STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ PETER SIGRÉN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 18:2013 ISSN 1650-5867

FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. FÖRFATTARE Peter Sigrén Högskolan i Borås Besöksadress: Järnvägsgatan 1, 501 90 Borås. e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild ANNA SIGGE, FRILANDSKOMPANIET.SE Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2013 NR 18:2013 ISSN:1650-5867 DIGITAL VERSION: HTTP://HDL.HANDLE.NET/2320/11576

I RAPPORTSERIEN RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 1. Lönn, A. (1999). Pedagogisk handledning vid högskola. En studie av pedagogisk handledning vid sektionen för Väg- och Vattenbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 1, 1999. 2. Lönn, A. (2000). Vad förväntas av/väntar handledare och studenter? En enkätstudie om handledare och studenters förväntningar på varandra inför examensarbetet, om deras förväntningar uppfylls, samt deras beskrivningar av handledningens förlopp. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 2, 2000. 3. Bengtsson, A., Arlebrink, J., & Desaix, M. (2002). Försöksprojekt i matematik vid Ingenjörshögskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 3, 2002. 4. Sigrén, P., & Borglund, L. (2003). Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 4, 2003. 5. Holmeros Skoglund, K., & Högberg, I. (2003). Studentsupport vid Högskolan i Borås Behov, verksamhet och visioner. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 5, 2003. 6. Eklöf, A. (2005). Diskussionsforum i en lärplattform ett socialt och kunskapsmässigt stöd för distansstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 6, 2005. 7. Sigrén, P. (2006). Design för det goda livet en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 7, 2006. 8. Jämsvi, S., & Langelotz, L. (2006). Det tar vi sedan, i en annan kurs. Talet om mångfald inom det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 8, 2006. 9. Arvidsson, I., & Jämsvi, S. (2006). Implementering av policy låter det sig göras? en reflektion över två exempel vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 9, 2006.

10. Arvidsson, I. (2007). Kursvärdering en komplex väv med många perspektiv. En fokusgruppintervju av studenters uppfattningar. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 10, 2007. 11. Sigrén, P. (2007). Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 2001. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 11, 2007. 12. Borglund, L., & Langelotz, L. (2009). Utvärdering av barnmorskeutbildning på distans. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 12, 2009. 13. Borglund, L. (2011). Att handleda med webbkamera. Något blir annorlunda. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 13, 2011. 14. Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker 2011. Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner 2005 års programstudenter. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 14, 2012. 15. Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2010: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Rapport nr 15, 2012. 16. Sigrén, P. (2012). Studentbarometern HT 2011: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 16, 2012. 17. Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker 2012. Arbetssituation och syn på utbildningen hos professionsutbildade alumner 2006 års programstudenter. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 17, 2012. 18. Sigrén, P. (2013). Studentbarometern HT 2012: Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås, Bibliotek och läranderesurser. Rapport nr 18, 2013.

RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING INNEHÅLL RAPPORT NR 18, 2013 STUDENTBAROMETERN HT 2012 SAMMANFATTNING... 9 Tillförlitliga resultat... 9 Nyckeltal... 10 Renommé... 11 Hållbar utveckling... 11 Särbehandling... 11 Studenthälsan... 12 Studentkåren... 12 1 INLEDNING... 13 Rapportens disposition... 14 Syfte... 14 Genomförande... 15 Frågeformulär och analysmetod... 15 Population och urval... 18 Kvinnlig dominans vid lärosätena... 19 Svarsfrekvens och bortfallsanalys... 19 Ett hållbart uvecklingsperspektiv... 21 2 VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS?... 27 Sammanfattning... 27 Inledning... 28 Motiv till vald utbildning... 28 Renommé... 32 Högskolans regionala betydelse... 32 Studietakt... 33

Studietakt... 33 Nybörjare vid lärosätet?... 33 Tidigare studier vid universitet/högskola... 34 Arbetar under studietiden... 34 Framtidsvisioner... 35 3 VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN... 37 Sammanfattning... 37 Inledning... 37 Studiearbetsmiljö... 38 Studiemiljöer... 40 Kravnivå på utbildningen... 40 Studietid per vecka... 42 Analytiskt tänkande... 43 4 STUDIEKLIMAT... 45 Sammanfattning... 45 Inledning... 46 Pedagogiskt innehåll... 46 Kursadministration... 47 Kritiska synpunkter på utbildningen... 49 Påverka utbildningen... 50 5 SAMARBETSKLIMAT... 51 Sammanfattning... 51 Samarbetet mellan studenter och lärare/administrativ personal... 52 Samarbete - övergripande... 54 6 DISKRIMINERING... 55 Sammanfattning... 55 Kränkande särbehandling... 55 Konflikter... 56 Stödfunktion... 57

7 STUDENTHÄLSAN... 59 Inledning... 59 8 STUDENTKÅREN... 63 Sammanfattning... 63 Medlemskap och engagemang... 63 Informationsflöde... 64 Studentkårsarrangemang... 64 9 AVSLUTANDE KOMMENTARER... 65 Studentbarometrar som kvalitetssäkringsintrument?... 65 REFERENSER... 69 BILAGA I... 73 Nyckeltal... 73 Faktorer, index samt nöjdhetsindex (NSI)... 73 BILAGA II... 77 Frågeformulär... 77 APPENDIX I VI. Institutionsredovisningar

SAMMANFATTNING Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Enkäten var webbaserad och bjöds ut den 5 november 2012 till 2 879 studenter som då motsvarar cirka 35 procent av den totala populationen. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december. Enkäten har bjudits ut på såväl svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2012 års resultat på en något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2011 års studie. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått som mäter nöjdhet, kan det påvisas att förbättringar skett inom en rad områden. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) har en positiv ökning skett från 74,0 (2011) till 75,3 (2012). TILLFÖRLITLIGA RESULTAT Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Totalt har cirka 100 frågeställningar utmynnat i 16 faktorer (EFA) och fem index (som inte härstammar genom EFA). Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler. 1 Samtliga respondenter har haft samma inklusionssannolikhet. 1 Med två stratifieringsvariabler avses att varje enskild population (institution) har delats upp i två strata institution och kön. Sammanlagt konstrueras tolv strata utifrån kombinationer av de två stratifieringsvariablerna. HÖGSKOLAN I BORÅS 9

NYCKELTAL TABELL 1 REDOVISAR NYCKELTAL PÅ RESPEKTIVE FAKTOR SOM HAR INDEXERATS. 2012 VS 2011 ÅRS STUDENTBAROMETER. HÖGSKOLAN I BORÅS - TOTALT. 4-GRADIG INTERVALLSKALA. ANDEL I MEDELVÄRDE, EFFEKT OCH NÖJDHETSINDEX (NSI). FAKTORER/DIMENSIONER 2012 2011 EFFEKT MOTIV FÖR ATT STUDERA ARBETSRELATERADE MOTIV 3,33 3,13 + 0,20 VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG SKULLE GÖRA 1,55 1,52 + 0,03 ERFARENHET FRÅN OMRÅDET (ÄMNET) 2,10 2,41-0,31 BORÅS LÅG I NÄRREGIONEN 2,38 2,32 + 0,06 FORTSATTA STUDIER 1,87 1,70 + 0,17 INTRESSE FÖR ÄMNET 3,16 3,47-0,31 VISIONER FRAMTIDSVISIONER 3,48 3,43 + 0,05 STUDIEKLIMAT STUDIEARBETSMILJÖ 3,04 2,97 + 0,07 KRAVNIVÅ KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN (5- GRADIG SKALA) 3,21 3,27-0,06 ANALYTISKT TÄNKANDE GENERISKA FÖRMÅGOR 2,97 2,94 + 0,03 PEDAGOGIK PEDAGOGISKT INNEHÅLL 3,04 3,00 + 0,04 ADMINISTRATION KURSADMINISTRATION 3,10 2,95 + 0,15 ATT VARA KRITISK BEMÖTANDE VID KRITIK FRÅN STUDENTER 2,03 2,01-0,02 PÅVERKA UTBILDNINGEN 2,44 2,39 + 0,05 SAMARBETSKLIMAT SAMARBETE MED PERSONAL OCH STUDENTER 3,07 3,04 + 0,03 NSI 75,3 74,0 + 1,3 10 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

RENOMMÉ Varumärket Högskolan i Borås har ett fortsatt gott renommé. Tidigare studier har visat på att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte, när de väl har påbörjat sina högskolestudier och så även på Högskolan i Borås. Ett medelvärde om 3,5 på en 4-gradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Högskolans studenter är fortsatt nöjda med att plugga i Borås. HÅLLBAR UTVECKLING Resultaten visar på att studenter upplever det som viktigt att perspektivet hållbar utveckling lyfts fram i utbildning och forskning vid Högskolan i Borås. Institutionen Ingenjörshögskolan tillsammans med Textilhögskolan visar höga resultat på frågeställningen knuten mot att perspektivet hållbar utveckling lyfts in i utbildningen. SÄRBEHANDLING 2012 års studie visar, generellt sett, på en minskning av upplevd särbehandling/diskriminering. TABELL 2 FRÅGESTÄLLNING: HAR DU KÄNT ATT DU BLIVIT FÖRBIGÅNGEN ELLER DISKRIMINERAD PÅ DIN UTBILDNING PÅ GRUND AV FÖLJANDE? Två svarsalternativ: ja; nej. Tabellen avser svar ja. Flervalsfråga. Andel i antal. Inom parentes 2011 års resultat. KVINNOR MÄN KÖNSTILLHÖRIGHET 10 (23) 6 (5) ETNISK TILLHÖRIGHET 13 (17) 6 (8) RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 7 (10) 5 (7) FUNKTIONSHINDER 6 (10) 1 (1) SEXUELL LÄGGNING 2 (3) 1 (1) ÅLDER 22 (41) 7 (11) 60 (104) 26 (33) HÖGSKOLAN I BORÅS 11

STUDENTHÄLSAN Studenthälsan är, för första gången, inkluderad i studentbarometern. Resultaten är intressanta och bör diskuteras vidare. Stressfaktorn är relativt hög. En tredjedel (totalt vid HB) upplever en viss stress (över ett medelvärde på 2,7 på en fyrgradig svarsskala). En statistik säkerställd skillnad mellan kvinnor och män kan påvisas. Kvinnor upplever en högre grad av stress än män. POSITIV OPINION % > 2,7 STRESS 50 40 30 20 10 0 BHS HIT IH PED THS VHB STRESS - TOTALT 35,9 36,7 27,6 36,3 32,4 37,3 STRESS - KVINNOR 34,9 47,3 42,4 38,5 34,2 40,9 STRESS - MÄN 38,5 20,0 16,3 24,0 25,0 20,8 FIGUR 1 VISAR POSITIV OPINION FÖR INDEX STRESS NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. ANDEL I PROCENT. STUDENTKÅREN Studentkåren har fortsatt svårt att nå ut till studenterna. En förbättring kan påvisas i årets studie. TABELL 3 FRÅGESTÄLLNING: HAR DU FÅTT NÅGON INFORMATION FRÅN STUDENTKÅREN I BORÅS UNDER HT 2012 OCH I SÅ FALL HUR? FLERVALSFRÅGA. ANDEL I PROCENT. INOM PARENTES 2011 ÅRS RESULTAT. ITEM JA NEJ GENOM AFFISCHERING PÅ INSTITUTIONEN 56 (60) 44 (40) GENOM UTSKICK INNAN KURSSTART 47 (46) 53 (54) GENOM STUDENTKÅRSREPRESENTANTER VID KURSSTART 38 (36) 62 (64) PÅ ANNAT SÄTT 30 (26) 70 (74) VID STUDENTKÅRSREGISTRERING 24 (22) 76 (78) 12 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

1 INLEDNING Högskolan i Borås (HB) utför årligen en övergripande studentbarometer som då avser studenter som är registrerade på ett program vid höstterminens start. Föreliggande studie är nummer tre i ett longitudinellt kvalitetsutvärderingsprojekt som startade våren 2010 på uppdrag av dåvarande rektor Lena Nordholm. Inom projektet inryms även, så kallade, alumn/ etableringsrapporter som pågår parallellt och med lika frekvens. Denna föreliggande studentbarometer (HT 2012) bjöds ut under november/ december 2012. Högskolan i Borås använder sig av analysmetoden (Exploratory Factor Analysis; EFA) som även Högskoleverket (HSV) 2 använde sig av när deras studentspeglar genomfördes 2002 och 2007 (Högskoleverket, 2002, 2007). Genom EFAn har data bearbetats så att grupperingar av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner/ faktorer som berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. Högskolan i Borås har fångat upp, på ett ungefär, de dimensioner som HSV redovisade vid sina två studentspeglar. Högskoleverket valde att redovisa sina resultat på en normerad skala med ett s.k. normerat medelvärde (100) samt konfidensintervall (95 procent) medan Högskolan i Borås har valt, som utgångspunkt, att konstanthålla institutionerna mot faktorerna och redovisas genom grafer (positiv opinion) och i tabellform. Det blir därigenom en mer nyanserad bild, genom sist nämnda redovisningsmetod, och samtidigt ett något mer lättolkat material. Tillförlitligheten är dock densamma för båda dessa redovisningsmetoder. Det är mer av ett ställningstagande, av utredaren, att valet föll på Boråsmodellen. I bedömning vid analysen tillåts det att vara, om så önskas, något strängare genom HBs redovisningsmetod. 2 Den 31 december 2012 lades de tre myndigheterna Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice ner. Verksamheten flyttas den 1 januari 2013 till två nya myndigheter: Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) och Universitets- och högskolerådet. I föreliggande rapport sker hänvisning till den före detta myndigheten, Högskoleverket. HÖGSKOLAN I BORÅS 13

HSVs analysmetod vänder sig mer mot en akademisk verksamhet medan Boråsmodellen vänder sig mot såväl en akademisk verksamhet som mot studenter och samhället i övrigt. I denna föreliggande rapport saknas ett renodlat metodavsnitt och hänvisning sker till 2011 års studentbarometer (Sigrén, 2012c:153ff). 3 En kort introduktion kring analysmetoden finns dock med i föreliggande rapport. Det går inte att bortse ifrån att faktorer och index är empiriska konstruktioner och resultat är, som alltid, tolkningsbart beroende på tolkarens referensramar. Högskolan i Borås har sex institutioner och i löpande text används förkortningar för respektive institution. Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, BHS; Institutionen Handels- och IT-högskolan, HIT; Institutionen Ingenjörshögskolan, IH; Institutionen för pedagogik, PED; Institutionen för vårdvetenskap, VHB; samt Textilhögskolan, THS. RAPPORTENS DISPOSITION Rapporten inleds med en redogörelse av syftet med studien och på vilka grunder urvalet skett, frågeformulärets konstruktion, svarsfrekvens, bortfallsanalys, samt formen för hur resultaten presenteras. Därefter följer ett antal kapitel som redovisar resultaten i sin helhet. Den avlutande diskussionen omfattar dels utfallet av resultaten, dels hur resultaten för tidigare studier har återkopplats till verksamheten samt idéer om hur årets resultat skall kunna implementeras i organisationen. Bilaga I nyckeltal för faktorer och index Bilaga II frekvenstabeller för frågeformuläret (webbenkäten) 4 Institutionsrapporter http://hdl.handle.net/2320/10349 SYFTE Syftet med lärosätets studentbarometrar är att belysa aspekter av högskolans grundutbildning med fokus mot studenternas arbets- och studiemiljö. Som läsare av utvärderingarna skall en samlad överblick fås över hur det upplevs att vara student på lärosätet. 3 Elektronisk publikation: http://hdl.handle.net/2320/10349 4 Det bör påpekas att i själva rapporten har resultaten (enskilda items i frågebatterierna) rangordnats från högsta till lägsta medelvärde (2012 års resultat) medan bilaga II redovisar frågorna som dessa var placerade i formuläret. 14 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

GENOMFÖRANDE Enkäten bjöds ut den 5 november 2012 till 2 879 studenter. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december 2012. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. FRÅGEFORMULÄR OCH ANALYSMETOD Vid frågeformulärets konstruktion, våren 2010, lades relativt mycket tid på att ta fram ett fullgott enkätunderlag. Tanken var att formuläret skulle användas till longitudinella studier. Ett av flera mål med dessa longitudinella studier är att kunna fånga upp vilka fenomen som gör att högskolan lyckats så väl med att utbilda studenter som dels trivs under sin studietid på lärosätet samt blir attraktiva på arbetsmarknaden. Ett annat mål är naturligtvis att utveckla högskolans utbildningar mot samtidens krav på kvalitativt innehåll (Högskoleverket, 2009). Högskolans studentbarometrar är processinriktade och i viss mån formativa. Med formativ avses att smärre justeringar kan utföras, på enkätens utformande, över tid. Faktoranalysen fångar upp sådana justeringar på ett korrekt sätt. En fråga som kan ställas är om högskolan är på rätt väg? En studentbarometer är inte någon vetenskaplig undersökning i den bemärkelse att den kan jämföras med forskning men samtidigt finns anspråk på att nå generaliserbara resultat som jämförs över tid. Denna föreliggande studie kan ses som en handlingsinriktad studie som har till syfte att förankra och dokumentera resultat i en utbildningsverksamhet. Studentbarometrar är viktiga ur flera perspektiv. Det är studenternas röst som gör sig hörd. Något hårddraget lämnar studenterna sitt dom över hur de upplever sin utbildningssituation HÄR OCH NU. Vokabulär som utbildningssituation innefattar naturligtvis en rad aspekter som också undersökningen fångar upp. Det är viktigt för en utbildningsinstitution att ta studenternas röst på allvar. Det som är mindre bra kan bli bättre och det som redan är bra kan bli än bättre. Enkäten var webbaserad och genom att se till tidigares studier som utförts, i avseende på webbaserade enkäter, framgår det att svarsfrekvenser tenderar att bli lägre än vid mer traditionella enkäter med brevutskick (Andrews, Nonnecke, & Preece, 2003; Witmer, Colman, & Katzman, 1999). HÖGSKOLAN I BORÅS 15

Ett spörsmål i denna typ av enkätstudier är naturligtvis hur svarsfrekvensen ser ut? Mått som reliabilitet och validitet är även viktiga aspekter att syna närmare. Standardavvikelser 5 redovisas genomgående, för 2012 års studie och är måttet på hur mycket en viss given datamängd avviker från ett givet medelvärde. Referensgruppen 6 har kontinuerligt diskuterat och utfört smärre förändringar i webbformuläret samt diskuterat preliminära resultat. Frågeformuläret innehåller cirka 40 frågeställningar 7 där 16 av dessa är av större eller mindre karaktär, då i form av s.k. frågebatterier (från fyra till sexton items) med en gemensam intervallskala. Den typ av frågebatterier som används innebär att det kan utföras faktoranalyser som då underlättar en korrekt indexering av items (frågeställningar). Genom faktoranalysens utfall kan även begrepp som validitet och reliabilitet analyseras. Inom ramen för 2012 års studentbarometer har två nya dimensioner tillförts undersökningen: ett hållbart utvecklingsperspektiv studenthälsan Dimensioner som mäts är: hållbar utveckling motiv till att studera värderingar av utbildningen. studiearbetsmiljö. studiemiljöer. kravnivå. tid per vecka på studier. analytiskt tänkande 5 Ofta är data normalfördelad mot ett värde (X), t.ex. ett medelvärde. Enligt normalfördelningskurvans principer, så innebär det att ca 68 procent av värdena ligger inom en standardavvikelse från X, 95 procent inom två σ och 99.7 procent inom tre σ (Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003:70). 6 Referensgruppen består av studentkårens ordförande; Anders Stenström, verksamhetscontroller; Martin Hellström, prorektor; samt utredare Peter Sigrén. 7 Totalt ställs över 100 enskilda frågeställningar. 16 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

studieklimat samarbetsklimat upplevd konfliktnivå mellan studenter och högskolans lärare/övrig personal studenthälsan diskriminering studentkårsaktivitet Formulärets frågebatterier innehåller, med något undantag, fyra svarsalternativ och på ett av dessa batterier även svarsalternativet ingen uppfattning. Det sist nämnda alternativet (ingen uppfattning) bör inte rangordnas på en intervallskala och alternativet kodas då som ett missing value. En del forskare väljer att rangordna denna typ av svar som ett neutralt värde, alltså på mitten av skalan. Respondenten bör dock vara medveten om en sådan rangordning när ett svar skall avges och så har ej skett vid denna studie; därav kategorisering som ett missing value. På två mindre frågebatterier fanns fem svarsalternativ. Enskilda frågeställningar, som har en intervallskala, analyseras med hjälp av deskriptiv statistisk analys och redovisas i antal och/eller procentsatser. Procent redovisas som valid procentsats om inte något annat anges. Vid den statistiska bearbetningen ges svarsalternativen ett värde från 1 (låg grad) till 4 alternativt 5 (hög grad). Vid frågebatterier, där en intervallskala ligger som grund för mätningen, används explorativ faktoranalys som analysmetod (EFA). En faktoranalys är ett sätt att kombinera variabler och samtidigt reducera antalet variabler för att synliggöra bakomliggande förhållanden. Teorin bakom faktoranalys är väl beprövad t.ex. genom C. Spearman s, (Spearman, 1904) och L. L. Thurstone s (Thurstone, 1933), klassiska studier. Thurstone utvecklade en teori om att gruppfaktorer på ett säkrare sätt kunde mäta underliggande fenomen till skillnad från Spearman s teori där en enskild faktor påstods kunna mäta en enskild dimension. De krav som ställs för att kunna genomföra explorativ faktoranalys är uppfyllda. Att EFA används som metod har sitt ursprung i att vi tror att frågebatterierna fångar upp de efterfrågade dimensionerna. När sedan en indexering sker fås ett säkrare resultat där jämförelser kan utföras mellan institutioner. Ett annat syfte med att använda sig av EFA, som metodval, HÖGSKOLAN I BORÅS 17

är att resultaten från dessa longitudinella studier, på sikt, skall kunna hanteras mer forskningsmässigt. Programvaror för analys, bearbetning etc. har varit: statistisk analys; SPSS Statistics, version 21.0 konstruktion av formuläret; SPSS Author enkätinsamling; SPSSMR/interviewer Referenslitteratur vid analysen har varit: (Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Loehlin, 2004; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, 2005). POPULATION OCH URVAL Urvalsprocessen består av ett systematiskt urval som innebär att alla individer skall ha samma inklusionssannolikhet. Respondenterna är dragna med ett intervall enligt formeln K=N/n. K representerar urvalets intervall, se t.ex. (Djurfeldt et al., 2003:105ff). Den totala populationen (N) var 8 215. Urvalet (n) bestämdes till 2 879 (35 procent). K bestämdes till tre som innebar att var tredje student valdes ut. Startpunkten valdes slumpmässigt till fem. Fördelar med denna urvalsprocess är att den är enkel, billig och objektiv. Tolv strata har skapats utifrån två stratifieringsvariabler (institution och kön). Underlaget utgick ifrån registrerade studenter (på ett program alt. en kurs) hösten 2012, i högskolans studentadministrativa system LADOK. 18 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

KVINNLIG DOMINANS VID LÄROSÄTENA En förklaring till den kvinnliga dominansen vid lärosätet är: att högskolans utbildningsutbud i hög grad vänder sig mot en yrkesutövning inom kvinnodominerade sektorer men den höga andelen kvinnliga studenter speglar även en nationell och internationell trend inom högre utbildning. (Högskolan i Borås, 2011:22) 8 Fördelningen och urval för respektive institution framgår av tabell 1.1. TABELL 1.1 URVAL INSTITUTION. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. REG. STUDENTER URVAL TOTALT KVINNOR MÄN INSTITUTION N N % N % BHS 809 303 201 66 102 34 HIT 1223 408 204 50 204 50 IH 1142 380 117 31 263 69 PED 2040 699 589 84 110 16 THS 1525 561 457 81 104 19 VHB 1476 528 417 79 111 21 TOTALT 8215 2879 1985 69 894 31 SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS 922 studenter har besvarat antingen hela eller delar av enkäten och motsvarar en svarsfrekvens på drygt 32 procent (34 procent vid 2011 års studie). Ett visst bortfall finns t.ex. studenter som angett att de inte vill svara på enkäten. Det finns även en dold faktor som är svårare att ha kontroll över nämligen studenter som tidigt hoppar av sina studier. Dessa studenter ligger fortfarande registrerade i LADOK. 9 Med dessa antaganden blir svarsfrekvensen något högre (cirka 35 procent). Det kan anses som relativt bra vad gäller webbaserade enkäter, se t.ex. (Hansson, 2006). Av de 922 studenter som besvarat hela eller delar av enkäten är fördelningen; 73 procent kvinnor respektive 27 procent män. Svarsfrekvensen för institutioner och kön framgår av tabell 1.2. 8 se även (Billner, 2009; Högskoleverket, 2008; 2011:11ff; SCB, 2011, 2012). 9 Högskolans studentadministrativa system. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

TABELL 1.2 SVARSFREKVENS MED AVSEENDE PÅ INSTITUTION OCH KÖN. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 922. SVARSFREKVENSER URVAL KVINNOR MÄN INSTITUTION N N % N % N % BHS 303 112 37 81 72 31 28 HIT 408 129 32 77 60 52 40 IH 380 119 31 50 42 69 58 PED 699 224 32 187 83 37 17 THS 561 154 28 125 81 29 19 VHB 528 184 35 150 81 34 19 TOTALT 2879 922 32 670 73 252 27 Svarsfrekvensen är högst bland yngre studenterna (39 procent). Delas populationen i yngre (26 år eller yngre) och äldre (27 år eller äldre) är fördelningen relativ jämn; 53 respektive 47 procent. Bland männen är det åldersgruppen 24-26 år som uppvisar en något högre svarsfrekvens. För kvinnor är det åldersgruppen 38 år eller äldre som har högst svarsfrekvens tätt följt av gruppen 24-26 år. Till viss del går det att utläsa hur det ser ut inom institutionerna rörande unga respektive äldre studenter. Handels- och IT-högskolan, Ingenjörshögskolan och Textilhögskolan har högst andel yngre studenter. TABELL 1.3 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT (INOM INSTITUTIONER SAMT HB TOTALT). N = 921. ÅLDER BHS HIT IH PED THS VHB TOTALT KVINNOR MÄN 18-23 ÅR 21 65 53 36 48 19 39 73 27 24-26 ÅR 8 16 16 10 22 14 14 64 36 27-37 ÅR 42 13 21 25 17 32 25 72 28 38 ÅR OCH ÄLDRE 28 6 10 30 13 36 22 78 22 20 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

ETT HÅLLBART UTVECKLINGSPERSPEKTIV Enligt den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland 1987, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling den ekonomiska, sociala och miljömässiga ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete. (Regeringskansliet, 2012). Fyra frågeställningar ställdes rörande begreppen hållbar utveckling samt miljöledningssystem och redovisas nedan. De enskilda frågeställningarna konstanthålls mot respektive institution och därigenom kan diskrepanser, på ett tydligare sätt, urskiljas mellan lärosätets sex institutioner. Figurerna redovisas mot tillhörande frågeställnings tabell. Medelvärdet som figurerna redovisas mot avser medelvärdet för den totala populationen. Vad som visas (i graferna) är hur respektive populations (institutions) träffbild ser ut över ett givet medelvärde, som i detta fall bestäms till exakta medelvärdet för HB totalt. Då framgår skillnader mellan institutioner på ett tydligt sätt. Exempel: Figur ett. Av IHs population svarar 52,2 procent över medelvärdet 1,51. Ett par institutioner sticker ut positivt, genomgående, där begreppet hållbar utveckling tenderar att ha implementerats tydligare i kursverksamheten. HÖGSKOLAN I BORÅS 21

TABELL 1.4 HAR DU TAGIT DEL AV INFORMATION OM HÅLLBAR UTVECKLING OCH MILJÖ- LEDNINGSSYSTEM PÅ HÖGSKOLANS HEMSIDA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING? ANDEL I PROCENT. N = 750. M = 1,51. SD = 0,67. SVARSALTERNATIV PROCENT JA 9,6 TILL VISS DEL 31,8 NEJ 58,6 60 HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 1,51 50 40 30 20 10 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 40,8 36,6 52,2 35,8 50,0 38,3 FIGUR 1.1 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.4) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 1,51. 22 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

TABELL 1.5 HAR DU I DIN UTBILDNING FÅTT TILLFÄLLE ATT I KURS/KURSER DISKUTERA KRING BEGREPPET HÅLLBAR UTVECKLING? ANDEL I PROCENT. N = 748. M = 2,50. SD = 1,34. SVARSALTERNATIV PROCENT INTE ALLS 34,4 I MYCKET LITEN UTSTRÄCKNING 15,8 I GANSKA LITEN UTSTRÄCKNING 24,2 I GANSKA STOR UTSTRÄCKNING 16,9 I MYCKET STOR UTSTRÄCKNING 8,7 HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 2,5 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 55,5 66,3 86,8 62,0 87,9 46,3 FIGUR 1.2 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.5) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 1,34. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

TABELL 1.6 HAR DU UNDER DIN UTBILDNINGSTID VID HÖGSKOLAN I BORÅS FÅTT SVARSALTERNATIV KUNSKAPER OCH/ELLER INFORMATION SOM PÅVERKAT DITT AGERANDE ATT BLI MER MILJÖVÄNLIG OCH ANSVARSTAGANDE? ANDEL I PROCENT. N = 748. M = 1,53. SD = 0,69. PROCENT JA 11,4 TILL VISS DEL 30,7 NEJ 58,0 80 70 HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 1,53 60 50 40 30 20 10 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 26,5 31,7 68,1 42,7 64,7 24,2 FIGUR 1.3 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.6) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 1,53. 24 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

TABELL 1.7 HUR VIKTIGT ANSER DU ATT DET ÄR ATT PERSPEKTIVET HÅLLBAR UTVECKLING SVARSALTERNATIV LYFTS FRAM I UTBILDNING OCH FORSKNING VID HÖGSKOLAN I BORÅS? ANDEL I PROCENT. N = 744. M = 3,10. SD = 0,86. PROCENT INTE VIKTIG ALLS 6,2 MINDRE VIKTIG 14,3 GANSKA VIKTIG 42,9 MYCKET VIKTIG 36,5 60 50 HÅLLBAR UTVECKLING POSITIV OPINION % > 3,1 40 30 20 10 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 31,6 34,7 44,4 38,7 48,7 24,3 FIGUR 1.4 VISAR POSITIV OPINION (TABELL 1.7) NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 3,1. HÖGSKOLAN I BORÅS 25

2 VARFÖR VILL STUDENTER UTBILDA SIG I BORÅS? SAMMANFATTNING Högskolans renommé visar på ett medelvärde om 3,5 på en 4-gradig intervallskala som innebär att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. Orsaker till studier är flera. Den viktigaste är dock att studenter vill bli attraktiva på arbetsmarknaden (figur 2.2) och den minst viktiga är att studenter vill studera vidare, t.ex. på forskarutbildning (figur 2.1). Intresset för ämnet/studierna är en annan viktig aspekt (figur 2.3). Det framgår inga stora diskrepanser mellan institutionerna. Dock kan nämnas att jämfört mot 2011 års studie har frågeställningen fortsatta studier ökat markant. Ett mönster, som även framgått tidigare, visar på att många studenter arbetar under sin studietid se t.ex. (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a). 60 procent anger att de arbetar under sin studietid och är en något högre procentsats än vid 2011 års studie. Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2012a, 2012b). Minst hälften av högskolans studenter rekryteras från närregionen. 28 procent anger att de studerat tidigare vid Högskolan i Borås och 41 procent anger tidigare studier vid annat lärosäte. Drygt 40 procent anger studier för första gången. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

INLEDNING Ett problem eller snarare en utmaning vid HBs mätningar är att det kommer nya direktiv från regeringen via Universitetskanslersämbetet 10 (tidigare Högskoleverket) hur lärosäten skall hantera kvalitetsmätningar i framtiden där naturligtvis studenters uppfattningar och upplevelser inkluderas (Högskoleverket, 2009:9; 2010), se även (Ekberg, 2012). När en tolkning av figurerna/graferna görs skall läsare vara införstådd med att det är antalet, i procent räknat, av populationernas (institutioners) svar över ett visst givet medelvärde som avses. MOTIV TILL VALD UTBILDNING Studenterna har fått svara på: varför de valt att läsa ett program alternativt en kurs? Resultaten har analyserats genom explorativ faktoranalys och genererat ett antal faktorer som redovisas i tabell 2.1. Jämförelse sker mot 2011 års studentbarometer för de faktorer som är nästintill identiska. Generellt sett är avvikelser, mellan dessa två barometrar, små men samtidigt finns positiva effektskillnader till förmån för årets studie. Motiven, för studier, är på ett ungefär lika mellan dessa två barometrar. De frågeställningar som hamnade högst 2011 gör så även vid 2012 års studie. En statistiskt säkerställd skillnad på variabeln kön kan påvisas för: faktor 1, 3, och 6 faktor 5 kvinnor mer positivt inställda statistiskt säkerställt (p < 0.05). män mer positivt inställda statistiskt säkerställt (p < 0.05). 10 http://www.uk-ambetet.se/utbildningskvalitet/ 28 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

TABELL 2.1 FRÅGESTÄLLNING: VARFÖR LÄSER DU DEN KURS/DET PROGRAM DU GÅR PÅ UNDER HT 2012? 4-gradig intervallskala med alternativen: stämmer i mycket stor utsträckning (4); stämmer i ganska stor utsträckning (3); stämmer i ganska liten utsträckning (2); stämmer i mycket liten utsträckning (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. FAKTOR 1 ALPHA 0,686 2012 S 2011 EFFEKT UTBILDNINGEN ÖKAR CHANSERNA ATT JAG FÅR ETT ARBETE JAG KOMMER ATT TRIVAS MED 3,53 0,80 3,50 + 0,03 STUDIERNA GÖR MIG MER ATTRAKTIV PÅ ARBETSMARKNADEN 3,51 0,76 3,49 + 0,02 STUDIERNA LEDER FRAM TILL ETT YRKE SOM JAG VILL ÄGNA MIG ÅT 3,45 0,85 3,42 + 0,03 STUDIERNA LEDER FRAM TILL EN EXAMEN 3,28 1,07 3,25 + 0,03 JAG STUDERAR FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT BLI ARBETSLÖS I FRAMTIDEN 2,86 1,12 2,83 + 0,03 M 3,33 10 0,71 3,30 11 + 0,03 FAKTOR 2 ALPHA 0,729 JAG VISSTE INTE RIKTIGT VAD JAG VILLE UTBILDA MIG INOM 1,62 0,89 1,60 + 0,02 JAG HAMNADE HÄR AV EN TILLFÄLLIGHET 1,59 0,92 1,56 + 0,03 JAG KOM INTE IN PÅ DEN KURS ELLER DET PROGRAM SOM JAG ÖNSKADE 1,52 1,00 1,47 + 0,05 JAG SKULLE VILJA GÅ EN ANNAN UTBILDNING MEN BETYGEN RÄCKER INTE TILL 1,48 0,93 1,44 + 0,04 M 1,55 0,69 1,52 + 0,03 FAKTOR 3 ALPHA 0,537 JAG HADE ERFARENHET INOM ÄMNESOMRÅDET 2,47 1,15 2,41 + 0,06 STUDIERNA INGÅR I MITT NUVARANDE ARBETE 1,72 1,13 1,61 + 0,11 M 2,10 12 0,94 2,01 13 + 0,09 FAKTOR 4 ALPHA 0,564 JAG VISSTE ATT JAG KUNDE KOMMA IN PÅ DEN HÄR UTBILDNINGEN 2,51 1,13 2,42 + 0,09 JAG VILLE LÄSA I BORÅS 2,34 1,17 2,29 + 0,05 JAG BOR NÄRA HÖGSKOLAN 2,04 1,21 1,97 + 0,07 M 2,30 0,76 2,23 14 + 0,07 10 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 11 Män högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 12 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 13 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 14 Män högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 HÖGSKOLAN I BORÅS 29

FAKTOR 5 ALPHA 0,623 2012 S 2011 EFFEKT UTBILDNINGEN ÖKAR MINA MÖJLIGHETER ATT FÅ ARBETE UTOMLANDS 2,33 1,13 2,27 + 0,06 JAG VILL BLI BEHÖRIG TILL ANDRA UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER 1,76 1,01 1,76 0,00 JAG VILL FORTSÄTTA MED FORSKARUTBILDNINGEN 1,74 0,92 1,71 + 0,03 JAG VILL ORIENTERA MIG OM HÖGSKOLESTUDIER 1,66 0,87 1,64 + 0,02 M 1,87 16 0,70 1,85 17 + 0,02 FAKTOR 6 ALPHA 0,563 FÖR ATT JAG ÄR INTRESSERAD AV ÄMNET 3,64 0,60 3,65-0,01 JAG VILLE ARBETA INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 3,26 1,02 3,27-0,01 JAG ANSER ATT UTBILDNINGEN VIDGAR MINA VYER 3,23 0,88 3,28-0,05 JAG HAR HÖRT ATT HÖGSKOLAN I BORÅS ÄR BRA 2,52 1,07 2,57-0,05 M 3,16 18 0,58 3,19 19-0,03 EJ INDEXERADE ITEM UTBILDNINGEN FANNS BARA I BORÅS 2,18 1,25 2,11 + 0,07 JAG KOM IN PÅ EN ANNAN HÖGSKOLA MEN VALDE HÖGSKOLAN I BORÅS 1,42 0,93 1,43-0,01 POSITIV OPINION % > 2,7 100 80 60 40 20 0 MOTIV TILL STUDIER BHS HIT IH PED THS VHB F1 - ARBETE 88,8 96,6 87,2 83,3 75,9 77,6 F5 - FORTSATTA STUDIER 5,6 16,2 29,4 9,8 15,2 14,4 F6 - INTRESSE 74,8 75,2 68,8 84,2 88,3 82,2 FIGUR 2.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN MOTIV TILL STUDIER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2.7. 16 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 17 Män högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 18 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 19 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 30 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

MOTIV - ARBETE (F 1) 100 POSITIV OPINION % > 2,7 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 - ARBETE 88,8 96,6 87,2 83,3 75,9 77,6 2011 - ARBETE 83,5 89,4 83,3 82,0 74,7 74,3 FIGUR 2.2 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX MOTIV - ARBETE 2012 VS 2011 ÅRS STUDIE. 100 INTRESSE FÖR STUDIERNA (F 6) POSITIV OPINION % > 2,7 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 - INTRESSE 74,8 75,2 68,8 84,2 88,3 82,2 2011 - INTRESSE 88,3 87,4 76,5 91,2 93,0 93,8 FIGUR 2.3 JÄMFÖRELSE MELLAN INDEX INTRESSE FÖR STUDIER 2012 VS 2011 ÅRS STUDIE. HÖGSKOLAN I BORÅS 31

RENOMMÉ Högskolan i Borås upprätthåller sitt goda renommé. Tidigare studier har påvisat att studenter är positivt inställda till sitt lärosäte när de väl har påbörjat sina högskolestudier (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a, 2012b). Ett medelvärde om 3,5 på en 4-gradig intervallskala visar på att studenterna har ett starkt förtroende för högskolan. HÖGSKOLANS REGIONALA BETYDELSE Högskolans regionala betydelse har i tidigare studier visat sig vara en viktig aspekt vid rekrytering av studenter (Sigrén, 2007:21; 2012b:26). 46 procent av högskolans studenter kommer från närregionen. Samtidigt visar resultatet på att en stor andel studenter kommer från annan del av Sverige (41 procent). Därmed kan det påvisas att högskolans regionala betydelse är en viktig aspekt samt att högskolan är eftertraktad, av studenter som inte bor i närregionen (tabell 2.2). TABELL 2.2 VISAR PÅ VAR STUDENTER VUXIT UPP. ANDEL I PROCENT. N = 922. UPPVÄXT 2012 2011 EFFEKT BORÅS MED OMNEJD 23,5 24,6-1,1 GÖTEBORG MED OMNEJD 25,7 23,0 + 2,7 ANNAN DEL AV SVERIGE 40,7 41,0-0,3 ANNAN DEL AV NORDEN 1,1 1,2-0,1 ANNAT LAND I EUROPA 3,7 4,4-0,7 ANNAT LAND UTANFÖR EUROPA 5,3 5,7-0,4 32 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

STUDIETAKT Majoriteten av studenterna studerar på helfart (75 procent) samt inom ramen för campusstudier. Drygt 75 procent av studenterna läser ett program (74,3) alternativt en kombination av program och fristående kurser (4,8 procent). TABELL 2.3 KORSTABULERING MELLAN STUDIETAKT OCH HUR (VAR) STUDENTER STUDERAR. ANDEL I PROCENT. N = 922. STUDIETAKT PÅ HÖGSKOLAN BÅDE CAMPUS- OCH PÅ DISTANS (CAMPUSSTUDIER) DISTANS HELFART 88,2 (89,5) 19 6,4 (5,1) 5,3 (5,3) HALVFART 22,3 (32,1) 65,5 (59,5) 12,2 (8,3) ANNAN STUDIETAKT 31,0 (39,3) 54,9 (48,8) 14,3 (11,9) NYBÖRJARE VID LÄROSÄTET? 41 procent av studenterna, vid Högskolan i Borås, är s.k. nybörjare. 55 procent har studerat mindre än två terminer. Högskoleverket anger en högre andel nybörjare vid Högskolan i Borås dock så använder högskoleverket (HSV) fler stratifieringsvariabler i sin beräkningsmodell (Högskoleverket, 2012:109). HSV diskuterar även vad som skall räknas som en nybörjare (a.a. s. 100). Definitionen, enligt HSV, är att en student som påbörjar sina studier vid ett specifikt lärosäte räknas som en nybörjare. TABELL 2.4 ANTAL TERMINER FÖR STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 917. HUR LÄNGE HAR DU STUDERAT PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS? INSTITUTION < 1 TERM. 1-2 TERM. 3-4 TERM. 5-6 TERM. > 7 TERM. BHS 24,3 19,8 27,0 20,7 8,1 HIT 36,4 10,9 27,9 18,6 6,2 IH 47,0 10,1 21,0 16,8 5,0 PED 40,2 12,9 21,9 13,8 11,2 THS 52,0 14,5 19,7 11,2 2,6 VHB 43,1 14,9 24,3 10,5 7,2 - HB 41,1 13,8 23,3 14,6 7,1 19 Inom parentes avser 2011 års studie. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

TIDIGARE STUDIER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA TABELL 2.5 TIDIGARE STUDIER I FÖRHÅLLANDE TILL ÅLDER. ANDEL I PROCENT. N = 918. HAR DU TIDIGARE BEDRIVIT UNIVERSITETS- /HÖGSKOLESTUDIER (FÖRE HT 2011)? ÅLDER JA, PÅ HÖGSKOLAN I JA, PÅ ANNAT UNIVERSITET/ NEJ BORÅS ANNAN HÖGSKOLA 18-23 ÅR 27,9 22,9 49,1 24-26 ÅR 26,0 48,9 25,2 27-37 ÅR 26,3 54,8 18,9 38 ÅR OCH ÄLDRE 31,2 53,7 15,1 ARBETAR UNDER STUDIETIDEN Ett mönster, som även framgått vid tidigare studier, visar på att en stor andel studenter arbetar under sin studietid (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a). 61 procent anger att de arbetar under sin studietid. Tabell 2.6 visar en översikt över den genomsnittliga arbetstiden per vecka och studiernas omfattning. Tendensen är att studenter arbetar något mer än vid 2011 års studie (Sigrén, 2012c:32). TABELL 2.6 MATRISEN REDOVISAR ARBETE, STUDIETAKT OCH ARBETSTID PER VECKA. ANDEL I PROCENT. N = 560. ARBETAR DU UNDER DIN STUDIETID ARBETSTID STUDERAR DU PÅ? JA < 10 TIM. HELFART 46,4 HALVFART 2,9 ANNAN STUDIETAKT 1,6 50,9 11-20 TIM. HELFART 10,9 HALVFART 2,1 ANNAN STUDIETAKT 1,6 14,6 > 20 TIM. MEN EJ HELTID HELFART 3,2 HALVFART 8,7 ANNAN STUDIETAKT 3,4 15,4 HELTID HELFART 2,9 HALVFART 9,5 ANNAN STUDIETAKT 6,8 19,1 34 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

FRAMTIDSVISIONER TABELL 2.7 MATRISEN REDOVISAR STUDENTERS VISIONER OM FRAMTIDEN. 4-gradig intervallskala med alternativen: stämmer helt och hållet (4); stämmer delvis (3); stämmer inte särskilt bra (2); stämmer inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 824. ITEMS ALPHA 0,762 2012 S 2011 EFFEKT MIN UTBILDNING GER EN BRA GRUND FÖR MITT KOMMANDE YRKESLIV 3,53 0,65 3,49 + 0,04 EFTER AVSLUTADE STUDIER KOMMER JAG ATT ARBETA INOM DET YRKESOMRÅDE JAG UTBILDATS FÖR 3,51 0,69 3,46 + 0,05 MIN KOMPETENS KOMMER ATT VARA EFTERFRÅGAD PÅ ARBETSMARKNADEN 3,40 0,73 3,32 + 0,08 M - INDEX 3,48 21 0,57 3,43 + 0,05 FRAMTIDSVISIONER POSITIV OPINION PROCENT > 2,7 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 87,6 93,6 90,5 89,6 78,1 89,1 2011 77,9 91,7 89,1 90,4 76,1 89,9 FIGUR 2.4 FRAMTIDSVISIONER. 2012 VS 2011 ÅRS STUDIE. 21 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 HÖGSKOLAN I BORÅS 35

3 VÄRDERINGAR AV UTBILDNINGEN SAMMANFATTNING Studenterna anger en hög grad av nöjdhet. EFAn har extraherat två faktorer av dimensionen nöjdhet: nöjdhet angående lokaler och nöjdhet övrigt. En institution urskiljer sig något från övriga där studenterna känner en något mindre grad av nöjdhet. Biblioteket är den studiemiljö som studenter använder sig mest av när bostaden exkluderas. Även institutionernas lokaler används i hög utsträckning till studier. Den uppfattade kravnivån på utbildningen skiljer sig åt mellan högskolans institutioner. Ett par av institutionerna skiljer sig åt från övriga genom att resultaten visar på att en uppfattad kravnivå, på utbildningen, är lägre jämfört med andra institutioner. I avseende på att utveckla förmågor anger respondenterna att så sker i hög utsträckning. På denna frågeställning finns små diskrepanser mellan institutioner (figur 3.6). INLEDNING Under detta avsnitt redovisas frågeställningar som knyter an mot nöjdhet av hur studiesituationen på högskolan ser ut för studenterna. Resultaten är upplagda på så sätt att institutionsjämförelser utförs, i anknytning till de frågeställningar som finns i matrisform (frågebatterier innehållandes x-antal item). Resultatet för respektive figur bygger på att faktorernas ingående item indexerats bl.a. utifrån explorativ faktoranalys men även, vid något enstaka tillfälle, utan att faktoranalys utförts. Kriteriet positiv opinion avser antalet respondenters svar, i procent räknat, som då ligger över ett visst kriterievärde när institutionerna konstanthålls. Frågeformulärets batterier har i de flesta fall en 4-gradig intervallskala och då sätts kriterievärdet till positivt > 2,7 som då ligger något över det aritmetiska medelvärdet på skalan (2,5). Att värdet sätts något högre är beroende av att resultatet tydligt skall visa mot en positiv opinion. HÖGSKOLAN I BORÅS 37

STUDIEARBETSMILJÖ Studenterna har fått svara på ett frågebatteri innehållande elva items som avser att mäta studenters nöjdhet rörande sin studiearbetsmiljö. Sett över hela frågebatteriet upplevs studiemiljön som positiv. Tabell 3.1 visar en översikt över enskilda items medelvärde. Faktorernas items har rangordnats från högsta till lägsta medelvärde, inom respektive faktor (F1 och F2). Faktoranalysen genererar två faktorer av dimensionen nöjdhet. F1 får representera nöjdhet angående lokaler. F2 får representera nöjdhet övrigt. Det som framgår generellt är att studenterna är relativt nöjda. En jämförelse mot 2011 års studie visar på en positiv trend. TABELL 3.1 FRÅGESTÄLLNING: HUR NÖJD ÄR DU MED FÖLJANDE? 4-gradig intervallskala med alternativen: mycket nöjd (4); ganska nöjd (3); ganska missnöjd (2); mycket missnöjd (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 849. FAKTOR 1 ALPHA 0,856 2012 S 2011 EFFEKT TILLGÅNG TILL UNDERVISNINGSLOKALER 3,30 0,67 3,24 + 0,06 UTRUSTNINGEN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,09 0,70 3,07 + 0,02 UTFORMNINGEN AV UNDERVISNINGSLOKALERNA 3,06 0,71 3,02 + 0,04 TILLGÅNGEN TILL STUDENTARBETSPLATSER 2,98 0,81 2,85 + 0,13 TILLGÅNGEN TILL UPPEHÅLLSUTRYMMEN 2,89 0,85 2,80 + 0,09 TEMPERATUREN I UNDERVISNINGSLOKALERNA 2,69 0,90 2,69 0,00 TILLGÅNGEN TILL MATPLATSER 2,65 0,93 2,61 + 0,04 M 2,95 0,59 2,90 + 0,05 FAKTOR 2 ALPHA 0,759 TILLGÅNG TILL RESTAURANGER 3,27 0,78 3,26 + 0,01 TILLGÅNGEN TILL DATORER 3,16 0,76 3,13 + 0,03 DET ARBETSMATERIAL DU ERHÅLLER 3,03 0,75 3,02 + 0,01 KOPIERINGSMÖJLIGHETER 3,01 0,80 2,93 + 0,08 M 3,12 0,59 3,09 + 0,03 38 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

NÖJDHET - LOKALER POSITIV OPINION % > 2,7 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB F1 - NÖJDHET 2012 83,8 68,4 76,6 80,0 58,6 80,2 F1 - NÖJDHET 2011 88,0 80,6 75,0 84,1 62,1 83,5 FIGUR 3.1 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET LOKALER NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. NÖJDHET - ÖVRIGT POSITIV OPINION % > 2,7 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB F2 - NÖJDHET 2012 89,5 85,1 84,1 84,3 73,6 87,2 F2 - NÖJDHET 2011 82,0 75,0 75,0 74,1 58,1 81,3 FIGUR 3.2 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN NÖJDHET ÖVRIGT NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 2,7. HÖGSKOLAN I BORÅS 39

STUDIEMILJÖER TABELL 3.2 FRÅGESTÄLLNING: I VILKEN UTSTRÄCKNING ANVÄNDER DU NÅGON/NÅGRA AV FÖLJANDE PLATSER FÖR ATT GÖRA INSTUDERINGSUPPGIFTER, GRUPPARBETEN ETC.? 5-gradig intervallskala med alternativen: i mycket stor utsträckning (5); i ganska stor utsträckning (4); i ganska liten utsträckning (3); i mycket liten utsträckning (2); inte alls (1). Medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 848. ITEMS 2012 S 2011 EFFEKT BOSTADEN 4,16 1,27 4,19-0,03 HÖGSKOLANS BIBLIOTEK 3,43 1,45 3,32 + 0,11 INSTITUTIONENS LOKALER 2,97 1,38 2,97 0,00 ANNAN PLATS 2,46 1,42 2,53-0,07 CAFÉER 2,35 1,24 2,22 + 0,13 KRAVNIVÅ PÅ UTBILDNINGEN Högskoleverkets utvärderingar har visat på att en del utbildningar upplevs ställa för låga krav (Högskoleverket, 2004, 2005; 2007:23). 2010 och 2011 års studentbarometrar vid Högskolan i Borås, verifierade högskoleverkets analyser (Sigrén, 2012b:33-34; 2012c:38-39). En slutsats av 2012 års resultat är att kravnivån pendlar något (se figur 3.3 och 3.4) en svag ökning mot för lågt ställda krav kan urskiljas. TABELL 3.3 FRÅGESTÄLLNING: HUR BEDÖMER DU ATT KRAVNIVÅN PÅ DIN UTBILDNING ÄR AVSEENDE FÖLJANDE OMRÅDEN? 5-gradig skala med alternativen: alldeles för låg (1); något för låg (2); lagom (3); något för hög (4); alldeles för hög (5). Procent, medelvärde, samt effekt. N = 830. ITEMS ALPHA 0,844 LÅG 2 3 4 HÖG 2012 2011 EFFEKT KURSLITTERATURENS OMFATTNING 2,5 5,9 57,2 26,5 7,8 3,31 3,41-0,10 ARBETSBELASTNINGEN UNDER STUDIERNA 1,7 7,8 57,8 23,8 8,9 3,30 3,38-0,08 EXAMINATIONSUPPGIFTERNA 1,8 6,5 66,6 19,4 5,7 3,21 3,25-0,04 KURSENS INNEHÅLL 3,1 10,9 70,4 13,3 2,4 3,01 3,05-0,04 M 3,21 3,27 21-0,06 21 Kvinnor högre medelvärde, statistiskt säkerställd skillnad. p < 0,05 40 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

KRAVNIVÅ NEGATIV OPINION % < 2,5 14 12 10 8 6 4 2 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 6,7 14,2 4,7 3,8 11,5 2,4 2011 4,6 6,3 6,5 3,5 7,3 0,7 FIGUR 3. 3 VISAR NEGATIV OPINION FÖR DIMENSIONEN KRAVNIVÅ PÅ DIN UTBILDNING NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE < 2,5 (RESULTATET VISAR PÅ HUR STOR ANDEL AV SVARSTRÄFFARNA SOM LIGGER MOT FÖR LÅGT STÄLLDA KRAV ). KRAVNIVÅ POSITIV OPINION % > 3,5 35 30 25 20 15 10 5 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2012 20,0 15,0 20,6 26,3 7,2 30,6 2011 26,0 21,5 21,7 24,6 13,8 28,8 FIGUR 3.4 VISAR POSITIV OPINION FÖR DIMENSIONEN KRAVNIVÅ PÅ DIN UTBILDNING NÄR KRITERIET ÄR ETT MEDELVÄRDE > 3,5 (RESULTATET VISAR PÅ HUR STOR ANDEL AV SVARSTRÄFFARNA SOM LIGGER MOT FÖR HÖGT STÄLLDA KRAV ). Resultatet visar på att de flesta studenter svarar lagom eller något för hög (tabell 3.3). Negativ opinion sätts till 2,5 (figur 3.3) som då motsvarar klart under lagom kravnivå på en 5-gradig skala. Jämfört med 2011 års studie upplever studenterna att kraven som ställs på utbildningen har minskat något (figur 3.4). HÖGSKOLAN I BORÅS 41

STUDIETID PER VECKA Figur 3.5 visar på andelen timmar som studenter, på helfartsstudier, avsätter per vecka på sina studier. Hur mycket tid en student bör lägga på en helfartsutbildning kan diskuteras men samtidigt får det inte innebära att kraven sänks på grund av att studenter upplever för högt ställda krav när studenter inte avsätter tillräckligt med tid för sina studier. Tendensen, jämfört mot 2011 års studie, är att studenterna avsätter mer tid på studierna HT 2012. 100 80 60 40 20 0 8 (10) 8 (14) (25) (13) (28) (23) 17 23 19 26 30 30 (31) (25) (30) (33) (24) (41) 28 28 30 46 41 33 25 30 (29) (34) 27 (25) (35) (33) (23) 24 26 18 19 14 19 3 5 5 4 4 7 2 BHS HIT IH PED THS VHB > 40 TIM. 31-40 21-30 11-20 < 10 TIM. FIGUR 3.5 ANTAL TIMMAR, PER VECKA, SOM HELFARTSSTUDENTER LÄGGER PÅ STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 630. INOM PARENTES 2011 ÅRS STUDIE (21- > 40 TIM.) 42 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

ANALYTISKT TÄNKANDE GENERISKA FÖRMÅGOR Det räcker inte med att ha förmågan att endast ta till sig nya arbetsuppgifter i arbetslivet. Krav ställs även på att självständigt kunna vara en del av en förändringsprocess. När det talas om generiska förmågor är det färdigheter och förmågor som avses. Oberoende av utbildningsinriktning så är det viktigt att studenter utvecklar dessa förmågor och färdigheter. I högskolelagens 8 anges att: Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. (SFS, 1992:1434) I avseende på universitetsutbildningar är dessa utmaningar till viss del enklare att applicera i jämförelse med mer yrkesinriktade utbildningsformer. Akademiska färdigheter är i sig generiska till sin natur t.ex. genom att den högre utbildningen utvecklar analytiskt och kritiskt tänkande, kommunikativa förmågor, presentationsfärdigheter, och till att vara kritiskt granskande. Dessa nämnda förmågor/färdigheter fångas upp i frågeställning: I vilken utsträckning tycker du att studierna utvecklar din förmåga när det gäller följande (tabell 3.4)? Vid 2011 års studie avvek två variabler något från de övriga: göra muntliga presentationer och utveckla min kreativitet, så även i 2012 års studie. Den kommunikativa förmågan/färdigheten har visat sig i tidigare studier vara bristfällig, se t.ex. (Högskoleverket, 2007; Sigrén, 2007, 2012a, 2012b). HÖGSKOLAN I BORÅS 43