärande erbjuder skolan som uppväxt- och lärmiljö?

Varför? Vad? Hur? Varför behövs revideringen? Samhället förändras och utvecklas - Globaliseringen utmanar en utbildning som arbetar för en hållbar framtid Uppväxtmiljön för barn och unga förändras - Informationsmängden och informationens karaktär ställer nya krav. - Kommunikationskulturen förutsätter dialog och mångsidig uttrycksförmåga - Teknologin förändrar levnadsmiljön - Naturmiljön har förändrats - Statistiken över hur lite barn rör på sig är skrämmande.

Förändringar i omvärlden Teknologi Befolkning Arbetets karaktär Natur Världen omkring skolan förändras Mängden och karaktären av information Mångfald i samhället Ekonomi

Varför? Vad? Hur? Det behövs mångsidig kompetens för att vara människa och medborgare i samhället och arbetslivet. - Tänkande och lärande - Kommunikation, kulturella färdigheter och uttrycksförmåga - Förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen, trygghet - Multimodala färdigheter - Färdigheter i informations- och kommunikationsteknik - Arbete, studier och kompetens som behövs i arbetslivet - Delaktighet, påverkan och ansvar Strävan till välbefinnande och ett gott liv - Identitetsrelaterade frågor - Social kompetens - Kommunikationsförmåga - Samarbetsförmåga Undervisning och pedagogik - Arbetsmetoder behöver granskas och revideras i förhållande till förändringarna i verksamhetsmiljön och i kompetensbehovet

Var behövs förändring? Värdegrund Syn på lärande Verksamhetskultur Verksamhets- och lärmiljö Elevengagemang (jämför arbetssätt och integrerad undervisning) Mångsidig kompetens (jämför multimodala färdigheter) Lärarroll

Kompetenser som krävs i framtiden Utgående från Statsrådets förordning 422/2012 Mångsidiga läs- och skrivfärdigheter, IKT-färdigheter Inlärnings-, tanke- och problemlösningsförmåga, nyfikenhet, motivation och intresse, vilja Förmåga att styra sig själv, ta egna initiativ, se och utnyttja sina styrkor samt uttrycka egna tankar och idéer Förmåga att bilda nätverk, samarbeta, interagera, hantera olikhet, förhandla och lösa konflikter osv. Fantasi och kreativitet

Kompetenser som krävs i framtiden Utgående från Statsrådets förordning 422/2012 Förmåga att hantera vardagen och ta vara på sig själv (hälsa, välbefinnande, motion, hem, egen ekonomi osv.) Kulturell kompetens, förmåga att planera och skapa (hantverk och design) Ekonomisk kompetens och förmåga att delta i medborgarsamhället, flexibilitet och förmåga att hantera förändrade situationer Förmåga att förbinda och engagera sig, påverka, leda och ta ansvar (gäller också globalt medborgarskap och miljöansvar)

Varför? Vad? Hur? Om du vill nå lärandets glädje utgå från positiv pedagogik Om du vill främja nyfikenhet, tillåt frågor Om du vill utveckla elevernas problemlösningsförmåga, referera till problem i verkliga livet och uppmuntra eleverna att hitta lösningar tillsammans Om du vill öka elevernas förståelse, koppla samman innehåll från olika läroämnen Om du vill fostra medborgare som bygger upp ett samhälle, försök få alla elever att vara med och delta, ge dem möjligheter att påverka och främja positivt inte negativt kritiskt tänkande Om du vill stärka elevernas självkännedom och inlärningsmotivation, ge konstruktiv och ärlig respons DET HANDLAR OM ATT FÖRÄNDRA VERKSAMHETSKULTUR OCH PEDAGOGIK

Framtidsdiskussion Hur engagera till en mångfacetterad läroplansprocess? Eleverna Vårdnadshavarna Personalen Samarbetsnätverk... Uppgiftsbeskrivning Diskussion med Daypartner och Nightpartner Välj en Daypartner och en Nightpartner, som du inte arbetar med. Diskutera under promenad med din Daypartner i 5 minuter. Byt till din Nightpartner och återge diskussionerna för varandra i 5 minuter. Vi ses här om 10 minuter.

En förändrad verksamhetskultur Minerva-torget i Helsingfors universitet - en fysiskt flexibel verksamhetsmiljö.

Så här fungerar, känner, tänker och gör vi. Sådan är vår verksamhetsmiljö!

Grunden för verksamhetskulturen Skolan/förskolan är en trygg gemenskap som uppmuntrar till engagemang återspeglar livet och samhället är den plats där samhörighet råder, samarbete tränas, lärande uppmuntras, experimenterande tillåts och självförverkligande främjas värderar det förflutna, lever i nutid och formar framtiden

Vad är verksamhetskultur? Verksamhetskulturen är enligt läroplansutkastet en helhet som består av: - författningar - lokala och skolvisa planer - ledningsstrukturer - arbetsorganisering - syn på lärande - pedagogik. Verksamhetskulturens uppgift är att stöda och uppmuntra lärande, växelverkan och välvilja i skolsamfundet samt att arbeta för välbefinnande.

Verksamhetskulturens betydelse Den gemensamt överenskomna värdegrunden återspeglas i verksamheten. Utveckling av verksamhetskulturen strävar efter en hållbar utveckling. Verksamhetskulturen återspeglar synen på lärande. Alla berörs och påverkas av verksamhetskulturen. Verksamhetskulturens uppgift är att bidra till att målen som ställts upp för fostran och undervisning nås. Eleverna växer upp i skolans verksamhetskultur och tillägnar sig dess värden, attityder, vanor, interaktionsmönster och språkbruk. Verksamheten berör och påverkar alla som ingår i den. Verksamhetskulturen återspeglar välbefinnandet i skolsamfundet.

Faktorer som inverkar på verksamhetskulturen Förändring i uppväxtmiljön Komplexitet i olika samhällsfenomen Klimatförändring, utarmning av naturens mångfald, global populationstillväxt och fattigdom Förändring i informationsinnehåll och -mängd Globalisering och andra förändringar i samhället Verksamhetsmiljö Utveckling av teknologi och media UBS, Irmeli Halinen 28.8.2012

Riktlinjer som styr utvecklandet av verksamhetens pedagogiska miljöer Jag och vårt samhälle Min intressanta omgivning Jag växer och utvecklas Språkets rikedom Mångsidiga arbetssätt Olika uttrycksformer F Ö R S K O L A N

Riktlinjer som styr utvecklandet av verksamhetskulturen Välbefinnande och trygg vardag Ansvar för miljö och strävan mot en hållbar framtid En lärande gemenskap Delaktighet och demokratisk verksamhet Interaktion och mångsidiga arbetssätt Kulturell mångfald och språkmedvetenhet G R U N D L Ä G G A N D E U T B I L D N I N G

Lärostigens verksamhetskultur Helhetsbaserad dag Lärområden Läroämnen Helhetsbaserad Helhetsbaserad undervisning undervisning Läroämne DAGVÅRD OCH SMÅBARNSFOSTRAN FÖRSKOLA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING L Ä R O S T I G UTVECKLING VÄXANDE LÄRANDE VÄLBEFINNANDE GLÄDJE Utg. Arja-Sisko Holappa

V E R K S A M H E T K U L T U R POLKKA - Perusopetuksen ja lukiokoulutuksen kansainvälisyys http://www.polkka.info/index.html

Metafor för verksamhetskulturen Om läroplanen är en karta, så är verksamhetskulturen navigeringssystemet. Varför paddlar många verksamheter runt med gamla sjökort? Förändring kräver en analys av vad som skall avvecklas, bibehållas och utvecklas.

Lunch

Helena Rajakaltio

Grupparbete

Värdegrunden

Varför behövs en revidering av värdegrunden? Professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Borås Kennert Orlenius

Värdegrund och uppdrag i läroplansutkastet Den grundläggande utbildningens värdegrund och uppdrag beskrivs ingående. Den grundläggande utbildningen ska främja bildning och etiskt ansvar jämlikhet, likställdhet och rättvisa välbefinnande och delaktighet samt en hållbar livsstil, såväl i samhället som för varje enskild elev.

Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 422/2012 2 Elevernas utveckling till humana människor och till samhällsmedlemmar 3 Behövliga kunskaper och färdigheter 4 Främjande av bildning, jämlikhet och livslångt lärande

Värdegrunden i utkastet Fyra centrala aspekter Varje barn är unikt och har rätt till god undervisning Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar som kan ta etiskt ansvar Det finländska kulturarvet, mångfalden av kulturella identiteter och utvecklingen till världsmedborgare Nödvändigheten av hållbar utveckling Värdegrunden ska synas i verksamhetskulturen.

Centrala frågor i värdegrundsdiskussionen Professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Borås Kennert Orlenius.

Pedagogiska utmaningar Definiera de centrala värdeaspekterna i det egna arbetet. Vilka värden kan vi omfatta i teori och praktik? Enligt vilken etisk orientering arbetar vi i vardagen? Vilket är skolans uppdrag och vårt uppdrag som experter på undervisning och fostran? På vilket sätt hjälper avsnittet om värdegrunden och uppdraget oss? Vilka delar av avsnittet ger upphov till nya tankar? Vilka delar är särskilt viktiga för oss? Vad väcker mest funderingar, varför?

Pedagogens reflektioner 1. Vilka är mina styrkor? 2. Vilka är mina styrkor i skolsamfundet? 3. Vilka är mina insatser för att verkställa utveckling/förändring? 4. Vilka behov av fortbildning har jag med tanke på den nya läroplanen (jfr multimodalitet och förändrad verksamhetskultur) 5. Hur villig är jag att i praktiken följa gemensamma värdeaspekter?

Vilka utmaningar står vi inför? Professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Borås Kennert Orlenius

Elevkårernas värdediskussion i Helsingfors 2013.

Värdediskussion Diskutera Anteckna topplista Klipp/rita pappret till en symbolisk värdebild. Vi fortsätter om 30 minuter.

Inspiration för värdegrundsarbetet 1. Case Vasa övningsskola, hösten 2013 Gemensam start Värdegrunden i pedagogers vardag, 1 Fba Process - Värdediskussioner: lärarmöten, föräldraföreningar, ungdomsfullmäktige, elevkåren, lärarstuderande, arbetslivet - Enkät i Wilma jfr Helsingfors utbildningsverk - Frågeformulär för PRAO-elevernas arbetsgivare - Konklusion i olika gruppkonstellationer - Stämma av Vädra ut och ge rum för nytt (jfr LP 2004 LP 2016) 2. Dela med er av era goda modeller!

Läroplanen processas lokalt Inled processen i god tid för att skapa underlag för läroplansarbetet på kommun- och skolnivå; kartlägg möjligheter till regionalt samarbete. Skapa en positiv atmosfär och strukturer som sporrar de olika parterna att delta. Ge en helhetsbild av relevansen och målen med revideringen innan det egentliga läroplansarbetet inleds. Öppna upp och tillåt nytt tänkande

Läroplanen processas lokalt Planera processen (tidtabell, genomförande, information), reservera resurser och avtala om ansvar. Följ den nationella vägkartan! Gör en egen lokal vägkarta för läroplansarbetet. Bekanta er med Statsrådets förordning och läroplansutkastet. För framtidsdiskussioner och värdediskussioner. Definiera skolans verksamhetskultur. Definiera samarbetet i skolan, i närmiljön.

Läroplanen processas lokalt Engagera eleverna, vårdnadshavarna och skolans olika intressentgrupper i LP-arbetet. Definiera och inled samarbetet med förskoleverksamheten och andra stadiet. Diskutera morgon- och eftermiddagsverksamheten samt klubbverksamheten som en del av verksamhetskulturen.

Läroplanen processas lokalt Att känna till skolans historia och aktuella situation, värdesätta den och utveckla befintliga styrkor Vilken är situationen i dag? Vilka är våra styrkor? Vad vill vi utveckla? Reflektion över förändringarna i verksamhetsmiljön och ett proaktivt arbetssätt Hurdan värld och hurdant arbetsliv fostrar vi för? Hurdan kompetens kommer våra barn att behöva? Hur ska vi gå tillväga för att utveckla en sådan kompetens? Yrken 2025?

För en lyckad process Ett gott resultat av gemensamt utvecklingsarbete gynnas av: Beredskap och vilja till förändring Medvetenhet om nuläget och klara mål Planering Användning av olika gruppkonstellationer Ledarskap och delat ansvar

Information och stödmaterial 1. www.oph.fi 2. www.enorssi.fi 3. www.ops-tyokalupakki.fi 1. www.ops2016.fi 2. www.avi.fi (Regionförvaltningsverket) 6. Sociala medier Facebook OPS2016

Översikt över utbildningen Modul 2 Modul 1 Framtidens skola och kärnan i revideringsprocessen 18.11.2013 Tammerfors Kärnan i revideringsprocessen Verksamhetskulturen i förändring Värdegrunden Lokala läroplansprocesser Framtidens kompetenser och mångsidiga lärmiljöer 5.3.2014 Vasa 6.3.2014 Åbo 7.3.2014 Helsingfors Synen på lärande Mångsidig kompetens Lärmiljöer Multimodala färdigheter Modul 3 Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet 8.4.2014 Vasa 9.4.2014 Åbo 10.4.2014 Helsingfors Lärarrollen i förändring Mångsidig undervisning Samarbete inom olika nätverk Modul 4 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Hösten 2014 på tre orter Mål och innehåll för läroämnen Enhetlig och integrerad undervisning Utvärdering Bedömning Interaktion och delaktighet

Tack!