Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Relevanta dokument
Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens

Från medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan, SIP

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Utbildningsdag om SIP barn, vuxna, äldre 26 september 2018

Patientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Fem fokusområden fem år framåt

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Agenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Ibland är vi patienter ibland är vi anhöriga eller närstående. Länsgrupp Rehab länets kommuner och landstinget i samverkan

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Samordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner

Sammanställning 1. Bakgrund

Program. för vård och omsorg

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Äldreomsorgschefs och Hälsooch sjukvårdschefsnätverk. Fika och fotografering

VERKSAMHETSPLAN 2015

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Verksamhetsplan 2011

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar

Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Strategi för närvårdsamverkan i Uppsala län

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

SIP Samordnad individuell plan

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Minnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Transkript:

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson Processledare Samordningsförbundet Östra Södertörn 2016-09-05 1

Syfte och mål Att skapa bästa möjliga förutsättningar för kvalitetsutveckling och effektivt resursutnyttjande inom socialtjänsten till nytta för personer med psykisk funktionsnedsättning. Delmål: 1. Skapa samsyn om framtidens stöd 2. Stimulera förbättringsarbete och utveckling av metoder och arbetssätt 3. Stimulera erfarenhetsutbyte 4. Bidra till samordning av insatser mellan kommunerna och mellan kommunerna och landstinget 2016-09-05 2

Grundläggande principer Brukarcentrering Individens egen agenda är i centrum. Brukaren och dennes helhetsupplevelse ska vara vår utgångpunkt och vi arbetar medskapande. Samordnade arbetssätt Fokusera på mellanrummen. Aktiv samarbete och nätverksarbete inom organisationerna och mellan huvudmän och inom våra organisationer är avgörande Evidensbaserad praktik Vi måste sammanvägning av kunskapskällor som strategi för beslutsfattande, använda forskningsbaserade metoder och arbete med ständigt utvecklingsarbete

NULÄGE FRÅN KOMMUNERNAS PERSPEKTIV 2016-09-05 ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 4

Många samordnare - Men vem tar ansvar för helheten?

Slutsatser från kartläggningen Individcentrerat, behovsinriktat och systematiskt arbetssätt behöver utvecklas Samordnat stöd och vår arbetssätt och metoder Större fokus på rehabilitering och återhämtning. Tillgång till bostäder är en central utmaning 2016-09-05 ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 6

Hur kan vi skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem?

Vilka är Vårdanalys? 8

Tre nya angreppssätt för att öka kunskapen om hur vi kan skapa en mer samordnad vård och omsorg Tidigare angreppssätt Vårdanalys bidrag Utgångspunkt i organisationen Utgångspunkt i vad samordning innebär för patienter och brukare Analys av enskilda grupper/ verksamheters samordningsproblematik Identifierar grupper av patienter och brukare där samordningsbehovet är gemensamt. Analysen innefattar hela hälso- och sjukvården och hela socialtjänsten Ser samordning som något som organisationen ska lösa åt patienten och brukaren Tar hänsyn till patientens och brukarens förmåga att vara medskapande i samordningen 9

Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 10

Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 11

Exempel på samhällsaktörer som en person med missbruk kan möta i vardagen 12

Mest sjuka äldre Funktionshinder (LSS) Våld i nära relationer Psykisk ohälsa 13

Många patienter i Sverige upplever att de inte får hjälp av sin ordinarie läkare att samordna vården Fråga: Hur ofta hjälper din ordinarie läkare eller någon annan på din läkares praktik till att koordinera eller planera den vård du får från andra läkare och ställen? 14 Källa: Vårdanalys, IHP 2014

Även OECD har lyft fram samordning som ett centralt problemområde i svensk vård och omsorg 16 Källa: oecd.com

Lagen ställer krav på samordning av vården och omsorgen 17 Källa: Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 18

Kärt barn har många namn Integrated care SAMORDNING Sammanhållen vård och omsorg Samordnad plan Samverkan Kontinuitet Samråd Samarbete KOORDINERING Integrerade verksamheter Vårdkedja Teambaserade arbetsätt 19

Vår definition av samordnad vård och omsorg Ur patientens och brukarens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande helhet ur hens perspektiv och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare. 20 Källa: Definitionen är utarbetad vid en workshop med Vårdanalys Patient- och brukarråd

Vad innebär samordnad vård och omsorg ur ett patientoch brukarperspektiv respektive organisationsperspektiv? 21

Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 22

Kompetenser Individens behov Omvårdnad Person A Rehabilitering Läkemedelshantering 23

Kompetenser Nivå 1: Olika personer Individens behov Omvårdnad Person A Rehabilitering Person B Läkemedelshantering Person C 24

Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Rehabilitering Person B Enhet B Läkemedelshantering Person C 25

Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Rehabilitering Person B Enhet B Sjukhus B Läkemedelshantering Person C 26

Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Nivå 4: Olika domäner Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Psykiatri Rehabilitering Person B Tandvård Enhet B Sjukhus B Somatik Läkemedelshantering Person C 27

Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Nivå 4: Olika domäner Nivå 5: Olika huvudmän Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Psykiatri Rehabilitering Person B Tandvård Landsting Enhet B Sjukhus B Somatik Läkemedelshantering Person C Ledsagning Person A Hemtjänst dagtid Dagverksamhet Funktionsnedsättning Äldreomsorg Städning Matdistribution Person B Person C Nattpatrull Hemtjänst Stöd till unga, barn och familjer Socialt och ekonomiskt stöd Kommun 28

Ramverk för att beskriva olika gruppers behov av samordnade insatser från vården och omsorgen 29

Generella patient- och brukargrupper 1 Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 2 Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsättningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg 3 I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 4 Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 5 I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer 30

31 Lösningarna för en samordnad vård och omsorg bör utgå från den organisatoriska komplexitet som finns runt patienten och brukaren samt individens egna förutsättning att vara delaktig i samordningen.

Översikt av antal individer i grupperna samt kostnader för sjukvård och kommunal omsorg 1 Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 2 Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsättningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg 3 I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 4 Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 5 I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer 32 Källa: Vårdanalys egna beräkningar

Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 33

34

Vårt fortsatta arbete Utifrån insikter från det inledande arbete som har presenterats idag: Fördjupad analys av nationella och lokala satsningar som syftar till ökad samordning Fortsatt utveckling av definitioner och ramverk Projektuppstart sker under hösten 2016 35

Handlingsplan i tre steg Utveckla gemensam förändringskapacitet Stödja kvalitetsutveckling och ett mer enhetligt arbetssätt i socialtjänsten Fördjupa samarbetet och utveckla ett mer samordnat arbetssätt mellan kommun och landsting. 2016-09-05 ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 37

INTERVJUER - UTBILDNING - INTERVJUER - ANALYS 26 OKT WS FÖRNYELSE -TEAMEN PROJEKT SAMORDNAT ARBETSSÄTT VÅRD & STÖD GEMENSAM LOKAL ÖVERREN- SKOMMELSE GEMENSAMT LOKALT SAMRÅD SEP-OKT BRUKARINSIKTER DECEMBER VISION + FÖSLAG PROJEKT OM SAMORDNING MELLAN KOMMUNERNA RIKTLINJER UTREDNING LOKAL UTVECKLINGSPROCESS I KOMMUNERNA INTERNT UTVECKLINGS- ARBETE I KOMMUNEN INSATS- BESKRIVNING SAMORDNAT STÖD KOMEPTENS- SRATEGI NÄTVERK & STÖD- STRUKTUR PROCESSTÖD, KOMPETENSUTVECKLING & HANDLEDNING, REFERENSGRUPP MODELL FÖR UPPFÖLJNING 2016-09-05 ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 38

Tack för att ni lyssnade! Maria Andersson Processledare utveckling av framtidens stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Samordningsförbundet Östra Södertörn Epost: maria.a.andersson@haninge.se Telefon: 08-606 83 87 2016-09-05 39