Barn- och utbildningsnämnden Fårdala skola. Enhetsplan 2014/15

Barn- och utbildningsnämnden Fårdala skola Enhetsplan 2014/15

Innehåll 1 KVALITETSARBETE INOM BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN... 4 2 LÄSÅRETS VERKSAMHET... 4 3 PERSONAL... 6 4 ANALYSOMRÅDEN OCH METODER... 7 4.1 ANALYSOMRÅDEN... 7 3.2. KUNSKAPER... 8 5 RESULTAT LÄSÅRET 2013/14... 8 6 SAMMANFATTANDE ANALYS ENHETENS STARKA SIDOR OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 9 6.1 STARKA SIDOR... 9 6.2 UTVECKLINGSOMRÅDEN... 9 VI BEHÖVER UTVECKLA VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE SOM PLANERAS, FÖLJS UPP OCH UTVECKLAR UTBILDNINGEN. DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET SKA VARA DOKUMENTERAT... 9 7 OMVÄRLDSANALYS... 9 8 MÅL OCH AKTIVITETER FÖR IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN LÄSÅRET 2014/15... 11 8.1 NORMER OCH VÄRDEN... 12 8.2 KUNSKAPER... 12 9 NÄMNDMÅL ATT UPPNÅ 2014... 12 10 EKONOMI... 14 BUDGET 2014 (TABELLEN UNDER ARBETE)... 14 ÅRSBUDGET 2014... 14

11 BILAGOR... 15 3 11.1 PLANER OCH POLICYS SOM STYR ENHETENS VERKSAMHET... 15 11.2 ENHETENS ÅRSHJUL... 16 3

4 1 Kvalitetsarbete inom Barn- och utbildningsförvaltningen Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå inom Barn-och utbildningsförvaltningen bedrivs läsårsvis enligt följande: September Enhetsplan lämnas in. Enhetsplanen tar sin utgångspunkt i föregående läsårs resultat, och utifrån en analys anges mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse. Fokus ligger på de nationella målen. Dessutom anges hur man arbetar med nämndmålen för innevarande budgetår. Budget för innevarande budgetår redovisas. Februari Reviderad enhetsplan lämnas in. Det som är nytt sedan augustiplanen är nya nämndmål, en ny budget för innevarande budgetår och eventuella förändringar utifrån dessa. Februari Verksamhetsberättelse med bokslut för genomfört budgetår lämnas in. 2 Läsårets verksamhet Verksamheten vilar på demokratins grund. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildnings som är anpassad till varje elevs förutsättningar och så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Grundsärskolan undervisar i samma ämnen områden som grundskolan medan träningsskolan undervisar utifrån fem kunskapsområden. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Skolan i Tyresö arbetar på ett sätt som främjar inkludering av alla barn ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. Fårdala skola är en kommunal F-5 (-6*) skola med fritidsverksamhet för år F-5. Vi är cirka 290 elever och 40 medarbetare i skolan. (Under läsåret 13/14 var skolan en F-5 skola, från och med läsåret 14/15 är skolan en F-6 skola) 4

Ledningsorganisation Rektor som är ansvarig för Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. En biträdande rektor som har resultat- och verksamhetsansvar på delegation från rektor, för skolan. 5 Utvecklingsgrupp Under läsåret 13/14 har skolan startat en utvecklingsgrupp, syftet med gruppen är att planera, följa upp och utveckla skolans gemensamma kvalitetsarbete i en ständig process, för att säkerställa att de nationella målen uppfylls. Från höstterminen 2014 är det skolans tre förstelärarna och biträdande rektor som utgör utvecklingsgruppens deltagare. Verksamhetsgrupp Under läsåret 13/14 har verksamhetsgruppen och samverkan slagits ihop till en grupp. Syftet med gruppen är att samverka och utveckla skolans organisation och verksamheter. Arbetslag Skolan har åldershomogena arbetslag med cirka 50 elever och cirka sex personal. Två lärare och två förskollärare/barnskötare arbetar under skoltid. Fyra förskollärare/barnskötare arbetar under fritidstid med eleverna. Elevgruppen delas in i olika grupper beroende på innehåll och behov. Lärarna inom arbetslaget ansvarar över olika ämnen inom arbetslaget. I de flesta arbetslag arbetar även en eller fler resurspersonal som har till uppgift att stödja elever eller elevgrupper socialt och/eller kunskapsmässigt. Förskoleklassen I förskoleklassen arbetar två förskollärare och två barnskötare. På eftermiddagen fortsätter samma personal att ha fritidsverksamhet med förskoleklassbarnen i samma lokaler. Fritids Arbetslagets elever bildar en fritidsavdelning på eftermiddagstid tillsammans med förskollärarna och barnskötarna som arbetar inom arbetslaget. De olika fritidsavdelningarna har ett nära samarbete. 5

6 Volymuppgifter barn/elever (15 februari angivet läsår) Antal barn/elever 2011/12 2012/13 2013/14 Grundskola 252 235 238 Förskoleklass 47 44 44 Antal inskrivna i fritidshem 221 217 250 3 Personal Kompetens Skolans lärare och förskollärare är utbildade, 1 utbildad lärare har anställning som fritidspedagog men har ej utbildning i det. Cirka 9 av våra 17 barnskötare är utbildade, 1 av 2,5 specialpedagoger är utbildad. Skolan har behov av att utöka specialpedagogtjänsterna för att säkerställa att elever med särskilt stöd ska få den hjälp de behöver. Personalresurser Följande data gällde i februari 2014: Skolan har cirka 54 personer anställda varav 3644 % tillsvidaretjänster och 1365 % vikarietjänster. Vi har ökat personalstyrkan med närmare 9 personer sedan förra enhetsplanen skrevs. Tillsvidaretjänsterna består av; 940% klasslärare, 500% förskollärare, 44% musiklärare, 100%, idrottslärare, 300% kökspersonal, 100% specialpedagog, 80% slöjdlärare, 130% ledningsfunktion, 100% vaktmästare, 30 % it-tekniker och 100% administratör som även har pedagogiskt administrativa uppgifter. Förutom dessa har skolan 5 anställda som arbetar som resurser till ett antal elever. Vikarietjänsterna består av vikarier för; en långtidssjukskriven barnskötare 100%, en lärare som är undervisar i Stimmet 100%, specialpedagog 150% varav 100% är utökning sedan förra enhetsplanen, fortbildning cirka 50%, utökning med 2 rastlekledare/vuxen i omklädningsrummen, förskollärartjänster 300%, de övriga 665 % vikarietjänsterna är resurspersonal som stöttar enskilda elever och/eller elevgrupper och fritidspersonal som arbetar eftermiddagstid. Samtliga lärare har examensbevis, under februari 2014 kommer vi att gå igenom lärarnas behörighet så att vi vet hur vi ska organisera oss läsåret 14/15 för att möta regeringens behörighetskrav. Skolan saknar cirka tre förskollärare, som vi trots annonsering inte hittar, bristen på förskollärare visar sig i fritids möjlighet till kvalitetsutveckling och att förskollärarna vi har blir extra belastade av att uppfylla styrdokumentens krav på kvalitet, fritids håller trots det en mycket hög kvalitet Arbetsmiljön Fårdala skola är en populär skola som präglas av trygghet, möjligheter, framåtanda och högt i taket. Skolan är en sliten barackskola från 60-talet och ligger i ett villa-, radhus-, bostadsrättsområde intill naturen. Skolan har cirka 6 kvm/elev, klassrummen används därför både som klassrum och fritidslokaler. Matsalens tillagningskök står nyrenoverat och färdigt att börja användas januari 2014. Vi har ½ dator per elev i åk 3-5, 1/3 dator per elev i år F-2 och ett antal skrivplattor. Alla klassrum har interaktiva skrivtavlor, ActivBoards. Alla lärare har varsin bärbar dator. Den tillsvidare anställda personalen har låg korttidsfrånvaro, ett antal av vikarierna har hög korttidsfrånvaro. Vid lärares korttidssjukfrånvaro omfördelar personalen sig inom arbetslaget i första hand. Vikarie sätts alltid in om arbetslaget önskar förstärkning under skoltid och/eller under fritidstid. 6

I en jämförelse mellan skolorna i kommunen verkar Fårdala skola ha en hög sjukfrånvaro, detta beror på att skolan har få anställda och därför blir procenttalet högt när någon är frånvarande. 7 Volymuppgifter personal (15 februari angivet läsår) Pedagogisk personal antal årsarbetare* Grundskola 2011/12 2012/13 2013/14 Inga uppgifter pga felaktiga uppgifter i systemet Inga uppgifter pga felaktiga uppgifter i systemet Förskoleklass 5 Fritidshem 18 * Avser samtlig personal som arbetar direkt med barnen/eleverna och inkluderar elevassistenter, specialpedagoger och bibliotekarie. 37 4 Analysområden och metoder 4.1 Analysområden Analysen tar sin utgångspunkt i läroplanen Lgr11respektive Läroplan för grundsärskolan och analysen har gjorts utifrån de övergripande målen i kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer under rubrikerna nedan: - Normer och värden - Kunskaper - Elevernas ansvar och inflytande - Skola och hem - Övergång och samverkan - Skolan och omvärlden - Bedömning och betyg - Rektorns ansvar Fårdala skola har valt ut att göra analys av måluppfyllelsen för Normer och värden och för Kunskaper i denna enhetsplan. Självskattning av enhetens arbete med Normer och värden Normer och värden Enheten uppfyller läroplanens krav I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad x I princip helt uppnått Mål - Att alla elever ska känna trygghet i skolans alla verksamheter Aktiviteter Trygghetsenkät två gånger per år (se dokument på hemsidan) Frivillig duschning (se dokument på hemsidan) Två rastlekledare ute varje rast (se dokument på hemsidan) Elever ska aldrig behöva vara ensamma i hallar eller i köer (se dokument på hemsidan) Personal i omklädningsrummen före och efter idrott (se dokument på hemsidan) Elevinflytande i åk 4 kring fritids utveckling (se dokument på hemsidan) Handlingsplan mot mobbing och kränkande behandling (se dokument på hemsidan) Likabehandlingsplan (se dokument på hemsidan) 7

8 Fortbildning personal Vi deltar i forskningsprojektet kring inkluderande lärmiljöer, 3 årigt forskningsprogram tillsammans med 11 kommuner och Malmö högskola. Studiedagar med utvecklingspsykologen Gordon Neufeld,s kring anknytningsteorier Medvetandegöra oss om vår roll som personal i elevens utveckling Resultat Fårdala skola har i mycket hög grad nått upp till målet. Analys I trygghetsenkäten som går ut till eleverna två gånger per år ser vi att de allra flesta elever känner trygghet i skolan. Aktivitet för högre måluppfyllelse Åtgärder sätts in enligt det behov som framgår av elevernas svar i trygghetsenkäten. 4.2. Kunskaper Kunskaper Enheten uppfyller läroplanens krav I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad x I princip helt uppnått Lärarna utgår från de nationella kunskapsuppdraget när de planerar, genomför och följer upp sin undervisning. Kunskapsuppföljning av eleverna sker genom screening, nationella prov och klasskonferenser Under läsåret 13/14 har pedagogerna Utökat sin undervisningstid i matematik och de har auskulterat under lektion i kollegas klassrum. Fortsatt sin utveckling inom fritidshemmet, det här läsåret genom styrdokument och Skolinspektionens material Startat fortbildning genom: Matematiklyftet, Bedömning och betyg distanskurs via Karlstad universitet i uppdrag av Skolverket, Lärarlyftet No, Handledarutbildning Ersta Sköndal, och ett antal kvällsföreläsningar Resultat analys mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse Under vårterminen 2014 fick vi besöka av Skolinspektionen som skrev en rapport kring vårt systematiska kvalitetsarbete. I svaret till Skolinspektionen framgår hur vi kommer att arbeta för att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. I form av resultat analys och mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse. Se bifogat dokument Fårdalas svar till Skolinspektionen 8 maj 2014. 5 Resultat läsåret 2013/14 I nedanstående tabell framgår inte resultatet mellan könen. Ett av skolans utvecklingsområden är att analysera resultaten mellan pojkar och flickor. Läsåret 14/15 börjar vi analysera flickors respektive pojkars resultat. I databasen Siri har Skolverket tagit bort analysen där det framgår vilket resultat flickor respektive pojkar har. Det framgår inte av Primtestens resultat skillnaden mellan pojkars och flickors resultat. 8

9 Pedagogiska resultat elever som: uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 2 nått kunskapskraven i svenska skolår 3 nått kunskapskraven i matematik skolår 3 nått målen vid ämnesprov i svenska/svenska som andraspråk i skolår 3 nått målen vid ämnesprov i matematik skolår 3 nått målen i alla ämnen som eleven får undervisning i under skolår 3 uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 5 2011/12 elever (procent) flickor pojkar 2012/13 elever (procent) flickor pojkar 2013/14 elever (procent) flickor 97,5 iu iu 84 81,25 86 96 iu iu 93 iu iu 93 iu iu 89 iu iu 89 iu iu 96 iu iu 85 iu iu iu iu iu Delprov gjordes ej, vilket ger missvisande resultat 89 iu iu Delprov gjordes ej, vilket ger missvisande resultat iu iu 72 iu iu iu iu 68 iu iu 89 iu iu 77% pga 13 elever som ej klarat simningen iu iu 83 iu iu 80,6 iu iu 60,3 51,3 69 84,3 iu iu pojkar 6 Sammanfattande analys Enhetens starka sidor och utvecklingsområden 6.1 Starka sidor Fårdala är en väl fungerande skola med personal och elever som trivs och känner trygghet, vi arbetar ständigt med skolutveckling utifrån de behov som vi har analyserat. 6.2 Utvecklingsområden Vi behöver utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete som planeras, följs upp och utvecklar utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara dokumenterat. Vi utvecklar detta genom att följa Skolinspektionens föreläggande. 7 Omvärldsanalys Nämnplan Att redovisa bra resultat i skolan och vara en attraktiv boendekommun hänger ihop. Barnfamiljer väljer boendeort där skolans kvalitet är en viktig faktor. 9

10 Unikum är ett verktyg som förvaltningen fortsätter att utveckla. En fortsatt utveckling av En skola för var och en bidrar till att ge alla elever god skolgång vilket som i sin tur bidrar till en positiv bild av Tyresö som skolkommun och bostadsort. Fårdala skola I Fårdala skola arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete genom olika kvalitetsaspekter, de som går att mäta och de som inte går att mäta. Måluppfyllelsen i olika ämnen är möjligt att mäta däremot är det svårare att mäta demokratiaspekter, etiska aspekter och grundläggande mänskliga värderingar. Som biträdande rektor ser jag det som nödvändigt att personalgruppen behöver agera så som vi förväntar oss att eleverna ska agera i våra verksamheter, därför är det mycket viktigt att utveckla ett tillitsfullt klimat inom personalgruppen som bygger på demokrati, etik och grundläggande värderingar. Vi arbetar med att synliggöra vad vi gör och varför vi gör så och vi lär av varandra, så som vi vill att eleverna ska göra. Kärnan av vårt uppdrag finns i mötet mellan eleven och pedagogen, det är där kvaliteten kommer till uttryck. Om det inte fungera mellan elever och pedagogerna spelar det ingen roll vad som är skrivet i det här dokumentet eller i några andra dokument. Vi i Fårdala skola är alla ansvariga över att samordna oss så att den bästa kollektiva handlingen leder till ökad måluppfyllelse för varje enskild elev i mötet med sin pedagog. Vi använder Unikum och reflekterar över verktygets styrkor och svagheter och rapporterar de tankar vi har till ansvariga i kommunen. Alla elever i vår skola ingår i arbetslag och deltar i undervisningen utifrån sina förmågor och behov. En av våra förstelärare som arbetar som specialpedagog ingår i forskningsprojektet inkluderande lärmiljöer, 3 årigt forskningsprogram tillsammans med 11 kommuner och Malmö högskola. I utvecklingsgruppen läser vi forskningsrapporter kring inkluderande skolor och reflekterar tillsammans kring hur vi kan utveckla vår skola. Nämndplan Möjlighet Regeringen har lagt fram en proposition (2012/13:195) om minskade krav på dokumentation i skolan. I propositionen föreslås ändringar i skollagen, vilka ska träda i kraft november 2013. Förslaget innebär att det lagstadgade kravet på när skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas minskar. Tid som istället kan ägnas åt planering och genomförande av undervisning. Effekterna av de föreslagna åtgärderna kommer fortsättningsvis vara beroende av hur huvudmän, rektorer och lärare tillämpar det ändrade regelverket och hur de lokala rutinerna utformas. Utformningen av detta i vår kommun kommer att läggas under kvalitetshöjande aktiviteter i enhetsplanerna. Under våren har signaler kommit från regeringen om förändringar för att möjliggöra en starkare statlig styrning i skollagen gällande huvudmännens differentiering av resurser till skolor i syfte att motverka segregering. Dessutom har nyanlända elevers möjlighet att på kort tid lyckas i skolan diskuterats och eventuellt kommer det bli möjligt att undanta nyanlända elever i skolornas resultatrapportering. Elever som varit i landet kortare tid än fyra år ska undantas för att möjliggöra en mer rättvisande bild av skolans resultat och för att genomföra adekvata satsningar för högre måluppfyllelse. Skollagen ändras så att kommunerna ska ge mer pengar till skolor som ligger i socialt svaga områden. Många kommuner har redan system att fördela pengarna olika, så att skolor i dessa områden får mer pengar än andra. Lagstiftningen kommer framöver kräva att kommuner väger in de socioekonomiska kriterierna när man fördelar resurserna. Arbetsmiljöverket startar under hösten 2013 en flerårig nationell tillsyn av skolans systematiska arbetsmiljöarbete. Tillsynen kommer genomföras fram till 2016 och omfattar cirka 30 procent av alla landets skolor. Arbetsmiljöverket kommer att inspektera både kommunerna som huvudmän för skolan såväl som de enskilda skolorna. Fokus kommer ligga på arbetsbelastning, hot och våld, samt den fysiska miljön som buller, ventilation och städning. 10

11 Fårdala skola Skolan har utvecklat lokala rutiner i syfte att avlasta lärarna. Det har vi gjort genom att flytta arbetsuppgifter från lärarna som egentligen ingår i deras uppdrag enligt Sveriges kommuner och landstings broschyr; Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt bilaga M till AB Skolan har inte tagit emot någon nyanländ flykting under de senaste åren. Ett antal elever i skolan uppfyller kriterierna för att skolan ska få socioekonomisk ersättning. Skolans arbetsmiljö har inte blivit synad av Arbetsmiljöverket. Nämndplan Skolinspektionen kommer under 2014 genomföra granskning av kommunens grundskolor och förskolor. Att skolinspektionen kommer ska ses som en möjlighet att få hjälp med att identifiera utvecklingsområden och stärka vårt systematiska kvalitetsarbete. Fårdala skola Vi ser fram emot Skolinspektionens granskning. Både skolan och fritids utgår i sitt utvecklingsarbete bland annat från Skolinspektionens material. Vi vill ständigt utveckla oss och Skolinspektionen kommer att hjälpa oss att se vårt arbete och hur vi behöver utveckla det. Hot Nämndplan Från 2015 gäller behörighetsförordningen för lärare fullt ut. Därefter kommer endast legitimerade lärare att få ansvara för undervisningen, sätta betyg och anställas med tillsvidareanställning. Nya övergångsregler ska gälla när lärarlegitimationen införs 2015. Behörighetskraven blir kvar men yrkeserfarenhet ska kunna tillgodoräknas och lärare ska kunna få denna validerad. Regeringen har fattat ett beslut om utökad undervisningstid i matematik för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Den garanterade undervisningstiden utökas med 120 timmar, med början höstterminen 2013. Ändringen gäller för elever som börjar årskurs 1 höstterminen 2013. För övriga elever finns övergångsregler. Detta kan uppfattas som ett hot då antalet behöriga matematiklärare är begränsat. Omvärldsanalysen behöver fortsätta med prognoser för barn som idag går på låg- respektive mellanstadiet och som har behov av platser i kommungemensamma grupper kommande läsår, jämte de som redan går där och har fortsatt behov av sina platser, för att få en ännu bättre sammantagen bild av behoven för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar de kommande åren. Fårdala skola Utvecklingsgruppen och verksamhetsgruppen arbetar bland annat med hur vi behöver organisera oss för att möta behörighetsförordningen och läroplanens krav på betyg och bedömning. Sedan höstterminen 2013 har arbetslagen ökat undervisningstiden i matematik enligt regeringens beslut. Skolan arbetar med att utveckla inkluderande arbetssätt där alla elever ska känna sig som en del av gemenskapen. 8 Mål och aktiviteter för identifierade utvecklingsområden läsåret 2014/15 11

8.1 Normer och värden 12 Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Normer och värden läsåret 2014/15 Aktivitet Trygg skola Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Alla elever ska känna sig trygga i Fårdala skola Trygghetsenkät två gånger per läsår Sammanställning av resultatet och åtgärder utifrån resultatet Biträdande rektor ansvarar för att enkäten genomförs, att resultatet sammanställs och att åtgärder sätts in. Via veckobrev, hemsida och muntligt 8.2 Kunskaper Aktiviter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Kunskaper läsåret 2014/15 Aktivitet Det systematiska kvalitetsarbetet Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som planeras, följs upp och utvecklar utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara dokumenterat Skolledning och lärare följer upp elevernas resultat både på elevoch klassnivå. Elevernas resultat diskuteras och analyseras i arbetslagen och på klasskonferenser Vi analyserar flickors respektive pojkars resultat och våra skolövergripande sammanställningar och dokumenterar detta. Biträdande rektor har ett övergripande ansvar och förstelärarna ansvarar över utvecklingsarbetet inom lärargruppen. Muntligt till elever, via veckobrev och ledningsnytt till vårdnadshavarna 9 Nämndmål att uppnå 2014 12

13 Mål Grundskola I Tyresö råder nolltolerans mot mobbing och andra kränkningar. Varje vuxen i grundskolan har ett ansvar att omedelbart vidta åtgärder vid sådan händelse. Mål: Nolltolerans mot mobbing och andra kränkningar Mått: Elevenkät åk 8 Fråga: I min skola ingriper de vuxna om någon elev behandlas illa Utgångsvärde 2013: 73 % Aktivitet utifrån genomförd analys Trygghetsenkät 2 ggr/år Handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, mobbing och kränkande behandling (se dokument på hemsidan) När och hur ska detta göras? Åtgärder, tidsplan Trygghetsenkäten genomförs i september och mars. Åtgärder och uppföljning sker så snart som möjligt. Handlingsplanen uppdateras så snart en ny åtgärd har satts in. Se handlingsplan på hemsidan för åtgärder och tidsplan en elever som känner sig trygga i skolan skall öka, andelen elever som anser att vuxna bryr sig vid sådana situationer skall öka. Mått: Elevenkät åk 8 Fråga: Jag känner mig trygg i skolan. Utgångsvärde 2013: 92 % Minst 92 procent av eleverna i årskurs 9 ska vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Mål: Minst 92 % av eleverna i åk 9 ska vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram.. Utgångsvärde 2013: 86,1 % en hel och halvfabrikat ska minska i våra kök. (Mäts genom andelen helkomponenter.) Fritidshemmen I Tyresö råder nolltolerans mot mobbing och andra kränkningar. Varje vuxen på fritidshemmen har ett ansvar att omedelbart vidta åtgärder vid sådan händelse. Mål: Nolltolerans mot mobbing och kränkningar i Fårdala skola har inte åk 8 Fårdala skola har inte åk 9 Fårdala skolas tillagningskök startade januari 2014, vi har därför inget underlag att mäta hel- och halvfabrikat från. Se: Handlingsplan mot mobbing och kränkande behandling och Likabehandlingsplanen (se dokument på hemsidan) Resultat föräldraenkät: Fårdala skola har inte åk 8 Fårdala skola har inte åk 9 Fårdala skolas tillagningskök startade januari 2014, vi har därför inget underlag att mäta hel- och halvfabrikat från. Handlingsplanerna uppdateras så snart en ny åtgärd har satts in. Se handlingsplanerna på hemsidan för åtgärder och tidsplan 13

fritidshemmen. Mått: Föräldraenkät åk 2. Frågan finns inte i enkäten 14 Följande fråga finns Personalen ingriper om någon elev behandlas illa i skolan. Obs endast 27% av föräldrarna har svarat! Underlaget är för lågt för att vi ska kunna dra några slutsatser av resultatet. Eleverna skall få större inflytande över verksamheten. Mått: Föräldraenkät åk 2. Fråga: Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet. Utgångsvärde 2013: 56 % (OBS! svarsfrekvens 49 %) Se exempel på hemsidan: Fritids utveckling åk 4 Resultat föräldraenkät åk 2 2013: Antalet föräldrar som svarade är för lågt för att vi ska kunna dra några slutsatser av resultatet. 10 Ekonomi Budget 2014 (tabellen under arbete) Årsbudget 2014 Intäkter Försäljning 74 Taxor och avgifter (i de fall intäkter tillfaller enheten) Anslag/ Prestationsersättning 25877 Övriga intäkter 186 Totalt intäkter 26137 Kostnader Personalkostnader (lön+ PO) -18813 Köp av verksamhet - lokalvård -313 14

Lokalkostnader -3267 15 Till medelreserv -1295 Övriga kostnader -2449 Totalt kostnader -26137 Resultat 0 11 Bilagor 11.1 Planer och policys som styr enhetens verksamhet I Tyresö kommuns dokument om styrprocessen definieras policy som ett kortfattat dokument som anger förhållningssätt och/eller grundprinciper för kommunens arbete inom ett visst område. En policy kan konkretiseras närmare i form av riktlinjer. Dessutom finns kommunövergripande planer respektive enhetsplaner som utförligt ska ange en handlingsplan för att nå kommunens övergripande mål inom ett eller flera områden. Rutiner ska beskriva hur arbetet inom en enhet ska ske, de ska förmodligen också beskriva hur riktlinjer ska tolkas och tillämpas? Reglementen visar vilket ansvar olika styrelser och nämnder har. Delegationsordningar visar vilket ansvar som ligger på olika funktioner i organisationen. Kommunövergripande styrdokument som är tillämpliga för barn- och utbildningsnämnden Bland de styrdokument som är kommunövergripande är det närmast följande som har en praktisk funktion att fylla under Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde: Policys Policy för upphandling (KF 2010) Risk- och säkerhetspolicy (KF 2012) Kommunikationspolicy (2011) Personalpolicy (KS 2008) Arbetsmiljöpolicy (KS 2007) Policy Att vara chef i Tyresö kommun (KS 2007) Alkohol- och drogpolicy (KF 2011) Planer Likabehandlingsplan (KS 2013) Tillgänglighetsplan (KS 2011) Integrationsplan (KF 2007) Brottsförebyggande program (KS 2000) Klimatstrategi (KF 2010) Plan för hantering av extraordinära händelser (KF 2011) 15

16 Reglementen/Delegationsordningar Gemensamt reglemente för samtliga nämnder (KF 2012) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden (KF 2012) Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden (BUN 2013) Dokumenthanteringsplan för barn- och utbildningsförvaltningen (BUN 2013) Barn- och utbildningsnämndens egna styrdokument Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Tyresö kommun (BUN 2012) Bullerstrategi för förskola och skola i Tyresö kommun (BUN 2010) Verksamhetsplan för förebyggande av olyckor inom barn- och utbildningsverksamhetsområde (BUN 2006) Ansvar och arbetsgång vid kränkande behandling (BUN 2012) Riktlinjer handlingsplan mot nätmobbning (BOU 2012) Policy för elevavgifter (BUN 2011) Riktlinjer för lunch och resor i samband med PRAO och anpassad studiegång (BOU 2011) Riktlinjer om individuella utvecklingsplaner (BOU 2010) Handlingsplan samverkan skola och socialtjänst (BUN 2012) Samverkansdokument skola och socialtjänst (BUN 2013) 11.2 Enhetens årshjul Personalen på Fårdala skola har beslutat att ha ett utförligt kalendarium med ett integrerat årshjul. Kalendariet ligger på internet. Syftet med att ha årshjulet integrerat i kalendariet är att vi vill ha så få dokument som möjligt att förhålla oss till. 16