BORÅSAKADEMIKER Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter. Peter Sigrén

Transkript

1 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2019:2 BORÅSAKADEMIKER 2019 Etableringsgrad och utbildningskvalitet års programstudenter Peter Sigrén

2

3 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS Rapport nr. 2019:2 Boråsakademiker 2019 Peter Sigrén

4 Föreliggande rapport är nummer 2019:2 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. Grafisk form Peter Sigrén Omslagsbild Mostphotos Tryck Stema, Borås, 2019 NR: 2019:2 ISBN: (tryckt) (pdf) ISSN:

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING... 9 ALUMNUNDERSÖKNINGAR... 9 Svarsfrekvens BAKGRUNDSFRÅGOR Ålderskategorier Val av högskola och renommé Varför utbildar sig studenter? Studentkåren i Borås Examen ETABLERINGSGRAD Anställning efter studierna Arbetar inom yrkesområdet Arbete under utbildningstiden Anknytning till kommande yrkespraktik Anställningsform efter avslutade studier Lönenivåer KVALITETSINDIKATORER Generiska förmågor Språklig kompetens Sociokulturell kompetens IT-kompetens Presentationsfärdigheter Projektledningskompetens AVSLUTANDE KOMMENTARER REFERENSER BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar... 62

6 BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA V INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA VI TEXTILHÖGSKOLAN Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar BILAGA VII INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Övergripande frågeställningar Institutionsspecifika frågeställningar

7 SAMMANFATTNING Inledning En viktig kvalitetsdimension för Högskolan i Borås är att kunna ta del av studenters erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Rapporten som föreligger är nummer tio i en serie av studier som påbörjades Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad 339 alumner, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2013, anser om sin utbildning. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren, för högskolan totalt samt högskolans dåvarande sex institutioner, 1 presenteras i ett antal tabeller och figurer vilket ger läsaren en överskådlig bild av resultaten. Särredovisning för respektive institution sker i bilagor. Förkortningar för institutionerna används såväl i löpande text som i figurer och tabeller. BHS (institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan) HIT (institutionen Handels- och IT-högskolan) IH (institutionen Ingenjörshögskolan) PED (institutionen för pedagogik) THS (Textilhögskolan) VHB (institutionen för vårdvetenskap) 1 Högskolan i Borås omorganiserades under 2014 och de sex nämnda institutionerna består numer av tre akademier. HÖGSKOLAN I BORÅS 5

8 Anställningsbarhet En majoritet av studenterna erhåller en anställning, på mer än 75 procent, efter avslutade studier. Alumner med avlagd och uttaget examensbevis uppvisar en högre etableringsgrad jämfört med alumner som inte tagit en examen alternativt ej ansökt om examensbevis. För en mer exakt etableringsgrad, som då beräknas utifrån ett specifikt examensår, se (Universitetskanslersämbetet, 2015a, 2015b) Tabell 1 Etableringsgrad. Andel i procent. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT KVINNOR 92,7 94,8-2,1 MÄN 86,1 91,2-5,1 Tabell 2 Uttag av examensbevis vid lärosätet. Andel i procent. EXAMEN 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 74,3 74,6-0,3 AVBRÖT STUDIERNA 13,9 13,4 + 0,5 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 11,2 9,7 + 1,5 ANNAN HÖGSKOLA 0,6 2,3-1,7 Tabell 3 Arbetar inom utbildningsområdet. Andel i procent. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT HELA TIDEN 84,4 82,7 + 1,7 MER ÄN HALVA TIDEN 6,5 10,4-3,9 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 6,1 5,0 + 1,1 INTE ALLS 3,1 1,8 + 1,3 Högre löneläge för studenter med ett examensbevis. Avbrott/avhopp i studierna ger ett lägre löneläge. 6 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

9 Val av högskola/universitet Åtta av tio alumner anger Högskolan i Borås som sitt förstahandsval av lärosäte. Varumärket Högskolan i Borås har ett högt renommé. 4,0 på en 5-gradig Likertskala. Tabell 4 Förstahandsval av lärosäte. Andel i procent. LÄROSÄTE 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 77,0 77,5-0,5 GÖTEBORGS UNIVERSITET 11,2 14,8-3,6 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 1,2 0,3 + 0,9 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,9 0,0 + 0,9 HÖGSKOLAN VÄST 0,6 0,3 + 0,3 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,0 1,1-1,1 ANNAT LÄROSÄTE 9,1 6,0 + 3,1 Tillsvidareanställningar ökar något. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar något. 68 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 59 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 98 procent anger att utbildningen varit relevant/delvis relevant för det arbete som de har/haft. Kvalitetsindex Tidigare alumnstudier har visat på att arbetsuppgifter främst kräver förmågan att självständigt kunna lösa problem, tillämpa kritiskt tänkande, argumentera och övertyga, utföra muntliga- och skriftliga presentationer, använda datorn/it som arbetsverktyg, arbeta i team, inspirera och vara kreativ samt följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet (Lundmark, 2002, 2006; Nelsson, 2006). HÖGSKOLAN I BORÅS 7

10 Det som framgår (Figur 1) är att kraven tenderar att vara något högre, med något undantag, i arbetslivet än vad som levererats under utbildningstiden. Fenomenet har uppmärksammats vid tidigare genomförda etableringsstudier vid lärosätet. Dimensioner/kvalitetsindex som mäts är: generiska förmågor; språklig kompetens (annat språk än svenska); sociokulturell kompetens; ITkompetens; presentationsfärdigheter samt projektledningskompetens INDEX GENERISKA SPRÅKLIG SOCIOKULTURELL IT-KOMPETENS PRESENTATION PROJEKT ARB UTB Figur 1 Målupplevelse (arbete) och måluppfyllnad (utbildning). HB totalt års programstudenter. Maximalt indexvärde (100). 8 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

11 1 INLEDNING ALUMNUNDERSÖKNINGAR Högskolan i Borås (HB) har under lång tid tillbaks genomfört alumnundersökningar, såväl övergripande som institutionsspecifika. Syftet med dessa undersökningar är att för att följa upp lärosätets före detta studenter se t.ex. (Holmqvist, 2004; Sigrén, 2012). Högskolan i Borås har valt att såväl mäta/fråga alumner som har tagit en examen (examensbevis) som de alumner som inte tagit ut en examen samt studenter som väljer att avbryta sin utbildning. Angående de alumner som inte har ansökt om ett examensbevis finns inom gruppen de som faktiskt är helt färdiga med sin utbildning men väljer, av olika anledningar, att inte ansöka om ett examensbevis. Ett par återkommande orsaker i alumnstudierna, till att inte ansöka om ett examensbevis, är t.ex. jag har fått jobb ändå och att det upplevs som krångligt att ansöka om en examen. HB:s etableringsstudier visar på att gruppen alumner som inte tar ut en examen har/erhåller ett lägre löneläge jämfört mot gruppen med uttagen examen. Det är framförallt ingångslönen som blir lägre och får följdverkningar på deras nuvarande lönenivåer. Primärt belyser alumnundersökningar hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet. Sekundärt kan dessa även utnyttjas för att ge återkoppling vad gäller utbildningars kvalitativa innehåll, upplägg och relevans i ett samtida samhällsperspektiv (Haglund, 2011). En annan viktig aspekt är att alumnaktiviteter bygger upp en relation till tidigare studenter. Samtliga nämnda aspekter utgör viktiga faktorer för högskolans strategiska utveckling som ett professionsinriktat lärosäte (Högskolan i Borås, 2010). Föreliggande rapport redovisar resultat från en webbaserad enkätundersökning och innehåller i hög utsträckning kvantitativ empiri. Resultaten jämförs mot tidigare (i främsta hand föregående års studie) utförda alumnundersökningar vid lärosätet. Var femte år utförs en sammanställning på föregående fem års alumnuppföljningar (Sigrén, 2015). Vid konstruktionen av frågeformuläret har Artologiks Survey & Report använts som är en programvara för att skapa och samla in data genom webbaserade enkätformulär. Vid den statistiska bearbetningen av enkätdata har SPSS Statistics version 25 använts. Undersökningen är en totalundersökning dock med den begränsningen att endast respondenter med en e-postadress i HB:s studentadministrativa system (Ladok) har HÖGSKOLAN I BORÅS 9

12 kunnat få det webbaserade frågeformuläret. Datainsamling har skett från vecka 20 till 25 under Vid de två större frågebatterierna (avser endast resultaten för HB totalt) har Explorativ Faktoranalys (EFA) använts som analysmetod. Metoden har, i tidigare rapporter, utförligt behandlats och därav avsaknad av ett metodkapitel i föreliggande rapport, se t.ex. (Sigrén, 2014). Redovisningen sker, i hög utsträckning, genom nyckeltal, effekt- och indexmått samt förklarande text. Utgångspunkten är att 2019 års studie jämförs mot 2018 års studie (2013 års respektive 2012 års programstudenter). Statistisk referenslitteratur Djurfeldt & Barmark, 2009; Hair, Black, Babin, & Anderson, 2014; Kerlinger & Pedhazur, 1973; Loehlin, 2004; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, Svarsfrekvens Tabell 1.1 Svarsfrekvens per institution och kön. Procent redovisas mot respektive institutions antal. N = 339. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 45 76, ,7 HIT 33 62, ,7 IH 19 38, ,0 PED 56 90,3 6 9,7 THS ,0 0 0,0 VHB 52 13, ,4 TOTALT , ,4 10 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

13 2 BAKGRUNDSFRÅGOR Ålderskategorier Tabell 2.1 Ålderskategorier och gender. Andel i procent. N = 339. ÅLDER KVINNOR MÄN UNDER 25 ÅR ÅR ÅR ÖVER 45 ÅR TOTALT Val av högskola och renommé Renomméet för lärosätet 2013 års studentgrupp: M = 4, års studentgrupp: M = 3,9 5-gradig Likertskala. Tidigare högskolestudier 50 procent anger tidigare studier på högskola/universitet. Nybörjare 37 procent kvinnor 13 procent män HÖGSKOLAN I BORÅS 11

14 Tabell 2.2 Förstahandsval av lärosäte. Andel i procent. N = 339. LÄROSÄTE 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 77,0 77,5-0,5 GÖTEBORGS UNIVERSITET 11,2 14,8-3,6 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 1,2 0,3 0,9 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,9 0,0 0,9 HÖGSKOLAN VÄST 0,6 0,3 0,3 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,0 1,1-1,1 ANNAT LÄROSÄTE 9,1 6,0 3,1 Varför utbildar sig studenter? Tabell 2.3 Viktiga aspekter vid val av utbildning. Andel i procent. N = 339. ASPEKT 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT ATT FÅ ETT ARBETA JAG TRIVS MED 44,8 47,3-2,5 AV INTRESSE 23,6 27,9-4,3 FÖR ATT HÖJA MIN KOMPETENS 20,1 15,7 + 4,4 ATT UTBILDNINGEN FANNS NÄRA MIN HEMORT 5,6 6,0-0,4 ANNAN ASPEKT 3,8 2,8 + 1,0 PÅVERKAN FRÅN FAMILJ 1,8 0,3 + 1,5 PÅVERKAN FRÅN LÄRARE, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE 0,3 0,0 + 0,3 Studentkåren i Borås Tabell 2.4 Hur uppfattade du informationen från Studentkåren i Borås, när du påbörjade din utbildning? Andel i procent. N = 339. ITEM 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT OBEFINTLIG 10,0 6,8 + 3,2 SVAG 17,4 15,1 + 2,3 MÅTTLIG 27,7 33,9-6,2 GANSKA GOD 36,0 33,6 + 2,4 MYCKET GOD 8,8 10,5-1,7 12 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

15 Förslag för att nå ut bättre mot student sociala medier affischering på institutionerna utskick innan kursstart studentkårsrepresentanter vid kursstart Aktivt studentkårsarbete 2013 års studentgrupp: 13 procent angav aktivt deltagande års studentgrupp: 10 procent angav aktivt deltagande. Examen Resultat från denna och tidigare genomförda etableringsuppföljningar har påvisat positiva samband där ett examensbevis ger en högre ingångslön jämfört med ej uttagen examen, även om utbildningen är helt avslutad. Detta bör uppmärksammas studenterna, redan vid starten av utbildningen, att det är viktigt att ansöka om ett examensbevis. Tabell 2.5 Var alumnen tog sin examen alternativt ej examen eller avbröt studierna. Andel i procent. N = 339. EXAMEN 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 74,3 74,6-0,3 AVBRÖT STUDIERNA 13,9 13,4 + 0,5 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 11,2 9,7 + 1,5 ANNAN HÖGSKOLA 0,6 2,3-1,7 Anledningar till ej uttaget examensbevis ej klar med exjobbet saknar en del kurser HÖGSKOLAN I BORÅS 13

16 EXAMENSGRADER YRKES HÖGSKOLE KANDIDAT MAGISTER MASTER KOMMER EJ IHÅG Figur 2.1 Visar på examensgrader för 2013 års respektive 2012 års programstudenter. Andel i procent. N = 254. Justerat resultat Alumner som angav avbröt studierna (47) samt utbildningar som inte leder till en examen (12) återstår procent anger en uttagen examen (examensbevis) från Högskolan i Borås (n = 252). Högskolan i Borås bidrar med ytterligare 0,6 procent examinerade dock bokförs dessa alumner vid något annat lärosäte (n = 2). 14 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

17 3 ETABLERINGSGRAD Anställning efter studierna Tabell 3.1 När alumnen fick en anställning efter avslutade studier. Andel i procent. N = 292. ARBETE 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT VAR EGEN FÖRETAGARE 0,7 1,6-0,9 HADE REDAN ARBETE 39,7 39,5 + 0,2 INOM ETT HALVÅR 42,5 42,8-0,3 INOM SEX MÅNADER OCH ETT ÅR 6,5 5,9 + 0,6 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 1,7 2,3-0,6 EFTER TVÅ ÅR 0,7 1,3-0,6 ÄR ARBETSSÖKANDE 3,8 1,6 + 2,2 GÖR ANNAT 4,5 4,9-0,4 Etableringsgrad 2013 års studentgrupp och (2012) Alumner med uttagen examen: 94,9 procent (96,2). Alumner med ej uttagen examen: 71,1 procent (91,2). Avbrutit studierna: 78,7 procent (76,6). Cirka två år efter avslutade studier, vid lärosätet, har cirka 92 procent (93) av 2013 års studentgrupp en anställning. Sett över flera års studier kan Högskolan i Borås uppvisa en stor andel etablerade på arbetsmarknaden (Högskoleverket, 2011:47; Universitetskanslersämbetet, 2015b). HÖGSKOLAN I BORÅS 15

18 Tabell 3.2 Etableringsgrad för examinerade alumner (specifik period). Andel i procent. ETABLERING INOM 18 MÅNADER 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT KVINNOR 92,7 94,8-2,1 MÄN 86,1 91,2-5,1 UKÄ redovisar, för HB, ett näst intill perfekt matchningsmått om 0,99 som då innebär att det är jämnvikt mellan faktiskt andel etablerade och förväntade andel etablerade. I UKÄs senaste publicerade etableringsrapport ställs kriteriet för vem som skall anses vara etablerad på arbetsmarknaden (Universitetskanslersämbetet, 2015b:11ff), se även (Universitetskanslersämbetet, 2015a) Arbetar inom yrkesområdet Tabell 3.3 Arbetar inom yrkesområdet. Andel i procent. N = 262. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT HELA TIDEN 84,4 82,7 + 1,7 MER ÄN HALVA TIDEN 6,5 10,4-3,9 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 6,1 5,0 + 1,1 INTE ALLS 3,1 1,8 + 1,3 16 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

19 Arbete under utbildningstiden Tabell 3.4 Arbetade du under din utbildning? Andel i procent. N = 292. ARBETADE UNDER STUDIETIDEN 2013 ÅRS STUDIE 2012 ÅRS STUDIE EFFEKT JA, MINDRE ÄN 25 % 32,2 34,5-2,3 JA, % 21,6 20,1 + 1,5 JA, ÖVER 50 % MEN EJ HELTID 8,9 12,2-3,3 HELTID 3,1 7,2-4,1 INTE ALLS 34,2 26,0 + 8,2 ARBETADE INOM SITT UTBILDNINGSOMRÅDE 59,4 56,0 + 3,4 Anknytning till kommande yrkespraktik UTSTRÄCKNING BHS HIT IH PED THS VHB I MYCKET LÅG I MINDRE I MYCKET HÖG Figur 3.1 Praktik mot kommande yrkespraxis. 5-gradig Likertskala. Andel i procent. N = 254. HÖGSKOLAN I BORÅS 17

20 Anställningsform efter avslutade studier ,8 88, ,1 5,0 0 FAST ARBETE TILLFÄLLIGT/VIKARIAT Figur 3.2 Anställningsform efter avslutad utbildning. Anställningsgrad: procent. Andel i procent. N = års studentgrupp jämfört med (2012). Tillsvidareanställningar ökar. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar. 68 procent (59) är anställda inom Västra Götalandsregionen och relativt konstant över årskullar. 59 procent (60) anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 98 procent (96) anger att utbildningen varit relevant/delvis relevant för det arbete som de har/haft. 18 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

21 Lönenivåer LÖNENIVÅER (EXAMEN, EJ EXAMEN SAMT AVBROTT I STUDIERNA) < > UTTAGEN 1,7 8,9 24,9 33,8 30,8 EJ UTTAGEN 8,3 12,5 29,2 12,5 37,5 AVBRUTIT 18,9 24,3 27,0 10,8 18,9 Figur 3.3 Nuvarande lönenivåer med eller utan examensbevis samt avbrutna studier. Andel i procent. Trenden fortsätter att en genomförd utbildning med uttaget examensbevis lönar sig beräknat på en hel grupp av alumner. Lägre lönenivåer vid avbrutna studier (högre andel i låga löneklasser och lägre andel i de högre löneklasserna). Exkluderas den högsta och lägsta percentilen (tio procent) framgår det tydligt. Ingångslönerna är, generellt sett, högre för gruppen som tar ut sitt examensbevis. HÖGSKOLAN I BORÅS 19

22

23 4 KVALITETSINDIKATORER Inledning Under kapitlet redovisas resultaten (målupplevelse och måluppfyllelse) för de alumner som gått igenom en programutbildning med eller utan ett examensbevis från Högskolan i Borås alternativt att examen tagits ut vid annat lärosäte. Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen behövs i arbetslivet? (målupplevelse) Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen genererats inom utbildningen? (måluppfyllnad) Analysmetod Explorativ Faktoranalys (EFA) med efterföljande indexering. Resultaten redovisas dels som en positiv opinion, dels som ett målindex där respektive index redovisas mot referensvärdet 100 (maximalt). Resultaten redovisas per index för respektive institution. Målindex beräknas utifrån medelvärden. Positiv opinion Innebär hur stor andel av respondenternas svarsträffar som ligger, inom respektive index, över ett kriterievärde som är satt till 3,3 på en 5-gradig Likertskala där 1 motsvarar i låg utsträckning och 5 i hög utsträckning. Institutioner hålls konstant mot respektive index. Resultaten jämförs, i första hand, mot föregående års studie (2012 års programstudenter). Index som redovisas är tolv till antalet (sex index för arbetslivet samt sex index för utbildningen). Tabell I (Bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet arbetslivet samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. Tabell II (Bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet utbildningen samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. HÖGSKOLAN I BORÅS 21

24 4.1 Generiska förmågor Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen generiska förmågor. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 270. ARBETSLIVET (ALPHA 0,807) GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,54 0,78 4,54 0,00 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,34 0,89 4,36-0,02 ANALYSERA PROBLEM 4,14 1,06 4,05 + 0,09 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,89 1,12 3,88 + 0,01 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,74 1,06 3,68 + 0,06 M - INDEX 4,23 0,75 4,10 + 0, GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,8 90,5 81,6 85,7 78,6 91, ,0 84,2 73,0 86,7 91,9 89,5 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. Tendensen är att arbetslivet efterfrågar dessa s.k. generiska förmågor i något större utsträckning än vad utbildningen genererat (Figur 4.1.3). Samtliga tidigare studier uppvisar mönstret. 22 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

25 Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen generiska förmågor. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 292. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,863) GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,98 0,99 3,97 + 0,01 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,95 1,03 3,87 + 0,08 ANALYSERA PROBLEM 3,92 0,99 3,76 + 0,16 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,87 1,03 3,71 + 0,16 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,35 1,14 3,35 0,00 M - INDEX 3,93 0,85 3,73 + 0, GENERISKA FÖRMÅGOR - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,3 81,0 73,7 79,6 76,2 80, ,4 80,5 44,2 75,0 81,6 63,2 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 23

26 GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,8 90,5 81,6 85,7 78,6 91,8 UTB ,3 81,0 73,7 79,6 76,2 80,3 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, års studentgrupp. Tabell Upplevt behov av generiska förmågor i arbetslivet. Referensvärde 1,0 (maximal målupplevelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,80 0,84 0,83 0,86 0,83 0,88 0, ,80 0,83 0,77 0,83 0,86 0,83 0, ,75 0,74 0,75 0,82 0,74 0,82 0, ,81 0,78 0,73 0,85 0,80 0,81 0, ,77 0,81 0,79 0,85 0,80 0,87 0, ,76 0,75 0,78 0,86 0,83 0,87 0, ,79 0,83 0,81 0,86 0,83 0,88 0, ,80 0,85 0,81 0,86 0,84 0,86 0, ,82 0,85 0,79 0,84 0,80 0,86 0,84 24 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

27 Tabell Upplevt behov av generiska förmågor i utbildningen. Referensvärde 1,0 (maximal måluppfyllelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,80 0,78 0,75 0,80 0,81 0,80 0, ,73 0,77 0,65 0,79 0,80 0,73 0, ,73 0,72 0,66 0,77 0,71 0,75 0, ,73 0,72 0,66 0,77 0,71 0,75 0, ,76 0,76 0,67 0,80 0,73 0,78 0, ,75 0,65 0,72 0,80 0,74 0,78 0, ,79 0,72 0,71 0,82 0,72 0,84 0, ,81 0,80 0,70 0,82 0,71 0,79 0, ,77 0,75 0,72 0,80 0,71 0,79 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 25

28 4.2 Språklig kompetens Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen språklig kompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 339. ARBETSLIVET (ALPHA 0,677) SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,94 1,47 2,91 + 0,03 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,90 1,35 3,05-0,15 M - INDEX 2,92 1,23 2,98-0, SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,8 45,2 39,5 24,5 69,1 19, ,1 57,9 37,8 26,7 83,8 15,8 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. Dimensionen språklig kompetens uppvisar ett lägre värde än övriga dimensioner/index. Vad som avses är: om studenter behöver ytterligare något språk i arbetslivet än svenska? Textilhögskolan uppvisar ett högre upplevt behov av kompetensen i arbetslivet än övriga institutioner (Figur 4.2.1). 26 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

29 Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen språklig kompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 292. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,592) SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,97 1,22 3,02-0,05 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,70 1,30 2,64 + 0,06 M - INDEX 2,83 1,06 2,98-0, SPRÅKLIG KOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,2 31,0 18,4 24,5 69,1 23, ,6 34,2 20,9 29,0 65,8 14,0 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 27

30 SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,8 45,2 39,5 24,5 69,1 19,7 UTB ,2 31,0 18,4 24,5 69,1 23,0 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, års studentgrupp. Tabell Upplevt behov av språklig kompetens i arbetslivet. Referensvärde 1,0 (maximal målupplevelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,61 0,60 0,57 0,51 0,76 0,51 0, ,62 0,68 0,54 0,52 0,84 0,50 0, ,59 0,55 0,53 0,51 0,79 0,52 0, ,63 0,63 0,59 0,77 0,76 0,51 0, ,61 0,67 0,50 0,55 0,78 0,50 0, ,59 0,59 0,68 0,53 0,81 0,52 0, ,56 0,57 0,64 0,52 0,80 0,56 0, ,57 0,62 0,55 0,51 0,75 0,53 0, ,51 0,54 0,53 0,51 0,72 0,47 0,54 28 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

31 Tabell Upplevt behov av språklig kompetens i utbildningen. Referensvärde 1,0 (maximal måluppfyllelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,58 0,57 0,51 0,54 0,74 0,50 0, ,56 0,59 0,48 0,58 0,77 0,47 0, ,52 0,57 0,53 0,55 0,66 0,48 0, ,58 0,58 0,60 0,60 0,67 0,54 0, ,56 0,57 0,54 0,57 0,66 0,51 0, ,54 0,42 0,59 0,56 0,66 0,49 0, ,54 0,49 0,58 0,58 0,65 0,58 0, ,55 0,52 0,57 0,56 0,63 0,49 0, ,51 0,46 0,51 0,63 0,56 0,44 0,50 HÖGSKOLAN I BORÅS 29

32 4.3 Sociokulturell kompetens Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen sociokulturell kompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 270. ARBETSLIVET (ALPHA 0,853) SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,82 1,31 3,87-0,05 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,71 1,32 3,75-0,04 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,44 1,37 3,56-0,12 M - INDEX 3,66 1,17 3,73-0, SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,7 47,6 36,8 91,8 50,0 68, ,6 50,0 21,6 88,0 59,5 93,0 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. Tre institutioner uppvisar höga resultat för 2013 års studentgrupp vad gäller behov av kompetensen i arbetslivet (Figur 4.3.1). PED och VHB genererar kompetensen mycket väl inom utbildningen (Figur 4.3.2). 30 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

33 Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen sociokulturell kompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 292. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,875) SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,43 1,23 3,42 + 0,01 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,07 1,33 3,06 + 0,01 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 2,90 1,26 2,91-0,01 M - INDEX 3,13 1,14 3,13 0, SOCIOKULTURELL KOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,6 38,1 21,1 77,6 40,5 73, ,7 36,6 18,6 68,4 50,0 64,9 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 31

34 100 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,7 47,6 36,8 91,8 50,0 68,5 UTB ,6 38,1 21,1 77,6 40,5 73,8 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, års studentgrupp. Tabell Upplevt behov av sociokulturell kompetens i arbetslivet. Referensvärde 1,0 (maximal målupplevelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,76 0,60 0,55 0,88 0,65 0,85 0, ,78 0,64 0,50 0,86 0,67 0,85 0, ,80 0,60 0,47 0,83 0,67 0,87 0, ,78 0,62 0,55 0,86 0,70 0,83 0, ,77 0,66 0,50 0,88 0,66 0,89 0, ,74 0,61 0,60 0,87 0,66 0,91 0, ,77 0,64 0,58 0,87 0,72 0,91 0, ,76 0,65 0,59 0,86 0,65 0,86 0, ,79 0,64 0,47 0,87 0,66 0,86 0,74 32 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

35 Tabell Upplevt behov av sociokulturell kompetens i utbildningen. Referensvärde 1,0 (maximal måluppfyllelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,56 0,56 0,48 0,75 0,61 0,72 0, ,50 0,58 0,45 0,75 0,63 0,74 0, ,61 0,57 0,49 0,74 0,59 0,72 0, ,57 0,58 0,56 0,77 0,61 0,70 0, ,57 0,58 0,47 0,75 0,60 0,75 0, ,59 0,58 0,59 0,78 0,61 0,76 0, ,59 0,58 0,52 0,79 0,60 0,81 0, ,61 0,65 0,56 0,78 0,57 0,76 0, ,60 0,56 0,45 0,80 0,57 0,74 0,64 HÖGSKOLAN I BORÅS 33

36 4.4 IT-kompetens Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen IT-kompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 270. ARBETSLIVET (ALPHA 0,790) IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,44 0,96 4,52-0,08 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,33 1,00 4,40-0,07 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,24 1,02 4,25-0,01 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,01 1,09 4,00 + 0,01 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,86 1,12 3,95-0,09 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,49 1,42 3,50-0,01 M - INDEX 4,07 0,80 4,10-0, IT-KOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,8 92,9 86,8 81,6 78,6 80, ,4 89,5 81,1 93,3 89,2 86,0 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. 34 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

37 Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen IT-kompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 292. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,864) IT-KOMPETENS M SD M EFFEKT SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,17 0,94 4,22-0,05 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,14 1,05 4,21-0,07 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,77 1,19 3,87-0,10 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,74 1,24 3,80-0,06 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,68 1,24 3,71-0,03 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 3,67 1,17 3,81-0,14 M - INDEX 3,90 0,94 3,94-0, IT-KOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,8 78,6 75,8 77,6 73,8 65, ,7 82,9 69,8 84,2 89,5 70,2 Figur Positiv opinion. andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 35

38 IT-KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,8 92,9 86,8 81,6 78,6 80,3 UTB ,8 78,6 75,8 77,6 73,8 65,6 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, års studentgrupp. IT-kompetensen visar fortsatt höga värden för arbetslivet och att kompetensen levereras inom utbildningen. Indexet har ett högt värde och harmoniserar väl sinsemellan (arbete vs utbildning) Figur RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

39 Tabell Upplevt behov av IT-kompetens i arbetslivet. Referensvärde 1,0 (maximal målupplevelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,86 0,87 0,81 0,81 0,79 0,77 0, ,85 0,85 0,77 0,83 0,84 0,78 0, ,80 0,77 0,76 0,81 0,73 0,78 0, ,84 0,81 0,73 0,82 0,75 0,74 0, ,85 0,89 0,79 0,81 0,82 0,83 0, ,83 0,85 0,82 0,82 0,80 0,83 0, ,89 0,86 0,85 0,83 0,79 0,83 0, ,87 0,90 0,85 0,83 0,85 0,80 0, ,86 0,88 0,86 0,81 0,87 0,80 0,84 Tabell Upplevt behov av IT-kompetens i utbildningen. Referensvärde 1,0 (maximal måluppfyllelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,84 0,82 0,75 0,79 0,81 0,73 0, ,85 0,77 0,70 0,81 0,87 0,73 0, ,82 0,75 0,70 0,76 0,77 0,72 0, ,86 0,73 0,75 0,80 0,75 0,73 0, ,78 0,83 0,72 0,80 0,78 0,75 0, ,81 0,72 0,76 0,79 0,81 0,75 0, ,85 0,76 0,77 0,84 0,80 0,84 0, ,85 0,85 0,75 0,83 0,79 0,74 0, ,80 0,74 0,77 0,79 0,78 0,71 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 37

40 4.5 Presentationsfärdigheter Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen presentationsfärdigheter. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 270. ARBETSLIVET (ALPHA 0,748) PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,15 1,40 3,20-0,05 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,09 1,42 3,02 + 0,07 M - INDEX 3,12 1,26 3,11 + 0, PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,2 52,4 44,7 59,2 50,0 32, ,6 50,0 29,7 60,0 56,8 22,8 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. Mönstret kvarstår från de tidigare studierna (indexet har ett högre värde för utbildning vs arbete) avser samtliga institutioner (Figur 4.5.3). 38 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

41 Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen presentationsfärdigheter. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 292. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,766) PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,93 1,10 3,98-0,05 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,74 1,09 3,61 + 0,13 M - INDEX 3,84 0,99 3,80 + 0, PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,2 64,3 63,2 79,6 85,7 57, ,5 78,1 62,8 80,3 92,1 47,4 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 39

42 100 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,2 52,4 44,7 59,2 50,0 32,8 UTB ,2 64,3 63,2 79,6 85,7 57,4 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, års studentgrupp. Tabell Upplevt behov av presentationsfärdigheter i arbetslivet. Referensvärde 1,0 (maximal målupplevelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,66 0,65 0,59 0,70 0,60 0,56 0, ,67 0,62 0,53 0,71 0,66 0,50 0, ,67 0,60 0,56 0,73 0,59 0,59 0, ,73,068 0,59 0,77 0,69 0,63 0, ,66 0,66 0,62 0,75 0,61 0,61 0, ,62 0,66 0,60 0,72 0,60 0,59 0, ,66 0,67 0,67 0,75 0,64 0,62 0, ,68 0,75 0,65 0,75 0,60 0,61 0, ,70 0,66 0,64 0,74 0,65 0,58 0,70 40 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

43 Tabell Upplevt behov av presentationsfärdigheter i utbildningen. Referensvärde 1,0 (maximal måluppfyllelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,79 0,76 0,72 0,81 0,86 0,70 0, ,74 0,78 0,69 0,83 0,89 0,64 0, ,77 0,72 0,67 0,80 0,78 0,71 0, ,75 0,74 0,69 0,81 0,74 0,68 0, ,78 0,79 0,73 0,85 0,78 0,75 0, ,81 0,69 0,78 0,82 0,83 0,71 0, ,81 0,73 0,72 0,86 0,80 0,75 0, ,80 0,84 0,73 0,84 0,77 0,68 0, ,75 0,73 0,76 0,84 0,81 0,71 0,76 HÖGSKOLAN I BORÅS 41

44 4.6 Projektledningskompetens Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen projektledningskompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 270. ARBETSLIVET (ALPHA 0,750) PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,55 0,79 4,51 + 0,04 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,16 1,13 4,27-0,11 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,80 1,10 3,74 + 0,06 INSPIRERA ANDRA 3,79 1,12 3,84-0,05 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,60 1,24 3,72-0,12 M - INDEX 3,98 0,77 4,01-0, PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETSLIVET BHS HIT IH PED THS VHB ,5 76,2 73,7 95,9 78,6 85, ,4 65,8 64,9 92,0 86,5 89,5 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. 42 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

45 Tabell Visar på frågeställningar inom dimensionen projektledningskompetens. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 292. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,842) PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,98 1,05 3,83 + 0,15 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,46 1,19 3,49-0,03 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,28 1,17 3,20 + 0,08 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,02 1,24 3,04-0,02 INSPIRERA ANDRA 3,01 1,17 2,97 + 0,04 M - INDEX 3,35 0,91 3,31 + 0, PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ,1 50,0 42,1 75,5 69,1 42, ,7 41,5 27,9 68,4 71,1 45,6 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, vs 2012 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 43

46 100 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING BHS HIT IH PED THS VHB ARB ,5 76,2 73,7 95,9 78,6 85,3 UTB ,1 50,0 42,1 75,5 69,1 42,6 Figur Positiv opinion. Andel i procent över medelvärdet 3, års studentgrupp. Resultatet visar på att det finns ett högre behov i arbetslivet för kompetensen än vad utbildningen genererat. Detta har påvisats så länge indexet (på ett tydligt sätt) genererats ( års programstudenter). HB behöver bli bättre på att integrera indexet i utbildningen (Figur 4.6.3). 44 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

47 Tabell Upplevt behov av projektledarkompetens i arbetslivet. Referensvärde 1,0 (maximal målupplevelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,80 0,74 0,74 0,90 0,77 0,80 0, ,82 0,74 0,70 0,68 0,81 0,79 0, ,78 0,71 0,71 0,87 0,76 0,79 0, ,81 0,72 0,66 0,88 0,77 0,75 0, ,78 0,74 0,72 0,88 0,79 0,84 0, ,80 0,78 0,73 0,88 0,77 0,83 0, ,81 0,80 0,79 0,90 0,80 0,86 0, ,80 0,81 0,78 0,87 0,79 0,84 0, ,85 0,81 0,77 0,94 0,82 0,82 0,84 Tabell Upplevt behov av projektledarkompetens i utbildningen. Referensvärde 1,0 (maximal måluppfyllelse) års programstudenter. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT ,62 0,68 0,63 0,73 0,72 0,64 0, ,59 0,64 0,57 0,74 0,75 0,64 0, ,62 0,65 0,60 0,75 0,68 0,64 0, ,59 0,66 0,67 0,74 0,68 0,65 0, ,66 0,71 0,73 0,71 0,65 0,70 0, ,58 0,58 0,70 0,73 0,71 0,68 0, ,59 0,72 0,68 0,78 0,72 0,75 0, ,62 0,73 0,66 0,77 0,66 0,72 0, ,61 0,67 0,67 0,81 0,66 0,72 0,69 HÖGSKOLAN I BORÅS 45

48

49 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Högskolan i Borås har sedan lång tid tillbaks arbetat efter devisen ett professionslärosäte. Ett professionslärosäte har som målsättning att knyta praktik och teori närmare varandra såväl genom forskning som grundutbildning. Den högre utbildningens uppdrag består av att bedriva grundutbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället. Lärosätet har sedan lång tid bedrivit grundutbildning mot professionsyrken t.ex. inom vård- och lärarsektorn. Högskolan i Borås har visat, i flera såväl interna som externa alumnundersökningar, att högskolan studenter får ett arbete efter utbildningen. En viktig aspekt är ett utbildningsutbud som harmoniserar mot arbetsmarknadens behov. Genom ett pragmatiskt inriktat synsätt har högskolan lyckats väl med en sådan målsättningen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden, för högskolans studenter, är fortsatt hög dock framträder en del skillnader mellan institutioner. Samtliga institutioner uppvisar en etableringsgrad på 86 procent eller högre (inom 18 månader) efter avslutad utbildning. Resultaten, sett över samtliga genomförda etableringsrapporter, visar på att lärarstudenterna får tillsvidareanställningar i högre grad än tidigare. I de tidigare etableringsstudierna ( ) har denna grupp haft svårt att få tillsvidareanställningar (Sigrén, 2015). Till viss del kan detta fenomen bero på de högre ställda kraven som kommunerna har ålagts, genom statliga direktiv, på vem som får anställas som behörig lärare. Högskolans utbildningsutbud matchar väl arbetsmarknadens behov av rätt utbildade studenter. Högskoleverkets (HSV) och UKÄ:s etableringsrapporter verifierar också lärosätets egna uppföljningar. Högskolan i Borås ligger nära det optimala måttet som används. HB utbildar inte för många och inte för få utan ligger runt det centrala måttet 1,0 som UKÄ anger som ett perfekt matchningsmått på etableringsgrad i förhållande till mängden utbildade och behovet på arbetsmarknaden. (Universitetskanslersämbetet, 2015b). Sverige ligger även i topp vad gäller etableringsgrad när jämförelser sker mot andra jämförbara länder (Universitetskanslersämbetet, 2016:91). Se även (Universitetskanslersämbetet, 2017, 2018). Det är viktigt att poängtera att inom samtliga OECD länder har individer med en eftergymnasial utbildning, i större utsträckning än de som enbart gått en gymnasial utbildning, ett arbete. HÖGSKOLAN I BORÅS 47

50 Inom OECD var sysselsättningen 2015 i genomsnitt cirka 83 procent bland de eftergymnasialt utbildade åringarna (OECD, 2016:94). För Sveriges del hamnar genomsnittet på 89 procent (för HB på drygt 91 procent). Som examinerad student ökar möjligheten till ett arbete, i förhållande till att avbryta en utbildning, markant. Resultaten pekar även på att studenter med ett examensbevis får högre ingångslöner. Högskolans tidigare mätningar har genomgående uppvisat en positiv korrelation mellan ett examensbevis och en högre ingångslön. Helt säkerställt är att den studentgrupp som väljer att tidigt hoppa av sin utbildning hamnar i lägre löneklasser. Det finns dock ett par saker att begrunda ytterligare. 66 procent av alumnerna anger att de arbetade, under sin studietid, i mindre eller större utsträckning. Huruvida detta påverkar genomströmningsgraden kan det inte ges ett svar på i denna undersökning. Nationella utvärderingar kommer fram till att studenter upplever att det ställs för låga krav på utbildningen framförallt vid de svenska högskolorna. UK-ämbetet har ställt sig frågan: har samhället, och studenterna, råd med denna dysfunktion i den högre utbildningen? Denna frågeställning kan naturligtvis begrundas ytterligare utifrån den statistik som finns att tillgå t.ex. att Sverige intar en bottenposition vad gäller uttagna examen i jämförelse med andra Europeiska länder 2 (OECD, 2016). Nu införs nya och tydligare regler för studenter. Prestationer kommer att spela en avgörande roll enligt devisen inga poäng är lika med avregistrering. Dessa regler kan få till innebörd att studenter kommer att arbeta mindre, vid sidan om sina studier, och förhoppningsvis bli färdiga med studierna inom tidsramen. Det ställer samtidigt krav på lärosätena att hålla en hög och jämn kvalitet på utbildningarna att ge lärare ett bra verksamhetsstöd att ge studenter den hjälp som kan behövas för att klara av sina studier. Kvaliteten på utbildningsinnehåll (upplevd kvalitet) mäts varje år vid lärosätet genom studentbarometrar (Sigrén, 2019) Föreliggande studie redovisar ett antal index som mäter förmågor, färdigheter och kompetenser. Vad som framkommit är att resultaten för dessa index visar på att arbetslivet upplevs ställa högre krav än vad lärosätet levererar. Det är inget specifikt för Högskolan i Borås utan snarare ett resultat av den allt mer accelererande utveckling samhället befinner sig i. Samtidigt är utmaningen för lärosätet att ligga så nära utvecklingslin en#page1 48 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

51 jens framkant som möjligt. I och med UKÄ:s kvalitetsgranskningar av utbildningsprogram blir också kvaliteten på dessa en viktig faktor att ha kontroll över. Förhoppningsvis kan resultaten från HB:s etableringsrapporter tillsammans med lärosätets studentbarometrar användas för att ytterligare höja kvalitén på programutbildningarna. Generellt uppvisas höga indexmått för måluppfyllelse i utbildningen. Framhållas kan att de högsta måtten uppvisas inom dimensionerna generiska förmågor, ITkompetens, samt presentationsfärdigheter. Ett indexmått på 79, 78 och 77, för dessa tre index, indikerar att lärosätet håller en godtagbar kvalitet inom dessa tre områden. Det framgår även att behovet av projektledningskompetens upplevs som viktigt i arbetslivet med ett indexmått på 80. Lärosätet behöver utveckla denna kompetens bättre under utbildningstiden. Det som högskolan har svårast med att leverera är den språkliga och internationella dimensionen men samtidigt skall tilläggas att studenterna upplever att dimensionen inte behövs, i någon större utsträckning, i arbetslivet. Som ett uttalat professionslärosäte bör anknytningen till kommande yrkespraktik under utbildningen utvecklas betydligt mer. Det blir naturligtvis en balansgång mellan forskning och grundutbildning men samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Lärosätet har erhållet forskarutbildningsrättigheter 3 och det är troligt att lärosätet framöver kommer anställa fler doktorander som har sin grundutbildningsbakgrund från Högskolan i Borås. Det kan finnas en risk i att grundutbildning blir mer teoretisk inriktad med tanke på att med nämnda forskarutbildningsrättigheter följer även krav på mer teoretiska kunskaper. Utmaningen eller snarare uppgiften för lärosätet blir att finna en optimal balansgång mellan praktik och teori. 3 Regeringen använde sig tidigare av en indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och högskoleutbildning på forskarnivå som baserades på fyra så kallade vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. En högskola kunde tilldelas ett visst vetenskapsområde vilket innebar att högskolan fick rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området. Från 2010 kan högskolor i stället ansöka om sådana examenstillstånd inom forskningsområden som den berörda högskolan själv avgränsat. HÖGSKOLAN I BORÅS 49

52 Sammanfattningsvis, när en helhetsbedömning görs av resultaten, ser det bra ut för Högskolan i Borås. Diskrepanser framträder mellan institutioner men samtidigt är det helt naturligt att en varians föreligger. En svarsfrekvens på knappt 22 procent gör att resultaten bör tolkas något försiktigt men samtidigt är det inte en vetenskaplig studie i den bemärkelse att det handlar om forskning utan skall snarare ses som en handlingsinriktad effektstudie som mäter fenomen/dimensioner i en utbildningsverksamhet. Dessa dimensioner har visat sig vara viktiga ingredienser i en framtida yrkespraxis. Även om svarsfrekvensen kan bedömas som låg går det inte att bortse ifrån att över flera års studier uppvisas snarlika tendenser/resultat, som tillsammans ger en bra bärkraft i analyserna. Reliabiliteten i samtliga index är hög och vi tror oss ha funnit en god validitet i frågeställningarna. Faktoranalysen visar på att dessa två mått är höga i studien (sett över samtliga genomförda studier). Därmed sätts här punkt för 2019 års etableringsrapport vid Högskolan i Borås. Högskolan i Borås Peter Sigrén 50 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

53 6 REFERENSER Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys (1st ed.). Stockholm: Studentlitteratur. Haglund, L. (2011) studenter om studier och arbetsliv - Resultat från studentenkäter vid Karlstads univeritet 2006 och 2007 (Vol. 2009:3). Karlstad: Karlstad universitet. Hair, J. F., Black, W. C., Babin, B. J., & Anderson, R. E. (2014). Multivariate data analysis (Seventh edition, Pearson new international edition. ed.). Harlow: Pearson Education Limited. Holmqvist, H. (2004). Vart tar högskolan studenter vägen? En enkätstudie bland studenter som påbörjade programstudier Högskolan i Borås. Högskolan i Borås. (2010). Det kompletta lärosätet - mål och strategier för Högskolan i Borås (Vol. Dnr ). Högskolan i Borås. Högskoleverket. (2011). Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2007/08 (Vol. 2011:16 R). Stockholm: Högskoleverket. Kerlinger, F. N., & Pedhazur, E. J. (1973). Multiple regression in behavioral research. New York ; London: Holt, Rinehart and Winston. Loehlin, J. C. (2004). Latent variable models: an introduction to factor, path, and structural equation analysis (4th ed.). Mahwah, N.J.: L. Erlbaum Associates. Lundmark, A. (2002). Före detta studenters uppfattningar om sina studier och nyttan av dem i arbetslivet. Uppsala universitet. Lundmark, A. (2006). Med en examen från Uppsala universitet. Uppsala universitet. Nelsson, O. (2006). Från examen till arbete - en uppföljning av innehåll och relevans i utbildningar vid Lunds universitet. Lund: Lunds universitet. OECD. (2016). Education at a Glance 2016 : OECD indicators. Paris: OECD Publishing. Pedhazur, E. J., & Pedhazur Schmelkin, L. (1991). Measurement, design, and analysis: an integrated approach. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. HÖGSKOLAN I BORÅS 51

54 Sigrén, P. (2012). Boråsakademiker Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner års programstudenter (Vol. 14). Högskolan i Borås: Rapport från Centrum för lärande och undervisning. Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet - kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen (Vol. 2014:2). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2015). Är högskoleutbildningar anpassade för arbetslivet? En studie om alumners upplevelser av måluppfyllnad under utbildningen (Vol. 2015:4). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Sigrén, P. (2019). Studentbarometern 2018 (Vol. 2019:1). Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Universitetskanslersämbetet. (2015a). Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade. Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance (Vol. 2015:2). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet. (2015b). Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 (Vol. 2015:26). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet. (2016). Universitet och högskolor - Årsrapport 2016 (Vol. 2016:10). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet. (2017). Universitet och högskolor - Årsrapport 2017 (Vol. 2017:8). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet. (2018). Universitet och högskolor - Årsrapport 2018 (Vol. 2018:5). Stockholm: Universitetskanslersämbetet. 52 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS

55 BILAGA I Tabell I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS Målupplevelse arbetslivet års vs 2012 års studentgrupp. Reliabilitet, medelvärde, standardavvikelse samt effekt. N = 270. ARBETSLIVET GENERISKA FÖRMÅGOR (ALPHA 0,807) M SD M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,54 0,78 4,54 0,00 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,34 0,89 4,36-0,02 ANALYSERA PROBLEM 4,14 1,06 4,05 + 0,09 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,89 1,12 3,88 + 0,01 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,74 1,06 3,68 + 0,06 SPRÅKLIG KOMPETENS (ALPHA 0,677) M - INDEX 4,23 0,75 4,10 + 0,13 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,94 1,47 2,91 + 0,03 ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 2,90 1,35 3,05-0,15 SOCIOKULTURELL KOMPETENS (ALPHA 0,853) M - INDEX 2,92 1,23 2,98-0,06 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,82 1,31 3,87-0,05 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,71 1,32 3,75-0,04 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,44 1,37 3,56-0,12 IT-KOMPETENS (ALPHA 0,790) M - INDEX 3,66 1,17 3,73-0,07 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,44 0,96 4,52-0,08 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,33 1,00 4,40-0,07 ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,24 1,02 4,25-0,01 FÖLJA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM ARBETSOMRÅDET 4,01 1,09 4,00 + 0,01 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,86 1,12 3,95-0,09 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,49 1,42 3,50-0,01 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER (ALPHA 0,748) M - INDEX 4,07 0,80 4,10-0,03 UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,15 1,40 3,20-0,05 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,09 1,42 3,02 + 0,07 M - INDEX 3,12 1,26 3,11 + 0,01 Tabellen fortsätter på nästa sida HÖGSKOLAN I BORÅS 53