RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN års programstudenter. Peter Sigrén

Transkript

1 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING 17:2012 ISSN års programstudenter Peter Sigrén

2

3 FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer sjutton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning som ges ut av Bibliotek och läranderesurser vid Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. FÖRFATTARE Peter Sigrén Högskolan i Borås Bibliotek och läranderesurser Besöksadress: Järnvägsgatan 1, Borås e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild ANNA SIGGE, FRILANSKOMPANIET Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2012 I serien Rapport från Centrum för lärande och undervisning, NR 17, 2012 ISSN: Digital version:

4

5 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING INNEHÅLL Rapport 2012:17 BORÅSAKADEMIKER 2012 FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 7 Anställningsbarhet... 7 Val av högskola/universitet... 9 Index INLEDNING GENOMFÖRANDE Referenslitteratur Svarsfrekvens och bortfallsanalys BAKGRUNDSFRÅGOR STUDENTKÅREN VID HÖGSKOLAN I BORÅS EXAMEN Examensgrader ANSTÄLLNINGSBARHET Anställning efter studierna Arbetar inom yrkesområdet Arbete under utbildningstiden Anknytning till kommande yrkespraktik Anställningsform efter avslutade studier Lönenivå RESULTAT INDEX INLEDNING INDEX GENERISKA FÖRMÅGOR INDEX SPRÅKLIG KOMPETENS INDEX SOCIOKULTURELL KOMPETENS INDEX IT-KOMPETENS INDEX PRESENTATIONSFÄRDIGHETER INDEX PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS AVSLUTANDE KOMMENTAR... 49

6 REFERENSER BILAGOR BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA V INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA VI TEXTILHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA VII INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar... 97

7 FÖRORD Varför avsätter man som student ofta tre till fem år av sin tid för att gå en utbildning? Vad kan förväntas och vilka krav kan ställas på utbildningen? Debatten om den högre utbildningens syfte, mål och kvalité utgör en ständig grund för en pågående diskussion nationellt och internationellt. För Högskolan i Borås är denna diskussion tämligen enkel. Som ett lärosäte med en klar och tydlig professionsinriktning så har det absoluta flertalet av våra programutbildningar som mål att förbereda studenterna för en framtida yrkeskarriär inom det valda området. Flera undersökningar, exempelvis Högskoleverkets uppföljningar av examinerade studenter, visar också att studenter som tagit examen vid Högskolan i Borås tillhör de studenter i Sverige som lättast får ett arbete. Högskolan i Borås har under lång tid även gjort egna undersökningar för att kontinuerligt kunna följa upp studenterna efter avslutade studier. Dessa undersökningar har gett en fördjupad och nyanserad bild till de nationella undersökningarna. Utifrån 2007 års studie bestämdes att Högskolan i Borås årligen skall genomföra studentuppföljningar i form av såväl alumnuppföljningar som studentbarometrar. Den här gången avser undersökningen studenter som påbörjade sina programstudier hösten Resultatet är omfattande och svaren som de presenteras i denna rapport är i många fall mycket intressanta. Min förhoppning och övertygelse är att rapportens resultat ska utgöra ett viktigt underlag för vår kontinuerliga diskussion om utbildningarnas innehåll och mål, en diskussion som hela tiden behöver hållas levande för att Högskolan i Borås ska ligga i en nationell framkant när det gäller utbildningarnas kvalité och relevans års undersökning har utförts av Peter Sigrén vid Bibliotek och läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås. En referensgrupp bestående av Anders Stenström, Martin Hellström och studentkårens ordförande har varit knutna till projektet. Björn Brorström, rektor HÖGSKOLAN I BORÅS 5

8

9 SAMMANFATTNING Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan också efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter i såväl enskilda ämnen som yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad knappt 400 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under hösten 2006, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkes- eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt samt högskolans sex institutioner presenteras i ett antal tabeller och figurer, vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild. Särredovisningen för respektive institution sker i bilagor. Institutionerna konstanthålls vid en del av resultaten, när totalredovisningen sker. Förkortningar för institutionerna används såväl i löpande text som i figurer och tabeller. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) Institutionen för pedagogik (PED) Textilhögskolan (THS) Institutionen för vårdvetenskap (VHB) Anställningsbarhet Majoriteten av studenterna erhåller en anställning på mer än 75 procent efter avslutade studier. Studenter med avlagd och uttaget examensbevis har en högre etableringsgrad (cirka 19 procent högre) jämfört med stu- HÖGSKOLAN I BORÅS 7

10 denter som inte tagit en examen alternativt ej tagit ut sitt examensbevis. Kvinnor har en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden, mätt inom 18 månader, efter avlagd examen. Högskoleverket (HSV), se tabell nedan, mäter på ett specifikt examensår medan Högskolan i Borås (HB) mäter genomsnittet under tre år. Anledningen till HBs mätmetod är att år två till fyra (efter registrering på programmet) tar de flesta studenter sin examen vid HB. Det beror på att det finns magister- och masterprogram ( hp) som påbyggnadsutbildningar och räknas då som programstudier. Dessa studenter finns med i undersökningspopulationen därav måste mätning ske över flera år vad gäller examinationer. Anm: Det går inte att urskilja kvinnor respektive män, per lärosäte, i HSVs mätning (Högskoleverket, 2011). TABELL 1 ETABLERINGSGRAD. ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER EXAMEN - ÅR HÖGSKOLAN I BORÅS KVINNOR 88,6 MÄN 78,6 NATIONELLT (HSV 1 ) 2008 TOTALT FÖR RIKET 78,2 TABELL 2 UTTAG AV EXAMENSBEVIS VID LÄROSÄTET. ANDEL I PROCENT. UTTAG AV EXAMEN 2006 HÖGSKOLAN I BORÅS 74,3 INTE TAGIT UT EXAMEN 15,1 AVBRÖT STUDIERNA 7,1 ANNAN HÖGSKOLA 3,4 HÖGRE LÖN FÖR EXAMINERADE STUDENTER. AVBROTT I STUDIERNA TENDERAR ATT GE ETT LÄGRE LÖNELÄGE. 1 Högskoleverket, 2011:16 R, s RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

11 TABELL 3 ARBETAR INOM SITT YRKESOMRÅDE (UTBILDNINGSOMRÅDET). ANDEL I PROCENT. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2006 HELA TIDEN 73,5 MER ÄN HALVA TIDEN 10,9 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 8,8 INTE ALLS 6,8 TILLSVIDAREANSTÄLLNINGAR HAR ÖKAT. TILLFÄLLIGA ANSTÄLLNINGAR/VIKARIAT HAR ÖKAT. 63 PROCENT ÄR ANSTÄLLDA INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. 58 PROCENT ANGER STAT, KOMMUN OCH LANDSTING SOM ARBETSGIVARE. 95 PROCENT ANGER ATT UTBILDNINGEN VARIT RELEVANT/DELVIS RELEVANT (20 PROCENT) FÖR DET ARBETE SOM DE HAR/HAFT. Val av högskola/universitet Åtta av tio alumner anger HB som sitt första val av lärosäte. Varumärket Högskolan i Borås har ett fortsatt högt renommé. En stark fyra på en 5-gradig skala. TABELL 4. FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. LÄROSÄTE 2006 HÖGSKOLAN I BORÅS 79,0 GÖTEBORGS UNIVERSITET 12,3 ANNAN 3,3 CHALMERS 2,8 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 1,3 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 1,0 HÖGSKOLAN I BORÅS 9

12 Index Tidigare alumnstudier visar att arbetsuppgifterna något eller ett par år efter examen främst kräver förmågor som att självständigt kunna lösa problem, tillämpa kritiskt tänkande, argumentera och övertyga, utföra muntliga- och skriftliga presentationer, använda datorn/it som arbetsverktyg, arbeta i team, inspirera och vara kreativ samt följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet (Lundmark, 2002, 2006; Nelsson, 2006). Det som framgår genom figur 1 är att kraven tenderar att vara högre, med något undantag, i arbetslivet än vad som levererats under utbildningen. Frågebatterierna är identiska i avseende på målupplevelser i arbetslivet och måluppfyllelse i utbildningen. Dimensioner/index som mäts genom Explorativ Faktoranalys (EFA): ü generiska förmågor ü språklig kompetens (annat språk än svenska) ü sociokulturell kompetens ü IT-kompetens ü presentationsfärdigheter ü projekt(ledar)kompetens FIGUR 1 MÅLINDEX HB TOTALT. AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ETT INDEXMÅTT PÅ 70 MOTSVARAR MEDELVÄRDET 3,5 (5-GRADIG INTERVALLSKALA). MAXIMALT INDEXVÄRDE (100). 10 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

13 1 INLEDNING Högskolan i Borås har i olika omgångar genomfört alumnundersökningar, såväl övergripande som institutionsspecifikt, för att kartlägga studenter som studerat på ett program se., t.ex. (Elingfors, 2001; Holmqvist, 2004; Högskolan i Borås, 1999; Sigrén, 2007, 2012a). FOTO: PATRIK KARLSSON, SUPERSTUDIO Högskolan i Borås har valt att såväl mäta/fråga studenter som har tagit en examen (examensbevis) som de studenter som inte tagit ut en examen samt studenter som väljer att avbryta sin utbildning (program). Angående de studenter som inte har ansökt om ett examensbevis så finns inom gruppen de facto studenter som faktiskt är helt färdiga med sin utbildning men väljer, av olika anledningar, att inte ansöka om ett exa- 11mensbevis. En orsak till att inte ansöka är t.ex.: jag har fått jobb ändå. En annan orsak som nämns är att det upplevs som krångligt att ansöka om en examen. HBs longitudinella etableringsstudier visar på att den grupp studenter som inte tar ut en examen får ett lägre löneläge. Primärt belyser alumnundersökningar hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet. Sekundärt kan alumnundersökningar även utnyttjas för att ge återkoppling vad gäller utbildningars kvalitativa innehåll, upplägg och relevans i ett samtida samhällsperspektiv. En annan viktig aspekt är att alumnaktiviteter bygger upp en relation till tidigare studenter. Samtliga nämnda aspekter utgör viktiga faktorer för högskolans strategiska utveckling som ett professionslärosäte (Högskolan i Borås, 2010). Föreliggande rapport redovisar en webbaserad enkätundersökning. Rapporten innehåller i hög utsträckning kvantitativa redovisningsformer av ett stort antal frågeställningar. Resultaten i föreliggande studie jämförs mot tidigare (i främsta hand föregående års studie) utförda alumnundersökningar vid lärosätet. HÖGSKOLAN I BORÅS 11

14 GENOMFÖRANDE ETABLERAD MODELL WEBBUNDERSÖKNING (SPSS DATA COLLECTION) TOTALUNDERSÖKNING Vid konstruktionen av frågeformuläret har SPSS Author använts som då är en programvara för att skapa professionella webbaserade enkätformulär. Insamling av data har skett genom SPSS Data Collection. Vid bearbetning av data har SPSS Stastistics ver använts. Vid de två större frågebatterierna (avser HB totalt) har Explorativ Faktoranalys (EFA) använts vid analys av data. Det har även gjorts ett försök, i analysarbetet, att se på hur EMA (Expectation-Maximization Algorithm) påverkar materialet se, (Miller, Vandome, & McBrewster, 2010). Den sist nämnda metoden är ett teoretiskt angreppssätt för att kunna räkna på hur en respondents svarsalternativ hade varit, om respondenten avbryter ett frågebatteri efter att ha påbörjat detsamma. Dock så används inte metoden i den slutgiltiga analysen. Analysmetoden har, i tidigare rapporter, utförligt behandlats och därav avsaknad av ett metodkapitel i föreliggande rapport se., (Sigrén, 2012a:24ff; 2012b:153ff) 2 se även tabellbilaga I, tabell III års redovisning skiljer sig något åt jämfört med tidigare rapporter. Redovisningen sker, i stor utsträckning, genom nyckeltal, effektmått, och indexmått; med tillhörande faktarutor. Som läsare av rapporten fås då en snabbare överblick av resultaten. Utgångspunkten är att 2012 års resultat jämförs mot 2011 års resultat. Det innebär att tabeller, etc. redovisar 2006 års respektive 2005 års programstudenter. Vid enstaka tillfällen jämförs även mot 2007 års studie (2001 års programstudenter). Det framgår tydligt genom figurer och tabeller vilka årsgrupper som avses. Referenslitteratur (Barmark, 2009; Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Miller, et al., 2010; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991) RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

15 Svarsfrekvens och bortfallsanalys TABELL 1.1 REGISTRERADE PROGRAMSTUDENTER HT 2006 (EXKLUDERAT STUDENTER SOM INTE KUNNAT NÅS MED ADRESSREGISTRET). PROCENT REDOVISAS MOT RESPEKTIVE STRATUM. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = INSTITUTION KVINNOR PROCENT MÄN PROCENT BHS , ,0 HIT , ,7 IH 94 8, ,4 PED , ,2 THS ,8 8 1,5 VHB ,1 44 8,1 TOTALT TABELL 1.2 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH KÖN. PROCENT REDOVISAS MOT RESPEKTIVE INSTITUTION I TABELL 1.1. ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 388. INSTITUTION KVINNOR PROCENT MÄN PROCENT BHS 61 31, ,2 HIT 29 18, ,4 IH 21 22, ,4 PED 84 26, ,0 THS 48 29,3 3 37,5 VHB 36 20, ,0 TOTALT , ,2 63 E-POSTRETURER; 43 VYKORT ÅTER. SVARSFREKVENS 25,7 PROCENT. (ÅTTA ALUMNER VET INTE VILKEN INSTITUTION DE GÅTT PÅ). GÖRS EN JUSTERING FÖR STUDENTER SOM AVBRUTIT STUDIERNA OCH TROLIGEN HAFT ETT MINDRE BEHOV AV ATT SVARA PÅ ENKÄTEN BLIR SVARSFREKVENSEN ETT PAR PROCENTENHETER HÖGRE. SVARSFREKVENS PÅ E-POSTUTSKICK, 34 PROCENT. EN URVALSPROCESS BEHÖVER SES ÖVER INFÖR 2013 ÅRS UNDERSÖKNING. CIRKA 60 PROCENT AV ADRESSLISTAN INNEHÅLLER EN EXTERN E-POSTADRESS OCH TENDENSEN ÄR ATT TILLGÅNGEN TILL E-POSTADRESSER ÖKAR. SVARSFREKVENS FÖR VYKORTSUTSKICK, 14 PROCENT. HÖGSKOLAN I BORÅS 13

16

17 2 BAKGRUNDSFRÅGOR HÖGSKOLAN I BORÅS 15

18 TABELL 2.1 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. N = 391. LÄROSÄTE EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 79,0 80,8-1,8 GÖTEBORGS UNIVERSITET 12,3 8,0 +4,3 ANNAN 3,3 4,8-1,5 CHALMERS 2,8 3,8-1,0 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 1,3 1,1 +0,2 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 1,0 1,4-0,4 RENOMMÉET FÖR LÄROSÄTET 2006 ÅRS STUDENTGRUPP: M = 4, ÅRS STUDENTGRUPP: M = 4,0 5-GRADIG INTERVALLSKALA. TIDIGARE HÖGSKOLESTUDIER 48 PROCENT ANGAV TIDIGARE STUDIER PÅ HÖGSKOLA/UNIVERSITET. KVINNOR: 70 PROCENT (AV 188 ALUMNER) ANGAV TIDIGARE STUDIER PÅ HÖGSKOLA/UNIVERSITET. 16 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

19 TABELL 2.2 VIKTIGA ASPEKTER VID VAL AV UTBILDNING. ANDEL I PROCENT. N = 393. ASPEKT EFFEKT ATT FÅ ETT ARBETA JAG TRIVS MED 43,3 EJ MED AV INTRESSE 31,3 61,9-30,6 FÖR ATT HÖJA MIN KOMPETENS 14,8 27,4-12,6 ATT UTBILDNINGEN FANNS NÄRA MIN HEMORT 4,6 5,1-0,5 ANNAN 3,1 3,3-0,2 PÅVERKAN FRÅN FAMILJ 1,8 2,0-0,2 PÅVERKAN FRÅN LÄRARE, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE 1,3 0,3 +0,8 VIKTIGA ASPEKTER DEN HÖGA DISKREPANSEN PÅ NÅGRA PARAMETRAR HAR TROLIGEN SIN ORSAK I ATT ALTERNATIVET ATT FÅ ETT ARBETE INTE FANNS MED FÖR 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. SLÅS DE TVÅ HÖGST RANKADE ALTERNATIVEN IHOP BLIR DET EN EFFEKT PÅ +12,7 PROCENT, SOM TORDE VARA NÄRMARE SANNINGEN. STUDENTKÅREN VID HÖGSKOLAN I BORÅS TABELL 2.3 HUR UPPFATTADE DU INFORMATIONEN FRÅN STUDENTKÅREN NÄR DU PÅBÖRJADE UTBILDNINGEN? ANDEL I PROCENT. N = 383. ITEM EFFEKT SOM OBEFINTLIG 6,8 4,1 +2,7 SOM SVAG 13,3 10,2 +3,1 SOM MÅTTLIG 31,6 35,8-4,2 SOM GANSKA GOD 36,3 39,8-3,5 SOM MYCKET GOD 12,0 10,2 +1,8 AKTIVT STUDENTKÅRSARBETE 2006 ÅRS STUDENTGRUPP: 12 PROCENT ANGAV AKTIVT DELTAGANDE ÅRS STUDENTGRUPP: 10 PROCENT ANGAV AKTIVT DELTAGANDE. FÖRSLAG FÖR ATT NÅ UT BÄTTRE MOT STUDENT AFFISCHERING PÅ INSTITUTIONERNA UTSKICK INNAN KURSSTART STUDENTKÅRSREPRESENTANTER VID KURSSTART VID STUDENTKÅRSREGISTRERING HÖGSKOLAN I BORÅS 17

20 EXAMEN TABELL 2.4 VAR STUDENTEN TOG SIN EXAMEN ALTERNATIVT EJ EXAMEN ELLER AVBRÖT STUDIERNA. ANDEL I PROCENT. N = 378. EXAMEN EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 74,3 68,5 +5,8 INTE TAGIT UT EXAMEN 15,1 17,2-2,1 AVBRÖT STUDIERNA 7,1 10,3-3,2 ANNAN HÖGSKOLA 3,4 4,1-0,7 JUSTERAS RESULTATET FÖR STUDENTER SOM ANGAV AVBRÖT STUDIERNA (27) SAMT YRKESHÖGSKOLA (6) ÅTERSTÅR PROCENT HAR TAGIT EN EXAMEN VID HÖGSKOLAN I BORÅS. HÖGSKOLEVERKETS MÄTNINGAR VISAR PÅ NÅGOT LÄGRE RESULTAT. HSV EXKLUDERAR EJ EXAMINERADE (HÖGSKOLEVERKET, 2011:44-45). HB BIDRAR MED YTTERLIGARE 3,4 PROCENT EXAMINERADE DOCK BOKFÖRS DESSA STUDENTER VID NÅGOT ANNAT LÄROSÄTE. ANM: FÖR 2001 ÅRS PROGRAMSTUDENTER VAR RESULTATET 59,4 PROCENT FÖR EXAMINERADE VID LÄROSÄTET. ANLEDNINGAR TILL EJ UTTAGET EXAMENSBEVIS EX-JOBBET KVAR UPPSATSEN EJ FÄRDIG INTE FÄRDIG MED ALLA KURSER ÄR KLAR MEN HAR INTE BEHÖVT MITT EXAMENSBEVIS ÄNNU VET INTE HUR MAN GÖR FÖR ATT FÅ UT EXAMENSBEVISET FICK ARBETE DIREKT 18 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

21 Examensgrader ANSTÄLLNINGSBARHET Anställning efter studierna TABELL 2.5 NÄR STUDENTEN FICK EN ANSTÄLLNING EFTER AVSLUTADE STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 348. ARBETE EFFEKT VAR EGEN FÖRETAGARE 0,9 0,9 0,0 HADE REDAN ARBETE 27,9 36,0-8,1 INOM ETT HALVÅR 42,0 38,6 +3,4 INOM ETT ÅR 10,1 7,2 +2,9 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 4,0 4,0 0,0 EFTER TVÅ ÅR 3,4 4,9-1,5 ÄR ARBETSSÖKANDE 6,9 5,5 +1,4 GÖR ANNAT 4,9 2,9 +2,0 ETABLERINGSGRADEN HÖGRE FÖR STUDENTER MED UTTAGEN EXAMEN: 94,6 PROCENT. EJ EXAMEN: 75,4 PROCENT. CIRKA TVÅ ÅR EFTER AVSLUTADE STUDIER VID LÄROSÄTET HAR CIRKA 88 PROCENT AV 2006 ÅRS STUDENTGRUPP EN ANSTÄLLNING. RESULTATET VISAR PÅ EN MINSKNING MED KNAPPT 4 PROCENTENHETER JÄMFÖRT MOT 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. SAMMANFATTNINGSVIS KAN PÅVISAS ATT ÅTTA AV TIO STUDENTER FÅR ETT ARBETE INOM ETT ÅR OCH NIO AV TIO STUDENTER INOM TVÅ ÅR. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

22 TABELL 2.6 ETABLERINGSGRAD FÖR EXAMINERADE STUDENTER (SPECIFIK PERIOD). ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER EXAMEN ÅR (2006 ÅRS GRUPP) EXAMEN ÅR (2005 ÅRS GRUPP) HÖGSKOLAN I BORÅS EFFEKT KVINNOR 88,6 89,1-0,5 MÄN 78,6 90,2-11,6 NATIONELLT (HSV) TOTALT FÖR RIKET 78,2 79,7-1,5 DATA FRÅN HÖGSKOLEVERKET (HSV) HÄRSTAMMAR FRÅN ETABLERINGSRAPPORTERNA 2010 OCH I HSV:S MÄTNING STÄLLS KRITERIER UPP FÖR VEM SOM SKALL ANSES VARA ETABLERAD PÅ ARBETSMARKNADEN (HÖGSKOLEVERKET, 2011, s ). EN TROLIG ORSAK TILL DISKREPANSEN I TABELL 2.6 ÄR BERÄKNINGSSÄTTET. (HSV UTFÖR INGEN ETABLERINGSRAPPORT FÖR 2012, DÄRAV AVSAKNAD FÖR 2009 RIKET TOTALT). Arbetar inom yrkesområdet TABELL 2.7 ARBETAR INOM YRKESOMRÅDET. ANDEL I PROCENT. N = 294. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET EFFEKT HELA TIDEN 73,5 74,8-1,3 MER ÄN HALVA TIDEN 10,9 10,8 +0,1 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 8,8 5,9 +2,9 INTE ALLS 6,8 8,5-1,7 Arbete under utbildningstiden TABELL 2.8 ARBETADE DU UNDER DIN UTBILDNING? ANDEL I PROCENT. N = 349 ARBETADE UNDER STUDIETIDEN EFFEKT JA, MINDRE ÄN 25 % 37,2 36,2 +1,0 JA, % 21,8 25,9-4,1 JA, ÖVER 50 % 16,3 11,8 +4,5 INTE ALLS 24,6 26,1-1,5 ARBETADE INOM UTB. OMRÅDET UNDER STUDIETIDEN ÅRS STUDENTGRUPP 40,3 PROCENT 2005 ÅRS STUDENTGRUPP 49,8 PROCENT 3 (Högskoleverket, 2011:20). 4 (Högskoleverket, 2010:14). 20 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

23 Anknytning till kommande yrkespraktik ANM: DET UPPVISAS EN MÄRKBAR SKILLNAD INOM PED, JÄMFÖRT MOT 2005 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. EN STÖRRE ANDEL AV 2006 ÅRS STUDENTGRUPP UPPLEVER OBEFINTLIGT/I MYCKET LITEN UTSTRÄCKNING MED PRAKTIK (16,7/7,8 PROCENT). VID 2011 ÅRS STUDIE (2005 ÅRS STUDENTGRUPP) REDOVISADES 9 PROCENT FÖR DESSA TVÅ ALTERNATIV (SIGRÉN, 2012A:35). INSTITUTIONEN (HIT) UPPVISAR EN KLAR FÖRBÄTTRING. FRÅN 31 PROCENT TILL 47 PROCENT FÖR DESSA TRE ALTERNATIV ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ANDEL I PROCENT. HÖGSKOLAN I BORÅS 21

24 Anställningsform efter avslutade studier TILLSVIDAREANSTÄLLNINGAR HAR ÖKAT. TILLFÄLLIGA ANSTÄLLNINGAR/VIKARIAT HAR ÖKAT. 63 PROCENT ÄR ANSTÄLLDA INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN RELATIVT KONSTANT ÖVER ÅRSKULLAR. 58 PROCENT ANGER STAT, KOMMUN OCH LANDSTING SOM ARBETSGIVARE. 95 PROCENT ANGER ATT UTBILDNINGEN VARIT RELEVANT/DELVIS RELEVANT (20 PROCENT) FÖR DET ARBETE SOM DE HAR/HAFT. 22 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

25 Lönenivå TRENDEN FORTSÄTTER ATT EN GENOMFÖRD UTBILDNING MED UTTAGET EXAMENSBEVIS LÖNAR SIG. HÖGRE ANDEL (LÄGRE LÖNENIVÅER) UPPVISAS FÖR GRUPPEN SOM EJ TAGIT UT EXAMENSBEVIS. LÄGST LÖNENIVÅ VID AVBRUTNA STUDIER. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

26

27 3 RESULTAT INDEX INLEDNING Under detta kapitel redovisas resultaten (målupplevelse och måluppfyllelse) för de alumner som gått igenom en programutbildning med eller utan examensbevis, från Högskolan i Borås, alternativt att examen tagits ut vid annat lärosäte. ü Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen behövs i arbetslivet? ü Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen genererats inom utbildningen? Analysmetod: Explorativ Faktoranalys (EFA) samt efterföljande indexering. Resultaten redovisas dels som en positiv opinion, dels som ett målindex där respektive index redovisas mot referensvärdet 100 (maximalt). Resultaten redovisas per index/dimension för respektive institution. Målindex beräknas utifrån medelvärden. M 3,0 = INDEX 60; M 3,5 = INDEX 70; M 4,0 = INDEX 80. Förklarad varians för de tolv faktorerna (2012 års studie); 60,06 procent (arbetslivet) 63,47 procent (utbildningen). Chronbach s alpha (reliabilitet) avser 2006 års studentgrupp. En positiv opinion innebär hur stor andel av respondenternas svarsträffar som ligger, inom respektive index, över kriterievärdet 3,3 på en 5-gradig intervallskala. Institutionerna konstanthålls mot respektive index. ETT KRITERIEVÄRDE PÅ 3,3 MOTSVARAR ETT INDEX PÅ 66. Resultaten jämförs, i första hand, mot föregående års studie (2005 års programstudenter). Index som redovisas är tolv till antalet (sex index för arbetslivet samt sex index för utbildningen). Tabell I (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet gällande arbetslivet samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas inom respektive index. Tabell III (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet gällande utbildningen samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas inom respektive index. HÖGSKOLAN I BORÅS 25

28 3.1 INDEX GENERISKA FÖRMÅGOR TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (ARBETSLIVET) ARBETSLIVET GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,55 0,67 4,63-0,08 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,29 0,88 4,42-0,13 ANALYSERA PROBLEM 4,12 0,98 4,06 +0,06 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 4,00 1,01 3,94 +0,06 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,95 1,06 4,00-0,05 M- INDEX 4,18 0,85 4,21-0,03 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX GENERISKA FÖRMÅGOR. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. TENDENSEN ÄR ATT ARBETSLIVET EFTERFRÅGAR DESSA S.K. GENERISKA FÖRMÅGOR I STÖRRE UTSTRÄCKNING ÄN VAD UTBILDNINGEN GENERERAR. FIGUR VISAR TYDLIGT PÅ EN DISKREPANS. EN KUMULATIV ÖKNING KAN PÅVISAS FÖR DE TRE ÅRSKULLARNA. SETT ÖVER DE TRE ÅRSKULLAR SOM UNDERSÖKTS SÅ FINNS DET EN TYDLIG TREND, SOM VISAR PÅ ATT DET HAR BLIVIT BÄTTRE INOM UTBILDNINGEN, FIGUR RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

29 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (UTBILDNING) UTBILDNINGEN GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,07 0,88 3,98 +0,09 ANALYSERA PROBLEM 4,04 0,89 3,90 +0,14 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,94 1,01 3,82 +0,12 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,88 0,88 3,86 +0,02 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,56 1,05 3,49 +0,07 M- INDEX 3,90 0,76 3,82 +0,08 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX GENERISKA FÖRMÅGOR. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX GENERISKA FÖRMÅGOR. KRITERIE: M > 3, ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

30 FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPLEVELSE FÖR GENERISKA FÖRMÅGOR I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPFYLLELSE FÖR GENERISKA FÖRMÅGOR I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 28 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

31 3.2 INDEX SPRÅKLIG KOMPETENS TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (ARBETSLIVET) ARBETSLIVET SPRÅKLIG KOMPETENS M S M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,10 1,36 3,15-0,05 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,96 1,31 3,04-0,08 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,70 1,38 2,85-0,15 M- INDEX 2,92 1,18 3,01-0,09 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX SPRÅKLIG KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS HAR BETYDLIGT LÄGRE VÄRDE ÄN ÖVRIGA DIMENSIONER/INDEX. VAD SOM AVSES: ÄR OM STUDENTER BEHÖVER YTTERLIGARE NÅGOT SPRÅK I ARBETSLIVET ÄN SVENSKA? TEXTILHÖGSKOLAN UPPVISAR BETYDLIGT HÖGRE VÄRDEN ÄN DE ANDRA INSTITUTIONERNA, FIGUR FLER KURSER PÅ ENGELSKA? HÖGSKOLAN I BORÅS 29

32 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (UTBILDNING) UTBILDNINGEN SPRÅKLIG KOMPETENS M S M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,00 1,17 3,02-0,02 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,69 1,15 2,69 0,00 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,62 1,16 2,66-0,04 M- INDEX 2,77 0,95 2,79-0,02 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX SPRÅKLIG KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. 30 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

33 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX SPRÅKLIG KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPLEVELSE FÖR SPRÅKLIG KOMPETENS I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). HÖGSKOLAN I BORÅS 31

34 FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPFYLLELSE FÖR SPRÅKLIG KOMPETENS I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 32 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

35 3.3 INDEX SOCIOKULTURELL KOMPETENS TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (ARBETSLIVET) ARBETSLIVET SOCIOKULTURELL KOMPETENS M S M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,97 1,21 3,90 +0,07 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,68 1,29 3,60 +0,08 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,67 1,31 3,65 +0,02 M- INDEX 3,77 1,14 3,72 +0,05 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX SOCIOKULTURELL KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. NÅGRA INSTITUTIONER STICKER UT MED HÖGRE VÄRDEN, BHS, PED OCH VHB. HÖGSKOLAN I BORÅS 33

36 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (UTBILDNING) UTBILDNINGEN SOCIOKULTURELL KOMPETENS M S M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,44 1,22 3,34 +0,10 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,34 1,23 3,18 +0,16 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,19 1,26 3,03 +0,16 M- INDEX 3,32 1,04 3,18 +0,14 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX SOCIOKULTURELL KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. 34 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

37 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX SOCIOKULTURELL KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPLEVELSE FÖR SOCIOKULTURELL KOMPETENS I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). HÖGSKOLAN I BORÅS 35

38 FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPFYLLELSE FÖR SOCIOKULTURELL KOMPETENS I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 36 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

39 3.4 INDEX IT-KOMPETENS TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (ARBETSLIVET) ARBETSLIVET IT- KOMPETENS M S M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,44 0,87 4,48-0,04 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,41 0,89 4,35 +0,06 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,35 0,93 4,33 +0,02 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,12 0,96 4,14-0,02 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,81 1,31 3,70 +0,11 M- INDEX 4,23 0,82 4,20 +0,03 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX IT-KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. IT-KOMPETENSEN VISAR FORTSATT HÖGA VÄRDEN FÖR ARBETSLIVET OCH FÖR ATT KOMPETENSEN LEVERERAS INOM UTBILDNINGEN. INDEXET HAR GENOMGÅENDE ETT HÖGT VÄRDE OCH HARMONISERAR VÄL SINSEMELLAN (ARBETE VS UTBILDNING), FIGUR HÖGSKOLAN I BORÅS 37

40 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (UTBILDNING) UTBILDNINGEN IT- KOMPETENS M S M EFFEKT SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,28 0,80 4,02 +0,26 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,19 0,93 4,04 +0,15 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,97 1,03 3,81 +0,16 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,95 1,05 3,75 +0,20 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,90 1,09 3,72 +0,18 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,86 1,08 3,70 +0,16 M- INDEX 4,03 0,81 3,84 +0,19 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX IT-KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. 38 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

41 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX IT- KOMPETENS. KRITERIE: M> 3, ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPLEVELSE FÖR IT-KOMPETENS I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). HÖGSKOLAN I BORÅS 39

42 FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPFYLLELSE FÖR IT-KOMPETENS I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 40 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

43 3.5 INDEX PRESENTATIONSFÄRDIGHETER TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONS- FÄRDIGHETER. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (ARBETSLIVET) ARBETSLIVET PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M S M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,62 1,26 3,57 +0,05 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,50 1,25 3,30 +0,20 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,20 1,31 3,03 +0,17 M- INDEX 3,44 1,15 3,30 +0,14 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX PRESENTATIONSFÄRDIGHETER. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. DET SOM SKILJER SIG ÅT MOT DE ANDRA INDEXEN ÄR DETTA HAR GENOMGÅENDE HÖGRE VÄRDEN FÖR UTBILDNING VS ARBETSLIV. FIGUR HÖGSKOLAN I BORÅS 41

44 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONS- FÄRDIGHETER. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (UTBILDNING) UTBILDNINGEN PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M S M EFFEKT UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 4,07 1,00 3,94 +0,13 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,88 1,10 3,90-0,02 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,80 1,01 3,67 +0,13 M- INDEX 3,92 0,93 3,84 +0,08 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX PRESENTATIONSFÄRDIGHETER. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. 42 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

45 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX PRESENTATIONSFÄRDIGHETER. KRITERIE: M > 3, ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPLEVELSE FÖR PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). HÖGSKOLAN I BORÅS 43

46 FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPFYLLELSE FÖR PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 44 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

47 3.6 INDEX PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKT(LEDAR) KOMPETENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (ARBETSLIVET) ARBETSLIVET PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS M S M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,47 0,86 4,57-0,10 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,25 0,99 4,31-0,06 INSPIRERA ANDRA 4,07 1,11 4,17-0,10 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,09 1,01 4,12-0,03 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,91 1,04 3,96-0,05 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,90 1,09 4,03-0,13 M- INDEX 4,12 0,76 4,19-0,07 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. RESULTATET VISAR PÅ ATT DET FINNS ETT HÖGRE BEHOV I ARBETSLIVET FÖR KOMPETENSEN ÄN VAD UTBILDNINGEN GENERERAR. PED, HIT SAMT VHB ÄR DE INSTITUTIONER SOM LYCKATS BÄST ATT GENERERA KOMPETENSEN INOM UTBILDNINGEN. FIGUR HÖGSKOLAN I BORÅS 45

48 TABELL VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKT(LEDAR)KOMPE- TENS. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. (UTBILDNING) UTBILDNINGEN PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS M S M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,99 0,92 4,03-0,04 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,50 1,07 3,58-0,08 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,33 1,11 3,44-0,11 INSPIRERA ANDRA 3,17 1,20 3,26-0,09 VARA SERVICEINRIKTAD 3,02 1,34 2,94 0,08 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,01 1,19 3,04-0,03 M- INDEX 3,34 0,87 3,38-0,04 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. 46 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

49 FIGUR POSITIV OPINION FÖR INDEX PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS. KRITERIE: M > 3, ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I PROCENT. FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPLEVELSE FÖR PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS I ARBETS- LIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). INDEXET SAKNADES VID 2007 ÅRS STUDIE (2001 ÅRS PROGRAMSTUDENTER). HÖGSKOLAN I BORÅS 47

50 FIGUR INDEXMÅTT MÅLUPPFYLLELSE FÖR PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS I UTBILD- NINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). INDEXET SAKNADES VID 2007 ÅRS STUDIE (2001 ÅRS PROGRAMSTUDENTER). 48 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

51 4 AVSLUTANDE KOMMENTAR Högskolan i Borås (HB) har sedan lång tid tillbaks arbetat efter devisen ett professionslärosäte. Ett professionslärosäte har som målsättning att knyta praktik och teori närmare varandra. Den högre utbildningens uppdrag består av att bedriva grundutbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället. Lärosätet har sedan lång tid bedrivit grundutbildning mot professionsyrken t.ex. vård- och lärarsektorn. Högskolan i Borås har visat, i flera såväl interna som externa alumnundersökningar, att högskolan studenter får jobb efter utbildningen. En viktig aspekt är ett utbildningsutbud som harmoniserar mot arbetsmarknadens behov. Genom ett pragmatiskt inriktat synsätt har högskolan lyckats väl i den målsättningen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden, för högskolans studenter, är fortsatt hög. Högskolans utbildningsutbud matchar väl arbetsmarknadens behov av rätt utbildade studenter. Högskoleverkets (HSV) etableringsrapporter verifierar också lärosätets egna uppföljningar. Högskolan i Borås ligger nära det optimala måttet HSV använder sig av. HB utbildar inte för många och inte för få utan ligger runt det centrala måttet 1,0 som då HSV anger som ett perfekt matchningsmått på etableringsgrad i förhållande till mängden utbildade och behovet på arbetsmarknaden (Högskoleverket, 2011:47). Alumnerna anger att studierna motiveras såväl av intresse för ämnet/ utbildningsområdet som för att höja sin kompetensensgrad. Vidare anges att de vill bli attraktiva på arbetsmarknaden. Högskolans studenter har lätt för att få ett arbete efter studierna (a.a. s. 45). Två år efter avslutade studier anger drygt 88 procent att de har erhållet ett arbete. Ses det till de som tar ut ett examensbevis ökar anställningsgraden till strax över 90 procent. Den institution som uppvisar bäst etableringsgrad på arbetsmarknaden är lärosätets vårdvetenskapliga institution. I föreliggande studie anger samtliga, vid institutionen, som har svarat på enkäten att de har ett arbete senast två år efter avslutade studier. Det är även den institution som ligger jämnast, mätt över de tre år som undersökningarna pågått. HÖGSKOLAN I BORÅS 49

52 Resultaten pekar även på att studenter med ett examensbevis, i handen, tjänar bäst. Högskolans tidigare mätningar har hela tiden visat på en positiv korrelation mellan examensbevis och ett högre löneläge. Helt klarlagt är att den studentgrupp som väljer att tidigt hoppa av sin utbildning även hamnar i låga löneklasser om man har tur att överhuvudtaget hitta ett arbete. Det finns dock ett par saker att begrunda ytterligare. Studenter som arbetar parallellt med sin utbildning tenderar att öka. Tre fjärdedelar av studenterna anger att de arbetar i mindre eller större utsträckning. Huruvida detta påverkar genomströmningar kan det inte ges ett svar på i denna undersökning? Nationella utvärderingar kommer fram till att studenter upplever att det ställs för låga krav på utbildningen framförallt vid de svenska högskolorna. Högskoleverket har ställt sig frågan: Har samhället, och studenterna, råd med denna dysfunktion i den högre utbildningen? Och denna frågeställning kan naturligtvis begrundas ytterligare utifrån den nationella statistik som finns att tillgå. Nu införs nya och hårdare regler för studenter. Prestationer kommer att spela en avgörande roll enligt devisen inga poäng är lika med avregistrering. Dessa hårdare regler kan få till innebörd att studenter kommer arbeta mindre och förhoppningsvis bli färdiga med studierna snabbare. Det ställer samtidigt krav på lärosätena att hålla en hög kvalitet på utbildningarna, att ge lärare ett bra verksamhetsstöd, att ge studenter den hjälp som kan behövas för att klara av sina studier. Föreliggande studie har redovisat ett antal index som är tänkta att mäta förmågor, färdigheter och kompetenser. Vad som framkommit är att resultaten för dessa index visar på att arbetslivet upplevs ställa högre krav än vad lärosätet har levererat. Det är inget specifikt för Högskolan i Borås utan snarare ett resultat av den allt mer accelererande utveckling samhället befinner sig i. Det är inga stora diskrepanser som uppvisas men tendensen är att för såväl 2001 års, 2005 års samt 2006 års studentgrupp uppvisas en liknande trend. Generellt uppvisas höga indexmått för måluppfyllelse i utbildningen. Framhållas kan att de högsta indexmåtten uppvisas inom dimensionerna generiska förmågor, IT-kompetens, samt projekt(ledar)kompetens. Ett indexmått på 84, 85 och 82, för dessa tre index, indikerar att lärosätet håller en mycket hög kvalitet inom dessa tre områden. 50 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

53 Det framgår även att behovet av projektledarkunskaper upplevs som viktigt i arbetslivet. Lärosätet behöver utveckla dessa kunskaper bättre under utbildningstiden. Det kan vara på så sätt att lärosätet inte tänkt på att denna färdighet blir allt viktigare inom företagen. I de föregående studierna har detta index inte varit lika tydligt som vid årets studie. Nu kan vi se att det finns en dimension som kan benämnas som en slags ledarskapskompetens. Det som högskolan har svårast med att leverera är den språkliga och internationella dimensionen men samtidigt skall tilläggas att studenterna inte upplever att dimensionen behövs speciellt mycket i arbetslivet. Som ett uttalat professionslärosäte bör anknytningen till kommande yrkespraktik under utbildningen utvecklas betydligt mer. Det blir naturligtvis en balansgång mellan forskning och grundutbildning men samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Lärosätet har erhållet forskarutbildningsrättigheter och det är troligt att lärosätet framöver kommer anställa fler doktorander som har sin grundutbildningsbakgrund just från Högskolan i Borås. Det kan finnas en risk i att grundutbildning blir mer teoretisk inriktad med tanke på att med nämnda forskarutbildningsrättigheter följer även kravet på mer teoretiska kunskaper. Utmaningen eller snarare uppgiften för lärosätet blir då att finna en optimal balansgång mellan praktik och teori. Sammanfattningsvis, när en helhetsbedömning görs av resultaten, ser det bra ut för Högskolan i Borås. Diskrepanser framträder mellan institutioner men samtidigt är det helt naturligt att en varians föreligger. En svarsfrekvens på under 30 procent gör att resultaten bör tolkas något försiktigt men samtidigt är det inte en vetenskaplig studie i den bemärkelse att det handlar om forskning utan skall snarare ses som handlingsinriktad studie som mäter fenomen/dimensioner i en utbildningsverksamhet. Dessa dimensioner har visat sig vara viktiga ingredienser i en framtida yrkespraxis. Även om då svarsfrekvensen kan bedömas som låg så går det inte att bortse ifrån att över flera studier uppvisas snarlika tendenser, som då tillsammans ger en bra bärkraft i analyserna. Dessa alumnuppföljningar mäter ju något som har skett alltså bakåt i tiden. Lärosätets studentbarometrar är mer av formativ karaktär där mätningarna sker här och nu. Vissa index samkörs för dessa båda nämnda uppföljningar och vi ser att det finns en positiv korrelation mellan t.ex. indexet generiska förmågor. Det som kommer att bli intressant, ur ett mer forskningsinriktat perspektiv, är när vi har empiri för alumner HÖGSKOLAN I BORÅS 51

54 och samtidigt kunna mäta på specifika årskullar i studentbarometrar och på så sätt kunna jämföra en specifik grupp av studenter. Alltså att vi kan mäta på samma studentpopulation. Vi är inte riktigt där ännu alltså i fas. Tilläggas kan att det går att mäta vissa program mer noggrant där antalet repondenter är tillräckligt många. Det är dock något som respektive institution får ta ställning till om så skall göras (se sammanställning nedan). Ytterligare fördjupade analyser kan utföras på institutionsnivå antingen som ett uppdrag alternativt att institutionerna själva utför dessa. TABELL 4.1 ANGER VILKA PROGRAM SOM ÄR MÖJLIGA ATT MÄTA MER NOGGRANT. ANDEL I ANTAL. PROGRAM LÄRARE 59 BIBLIOTEKS - OCH INFORMATIONSVETENSKAP/CAMPUS 44 BIBLIOTEKS - OCH INFORMATIONSVETENSKAP/DISTANS 33 ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLING 29 SJUKSKÖTERSKA 21 TEXTILEKONOM 19 N Högskoleverket bryter även den tradition som pågått under lång tid med nationella etableringsrapporter. I år (2012) kommer HSV inte att leverera någon sådan. Etableringsrapporterna har varit uppskattade bland landets lärosäten och har innehållet mycket intressant data. Lärosäten har, genom dessa rapporter, kunnat jämföra sig mot varandra samt mot sina egna alumnuppföljningar. Nu blir det betydligt svårare att se hur andra lärosäten ligger till. Det finns inte någon garanti för att det kommer någon etableringsrapport för 2013 och därmed blir lärosätenas egna alumnuppföljningar allt viktigare. Som utredare har jag uttalat mig tidigare, att det kanske är så att HSV lägger över detta ansvar på respektive lärosäte. Det gäller även den omtyckta studentbarometer som HSV har redovisat med ett fem års intervall, där den senaste barometern gavs ut Någon ytterligare studentbarometer från HSV har inte aviserats. Nu sätts det dock punkt för 2012 års alumnuppföljning. Högskolan i Borås Peter Sigrén 52 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

55 REFERENSER Barmark, M. (2009). Faktoranalys. In G. Djurfeldt & M. Barmark (Eds.), Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed., pp ). Stockholm: Studentlitteratur. Bryman, A., & Cramer, D. (2011). Quantitative Data Analysis with IBM SPSS 17, 18 & 19 - A guide for Social Scientists. London and New York: Routledge. Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 : multivariat analys (1. uppl. ed.). Stockholm: Studentlitteratur. Elingfors, C. (2001). Ekonomer i arbetslivet - vart tar ekonomstudenterna vägen efter examen? (Borås. Holmqvist, H. (2004). Vart tar högskolan studenter vägen? En enkätstudie bland studenter som påbörjade programstudier 1997 (Borås. Högskolan i Borås. (1999). Vart tar designers utbildade vid Institutionen Textilhögskolan vägen? Borås: Högskolan i Borås. Högskolan i Borås. (2010). Det kompletta lärosätet - mål och strategier för Högskolan i Borås (Vol. Dnr ). Borås. Högskoleverket. (2010). Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2006/07 (Vol. 2010:19 R). Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket. (2011). Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2007/08 (Vol. 2011:16 R). Stockholm: Högskoleverket. Lundmark, A. (2002). Före detta studenters uppfattningar om sina studier och nyttan av dem i arbetslivet (Uppsala. Lundmark, A. (2006). Med en examen från Uppsala universitet: (Uppsala. Miller, F. P., Vandome, A., & McBrewster, F. J. (2010). Expectation- Maximization Algorithm. Memphis Tennessee: Book LLC. Nelsson, O. (2006). Från examen till arbete - en uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet (2006:241). Lund. Pedhazur, E. J., & Pedhazur Schmelkin, L. (1991). Measurement, design, and analysis : an integrated approach. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. Sigrén, P. (2007). Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under (Vol. 11). Högskolan i Borås. HÖGSKOLAN I BORÅS 53

56 Sigrén, P. (2012a). Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner. (Vol. 14). Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2012b). Studentbarometern HT 2011: Studie- och arbetsmiljö. (Vol. 16). Högskolan i Borås. 54 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

57 BILAGOR Bilaga I Totalt för Högskolan i Borås 57 Bilaga II Bibliotekshögskolan 63 Bilaga III Institutionen Handels- och IT-högskolan 69 Bilaga IV Institutionen Ingenjörshögskolan 75 Bilaga V Institutionen för pedagogik 81 Bilaga VI Textilhögskolan 87 Bilag VII Institutionen för vårdvetenskap 93 HÖGSKOLAN I BORÅS 55

58

59 BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS TABELL I MÅLUPPLEVELSE ARBETSLIVET ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. EXPLAINED VARIANCE 64,34 PROCENT. ARBETSLIV GENERISKA FÖRMÅGOR CRONBACH'S ALPHA; 0,847 (F1) M S M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,55 0,67 4,63-0,08 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,29 0,88 4,42-0,13 ANALYSERA PROBLEM 4,12 0,98 4,06 +0,06 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 4,00 1,01 3,94 +0,06 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,95 1,06 4,00-0,05 M- INDEX 4,18 0,85 4,21-0,03 SPRÅKLIG KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,842 (F3) ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,10 1,36 3,15-0,05 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,96 1,31 3,04-0,08 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,70 1,38 2,85-0,15 M- INDEX 2,92 1,18 3,01-0,09 SOCIOKULTURELL KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,881 (F5) TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,97 1,21 3,90 +0,07 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,68 1,29 3,60 +0,08 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,67 1,31 3,65 +0,02 M- INDEX 3,77 1,14 3,72 +0,05 IT- KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,862 (F2) ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,44 0,87 4,48-0,04 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,41 0,89 4,35 +0,06 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,35 0,93 4,33 +0,02 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,12 0,96 4,14-0,02 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,81 1,31 3,70 +0,11 M- INDEX 4,23 0,82 4,20 +0,03 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER CRONBACH'S ALPHA; 0,885 (F4) UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,62 1,26 3,57 +0,05 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,50 1,25 3,30 +0,20 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,20 1,31 3,03 +0,17 M- INDEX 3,44 1,15 3,30 +0,14 HÖGSKOLAN I BORÅS 57

60 ARBETSLIV PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,844 (F6) M S M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,47 0,86 4,57-0,10 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,25 0,99 4,31-0,06 INSPIRERA ANDRA 4,07 1,11 4,17-0,10 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,09 1,01 4,12-0,03 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,91 1,04 3,96-0,05 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,90 1,09 4,03-0,13 M- INDEX 4,12 0,76 4,19-0,07 EJ INDEXERADE VARA SERVICEINRIKTAD 4,36 0,96 4,27 +0,09 TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,67 1,30 3,50 +0,17 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,66 1,06 1,78-0,12 TABELL II FACTOR CORRELATION MATRIX. EXTRACTION METHOD: PRINCIPAL AXIS FACTORING. ROTATION METHOD: OBLIMIN WITH KAISER NORMALIZATION. FACTOR ,382 0,179-0,375 0,382 0, , ,285-0,484 0,201 0, ,179 0, ,222 0,160 0, ,375-0,484-0, ,285-0, ,382 0,201 0,160-0, , ,540 0,331 0,144-0,395 0, RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

61 TABELL III MÅLUPPFYLLELSE UNDER UTBILDNINGEN ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENT- GRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. EXPLAINED VARIANCE 64,63 PROCENT. UTBILDNING GENERISKA FÖRMÅGOR CRONBACH'S ALPHA; 0,866 (F1) M S M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,07 0,88 3,98 +0,09 ANALYSERA PROBLEM 4,04 0,89 3,90 +0,14 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,94 1,01 3,82 +0,12 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,88 0,88 3,86 +0,02 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,56 1,05 3,49 +0,07 M- INDEX 3,90 0,76 3,81 +0,09 SPRÅKLIG KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,789 (F3) ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,00 1,17 3,02-0,02 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,69 1,15 2,69 0,00 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,62 1,16 2,66-0,04 M- INDEX 2,77 0,95 2,79-0,02 SOCIOKULTURELL KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,871 (F6) UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,44 1,22 3,34 +0,10 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,34 1,23 3,18 +0,18 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,19 1,26 3,03 +0,16 M- INDEX 3,32 1,04 3,18-0,14 UTBILDNING IT- KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,896 (F4) M S M EFFEKT SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,28 0,80 4,02 +0,26 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,19 0,93 4,04 +0,15 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,97 1,03 3,81 +0,16 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,95 1,05 3,75 +0,20 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,90 1,09 3,72 +0,18 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,86 1,08 3,70 +0,16 M- INDEX 4,03 0,81 3,84 +0,18 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER CRONBACH'S ALPHA; 0,875 (F5) UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 4,07 1,00 3,94 +0,13 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,88 1,10 3,90-0,02 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,80 1,01 3,67 +0,13 M- INDEX 3,92 0,93 3,84 +0,08 HÖGSKOLAN I BORÅS 59

62 UTBILDNING PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS CRONBACH'S ALPHA; 0,858 (F2) M S M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,99 0,92 4,03-0,04 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,50 1,07 3,58-0,08 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,33 1,11 3,44-0,11 INSPIRERA ANDRA 3,17 1,20 3,26-0,09 VARA SERVICEINRIKTAD 3,02 1,34 2,94 0,08 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,01 1,19 3,04-0,03 M- INDEX 3,34 0,87 3,38-0,04 EJ INDEXERADE TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,33 1,21 3,20 +0,13 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,58 0,99 1,63-0,05 TABELL IV FACTOR CORRELATION MATRIX. EXTRACTION METHOD: PRINCIPAL AXIS FACTORING. ROTATION METHOD: OBLIMIN WITH KAISER NORMALIZATION. FACTOR ,252 0,159-0,384-0,310-0, , ,356-0,392-0,171-0, ,159 0, ,326-0,237-0, ,384-0,392-0, ,447 0, ,310-0,171-0,237 0, , ,374-0,557-0,273 0,330 0,129 1 FIGUR 1 MÅLINDEX HB TOTALT. AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ETT INDEXMÅTT PÅ 70 MOTSVARAR MEDELVÄRDET 3,5 (5-GRADIG INTERVALLSKALA). MAXIMALT INDEXVÄRDE (100). 60 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

63 TABELL V TABELLEN REDOVISAR IDENTIFIERADE FAKTORER OCH ASSOCIATIONEN MELLAN FAKTORERS FAKTORLADDNINGAR RÖRANDE ARBETSLIV VS UTBILD- NING. METOD: PRINCIPEL AXIS FACTORING WITH DIRECT OBLIMIN. ITEM ARB UTB ARB UTB ARB UTB ARB UTB ARB UTB ARB UTB SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM,520,613 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE,916,810 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA,386,417 ANALYSERA PROBLEM,516,436 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT,547,459 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER,668,550 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER,824,834 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER,844,734 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT,899,913 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN,909,994 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV,581,647,466 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER,689,613 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR,822,788 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER,890,823 ARBETA I TEAM,583,506 INSPIRERA ANDRA,721,678 UTRYMME FÖR KREATIVITET,654,602 ORGANISERA OCH PLANERA ARBETSSITUATIONER,470,765 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR,579,517 VARA SERVICEINRIKTAD,436 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION,371,456 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET,504 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION,735,888 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION,901,837 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING,834,804 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION,503,692 Frågeställningen att anlägga ett internationellt perspektiv (utb.) indexeras med det språkliga indexet. I tidigare års studier har frågeställningen vid EFA:n extraherats tydligare mot en språklig dimension. Vid 2006 års studie associerar detta item även mot det sociokulturella indexet. Antalet item i ett index påverkar andra mätningar i studien. Vid fler item, i ett index, blir slutprodukten inte så känslig och en eventuell uteslutning eller flyttning av ett item är lättare att försvara. De flesta resultaten, i förliggande studie, utgår ifrån specifika medelvärden och färre item påverkar medelvärdet på ett icke önskvärt sätt. HÖGSKOLAN I BORÅS 61

64 Frågeställningen kommunicera på annat språk än engelska laddade på den språkliga dimensionen för utbildning. Den frågeställningen har lyfts ut på grund av att ett medelvärde på 1,58 ställer till ett problem så tillvida att detta item inte samtidigt laddar på index språklig kompetens för arbetslivet. Det blir då en snedvridning i det totala medelvärdet för detta språkliga index. Tilläggas kan att det är önskvärt att ett index innehåller åtminstonde 3-5 item vid en indexering Det finns tre olika möjligheter att arbeta vidare med det material som erhålls (Barmark, 2009, s ) se även (Sigrén 2012b: ). välja ut representativa variabler konstruera index (används vid föreliggande studie) spara och använda faktorerna som variabler 62 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

65 BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar TABELL I MÅLUPPFYLLELSE ARBETSLIV ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ARBETSLIV GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,53 0,68 4,62-0,09 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,09 0,99 4,33-0,24 ANALYSERA PROBLEM 3,93 1,07 3,71 +0,22 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,77 1,13 4,12-0,35 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,58 1,07 3,76-0,18 M- INDEX 3,98 0,98 4,11-0,13 SPRÅKLIG KOMPETENS KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 3,05 1,11 3,02 +0,03 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,91 1,21 3,16-0,25 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,60 1,19 2,40 +0,20 M- INDEX 2,85 1,00 2,86-0,01 SOCIOKULTURELL KOMPETENS TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,98 1,13 4,17-0,19 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,79 1,18 3,91-0,12 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,70 1,13 3,69 +0,01 M- INDEX 3,82 1,03 3,92-0,10 IT- KOMPETENS ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,65 0,86 4,67-0,02 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,51 0,97 4,53-0,02 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,33 1,01 4,60-0,27 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,35 0,95 4,36-0,01 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,88 1,36 3,72 +0,16 M- INDEX 4,34 0,87 4,38-0,04 HÖGSKOLAN I BORÅS 63

66 ARBETSLIV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M S M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,67 1,37 3,98-0,31 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,33 1,26 3,43-0,10 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,16 1,31 3,14 +0,02 M- INDEX 3,39 1,20 3,52-0,13 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS ARBETA I TEAM 4,39 0,90 4,48-0,09 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,05 1,03 4,14-0,09 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,95 1,09 4,21-0,26 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,88 1,14 4,22-0,40 INSPIRERA ANDRA 3,88 1,21 4,31-0,43 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,74 1,22 4,10-0,36 M- INDEX 3,98 0,81 4,24-0,26 EJ INDEXERADE (2006) VARA SERVICEINRIKTAD 4,36 0,96 4,88-0,52 TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,67 1,30 2,90 +0,77 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,66 1,06 1,67-0,01 TABELL II MÅLUPPLEVELSE UTBILDNING ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. UTBILDNING GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,34 0,72 4,13 +0,21 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 4,28 0,74 4,23 +0,05 ANALYSERA PROBLEM 4,24 0,82 3,97 +0,27 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,84 0,77 3,65 +0,19 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,60 0,88 3,34 +0,26 M- INDEX 4,06 0,60 3,86 +0,20 SPRÅKLIG KOMPETENS ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,07 1,09 3,18-0,11 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,66 1,05 2,73-0,07 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,57 1,09 2,74-0,17 M- INDEX 2,77 0,91 2,88-0,11 64 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

67 UTBILDNING SOCIOKULTURELL KOMPETENS M S M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,33 1,05 3,18 +0,15 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,97 1,14 3,02-0,05 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 2,79 1,21 2,79 0,00 M- INDEX 3,03 0,90 3,00 +0,03 IT- KOMPETENS SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,74 0,58 4,39 +0,35 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,62 0,64 4,50 +0,12 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,12 1,03 3,95 +0,17 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,02 1,13 3,90 +0,12 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,79 1,09 3,58 +0,21 M- INDEX 4,26 0,73 4,06 +0,18 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 4,26 0,76 4,03 +0,23 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 4,00 0,88 3,98 +0,02 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,67 0,91 3,32 +0,35 M- INDEX 3,98 0,68 3,78 +0,20 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,21 0,95 4,05 +0,16 ARBETA I TEAM 3,50 0,98 3,85-0,35 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 2,93 1,06 3,29-0,36 UTRYMME FÖR KREATIVITET 2,83 1,01 2,92-0,09 INSPIRERA ANDRA 2,64 1,15 2,69-0,05 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 2,57 1,17 2,50 +0,07 M- INDEX 3,11 0,80 3,22-0,11 EJ INDEXERAD (2006) TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,02 1,16 2,71 +0,31 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,45 0,88 1,53-0,08 HÖGSKOLAN I BORÅS 65

68 FIGUR I SAMMANFATTANDE INDEXMÅTT FÖR MÅLUPPLEVELSE I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. FIGUR II SAMMANFATTANDE INDEXMÅTT FÖR MÅLUPPFYLLELSE I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. 66 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

69 Institutionsspecifika frågeställningar TABELL III INSTITUTIONSSPECIFIKA FRÅGOR ARBETSLIV ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ITEM ARB 2006 ARB 2005 EFFEKT PRESENTERA INFORMATION MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT 3,91 3,91 0,00 UNDERSÖKA OCH BEDÖMA INFORMATIONSBEHOV 3,89 4,21-0,32 ARBETA PEDAGOGISKT MED T.EX. ANVÄNDARUNDERVISNING OCH 3,76 3,92-0,16 HANDLEDNING ARBETA MED FÖRMEDLING AV LITTERATUR, KULTUR OCH INFORMATION TILL OLIKA ANVÄNDARGRUPPER 3,65 3,96-0,31 SÖKA INFORMATION I DATABASER 3,41 3,72-0,31 ARBETA MED BESTÅNDSUTVECKLING 3,41 3,55-0,14 HÅLLA DIG Á JOUR MED OCH ANVÄNDA AKTUELL FORSKNING I ARBETET 3,26 3,30-0,04 ARBETA MED UTVECKLINGS- OCH LEDNINGSFRÅGOR 3,00 2,87 +0,13 HANTERA OCH STRUKTURERA STORA MÄNGDER DATA 2,70 2,77-0,07 KLASSIFICERA OCH INDEXERA DOKUMENT 2,48 2,85-0,37 HANTERA METADATA FÖR DIGITALA MEDIER 2,39 2,34 +0,05 ARBETA MED INFORMATIONSFÖRMEDLING I FÖRETAG OCH ANDRA 2,15 2,13 +0,02 ORGANISATIONER M- TOTALT 3,17 3,29-0,12 TABELL IV INSTITUTIONSSPECIFIKA FRÅGOR UTBILDNING ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ITEM EFFEKT SÖKA INFORMATION I DATABASER 4,49 4,10 +0,39 UNDERSÖKA OCH BEDÖMA INFORMATIONSBEHOV 4,15 3,80 +0,35 PRESENTERA INFORMATION MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT 3,96 3,72 +0,24 HÅLLA DIG Á JOUR MED OCH ANVÄNDA AKTUELL FORSKNING I ARBETET 3,96 3,75 +0,21 KLASSIFICERA OCH INDEXERA DOKUMENT 3,55 3,40 +0,15 HANTERA OCH STRUKTURERA STORA MÄNGDER DATA 3,38 3,22 +0,16 ARBETA MED FÖRMEDLING AV LITTERATUR, KULTUR OCH INFORMATION TILL OLIKA ANVÄNDARGRUPPER 3,24 2,72 +0,52 ARBETA PEDAGOGISKT MED T.EX. ANVÄNDARUNDERVISNING OCH HANDLEDNING 3,07 2,60 +0,47 HANTERA METADATA FÖR DIGITALA MEDEIR 3,05 2,47 +0,58 ARBETA MED INFORMATIONSFÖRMEDLING I FÖRETAG OCH ANDRA ORGANISATIONER 2,96 2,42 +0,54 ARBETA MED BESTÅNDSUTVECKLING 2,64 2,18 +0,46 ARBETA MED UTVECKLINGS- OCH LEDNINGSFRÅGOR 2,58 2,10 +0,48 M- TOTALT 3,42 3,04 +0,38 HÖGSKOLAN I BORÅS 67

70 TABELL V INSTITUTIONSSPECIFIKA FRÅGOR ARBETSLIV VS UTBILDNING ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ITEM ARB UTB EFFEKT PRESENTERA INFORMATION MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT 3,91 3,96-0,05 UNDERSÖKA OCH BEDÖMA INFORMATIONSBEHOV 3,89 4,15-0,26 ARBETA PEDAGOGISKT MED T.EX. ANVÄNDARUNDERVISNING OCH 3,76 3,07 +0,70 HANDLEDNING ARBETA MED FÖRMEDLING AV LITTERATUR, KULTUR OCH 3,65 3,24 +0,41 INFORMATION TILL OLIKA ANVÄNDARGRUPPER SÖKA INFORMATION I DATABASER 3,41 4,49-0,08 ARBETA MED BESTÅNDSUTVECKLING 3,41 2,64-0,23 HÅLLA DIG Á JOUR MED OCH ANVÄNDA AKTUELL FORSKNING I ARBETET 3,26 3,96-0,70 ARBETA MED UTVECKLINGS- OCH LEDNINGSFRÅGOR 3,00 2,58 +0,42 HANTERA OCH STRUKTURERA STORA MÄNGDER DATA 2,70 3,38-0,68 KLASSIFICERA OCH INDEXERA DOKUMENT 2,48 3,55-1,07 HANTERA METADATA FÖR DIGITALA MEDIER 2,39 3,05-0,66 ARBETA MED INFORMATIONSFÖRMEDLING I FÖRETAG OCH ANDRA 2,15 2,96-0,81 ORGANISATIONER M- TOTALT 3,17 3,42-0,25 TABELL VI NÄR ALUMNEN ERHÖLL EN ANSTÄLLNING. ANDEL I PROCENT OCH EFFEKT. SYSSELSÄTTNING EFFEKT HADE REDAN ARBETE 32,4 19,4-13,0 INOM ETT HALVÅR 30,9 31,3-0,4 INOM ETT ÅR 17,6 19,4-1,8 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 4,4 10,4-6,0 EFTER TVÅ ÅR 2,9 6,0-3,1 ÄR ARBETSSÖKANDE 8,8 13,4-4,6 GÖR ANNAT 2,9 0,0 +2,9 88 PROCENT AV ALUMNERNA HAR EN ANSTÄLLNING TVÅ ÅR EFTER AVSLUTAD UTBILDNING. 68 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

71 BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar TABELL I MÅLUPPFYLLELSE ARBETSLIV ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ARBETSLIV GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,53 0,68 4,55-0,02 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 4,45 0,69 3,67 +0,78 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,32 0,87 4,30 +0,02 ANALYSERA PROBLEM 4,05 1,04 4,39-0,34 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,92 1,05 3,61 +0,31 M- INDEX 4,25 0,86 4,10 +0,15 SPRÅKLIG KOMPETENS KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 3,26 1,31 3,21 +0,05 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,05 1,43 2,52 +0,47 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,95 0,98 3,12 +0,17 M- INDEX 3,09 1,19 2,95 +0,14 SOCIOKULTURELL KOMPETENS TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,58 1,43 2,67 +0,91 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,13 1,27 2,27 +0,86 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,00 1,38 2,06 +0,94 M- INDEX 3,24 1,17 2,33 +0,91 IT- KOMPETENS ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,61 0,79 4,36 +0,25 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,58 0,90 4,45 +0,13 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,45 1,03 4,45 0,00 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 4,42 1,06 4,16 +0,26 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,32 0,81 3,91 +0,41 M- INDEX 4,48 0,74 4,27 +0,21 HÖGSKOLAN I BORÅS 69

72 ARBETSLIVET PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M S M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,87 1,23 3,06 +0,81 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,82 1,14 3,33 +0,49 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,63 1,00 3,27 +0,36 M- INDEX 3,77 1,04 3,22 +0,55 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,24 0,97 4,18 +0,06 ARBETA I TEAM 4,21 1,04 4,36-0,15 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,18 0,90 3,76 +0,42 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,97 1,05 3,52 +0,45 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,95 1,09 3,73 +0,22 INSPIRERA ANDRA 3,87 1,17 3,52 +0,35 M- INDEX 4,07 0,75 3,85 +0,22 EJ INDEXERADE (2006) VARA SERVICEINRIKTAD 4,42 1,00 3,52 +0,90 TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,71 1,39 2,94 +0,77 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,53 0,98 1,73-0,20 TABELL II MÅLUPPLEVELSE UTBILDNING ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. UTBILDNING GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT ANALYSERA PROBLEM 4,15 0,90 3,95 +0,20 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,05 1,03 3,65 +0,40 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,00 0,83 3,95 +0,05 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,87 1,06 3,18 +0,69 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,85 1,18 3,35 +0,50 M- INDEX 3,98 0,85 3,62 +0,36 SPRÅKLIG KOMPETENS ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,87 1,01 2,70 +0,17 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,54 1,05 2,93-0,39 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,36 0,93 2,83-0,47 M- INDEX 2,59 0,78 2,82-0,23 70 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

73 UTBILDNING SOCIOKULTURELL KOMPETENS M S M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,49 1,14 2,43 +1,06 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,21 1,24 2,28 +0,93 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,00 1,28 2,05 +0,95 M- INDEX 3,23 1,00 2,25 +0,98 IT- KOMPETENS SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,28 0,72 3,43 +0,85 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,28 0,92 3,90 +0,38 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,26 0,94 3,93 +0,33 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,23 1,01 3,70 +0,53 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 4,21 0,92 3,57 +0,64 M- INDEX 4,25 0,82 3,71 +0,54 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 4,31 1,00 3,95 +0,36 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 4,21 0,83 3,63 +0,58 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 4,10 1,05 3,83 +0,27 M- INDEX 4,21 0,86 3,80 +0,41 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS ARBETA I TEAM 4,28 0,86 4,00 +0,28 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,05 1,00 3,28 +0,77 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,79 0,86 3,43 +0,36 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,33 1,12 3,40-0,07 INSPIRERA ANDRA 3,31 1,13 3,08 +0,23 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,21 0,98 2,90 +0,31 M- INDEX 3,66 0,71 3,35 +0,31 EJ INDEXERADE (2006) TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,82 1,19 2,88 +0,94 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,56 0,85 1,65-0,11 HÖGSKOLAN I BORÅS 71

74 FIGUR I SAMMANFATTANDE INDEXMÅTT FÖR MÅLUPPLEVELSE I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. FIGUR II SAMMANFATTANDE INDEXMÅTT FÖR MÅLUPPFYLLELSE I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. 72 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

75 Institutionsspecifika frågeställningar TABELL III INSTITUTIONSSPECIFIKA FRÅGOR ARBETSLIV ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ITEM ARB 2006 ARB 2005 EFFEKT ARBETA I PROJEKTFORM 3,69 3,50 +0,19 FÖLJA UPP OCH REDOVISA EKONOMISK VERKSAMHET 3,34 2,92 +0,42 TILLÄMPA OLIKA EKONOMISKA MODELLER 3,31 2,87 +0,44 LEDA OCH STYRA VERKSAMHET 3,23 3,18 +0,05 ANALYSERA VERKSAMHETSSTÖDJANDE DATASYSTEM 3,23 3,16 +0,07 ANALYSERA OCH UTVECKLA AFFÄRSVERKSAMHET 3,00 2,82 +0,18 DESIGNA VERKSAMHETSSTÖDJANDE DATASYSTEM 2,11 2,42-0,31 UTVECKLA DATASYSTEM 1,91 2,42-0,51 M- TOTALT 2,98 2,91 +0,07 TABELL IV INSTITUTIONSSPECIFIKA FRÅGOR UTBILDNING ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ITEM UTB 2006 UTB 2005 EFFEKT ARBETA I PROJEKTFORM 3,82 3,63 +0,19 FÖLJA UPP OCH REDOVISA EKONOMISK VERKSAMHET 3,67 3,28 +0,39 TILLÄMPA OLIKA EKONOMISKA MODELLER 3,54 3,40 +0,14 LEDA OCH STYRA VERKSAMHET 3,21 3,15 +0,06 ANALYSERA OCH UTVECKLA AFFÄRSVERKSAMHET 2,87 3,13-0,26 ANALYSERA VERKSAMHETSSTÖDJANDE DATASYSTEM 2,79 2,78 +0,01 DESIGNA VERKSAMHETSSTÖDJANDE DATASYSTEM 1,74 2,50-0,76 UTVECKLA DATASYSTEM 1,69 2,38-0,69 M- TOTALT 2,92 3,03-0,11 HÖGSKOLAN I BORÅS 73

76 TABELL V INSTITUTIONSSPECIFIKA FRÅGOR ARBETSLIV VS UTBILDNING ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ITEM ARB 2006 UTB 2006 EFFEKT ARBETA I PROJEKTFORM 3,69 3,82-0,13 FÖLJA UPP OCH REDOVISA EKONOMISK VERKSAMHET 3,34 3,67-0,33 TILLÄMPA OLIKA EKONOMISKA MODELLER 3,31 3,54-0,23 LEDA OCH STYRA VERKSAMHET 3,23 3,21 +0,02 ANALYSERA VERKSAMHETSSTÖDJANDE DATASYSTEM 3,23 2,79-0,44 ANALYSERA OCH UTVECKLA AFFÄRSVERKSAMHET 3,00 2,87 +0,13 DESIGNA VERKSAMHETSSTÖDJANDE DATASYSTEM 2,11 1,74 +0,37 UTVECKLA DATASYSTEM 1,91 1,69 +0,22 M- TOTALT 2,98 2,92 +0,06 TABELL VI NÄR ALUMNEN ERHÖLL EN ANSTÄLLNING. ANDEL I PROCENT OCH EFFEKT. SYSSELSÄTTNING EFFEKT HADE REDAN ARBETE 27,9 44,4-16,5 INOM ETT HALVÅR 55,8 35,6 +20,2 INOM ETT ÅR 2,3 6,7-4,4 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 0,0 4,4-4,4 EFTER TVÅ ÅR 2,3 4,4-2,1 ÄR ARBETSSÖKANDE 4,7 4,4 +0,3 GÖR ANNAT 7,0 0,0 +7,0 88 PROCENT AV ALUMNERNA HAR EN ANSTÄLLNING TVÅ ÅR EFTER AVSLUTAD UTBILDNING. 74 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

77 BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar TABELL I MÅLUPPFYLLELSE ARBETSLIV ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. ARBETSLIV GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,38 0,77 4,71-0,33 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,28 0,75 4,34-0,06 ANALYSERA PROBLEM 4,18 0,96 4,08 +0,10 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,75 0,98 4,16-0,41 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,70 1,11 3,82-0,12 M- INDEX 4,06 0,76 4,22-0,16 SPRÅKLIG KOMPETENS KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 3,33 1,35 3,13 +0,20 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 3,22 1,48 3,08 +0,14 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,12 1,47 2,97 +0,15 M- INDEX 3,22 1,36 3,06 +0,16 SOCIOKULTURELL KOMPETENS TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,18 1,30 2,90 +0,28 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,95 1,54 2,40 +0,55 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 2,72 1,57 2,95-0,23 M- INDEX 2,95 1,37 2,75 +0,20 IT- KOMPETENS ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,58 0,64 4,45 +0,13 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,45 0,71 4,50-0,05 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,30 0,88 4,45-0,15 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,97 0,80 4,21-0,24 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,92 1,29 4,16-0,24 M- INDEX 4,24 0,67 4,35-0,11 HÖGSKOLAN I BORÅS 75

78 ARBETSLIV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M S M EFFEKT UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,35 1,25 3,26 +0,09 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,20 1,22 3,47-0,27 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,15 1,31 3,16-0,01 M- INDEX 3,23 1,04 3,30-0,07 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS ARBETA I TEAM 4,43 0,75 4,16 +0,27 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,90 0,96 4,00-0,10 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,90 1,08 4,05-0,15 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,85 1,27 4,37-0,52 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,77 1,14 3,84-0,07 INSPIRERA ANDRA 3,53 1,18 3,89-0,36 M- INDEX 3,90 0,73 4,05-0,15 EJ INDEXERADE (2006) VARA SERVICEINRIKTAD 4,08 1,26 4,45-0,37 TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,68 1,25 3,58 +0,10 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,92 1,25 1,68 +0,24 TABELL II MÅLUPPLEVELSE UTBILDNING ÅRS VS 2005 ÅRS STUDENTGRUPP. ANDEL I MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE (2006) SAMT EFFEKT. SKALFAKTOR 1-5. UTBILDNING GENERISKA FÖRMÅGOR M S M EFFEKT ANALYSERA PROBLEM 3,79 0,92 3,83-0,04 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,73 0,92 3,83-0,10 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,63 0,98 3,78-0,15 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,23 1,10 3,62-0,39 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,23 1,12 3,58-0,35 M- INDEX 3,52 0,80 3,73-0,21 SPRÅKLIG KOMPETENS KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,96 1,29 2,42 +0,54 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,85 1,30 2,40 +0,45 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,77 1,01 2,73 +0,04 M- INDEX 2,86 1,11 2,52 +0,34 76 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING

79 UTBILDNING SOCIOKULTURELL KOMPETENS M S M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 2,98 1,28 2,90 +0,08 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 2,69 1,40 2,95-0,26 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,67 1,36 2,52 +0,15 M- INDEX 2,78 1,24 2,79-0,01 IT- KOMPETENS SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,90 0,78 3,80 +0,10 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 3,85 1,05 3,85 0,00 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,73 1,11 3,58 +0,15 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,69 1,19 3,83-0,14 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,67 1,12 3,58 +0,09 M- INDEX 3,77 0,91 3,73 +0,04 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,75 0,93 3,70 +0,05 GÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,65 1,02 3,68-0,03 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,56 0,94 3,57-0,01 M- INDEX 3,65 0,86 3,65 0,00 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS ARBETA I TEAM 3,94 0,81 3,78 +0,16 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,40 1,22 3,50-0,10 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,23 1,17 3,50-0,27 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,19 1,18 3,15 +0,04 INSPIRERA ANDRA 2,98 1,18 3,20-0,22 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 2,92 1,22 3,03-0,11 M- INDEX 3,28 0,86 3,36-0,08 EJ INDEXERADE (2006) TILLÄMPA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR 3,06 1,25 3,52-0,46 KOMMUNICERA PÅ ANNAT UTLÄNDSKT SPRÅK ÄN ENGELSKA 1,92 1,25 1,60 +0,32 HÖGSKOLAN I BORÅS 77

80 FIGUR I SAMMANFATTANDE INDEXMÅTT FÖR MÅLUPPLEVELSE I ARBETSLIVET. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. FIGUR II SAMMANFATTANDE INDEXMÅTT FÖR MÅLUPPFYLLELSE I UTBILDNINGEN. INDEXSKALA 100 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). AVSER 2006 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. 78 RAPPORT FRÅN CENTRUM FÖR LÄRANDE OCH UNDERVISNING