BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter ALUMNI. Peter Peter Sigrén

Transkript

1 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2017:2 BORÅSAKADEMIKER 2017 Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter Peter Peter Sigrén Sigrén ALUMNI

2

3 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2017:2 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, Borås e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild COLOURBOX Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2017 NR 2017:2 ISSN: ISBN: (tryckt) ISBN: (pdf) DiVA:

4 I RAPPORTSERIEN RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2003:1 Alonzo, Y., & Holmqvist, H. (2003). Högskolan i Borås regionala betydelse ur ett näringslivsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2005:1 Nilsson, K. S. (2005). At the Core. Undervisning och lärande vid ett amerikanskt liberal arts college sett ur svenskt utbildningsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:1 Lööf, S. (2007). Costa Rica januari 2007 en resa för att undersöka möjligheter till samarbete. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:2 Högberg, I., & Holmeros Skoglund, K. (2007). Studentsupport vid Högskolan i Borås. Orsaker till ofullständiga studieresultat bland förstaårsstudenter kan vi göra något åt detta? Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:1 Sigrén, P. (2014). Studentbarometern HT Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:2 Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:3 Sigrén, P. (2014). Boråsakademiker Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2008 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:1 Sigrén, P. (2015). Studentbarometern Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:2 Sigrén, P. (2015). Boråsakademiker Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2009 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

5 2015:3 Sigrén, P. (2015). Kvalitet i högskolan. Studenters uppfattningar om utbildningskvalitet. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:4 Sigrén, P. (2015). Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2016:1 Sigrén, P. (2016). Studentbarometern Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2016:2 Sigrén, P. (2016). Boråsakademiker Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2010 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2017:1 Sigrén, P. (2017). Studentbarometern Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2017:2 Sigrén, P. (2017). Boråsakademiker Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2011 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.

6

7 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS INNEHÅLL Rapport 2017:2 BORÅSAKADEMIKER 2017 Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2011 års programstudenter SAMMANFATTNING 7 1 INLEDNING 11 2 BAKGRUNDSFRÅGOR 15 Genus och ålder 15 Val av högskola och renommé 15 Varför utbildning? 16 Studentkåren vid Högskolan i Borås 16 Examen 17 3 ETABLERINGSGRAD 19 Anställning efter studierna 19 Arbetar inom yrkesområdet 20 Arbete under utbildningstiden 20 Anknytning till kommande yrkespraktik 21 Anställningsform efter avslutade studier 22 Lönenivåer 23 4 KVALITETSINDIKATORER Generiska förmågor Språklig kompetens Sociokulturell kompetens IT-kompetens Presentationsfärdigheter Projektledningskompetens 41 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER 45 6 REFERENSER 51

8 BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS 55 BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 59 Övergripande frågeställningar 59 Institutionsspecifika frågeställningar 63 BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN 65 Övergripande frågeställningar 65 Institutionsspecifika frågeställningar 69 BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN 71 Övergripande frågeställningar 71 Institutionsspecifika frågeställningar 75 BILAGA V INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK 77 Övergripande frågeställningar 77 Institutionsspecifika frågeställningar 81 BILAGA VI TEXTILHÖGSKOLAN 83 Övergripande frågeställningar 83 Institutionsspecifika frågeställningar 87 BILAGA VII INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 89 Övergripande frågeställningar 89 Institutionsspecifika frågeställningar 93

9 SAMMANFATTNING En viktig kvalitetsdimension för Högskolan i Borås (HB) är att kunna ta del av studenters erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Rapporten som föreligger är nummer sju i en trendstudie som påbörjades 2010/11. 1 Ytterligare en studie utfördes 2007 dock följer inte 2007 års studie exakt den analysmodell som introducerades 2010/11. Även om det utfördes, i efterhand, explorativ faktoranalys på 2007 års studie är inte variablerna (frågebatteriet) helt jämförbara med nuvarande modell (Sigrén, 2007). Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad drygt 470 alumner 2, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2011, anser om utbildningen och dess innehåll (kvalitetsindex), hur graden för arbetsetablering ser ut, lönenivåer samt om alumnen ansökt om ett examensbevis. Respondenterna har, i det flesta fall, en yrkes- och/eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren, för högskolan totalt samt högskolans sex institutioner, 3 presenteras i ett antal tabeller och figurer vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild. Särredovisning för respektive institution sker i bilagor. Förkortningar för institutionerna används såväl i löpande text som i figurer och tabeller. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) Institutionen för pedagogik (PED) 1 Sedan 2010/11 bedrivs två projekt där såväl årliga etableringsstudier som studentbarometrar genomförs vid lärosätet. 2 Alumn är en tidigare student från en viss skola och/eller ett universitet eller högskola. 3 Högskolan i Borås har omorganiserats under 2014 och består numer av tre akademier. HÖGSKOLAN I BORÅS 7

10 Textilhögskolan (THS) Institutionen för vårdvetenskap (VHB) Anställningsbarhet En majoritet av studenterna erhåller en anställning, på mer än 75 procent, efter avslutade studier. Alumner med avlagd och uttaget examensbevis uppvisar en högre etableringsgrad jämfört med alumner som inte tagit en examen alternativt ej ansökt om examensbevis. För en mer exakt etableringsgrad, som då beräknas utifrån ett specifikt examensår, se (Universitetskanslersämbetet, 2015) 4. TABELL 1 ETABLERINGSGRAD. ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT KVINNOR 90,2 92,1-1,9 MÄN 84,8 88,5-3,7 TABELL 2 UTTAG AV EXAMENSBEVIS VID LÄROSÄTET. ANDEL I PROCENT. EXAMEN 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 68,7 66,0 + 2,7 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 16,0 19,5-3,5 AVBRÖT STUDIERNA 12,3 13,5-1,2 ANNAN HÖGSKOLA 3,0 0,9 + 2,1 Högre löneläge för examinerade studenter. Avbrott/avhopp i studierna ger ett lägre löneläge d1aa63ed.html 8 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

11 TABELL 3 ARBETAR INOM SITT YRKESOMRÅDE (UTBILDNINGSOMRÅDET). ANDEL I PROCENT. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT HELA TIDEN 74,0 72,5 +1,5 MER ÄN HALVA TIDEN 9,9 10,1-0,2 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 8,4 8,7-0,3 INTE ALLS 7,7 8,7-1,0 Val av högskola/universitet Åtta av tio alumner anger Högskolan i Borås som sitt förstahandsval av lärosäte. Varumärket Högskolan i Borås har ett fortsatt högt renommé. 3,8 på en 5-gradig ordinalskala. TABELL 4 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. LÄROSÄTE 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 80,6 78,0 + 2,6 GÖTEBORGS UNIVERSITET 13,6 12,5 + 1,1 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 0,6 0,7-0,1 HÖGSKOLAN VÄST 0,6 0,2 + 0,4 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,2 0,9-0,7 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,2 0,0 + 0,2 ANNAT LÄROSÄTE 4,0 7,7-2,7 Tillsvidareanställningar ökar något. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar något. 63 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 52 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 92 procent anger att utbildningen varit relevant/delvis relevant för det arbete som de har/haft. HÖGSKOLAN I BORÅS 9

12 Kvalitetsindex Tidigare alumnstudier har visat på att arbetsuppgifter något eller ett par år efter examen främst kräver förmågan att självständigt kunna lösa problem, tillämpa kritiskt tänkande, argumentera och övertyga, utföra muntliga- och skriftliga presentationer, använda datorn/it som arbetsverktyg, arbeta i team, inspirera och vara kreativ samt följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet, se t.ex. (Lundmark, 2002, 2006; Nelsson, 2006). Det som framgår (figur 1) är att kraven tenderar att vara något högre, med något undantag, i arbetslivet än vad som levererats under utbildningstiden. Fenomenet har uppmärksammats i de tidigare genomförda etableringsstudierna vid lärosätet. Dimensioner/kvalitetsindex som mäts är: generiska förmågor; språklig kompetens (annat språk än svenska); sociokulturell kompetens; IT-kompetens; presentationsfärdigheter; projektkompetens INDEX ARB UTB FIGUR 1 MÅLINDEX HB TOTALT. AVSER 2011 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. MAXIMALT INDEXVÄRDE (100). 10 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

13 1 INLEDNING Högskolan i Borås (HB) har under lång tid tillbaks genomfört alumnundersökningar, såväl övergripande som institutionsspecifika. Syftet med dessa undersökningar är att för att följa upp lärosätets före detta studenter, se t.ex. (Elingfors, 2001; Holmqvist, 2004; Högskolan i Borås, 1999; Sigrén, 2014a, 2016). Högskolan i Borås har valt att såväl mäta/fråga alumner som har tagit en examen (examensbevis) som de alumner som inte tagit ut en examen samt studenter som väljer att avbryta sin utbildning. Angående de alumner som inte har ansökt om ett examensbevis finns inom gruppen de som faktiskt är helt färdiga med sin utbildning men väljer, av olika anledningar, att inte ansöka om ett examensbevis. Ett par återkommande orsaker i alumnstudierna, till att inte ansöka om ett examensbevis, är t.ex. jag har fått jobb ändå och att det upplevs som krångligt att ansöka om en examen. HB:s etableringsstudier visar på att gruppen alumner som inte tar ut en examen har/erhåller ett lägre löneläge jämfört mot gruppen med uttagen examen. Det är framförallt ingångslönen som blir lägre och får följdverkningar på deras nuvarande lönenivåer. Primärt belyser alumnundersökningar hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet. Sekundärt kan alumnundersökningar även utnyttjas för att ge återkoppling vad gäller utbildningars kvalitativa innehåll, upplägg och relevans i ett samtida samhällsperspektiv, se t.ex. (Haglund, 2011). En annan viktig aspekt är att alumnaktiviteter bygger upp en relation till tidigare studenter. Samtliga nämnda aspekter utgör viktiga faktorer för högskolans strategiska utveckling som ett professionsinriktat lärosäte (Högskolan i Borås, 2010). Föreliggande rapport redovisar resultat från en webbaserad enkätundersökning och innehåller i hög utsträckning kvantitativ empiri. Resultaten jämförs mot tidigare (i främsta hand föregående års studie) utförda alumnundersökningar vid lärosätet. Var femte år utförs en sammanställning på föregående fem års alumnuppföljningar (Sigrén, 2015c). Glädjande är att Universitetskanslersämbetet återupptar den etableringsrapport som den numer nedlagda myndigheten Högskoleverket publicerade varje höst (Universitetskanslersämbetet, 2015) se även (Swedish Higher Education Authority, 2016). Högskoleverket har under lång tid genomfört etableringsrapporter (sedan 2003) som har kunnat användas som ett jämförelseinstrument till HB:s egna undersökningar. HÖGSKOLAN I BORÅS 11

14 Genomförandet Vid konstruktionen av frågeformuläret har Artologiks Survey & Report 5 använts som är en programvara för att skapa och samla in data genom webbaserade enkätformulär. Vid den statistiska bearbetningen av enkätdata har SPSS Statistics ver. 23 använts. Undersökningen är en totalundersökning dock med den begränsningen att endast respondenter med en e-postadress i HB:s studentadministrativa system Ladok (86 procent av den totala populationen) har kunnat få det webbaserade frågeformuläret. Vid de första studierna ( ) har även ett vykortsutskick skett men det har visat sig att svarsfrekvensen på dessa vykort var mycket låg. Kostnaderna för dessa utskick och arbetet med att ta fram relevanta adresser kan inte motiveras med en såpass låg svarsfrekvens (8-10 procent). Vid de två större frågebatterierna (avser endast resultaten för HB totalt) har Explorativ Faktoranalys (EFA) använts som analysmetod. Metoden har, i tidigare rapporter, utförligt behandlats och därav avsaknad av ett metodkapitel i föreliggande rapport, se t.ex. (Sigrén, 2014b, 2015b). Redovisningen sker, i hög utsträckning, genom nyckeltal, effekt- och indexmått samt förklarande text. Utgångspunkten är att 2017 års studie jämförs mot 2016 års studie. Det innebär att tabeller, etc. redovisar 2011 års respektive 2010 års programstudenter års undersökning har utförts av Peter Sigrén vid sektionen för pedagogisk utveckling och forskning. Statistisk referenslitteratur Borg & Westerlund, 2006; Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003; Edlund, 1995; George & Mallery, 2013; Hair, Black, Babin, Anderson, & Tatham, 2006; Kerlinger & Pedhazur, 1973; Loehlin, 2004; Miller, Vandome, & McBrewster, 2010; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

15 Svarsfrekvens och bortfallsanalys TABELL 1.1 REGISTRERADE PROGRAMSTUDENTER ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS , ,4 HIT , ,4 IH 137 9, ,7 PED ,5 37 4,4 THS ,2 36 4,3 VHB ,9 56 6,7 TOTALT , ,9 TABELL 1.2 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH KÖN. PROCENT REDOVISAS MOT RESPEKTIVE INSTITUTIONS ANTAL (TABELL 1.1). N = 470. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 65 26, ,8 HIT 57 20, ,6 IH 29 21, ,6 PED 76 25,0 7 18,9 THS 50 19,5 3 8,3 VHB 74 28,1 6 10,7 TOTALT , ,3 Vid 2017 års etableringsrapport har ett urval skett. webbenkäten har enbart varit möjlig att besvaras av alumner som haft en e-postadress registrerad i lärosätets studentadministrativa system. 99,7 procent av adresslistan innehåller en extern e-postadress. Datainsamling har skett mellan vecka (2017) inkluderat fyra påminnelser. 178 e-postreturer (e-postadresserna är ej aktiva längre). Exkluderas respondenter som avbrutit en påbörjad utbildning (cirka 35 procent av de s.k. nybörjare som är cirka hälften av de registrerade studenterna) erhålls en svarsfrekvensen på cirka 27 procent (Swedish Higher Education Authority, 2016:151). Årsrapporterna från UKÄ visar på relativt konstanta värden för registrerade kvarvarande nybörjare år 2 i förhållande till år 1. HÖGSKOLAN I BORÅS 13

16

17 2 BAKGRUNDSFRÅGOR Genus och ålder under 25 år över 45 år män (totalt 25 %) kvinnor (totalt 75 %) FIGUR 2.1 GENDER OCH ÅLDERSKATEGORIER. ANDEL I PROCENT. N = 470. Val av högskola och renommé Renomméet för lärosätet 2011 års studentgrupp: m = 3, års studentgrupp: m = 3,8 5-gradig ordinalskala. Tidigare högskolestudier 43 procent anger tidigare studier på högskola/universitet. Nybörjare 43 procent kvinnor 13 procent män HÖGSKOLAN I BORÅS 15

18 TABELL 2.1 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. N = 470. LÄROSÄTE 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 80,6 78,0 + 2,6 GÖTEBORGS UNIVERSITET 13,6 12,5 + 1,1 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 0,6 0,7-0,1 HÖGSKOLAN VÄST 0,6 0,2 + 0,4 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,2 0,9-0,7 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,2 0,0 + 0,2 ANNAT LÄROSÄTE 4,0 7,7-2,7 Varför utbildning? TABELL 2.2 VIKTIGA ASPEKTER VID VAL AV UTBILDNING. ANDEL I PROCENT. N = 470. ASPEKT 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT ATT FÅ ETT ARBETA JAG TRIVS MED 43,2 43,5-0,2 AV INTRESSE 35,1 31,4 + 3,7 FÖR ATT HÖJA MIN KOMPETENS 11,1 17,0-5,9 ATT UTBILDNINGEN FANNS NÄRA MIN HEMORT 4,5 3,7 + 0,8 ANNAN ASPEKT 3,6 2,8 + 0,8 PÅVERKAN FRÅN FAMILJ 1,7 1,4 + 0,3 PÅVERKAN FRÅN LÄRARE, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE 0,6 0,2 + 0,4 Studentkåren vid Högskolan i Borås TABELL 2.3 HUR UPPFATTADE DU INFORMATIONEN FRÅN STUDENTKÅREN NÄR DU PÅBÖRJADE UTBILDNINGEN? ANDEL I PROCENT. N = 469. ITEM 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT SOM OBEFINTLIG 6,2 4,7 + 1,5 SOM SVAG 17,9 15,1 + 2,8 SOM MÅTTLIG 35,5 34,9 + 0,6 SOM GANSKA GOD 33,0 36,7-3,7 SOM MYCKET GOD 7,2 8,6-1,4 16 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

19 Förslag för att nå ut bättre mot student sociala medier affischering på institutionerna utskick innan kursstart studentkårsrepresentanter vid kursstart vid studentkårsregistrering Aktivt studentkårsarbete 2011 års studentgrupp: 13 procent angav aktivt deltagande års studentgrupp: 16 procent angav aktivt deltagande. Examen Resultat från dessa etableringsuppföljningar uppvisar en positiv korrelation för att en uttagen examen ger en högre ingångslön jämfört med ej uttagen examen även om utbildningen är helt avslutad. Detta bör uppmärksammas studenterna, redan vid starten av utbildningen, att det är viktigt att ansöka om ett examensbevis. TABELL 2.4 VAR ALUMNEN TOG SIN EXAMEN ALTERNATIVT EJ EXAMEN ELLER AVBRÖT STUDIERNA. ANDEL I PROCENT. N = 470. EXAMEN 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 68,7 66,0 + 2,7 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 16,0 19,5-3,5 AVBRÖT STUDIERNA 12,3 13,5-1,2 ANNAN HÖGSKOLA 3,0 0,9 + 2,1 Anledningar till ej uttaget examensbevis ej klar med exjobbet saknar en del kurser glömt bort att jag måste göra klart hoppade av studierna komplicerat att ta ut en examen HÖGSKOLAN I BORÅS 17

20 EXAMENSGRADER PROCENT YRKES HÖGSKOLE KANDIDAT MAGISTER MASTER KOMMER EJ IHÅG FIGUR 2.2 EXAMENSGRADER. ANDEL I PROCENT. N = 334. FIGUREN VISAR EXAMENGRADER FÖR 2010 ÅRS RESPEKTIVE 2011 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. Justerat resultat Alumner som angav avbröt studierna (58) samt utbildningar som inte leder till en examen (21) återstår procent har en uttagen examen (examensbevis) från Högskolan i Borås. Högskolan i Borås bidrar med ytterligare 3,6 procent examinerade dock bokförs dessa alumner vid något annat lärosäte. 18 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

21 3 ETABLERINGSGRAD Anställning efter studierna TABELL 3.1 NÄR ALUMNEN FICK EN ANSTÄLLNING EFTER AVSLUTADE STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 397. ARBETE 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT VAR EGEN FÖRETAGARE 1,8 1,7 + 0,1 HADE REDAN ARBETE 33,5 36,6-3,1 INOM ETT HALVÅR 41,1 37,7 + 3,4 INOM SEX MÅNADER OCH ETT ÅR 9,6 5,9 + 3,7 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 3,0 3,7-0,7 EFTER TVÅ ÅR 0,8 1,1 + 0,3 ÄR ARBETSSÖKANDE 4,0 5,6-1,6 GÖR ANNAT 6,3 7,6-1,3 Etableringsgrad Inom parentes års studentgrupp För alumner med uttagen examen: 92,6 procent (89,3) För alumner med ej uttagen examen: 76,7 procent (77,8) För drop-outs: 76,1 procent (75,3) Cirka två år efter avslutade studier, vid lärosätet, har cirka 90 procent (87) av 2011 års studentgrupp en anställning. Sammanfattningsvis visar resultaten på att drygt 86 procent av studenterna erhåller ett arbete inom ett år och nio av tio studenter inom två år efter avslutad utbildning. Sett över flera års studier kan Högskolan i Borås uppvisa en stor andel etablerade på arbetsmarknaden, se t.ex. (Högskoleverket, 2011:47; 2012:55-60; Universitetskanslersämbetet, 2013:44-52). HÖGSKOLAN I BORÅS 19

22 TABELL 3.2 ETABLERINGSGRAD FÖR EXAMINERADE ALUMNER (SPECIFIK PERIOD). ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT KVINNOR 90,2 92,1-1,9 MÄN 84,8 88,5-3,7 Högskolan i Borås uppvisar ett något högre resultat (+5 procent) i sina egna mätningar jämfört mot t.ex. UK-ämbetets mätningar (UKÄ). Skillnaden beror troligtvis på att urvalsmetoden skiljer sig något åt mellan UKÄ och HB, se (Universitetskanslersämbetet, 2015:58). UKÄ redovisar, för HB, ett näst intill perfekt matchningsmått om 0,99 som då innebär att det är jämnvikt mellan faktiskt andel etablerade och förväntade andel etablerade. I UKÄs senaste publicerade etableringsrapport ställs kriteriet för vem som skall anses vara etablerad på arbetsmarknaden (Universitetskanslersämbetet, 2015:11ff). Arbetar inom yrkesområdet TABELL 3.3 ARBETAR INOM YRKESOMRÅDET. ANDEL I PROCENT. N = 323. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT HELA TIDEN 74,0 72,5 +1,5 MER ÄN HALVA TIDEN 9,9 10,1-0,2 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 8,4 8,7-0,3 INTE ALLS 7,7 8,7-1,0 Arbete under utbildningstiden TABELL 3.4 ARBETADE DU UNDER DIN UTBILDNING? ANDEL I PROCENT. N = 403 ARBETADE UNDER STUDIETIDEN 2011 ÅRS GRUPP 2010 ÅRS GRUPP EFFEKT JA, MINDRE ÄN 25 % 38,0 35,3 + 2,7 JA, % 23,8 20,4 + 3,4 JA, ÖVER 50 % MEN EJ HELTID 6,7 13,7-7,0 HELTID 3,0 0,0 + 3,0 INTE ALLS 28,5 30,5-2,0 ARBETADE INOM SITT UTBILDNINGSOMRÅDE 47,6 47,0 + 0,6 20 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

23 Anknytning till kommande yrkespraktik UTSTRÄCKNING 0 BHS HIT IH PED THS VHB I MINDRE I GANSKA STOR I MYCKET STOR FIGUR 3.1 PRAKTIK MOT KOMMANDE YRKESPRAXIS. 5-GRADIG ORDINALSKALA VARAV TRE NIVÅER REDOVISAS. ANDEL I PROCENT. N = 338. Ett uttalat professionslärosäte bör ha en god anknytning mot ett framtida yrkesliv. HÖGSKOLAN I BORÅS 21

24 Anställningsform efter avslutade studier 76,0 74, ,5 11,1 FAST ARBETE TILLFÄLLIGT/VIKARIAT FIGUR 3.2 ANSTÄLLNINGSFORM EFTER AVSLUTAD UTBILDNING. ANSTÄLLNINGSGRAD: PROCENT. ANDEL I PROCENT. N=330. Tillsvidareanställningar ökar något. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar något. 65 procent (63) är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 55 procent (52) anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 86 procent (76) anger att utbildningen varit relevant (delvis relevant 11 procent (16) för det arbete som de har/haft. 22 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

25 Lönenivåer LÖNENIVÅER < > EXAMEN - UTTAGEN 6,5 21,7 38,0 21,0 12,7 EXAMEN - EJ UTTAGEN 27,4 19,6 29,4 7,8 15,7 AVBRUTIT STUDIERNA 26,8 22,0 24,4 19,5 7,3 FIGUR 3.3 NUVARANDE LÖNENIVÅER MED ELLER UTAN EXAMENSBEVIS SAMT AVBRUTNA STUDIER. ANDEL I PROCENT. Trenden fortsätter att en genomförd utbildning med uttaget examensbevis lönar sig beräknat på en hel grupp av alumner. Lägre lönenivåer vid avbrutna studier (högre andel i låga löneklasser och lägre andel i de högre löneklasserna). Exkluderas den högsta och lägsta percentilen (tio procent) framgår det tydligt. Ingångslönerna är, generellt sett, högre för gruppen som tar ut sitt examensbevis. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

26

27 4 KVALITETSINDIKATORER Inledning Under kapitlet redovisas resultaten (målupplevelse och måluppfyllelse) för de alumner som gått igenom en programutbildning med eller utan ett examensbevis från Högskolan i Borås alternativt att examen tagits ut vid annat lärosäte. Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen behövs i arbetslivet? Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen genererats inom utbildningen? Analysmetod Explorativ Faktoranalys (EFA) med efterföljande indexering. Resultaten redovisas dels som en positiv opinion, dels som ett målindex där respektive index redovisas mot referensvärdet 100 (maximalt). Resultaten redovisas per index/dimension för respektive institution. Målindex beräknas utifrån medelvärden. Den förklarade variansen för de tolv faktorerna är 61,3 procent (för arbetslivet) samt 61,3 procent (för utbildningen). Reliabilitet som redovisas avser 2011 års studentgrupp. Positiv opinion Innebär hur stor andel av respondenternas svarsträffar som ligger, inom respektive index, över kriterievärdet 3,3 på en 5-gradig ordinalskala där 1 motsvarar i mycket låg grad och 5 i mycket hög grad. Institutioner hålls konstant mot respektive index. Resultaten jämförs, i första hand, mot föregående års studie (2010 års programstudenter). Index som redovisas är tolv till antalet (sex index för arbetslivet samt sex index för utbildningen). Tabell I (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet arbetslivet samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. HÖGSKOLAN I BORÅS 25

28 Tabell III (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet utbildningen samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. 4.1 Generiska förmågor TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,858) GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,33 0,77 4,33 0,00 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,95 0,99 4,13-0,18 ANALYSERA PROBLEM 3,91 1,04 3,84 +0,07 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,59 1,10 3,68-0,09 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,53 1,09 3,66-0,13 M - INDEX 3,86 0,80 3,93-0,07 GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,7 68,1 64,7 86,8 74,4 90, ,5 69,6 69,4 94,7 79,5 81,7 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. Tendensen är att arbetslivet efterfrågar dessa s.k. generiska förmågor i något större utsträckning än vad utbildningen genererat (figur 4.1.3). Samtliga tidigare studier uppvisar mönstret. 26 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

29 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,859) GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,79 0,95 3,94-0,15 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,69 0,98 3,76-0,07 ANALYSERA PROBLEM 3,66 0,92 3,92-0,26 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,64 0,95 3,76-0,12 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,32 1,00 3,68-0,36 M - INDEX 3,62 0,77 3,81-0,19 GENERISKA FÖRMÅGOR - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,2 64,9 46,8 71,8 62,5 72, ,6 58,8 56,3 81,7 64,4 65,6 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,7 68,1 64,7 86,8 74,4 90,6 UTB ,2 64,9 46,8 71,8 62,5 72,9 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

30 TABELL UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,75 0,74 0,75 0,82 0,74 0,82 0, ,81 0,78 0,73 0,85 0,80 0,81 0, ,77 0,81 0,79 0,85 0,80 0,87 0, ,76 0,75 0,78 0,86 0,83 0,87 0, ,79 0,83 0,81 0,86 0,83 0,88 0, ,80 0,85 0,81 0,86 0,84 0,86 0, ,82 0,85 0,79 0,84 0,80 0,86 0,84 TABELL UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,73 0,72 0,66 0,77 0,71 0,75 0, ,73 0,72 0,66 0,77 0,71 0,75 0, ,76 0,76 0,67 0,80 0,73 0,78 0, ,75 0,65 0,72 0,80 0,74 0,78 0, ,79 0,72 0,71 0,82 0,72 0,84 0, ,81 0,80 0,70 0,82 0,71 0,79 0, ,77 0,75 0,72 0,80 0,71 0,79 0,76 28 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

31 4.2 Språklig kompetens TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,751) SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 3,03 1,27 2,96 + 0,07 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,84 1,31 3,08-0,24 M - INDEX 2,94 1,16 3,02-0,08 SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,9 36,1 25,5 37,3 74,4 25, ,3 42,9 38,8 22,8 71,8 18,3 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. Dimensionen språklig kompetens uppvisar ett lägre värde än övriga dimensioner/index. Vad som avses är: om studenter behöver ytterligare något språk i arbetslivet än svenska? Textilhögskolan uppvisar ett högre upplevt behov av kompetensen i arbetslivet än övriga institutioner (figur 4.2.1). HÖGSKOLAN I BORÅS 29

32 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,687) SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,69 1,14 3,05 + 0,64 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,74 1,14 2,89-0,15 M - INDEX 2,87 0,99 2,97-0,10 SPRÅKLIG KOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,2 4,7 23,7 21,7 44,7 10, ,4 35,7 40,8 38,6 53,9 30,0 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,9 39,1 25,5 37,3 74,4 25,0 UTB ,2 24,7 23,7 21,7 44,7 10,3 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, ÅRS STUDENTGRUPP. 30 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

33 TABELL UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,59 0,55 0,53 0,51 0,79 0,52 0, ,63 0,63 0,59 0,77 0,76 0,51 0, ,61 0,67 0,50 0,55 0,78 0,50 0, ,59 0,59 0,68 0,53 0,81 0,52 0, ,56 0,57 0,64 0,52 0,80 0,56 0, ,57 0,62 0,55 0,51 0,75 0,53 0, ,51 0,54 0,53 0,51 0,72 0,47 0,54 TABELL UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,52 0,57 0,53 0,55 0,66 0,48 0, ,58 0,58 0,60 0,60 0,67 0,54 0, ,56 0,57 0,54 0,57 0,66 0,51 0, ,54 0,42 0,59 0,56 0,66 0,49 0, ,54 0,49 0,58 0,58 0,65 0,58 0, ,55 0,52 0,57 0,56 0,63 0,49 0, ,51 0,46 0,51 0,63 0,56 0,44 0,50 HÖGSKOLAN I BORÅS 31

34 4.3 Sociokulturell kompetens TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,883) SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,78 1,25 3,92-0,14 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,52 1,32 3,48 + 0,04 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,37 1,35 3,57-0,20 M - INDEX 3,56 1,17 3,66-0,10 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,0 45,8 27,5 83,8 53,5 96, ,5 46,4 40,8 89,5 61,5 83,3 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. Tre institutioner uppvisar höga resultat för 2011 års studentgrupp vad gäller behov av kompetensen i arbetslivet (figur 4.3.1). PED och VHB genererar kompetensen mycket väl inom utbildningen (figur 4.3.2). 32 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

35 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,866)) SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,32 1,18 3,37-0,05 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,11 1,16 3,13-0,02 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,91 1,16 2,99-0,08 M - INDEX 3,11 1,03 3,16-0,05 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,7 31,2 19,4 68,6 31,9 71, ,4 33,9 30,6 75,4 35,9 63,3 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,0 45,8 27,5 83,8 53,5 96,9 UTB ,7 31,2 19,4 68,6 31,9 71,4 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

36 TABELL UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,80 0,60 0,47 0,83 0,67 0,87 0, ,78 0,62 0,55 0,86 0,70 0,83 0, ,77 0,66 0,50 0,88 0,66 0,89 0, ,74 0,61 0,60 0,87 0,66 0,91 0, ,77 0,64 0,58 0,87 0,72 0,91 0, ,76 0,65 0,59 0,86 0,65 0,86 0, ,79 0,64 0,47 0,87 0,66 0,86 0,74 TABELL UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,61 0,57 0,49 0,74 0,59 0,72 0, ,57 0,58 0,56 0,77 0,61 0,70 0, ,57 0,58 0,47 0,75 0,60 0,75 0, ,59 0,58 0,59 0,78 0,61 0,76 0, ,59 0,58 0,52 0,79 0,60 0,81 0, ,61 0,65 0,56 0,78 0,57 0,76 0, ,60 0,56 0,45 0,80 0,57 0,74 0,64 34 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

37 4.4 IT-kompetens TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,880) IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,20 1,05 4,16 + 0,04 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,11 1,03 4,09 + 0,02 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,08 1,07 4,09-0,01 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,78 1,10 3,78 0,00 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,77 1,08 3,75 + 0,02 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,44 1,31 3,54-0,10 M - INDEX 3,90 0,88 3,90 0,00 IT-KOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,2 81,9 72,6 82,4 79,1 84, ,5 76,8 71,4 86,0 71,8 68,3 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. IT-kompetensen visar fortsatt höga värden för arbetslivet och att kompetensen levereras inom utbildningen. Indexet har ett högt värde och harmoniserar väl sinsemellan (arbete vs utbildning) figur HÖGSKOLAN I BORÅS 35

38 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,905) IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,94 0,94 3,99-0,05 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 3,91 0,99 4,00-0,09 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,71 1,09 3,75-0,04 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,69 1,05 3,69 0,00 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,67 1,05 3,68-0,01 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,65 1,06 3,61 + 0,04 M - INDEX 3,76 0,85 3,79-0,03 IT-KOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,1 72,7 65,1 69,0 68,8 64, ,9 58,9 67,4 75,4 71,8 66,7 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. IT-KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,2 81,9 72,6 82,4 79,1 84,4 UTB ,1 72,7 65,1 69,0 68,8 64,3 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, ÅRS STUDENTGRUPP. 36 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

39 TABELL UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,80 0,77 0,76 0,81 0,73 0,78 0, ,84 0,81 0,73 0,82 0,75 0,74 0, ,85 0,89 0,79 0,81 0,82 0,83 0, ,83 0,85 0,82 0,82 0,80 0,83 0, ,89 0,86 0,85 0,83 0,79 0,83 0, ,87 0,90 0,85 0,83 0,85 0,80 0, ,86 0,88 0,86 0,81 0,87 0,80 0,84 TABELL UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,82 0,75 0,70 0,76 0,77 0,72 0, ,86 0,73 0,75 0,80 0,75 0,73 0, ,78 0,83 0,72 0,80 0,78 0,75 0, ,81 0,72 0,76 0,79 0,81 0,75 0, ,85 0,76 0,77 0,84 0,80 0,84 0, ,85 0,85 0,75 0,83 0,79 0,74 0, ,80 0,74 0,77 0,79 0,78 0,71 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 37

40 4.5 Presentationsfärdigheter TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,754) PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,16 1,29 3,42-0,26 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,12 1,26 3,12 0,00 M - INDEX 3,13 1,40 3,27-0,14 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,6 38,9 27,5 63,2 41,9 40, ,8 51,8 46,9 77,2 66,4 56,7 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. Mönstret kvarstår från de tidigare studierna (indexet har ett högre värde för utbildning vs arbete) avser samtliga institutioner (figur 4.5.3). 38 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

41 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,838) PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,81 1,01 3,84-0,21 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,60 1,00 3,65 + 0,20 M - INDEX 3,70 0,93 3,75-0,01 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,9 61,0 48,4 77,5 75,0 58, ,6 67,9 61,2 84,2 74,4 56,7 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,6 38,9 27,5 63,2 41,9 40,6 UTB ,9 61,0 48,4 77,5 75,0 58,6 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 39

42 TABELL UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,67 0,60 0,56 0,73 0,59 0,59 0, ,73,068 0,59 0,77 0,69 0,63 0, ,66 0,66 0,62 0,75 0,61 0,61 0, ,62 0,66 0,60 0,72 0,60 0,59 0, ,66 0,67 0,67 0,75 0,64 0,62 0, ,68 0,75 0,65 0,75 0,60 0,61 0, ,70 0,66 0,64 0,74 0,65 0,58 0,70 TABELL UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,77 0,72 0,67 0,80 0,78 0,71 0, ,75 0,74 0,69 0,81 0,74 0,68 0, ,78 0,79 0,73 0,85 0,78 0,75 0, ,81 0,69 0,78 0,82 0,83 0,71 0, ,81 0,73 0,72 0,86 0,80 0,75 0, ,80 0,84 0,73 0,84 0,77 0,68 0, ,75 0,73 0,76 0,84 0,81 0,71 0,76 40 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

43 4.6 Projektledningskompetens TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,819) PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,30 0,95 4,24 + 0,06 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,08 1,05 3,98 + 0,10 INSPIRERA ANDRA 3,72 1,16 3,77-0,05 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,67 1,06 3,66 + 0,01 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,57 1,17 3,57 0,00 M - INDEX 3,87 0,82 3,85 + 0,02 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,0 69,4 58,8 91,2 81,4 87, ,9 62,5 57,1 91,2 82,1 80,0 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. Resultatet visar på att det finns ett högre behov i arbetslivet för kompetensen än vad utbildningen genererat. Detta har påvisats så länge indexet (på ett tydligt sätt) genererats ( års programstudenter). HB behöver bli bättre på att integrera indexet i utbildningen (figur 4.6.3). HÖGSKOLAN I BORÅS 41

44 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,859) PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,84 1,01 3,87-0,03 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,39 1,09 3,43-0,04 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,13 1,14 3,19-0,06 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,00 1,11 3,07-0,07 INSPIRERA ANDRA 3,01 1,12 3,03-0,02 M - INDEX 3,28 0,86 3,32-0,04 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,7 48,1 38,1 57,6 52,1 45, ,9 44,6 49,0 71,9 53,9 41,7 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, VS 2010 ÅRS STUDENTGRUPP. PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,0 69,4 58,8 91,2 81,4 87,5 UTB ,7 48,1 38,1 67,6 52,1 45,7 FIGUR POSITIV OPINION. KRITERIET: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3, ÅRS STUDENTGRUPP. 42 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

45 TABELL UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDARKOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,78 0,71 0,71 0,87 0,76 0,79 0, ,81 0,72 0,66 0,88 0,77 0,75 0, ,78 0,74 0,72 0,88 0,79 0,84 0, ,80 0,78 0,73 0,88 0,77 0,83 0, ,81 0,80 0,79 0,90 0,80 0,86 0, ,80 0,81 0,78 0,87 0,79 0,84 0, ,85 0,81 0,77 0,94 0,82 0,82 0,84 TABELL UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDARKOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE) ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,62 0,65 0,60 0,75 0,68 0,64 0, ,59 0,66 0,67 0,74 0,68 0,65 0, ,66 0,71 0,73 0,71 0,65 0,70 0, ,58 0,58 0,70 0,73 0,71 0,68 0, ,59 0,72 0,68 0,78 0,72 0,75 0, ,62 0,73 0,66 0,77 0,66 0,72 0, ,61 0,67 0,67 0,81 0,66 0,72 0,69 HÖGSKOLAN I BORÅS 43

46

47 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Högskolan i Borås har sedan lång tid tillbaks arbetat efter devisen ett professionslärosäte. Ett professionslärosäte har som målsättning att knyta praktik och teori närmare varandra såväl genom forskning som grundutbildning. Den högre utbildningens uppdrag består av att bedriva grundutbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället. Lärosätet har sedan lång tid bedrivit grundutbildning mot professionsyrken t.ex. inom vård- och lärarsektorn. Högskolan i Borås har visat, i flera såväl interna som externa alumnundersökningar, att högskolan studenter får ett arbete efter utbildningen. En viktig aspekt är ett utbildningsutbud som harmoniserar mot arbetsmarknadens behov. Genom ett pragmatiskt inriktat synsätt har högskolan lyckats väl i den målsättningen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden, för högskolans studenter, är fortsatt hög dock framträder en del skillnader mellan institutioner. Ett par institutioner uppvisar en etableringsgrad på knappt 85 procent medan andra uppvisar en betydligt högre etableringsgrad. Dessa diskrepanser bör beaktas och diskuteras. Resultaten, sett över samtliga genomförda etableringsrapporter, visar på att lärarstudenterna får tillsvidareanställningar i högre grad än tidigare. I de tidigare etableringsstudierna ( ) har denna grupp haft svårt att få tillsvidareanställningar, se t.ex. (Sigrén, 2007, 2012). Till viss del kan detta fenomen bero på de högre ställda kraven som kommunerna har ålagts, genom statliga direktiv, på vem som får anställas som lärare. Högskolans utbildningsutbud matchar väl arbetsmarknadens behov av rätt utbildade studenter. Högskoleverkets (HSV) och UKÄ:s etableringsrapporter verifierar också lärosätets egna uppföljningar. Högskolan i Borås ligger nära det optimala måttet som används. HB utbildar inte för många och inte för få utan ligger runt det centrala måttet 1,0 som UKÄ anger som ett perfekt matchningsmått på etableringsgrad i förhållande till mängden utbildade och behovet på arbetsmarknaden. (Universitetskanslersämbetet, 2015). Som motiv för att studera svarar alumnerna såväl att det är ett intresse för ämnet/utbildningsområdet som för att höja sin kompetensgrad. Vidare anges att de vill bli attraktiva på arbetsmarknaden. Högskolans studenter har lätt för att få ett arbete efter studierna (Universitetskanslersämbetet, HÖGSKOLAN I BORÅS 45

48 2015). Två år efter avslutade studier anger 90 procent att de har erhållet ett arbete. Ses det till de studenter som tar ut ett examensbevis ökar anställningsgraden till drygt 92 procent. Resultaten pekar även på att studenter med ett examensbevis får bättre betalt (högre ingångslöner). Högskolans tidigare mätningar har genomgående uppvisat en positiv korrelation mellan ett examensbevis och en högre ingångslön. Helt säkerställt är att den studentgrupp som väljer att tidigt hoppa av sin utbildning hamnar i lägre löneklasser. Det finns dock ett par saker att begrunda ytterligare. 68 procent av alumnerna anger att de arbetade, under sin studietid, i mindre eller större utsträckning. Huruvida detta påverkar genomströmningsgraden kan det inte ges ett svar på i denna undersökning. Nationella utvärderingar kommer fram till att studenter upplever att det ställs för låga krav på utbildningen framförallt vid de svenska högskolorna. UK-ämbetet har ställt sig frågan: Har samhället, och studenterna, råd med denna dysfunktion i den högre utbildningen? Denna frågeställning kan naturligtvis begrundas ytterligare utifrån den statistik som finns att tillgå t.ex. att Sverige intar en bottenposition vad gäller uttagna examen i jämförelse med andra Europeiska länder 6 (OECD, 2016). Nu införs nya och tydligare regler för studenter. Prestationer kommer att spela en avgörande roll enligt devisen inga poäng är lika med avregistrering. Dessa regler kan få till innebörd att studenter kommer att arbeta mindre, vid sidan om sina studier, och förhoppningsvis bli färdiga med studierna inom tidsramen. Det ställer samtidigt krav på lärosätena att hålla en hög och jämn kvalitet på utbildningarna att ge lärare ett bra verksamhetsstöd att ge studenter den hjälp som kan behövas för att klara av sina studier. Kvaliteten på utbildningsinnehåll (upplevd kvalitet) mäts varje år vid lärosätet genom studentbarometrar, se t.ex. (Sigrén, 2015a, 2015b). Föreliggande studie redovisar ett antal index som mäter förmågor, färdigheter och kompetenser. Vad som framkommit är att resultaten för dessa index visar på att arbetslivet upplevs ställa högre krav än vad lärosätet levererar. Det är inget specifikt för Högskolan i Borås utan snarare ett resultat av den allt mer accelererande utveckling samhället befinner sig i. Samtidigt är utmaningen för lärosätet att ligga så nära utvecklingslinjens framkant som möjligt. I och med UKÄ:s kvalitetsgranskningar av en 46 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

49 utbildningsprogram blir också kvaliteten på dessa en viktig faktor att ha kontroll över. Förhoppningsvis kan resultaten från HB:s etableringsrapporter tillsammans med lärosätets studentbarometrar användas för att ytterligare höja kvalitén på programutbildningarna. Generellt uppvisas höga indexmått för måluppfyllelse i utbildningen. Framhållas kan att de högsta måtten uppvisas inom dimensionerna generiska förmågor, IT-kompetens, samt presentationsfärdigheter. Ett indexmått på 75, 78 och 78, för dessa tre index, indikerar att lärosätet håller en godtagbar kvalitet inom dessa tre områden. Det framgår även att behovet av projektledningskompetens upplevs som viktigt i arbetslivet. Lärosätet behöver utveckla denna kompetens bättre under utbildningstiden. I de tre första studierna (2010, 2011 och 2012) har detta index inte varit lika tydligt som vid de senaste årens studier. Nu framträder det att det finns en dimension/index som kan benämnas som en slags ledarskapskompetens och som även efterfrågas i arbetslivet. Det som högskolan har svårast med att leverera är den språkliga och internationella dimensionen men samtidigt skall tilläggas att studenterna upplever att dimensionen inte behövs, i någon större utsträckning, i arbetslivet. Som ett uttalat professionslärosäte bör anknytningen till kommande yrkespraktik under utbildningen utvecklas betydligt mer. Det blir naturligtvis en balansgång mellan forskning och grundutbildning men samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Lärosätet har erhållet forskarutbildningsrättigheter 7 och det är troligt att lärosätet framöver kommer anställa fler doktorander som har sin grundutbildningsbakgrund från Högskolan i Borås. Det kan finnas en risk i att grundutbildning blir mer teoretisk inriktad med tanke på att med nämnda forskarutbildningsrättigheter följer även krav på mer teoretiska kunskaper. Utmaningen eller snarare uppgiften för lärosätet blir att finna en optimal balansgång mellan praktik och teori. 7 Regeringen använde sig tidigare av en indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och högskoleutbildning på forskarnivå som baserades på fyra så kallade vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. En högskola kunde tilldelas ett visst vetenskapsområde vilket innebar att högskolan fick rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området. Från 2010 kan högskolor i stället ansöka om sådana examenstillstånd inom forskningsområden som den berörda högskolan själv avgränsat. HÖGSKOLAN I BORÅS 47