Bilaga 1 till Länsstyrelsens yttrande över arbetsplan för väg E4 Förbifart Stockholm

Avdelningen för planfrågor Claes Halling 08 785 54 19 Susann Sass Jonsson 08 785 54 20 1 (36) Bilaga 1 till Länsstyrelsens yttrande över arbetsplan för väg E4 Förbifart Stockholm I denna bilaga utvecklas Länsstyrelsens skäl och motiv för Länsstyrelsens ställningstagande. Bilagan utgör även ett komplement till ställningstagandet, då den innehåller utförligare synpunkter på naturmiljö och bullerskyddsåtgärder för respektive delsträcka. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 08-785 40 00 (vxl) plan.stockholm@lansstyrelsen.se Avdelningen för planfrågor Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm Box 22067 08 651 28 75 104 22 STOCKHOLM

2 (36) Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 HISTORIK... 3 PLANERINGSPROCESSEN... 3 LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING... 6 ALLMÄNT... 6 ÅTAGANDEN, KOSTNADSANSVAR OCH KONTROLLPROGRAM... 6 LOVÖ RIKSINTRESSE OCH VÄRLDSARVET DROTTNINGHOLM... 7 LUFTKVALITETEN I TUNNELN... 7 RISK- OCH SÄKERHET... 10 NATUR- OCH KULTURMILJÖ... 13 BULLER OCH VIBRATIONER... 15 DAGVATTEN... 19 PARALLELLA MILJÖPRÖVNINGAR... 21 PROJEKTETS TILLÅTLIGHETSVILLKOR (17 KAP MB)... 22 ALLMÄNT... 22 VILLKOR 1: VÄRLDSARV, NATUR- OCH KULTURMILJÖ, RIKSINTRESSE... 23 VILLKOR 2: HÄNSYNSTAGANDE UNDER BYGGSKEDET... 25 VILLKOR 3: ENERGIFÖRBRUKNING OCH LUFTKVALITET... 26 VILLKOR 4: MASSHANTERING... 28 VILLKOR 5: SKYDD AV GRUND- OCH YTVATTEN... 30 VILLKOR 6: SÄKERHETSARBETE... 30 RIKSINTRESSEN (3-4 KAP. MB)... 31 GRUNDLÄGGANDE HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER FÖR MARK- OCH VATTENOMRÅDEN (3 KAP. MB)... 31 SÄRSKILDA HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER FÖR VISSA OMRÅDEN I LANDET (4 KAP. MB)... 33 GÄLLANDE PLANER OCH BESTÄMMELSER (PLAN OCH BYGGLAGEN)... 33 REGIONPLAN... 33 ÖVERSIKTSPLANER... 34 DETALJPLANER... 36

3 (36) BAKGRUND Historik En vägförbindelse väster om centrala Stockholm har utretts i mer än 40 år. I regionplaner från 1966, 1973 och 1991 fanns i princip samma kringfart kallad Västerleden markerad. Även i Stockholms stads översiktplan 1990 fanns den med. Vägverket har i olika omgångar utrett nord-sydliga förbindelser väster om E4. År 1990 genomfördes en lokaliseringsutredning för en västlig förbindelse där sju alternativ prövades. Bengt Dennis, av regeringen 1990 utsedd förhandlingsman, samlade länets aktörer till en uppgörelse om åtgärder i det samlade trafiksystemet. Vägverket utredde på förhandlingsgruppens uppdrag fyra vägalternativ. Ett förslag med en väg över Lovö, delvis förlagd i tunnel, accepterades av förhandlingsgruppen och fick utgöra underlag för en arbetsplan för sträckan från Kungens Kurva till Bergslagsplan. Ytterligare en arbetsplan för delen Hjulsta trafikplats Häggviks trafikplats togs fram. Projektet Västerleden lades emellertid ner sedan uppgörelsen om finansieringen av Dennisöverenskommelsen 1997 inte längre hade stöd i den då nybildade regeringen. I regional utvecklingsplan 2001 (RUFS 2001) betonades vikten av en yttre tvärled som skulle binda samman de regionala kärnorna, stödja tillväxten och avlasta regioncentrum. Den statliga kommittén Stockholmsberedningen (tillsatt 2000) som hade regeringens uppdrag att lämna förslag på insatser som skulle förbättra transportsystemet i Stockholms län, redovisade en lista med önskvärda investeringar där E4 Förbifart Stockholm ingick. För att åstadkomma en uppgörelse om prioritering och finansiering av de stora infrastrukturprojekt tillsatte regeringen 2006 en förhandlingsgrupp med Carl Cederschiöld som chefsförhandlare. Förhandlingen resulterade i att finansiering av Förbifarten skulle ske genom statliga anslag och intäkter från trängselskatt. Planeringsprocessen Förstudie Arbetsplanen för väg E4 Förbifart Stockholm har föregåtts av Vägverkets förstudie Effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholm (december 2001). Förstudien syftade till att skapa en grund för fortsatta studier av kapacitetsproblemen för vägarna över Saltsjö-Mälarsnittet. Länsstyrelsen lämnade ett yttrande över förstudien den 1 mars 2002. Vägutredning Vägverket har efter förstudien upprättat vägutredningen Effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholm - vägutredning (juni 2005). Vägutredningen redovisade tre alternativa vägkorridorer för att lösa kapacitetsproblemen över Saltsjö - Mälarsnittet; Förbifart Stockholm, Diagonal Ulvsunda och ett kombinationsalternativ.

4 (36) Utredningen låg till grund för regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen har i yttrande 2006-01-26 framfört synpunkter på vägutredningen. Länsstyrelsen fann att en ny sexfältig vägförbindelse kan uppfylla projektets ändamål inom vilken som helst av de två korridorerna Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda. Båda alternativen Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda är förknippade med påfrestningar på miljön och olägenheter för människors hälsa både på kort och på lång sikt. Länsstyrelsen framförde vidare att störningarna under byggtiden inte drabbar lika många människor i alternativ Förbifart Stockholm, men att detta alternativ i stället påtagligt skadar väsentliga i vissa avseenden unika natur- och kulturvärden inom bland annat områdena Lovö-Lindö och Mälarens med öar och strandområden som är av riksintresse. Förbifart Stockholm ger också ett försämrat skydd av Storstockholms viktigaste vattentäkter i östra Mälaren. Efter utvärdering av redovisade konsekvenserna samt de inkomna synpunkterna, har Vägverket, Region Stockholm, 2006-10-11, i ett särskilt Ställningstagande kommit till slutsatsen att Förbifart Stockholm ändå är det alternativ som sammantaget är lämpligast för att tillgodose dagens och morgondagens vägtransportbehov väster om Stockholms centrala delar. Tillåtlighetsprövning Vägverket Region Stockholm begärde maj 2008 regeringens tillåtlighet för Förbifart Stockholm enligt 17 kap. miljöbalken. Till grund för begäran bifogades bl.a. vägutredningen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, där både alternativ Förbifart Stockholm respektive diagonal Ulvsunda redovisades. I begäran om tillåtlighet för Förbifart Stockholm förordade Vägverket en trafikplats på Lovö. Länsstyrelsen lämnade 2007-08-16 yttrande över Vägverkets begäran om tillåtlighet. Länsstyrelsen framförde att båda alternativen Förbifart Stockholm och Diagonal Ulvsunda, bör anses tillåtliga enligt 17 kap. miljöbalken under vissa förutsättningar och villkor. Länsstyrelsens gjorde således bedömningen att regeringen kunde ge tillåtlighet till Förbifart Stockholm, så som den förordats i förslag av Vägverket Region Stockholm och med i yttrandet redovisade förutsättningar samt villkor. Länsstyrelsen framhöll att behovet av en förbifart väster om Stockholm är stort. Förbindelsen behövs för att möta efterfrågan på bostäder, arbetsplatser och service från den växande befolkningen i Stockholmsregionen och för att förbättra förutsättningarna för förbi- och genomfartstrafik. Länsstyrelsen bedömde att förbindelsen var det mest betydelsefulla tillskottet i infrastrukturutbyggnaden, för att knyta samman Stockholmsregionens norra och södra del. Utbyggnaden skulle dock få stor påverkan på natur- och kulturmiljöer och vara förknippad med påfrestningar på miljön och olägenheter för människors hälsa, såväl på kort som på

5 (36) lång sikt. För att minska påverkan på natur- och kulturmiljön samt påfrestningar i övrigt bör beslut om tillåtligheten förenas med vissa villkor. Regeringen tillstyrkte i beslut 2009-09-03 tillåtlighet för Förbifarten inom den av Vägverket föreslagna korridoren. Tillåtligheten förenades med villkor, vilka återges i denna bilaga, se rubrik Projektets tillåtlighetsvillkor. Med finns även Länsstyrelsens kommentarer kring huruvida villkoren kan anses vara uppfyllda eller bedöms kunna uppfyllas framöver. Arbetsplanen En arbetsplan har upprättats för vägutredningens alternativ E4 Förbifart Stockholm. Trafikverket har tagit ställning för ett av de rekommenderade alternativen på Förbifartens anslutning till väg 261 på Lovö. Länsstyrelsen godkände arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning 2011-05-17. Arbetsplan och MKB ställdes ut 2011-05-30 2011-08-12. Sammanlagt 367 yttranden lämnades från myndigheter, kommunala förvaltningar, företag, intresseorganisationer, föreningar och enskilda. Efter utställelsen har Trafikverket gjort ändringar i planhandlingarna, vilka har kommunicerats med berörda. Trafikverket har gjort en sammanställning av de inkomna synpunkterna samt kommenterat dessa. Trafikverket, Projekt Förbifart Stockholm, har inför fastställelsen översänt arbetsplanen till Länsstyrelsen för slutligt yttrande enligt 18 väglagen. E4 Förbifart Stockholm har utformats utifrån de resandebehov som analyserats i trafikprognoser. Prognoserna utgår från planerad markanvändning enligt regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2001, med ett horisontår 2035. Förbifart Stockholm utgörs av en sexfältig motorväg (tre i vardera riktningen) i huvudsak i tunnel och sträcker sig mellan Kungens Kurva och Häggvik. Den totala sträckan, inklusive ombyggnader av befintlig E4 i vardera änden, är drygt 25 kilometer. Den nya vägens längd är drygt 21 kilometer och huvudtunnlarna är nära 17 respektive 2 kilometer långa. I arbetsplanen ingår även en kortare tunnel på Lindö. E4 Förbifart Stockholm har utformats för hastigheten 90 km/tim i huvudsträckningen genom tre trafikplatser i Kungens Kurva och upp mot anslutningen till E4 och Norrortsleden i Häggvik. Ytterligare fyra trafikplatser finns på sträckan, trafikplatserna Lovö, Vinsta, Hjulsta och Akalla. Trafikprognoserna visar att vägen når sitt fulla utnyttjande med 120 000 140 000 fordon per dygn år 2035.

6 (36) LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING Allmänt Arbetsplanen för väg E4 Förbifart Stockholm är omfattande, mängden tekniska dokument och underlagsrapporter är många. Detsamma gäller mängden inkomna synpunkter från allmänhet, intresseorganisationer, berörda kommuner, myndigheter m.fl.. Byggnationen av väg Förbifarten medför en rad efterföljande tillståndsprövningar enligt 7, 9 respektive 11 kap miljöbalken. Prövningar som alla hanteras separat av mark- och miljödomstolen. Inom ramen för tillståndsprövningen väntas mark- och miljödomstolen ställa detaljerade villkor för projektets genomförande, däribland villkor för grundvattensänkningar, anläggandet, drift samt återställande av områdena för de tillfälliga hamnarna. Länsstyrelsen lämnar i detta yttrande främst synpunkter på projektets genomförande som inte omhändertas i de parallella tillståndsprövningarna. Länsstyrelsen lägger stor vikt vid att det fortsatta arbetet med upprättande av platsspecifika kontrollplaner, återställningsplaner och uppföljningsarbeten genomförs i samråd med berörda kommuner och myndigheter. Åtaganden, kostnadsansvar och kontrollprogram Olägenheterna för miljön kan bara hållas nere om de utlovade åtgärderna förverkligas. Arbetsplanen innehåller inte i alla delar tillräckliga åtaganden vad gäller åtgärder som enligt miljökonsekvensbeskrivningen och riskanalysen erfordras för att begränsa Förbifartens miljöpåverkan och minska riskerna för att skador uppstår och olyckor sker. Länsstyrelsen förutsätter att de skadebegränsande åtgärder som nämns i miljökonsekvensbeskrivningen och i riskanalysen eller i därefter framtagna kompletteringshandlingar, men som inte hanteras eller regleras i arbetsplanen, ändå genomförs. Det gäller i den mån åtgärderna bedöms vara nödvändiga för att minska olägenheter för omgivningen och är ekonomisk rimliga att genomföra. Detta bör säkerställas i särskild ordning och i samråd med berörda parter. Även de åtgärder som erfordras för att begränsa störningarna under byggtiden, som till exempel åtgärder för att reducera störningar från tunga fordon på befintligt vägnät och störningar från redovisade etableringsområden, bör ingå. Länsstyrelsen förutsätter att de förslag till kontrollprogram som omnämnts i miljökonsekvensbeskrivningen upprättas. I programmen bör regleras vem som ansvarar för kontrollen samt att eventuella efterföljande åtgärder genomförs. Kontroll

7 (36) av buller och grundvatten samt halter avseende kväve i samband med sprängningsarbeten under byggskedet bör ingå. Lovö riksintresse och Världsarvet Drottningholm Lovö hyser mycket höga natur- och kulturmiljövärden som är av stort värde för vårt kulturarv, rekreation, friluftsliv och turism. Större delen av Lovö och Lindö omfattas av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken, vilket bland annat omfattar odlingslandskapet. Jordbruksmarken samt landskapselement som till exempel åkerholmar, öppna diken, markslagsavskiljande gränser är viktiga för att bevara landskapets kulturhistoriska värden. Med anledning av de höga natur- och kulturmiljövärdena har Länsstyrelsen av regeringen fått i uppdrag att bilda natur- och/eller kulturreservat på Lovö-Kärsö, enligt upprättat program om varaktigt skydd av de mest värdefulla tätortsnära naturområdena. Drottningholms slottsanläggning med tillhörande byggnader och parker blev 1991 Sveriges första bidrag till UNESCO:s världsarvslista. Det finns sammantaget starka motiv till att ställa höga krav på särskilt hänsynstagande för de vägarbeten som ska ske på Lovö. Det krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått som återfinns i Länsstyrelsens yttrande, motiveras under rubrik tillåtlighetsprövningen se villkor 1 samt under rubrik riksintressen. Luftkvaliteten i tunneln En motorvägstunnel med Förbifarts Stockholms längd och trafikmängd är unik, såväl i Sverige som internationellt. Arbetsplanens miljökonsekvensbeskrivning indikerar höga halter luftföroreningar i huvudtunneln. Länsstyrelsen anser att arbete återstår, för att säkerställa att alla människor ska kunna använda sig av tunneln, utan risk för oacceptabla hälsoeffekter på grund av luftkvaliteten. Luftföroreningar Luftföroreningarna kommer av avgaser och slitage från vägbanan och fordon. De större partiklarna, PM 10, orsakas främst av dubbdäcksanvändningen och det slitage det innebär. Slitaget är beroende av hastigheten på fordonen, dvs. lägre hastighet ger lägre slitage. I fordonens avgaser från motorernas förbränning finns luftföroreningar i form av avgaspartiklar, kväveoxider (NOx) och kvävedioxid (NO 2 ). Trafikverkets förslag till riktvärden för Förbifart Stockholm Av Luftkvalitetsförordning (2010:477) framgår att förordningen gäller utomhusluft med undantag för arbetsplatser och vägtunnlar (3 ). Miljökvalitetsnormer för luftkvaliteten i vägtunnlar saknas således. I avsaknaden av miljökvalitetsnormer för tunnelluft har Trafikverket tagit fram underlag till förslag på riktvärde för kväveoxider, NOx, beräknat utifrån existerande värde för NO 2 i Södra länken.

8 (36) I tabell nedan redovisas av Trafikverket föreslaget riktvärde avseende totalhalten NO X, befintligt gränsvärde för NO 2 (värde för befintliga tunnlar i Göteborg och Stockholm) samt de partikelhalter som används vid bedömning i MKB av hälsokonsekvenser avseende PM 10 och avgaspartiklar. Luftförorening Riktvärde/halt Kvävedioxid (NO 2 ) 400 µg/m 3 Kväveoxider (NO x ) 5000 µg/m 3 PM 10 (grövre partiklar) 400 µg/m 3 */800 µg/m 3 ** Avgaspartiklar 6 µg/m 3 *** * Halt som rekommenderas för att undvika oönskade kortidseffekter för känsliga personer ** Halt som rekommenderas för att undvika oönskade kortidseffekter för friska personer *** Mätt som elementärt kol eller sot Halterna baseras på en (1) passage på 15 minuter i tunneln, utan att negativa hälsoeffekter ska uppstå. Trafikverket utgår från den senaste forskningen om förväntade hälsoeffekter med en exponering för PM10, avgaspartiklar och kvävedioxid. Bedömningen av lämplig halt tar inte hänsyn till att trafikanten kan komma att färdas genom tunneln flera gånger om dagen eller genom andra biltunnlar, där de också exponeras för föroreningar. En medelhastighet på 60 km/h eller lägre innebär en längre exponeringstid för luftföroreningar med ökad risk för oacceptabla hälsoeffekter som följd. Länsstyrelsen anser att hanteringen av tunnelluften behöver beakta att situationer med lägre hastigheter och köbildningar inne i tunneln kan komma att uppstå. Dessa scenarier behöver beaktas i studierna vid framtagande av riktvärden för Förbifart Stockholm. Detta för att säkra att oacceptabla hälsoeffekter inte ska uppstå. Projektets bedömning av halter och hälsoeffekter PM 10 Av miljökonsekvensbeskrivningen (daterad 2011-05-05) till Förbifart Stockholm framgår att det kommer att bli svårt att klara 400µg/m 3 tim-medelvärde avseende partiklar. För PM 10 krävs omfattande åtgärder såsom ventilation, betongbeläggning, hastighetssänkning, partikelfilter och dammbindning. Men även om dessa åtgärder genomförs, kommer riktvärdena sannolikt fortfarande inte klaras vintertid (oktober april) på grund dubbdäcksanvändningen. Den effektivaste metoden för att minska halterna PM 10 är att minska dubbanvändningen och sänka hastigheten. I dagsläget ligger dubbdäcksanvändningen i Stockholms län på ca 60 %, vilket är en minskning jämfört med tidigare år, då det legat på ca 70 %.

9 (36) Kväveoxider och kvävedioxid För kväveoxider och kvävedioxid har Trafikverket presenterat tre scenarier, där man i samtliga fall lyckas hålla sig under riktvärdet: - 90 km/h utan ventilation - 90 km/h med ventilation - 20 km/h, köbildning samt med ventilation. Om NO 2 andelen inte överstiger 20 % av NOx halterna kommer riktvärdet för NO 2 att klaras. Men om NO 2 andelen stiger till 30 % kommer riktvärdet för NO 2 att överskridas. Med modernare fordonsflotta kommer andelen NO 2 att öka i avgaserna samtidigt som halten NO x minskar. Avgaspartiklar Oavsett drivmedel ger förbränningen upphov till luftföroreningar. Enbart eldrift ger avgasfria fordon. För avgaspartiklar visar miljökonsekvensbeskrivningen att det trots åtgärder i form av ventilation, inte går att klara det föreslagna riktvärdet. Som bäst klaras halter på 7-8µg/m 3 men inte lägre, vilket gör det oklart om föreslagna åtgärder klarar det föreslagna riktvärdet på 6µg/m 3. Länsstyrelsens samlade bedömning med hänsyn till tunnelluften Goda exempel saknas Det saknas i dag jämförelseobjekt för att inhämta relevant erfarenhet för hur tunneln och ventilationssystem bör utformas, med hänsyn till luftföroreningarna. De långa tunnlar som finns i Norden/Europa har i regel inte samma trafikmängd och följaktligen inte samma problem med luftkvaliteten. Befintliga tunnlar i Stockholm överstiger de riktvärden som Stockholms stad och Trafikverket kommit överens om. Dessa kan därför inte tjäna som goda exempel på hur vägtunnlar bör utformas med hänsyn till luftkvaliteten. De allmänna hänsynsreglerna bör tillämpas I avsaknad av miljökvalitetsnormer för tunnelluft anser Länsstyrelsen att de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap miljöbalken ska tillämpas. Med hänsyn till bland annat försiktighetsprincipen, bör fortsatta utredningar genomföras kring luftföreningarnas effekter på lång och kort sikt på människors hälsa. Det åligger verksamhetsutövaren, Trafikverket, att visa att olägenheter inte uppkommer för dem som kommer att använda sig av E4 Förbifart Stockholm. Vid bedömningen av huruvida olägenheter uppstår eller inte, behöver hänsyn tas till människor som är känsligare än normalt. Länsstyrelsen lägger stor vikt vid planerade och pågående studier som initierats av Trafikverket, som syftar till att öka kunskapsnivån (se rubrik projektets tillåtlighetsvillkor ). Länsstyrelsen förutsätter att studierna

10 (36) kommer att leda till konkreta åtgärder på såväl kort som lång sikt, i syfte att förbättra tunnelluften. Osäkerheter i angivna scenarier i planens MKB Trafikverket har under hand kommit in med uppgifter om att de halter som finns framräknade i olika scenarion i MKB tabell 11.2 inte stämmer med hur de faktiska förhållandena kommer vara i tunneln. De olika scenariona är beräknade med högtrafik under rusningstid och med hastigheterna 70 och 90 km/h. Efter tidpunkten för Länsstyrelens godkännade av MKB:n har Trafikverket nationellt ändrat hastighetsgränserna. För Förbifart Stockholm innebär detta att gränserna ändras till 80 och 100 km/h, men bedöms bli endast 55-60 km/h under högtrafik. Eftersom ventilationen inne i tunneln i första hand förlitar sig till trafikens kolvverkan, kommer ventilationen försämras något med lägre hastigheter. Vid låga hastigheter kommer impulsfläktarna i tunneltaket vara i drift och ta över från trafikens kolvverkan. För att justera fläktarna behövs mätning av luftföroreningshalter vara i högre upplösning än 1 timmes medelvärde, med anledning av att riktvärdena baserar sig på 15 minuters passagetid. Risk- och säkerhet Länsstyrelsen bedömer att arbetsplanen möjliggör att tunneln får godtagbar säkerhetsnivå. Dock återstår flera väsentliga frågor att hantera och utreda vidare. Tunnelns säkerhetsnivå Regeringen skriver i tillåtlighetsbeslutet, under överväganden av villkor, att det mot bakgrund av tunnlarnas längd och att det kan gå farligt gods, är av synnerlig vikt med en hög säkerhetsnivå. I projektet har ingen bestämd övergripande säkerhetsnivå fastställts. I styrande lagstiftning finns det inte heller ett sådant krav. Lagstiftningen om säkerhet i vägtunnlar grundas på ett EU-direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG) som bygger på detaljerade krav i kombination med riskanalyser av specifika risker. Projektet har genomfört en övergripande riskanalys av den valda lösningen på tunnelutformning för att kommunicera och redovisa den samlade riskbilden. Därtill anges att projekt E4 Förbifart Stockholm strävar efter att uppfylla de krav som ställs på vägtunnlar utifrån gällande vägtunnellagstiftning. Länsstyrelsen förutsätter att lagstiftning uppfylls och följs fullt ut och att erforderliga tillägg till grundkraven görs för att uppnå en hög säkerhetsnivå. För att uppnå en tillräckligt god säkerhet fastställer arbetsplanen åtgärder i form av fast släcksystem i huvudtunnlarna, utrymningsvägar med 100 meters mellanrum (150 meter i ramptunnlarna) och brandgasschakt cirka var femte kilometer, totalt fyra stycken i huvudtunneln. Vidare ska reglering av trafiksignaler möjliggöras genom avtal med berörd kommun, vilket ska bidra till att aktiv trafikstyrning kan minimera köer i tunnelsystemet.

11 (36) Farligt godstransporter Fokus i säkerhetsarbetet är lagt på att förebygga att en olycka med allvarliga konsekvenser ska inträffa. Det framgår i underliggande handlingar till arbetsplanen att mot vissa typer av olyckor med farligt gods är det svårt att överhuvudtaget skydda sig med de åtgärder som finns att tillgå inom ramen för arbetsplanen. Vad gäller skydd mot explosion har det utretts särskilt att tunneln under Lambarfjärden ska motstå detonation med explosiv vara. I övrigt dimensioneras tunneln enligt Trafikverkets regelverk ATB Tunnel 2004 vad gäller skydd mot explosion. Ovanför betongkonstruktioner ska inga byggrätter förekomma. I övrigt finns en skyddszon på 20 meter kring huvudtunnlarna, vilket även ger ett skydd för ovanliggande bebyggelse. Länsstyrelsen delar Trafikverkets inställning att alla transporter, även de med farligt gods, bör kunna använda E4 Förbifart Stockholm. För att detta ska vara möjligt behöver det dock visas att detta är den lämpligaste vägen för transporter med farligt gods. Länsstyrelsen beslutar om vilken kategori (kategori A-E, gällande restriktioner för farligt gods) tunneln ska tillhöra med stöd av trafikförordningen. För att tunneln inte ska få några restriktioner för transporter med farligt gods, behöver riskerna i tunneln utredas och jämföras mot alternativa vägar. Då flera osäkerheter och mycket utredningsarbete återstår gällande säkerhetssystemen och vilken säkerhetsnivå de kan upprätthålla, anser Länsstyrelsen att frågan om restriktioner för farligt gods alltjämt är öppen. Trafikstyrning Allmänna förutsättningar I säkerhetskoncept, appendix 3, bilaga 3 till Hela linjen står att en grundläggande förutsättning för säkerhetskonceptet är att köbildning förebyggs genom att reglera trafiken i tunnlarna i normalfallet, det vill säga kösituationer ska inte kunna uppstå annat än vid trafikolycka eller vid incidenter. Mot bakgrund av det stora trafikarbetet som förväntas ske i tunnlarna, bedömer Länsstyrelsen att incidenter kommer att inträffa flera gånger om dagen. Länsstyrelsen anser därför att trafikstyrningen i stor utsträckning måste kunna motverka köuppbyggnad till följd av incidenter. Då säkerhetskonceptet anger att aktiv trafikstyrning utgör det system som är minst beprövat, är det en fråga som kan få stor betydelse för säkerhetsnivån i tunnlarna. Hur väl trafikstyrningen kommer att fungera och om köer kan förväntas, kommer även att bli en viktig del vid bedömningen av om tunnlarna ska tillåtas för alla slags transporter med farligt gods. Förutom möjligheten att styra trafik generellt, bör även möjligheten att styra transportörer med farligt gods utredas. Detta påverkas dels av tekniken och möjligheten att kommunicera med transportörerna, dels av vad lagstiftningen medger.

12 (36) Fortsatt arbete Trafikverket har påbörjat ett arbete med att utveckla ett trafikstyrningssystem. Syftet är att underlätta styrningen av trafiken, så att risken för kö i tunnlarna minskar och därmed även risken för incidenter och olyckor. En viktig del i arbetet är även att undersöka möjliga åtgärder för att snabbt kunna avveckla trafik vid exempelvis en brand i tunneln. Ett välfungerande trafikstyrningssystem är av stor betydelse för säkerhetsnivån i tunnlarna, då förebyggande av köer är en grundläggande förutsättning för valt säkerhetskoncept. Arbetet med att utveckla trafikstyrningen sker i ett antal steg där vidare trafikmodellering är det första steget. Modelleringsscenarier omfattar fallen högtrafik, högtrafik med liten respektive stor incident och nödutrymning via fordon. En liten incident kan enklast betecknas som bortfall av ett körfält under tio minuter, och en stor incident som bortfall av ett körfält under 30 minuter. Förväntade resultat av modelleringen är en djupare beskrivning av vilka incidenter som resulterar i köuppbyggnad med mer än ett fordon stillastående, hur snabbt en kö byggs upp och under hur lång tid den kvarstår, vilka påfarter som bidrar med trafik som blir stående i en eventuell kö etc. Det är även viktigt att få fram indikationer på hur lång tid det tar att utrymma all trafik från tunnelsystemet, dvs. genom att trafikanter kör ut, samt var det uppstår problem. I detta ingår även frågan var det uppstår trängsel på ytvägnätet. Det andra steget är att för de olika köbildningsfallen testa ett paket av trafikstyrningsåtgärder för att hitta de mest effektiva åtgärderna. I ett tredje steg ska sedan de trafikstyrningsåtgärder som bedöms mest lämpliga samordnas och införlivas i trafikprojekteringen så att utrustningen blir en del av väganläggningen och dess styrningsstrategi. Projektet inhämtar erfarenheter av trafikstyrningsåtgärder från både Södra och Norra länken. Länsstyrelsen vill framhålla att en effektiv trafikstyrning förutsätter samordning och samarbete med angränsande kommuner, då trafikstyrningen även kan behöva inkludera det anslutande kommunala vägnätet Omledningsvägnät Om en svårare trafikolycka, brand eller annan fara uppstår i tunneln kan hela eller delar av tunneln behöva stängas av. Trafiken leds då om till ett utpekat omledningsvägnät. Även vid planerade drift och underhållsåtgärder behöver detta omledningsvägnät användas. Av arbetsplanen framgår att E4/E20 och E18 i största möjliga mån kommer att användas som omledningsvägar. Även Bergslagsvägen /Drottningholmsvägen kommer att användas. Här framgår också att i vissa situationer kan även Ekerövägen behöva utnyttjas. Länsstyrelsen vill uppmärksamma Trafikverket på att farliga godstransporter bör minimeras på sträckan Bergslagsvägen / Drottningholmsvägen. Länsstyrelsen vill också understryka att E4:an under Norra Stationsområdet förutsätter restriktioner

13 (36) för vissa typer av transporter. Användning av Ekerövägen som omledningsväg bör i största möjliga omfattning undvikas. Plan för fortsatt säkerhetsarbete I Plan för fortsatt säkerhetsarbete pekar projekt Förbifart Stockholm på viktiga frågor inför det kommande säkerhetsarbetet. Förutom aktiv trafikstyrning, ska utredas det fasta släcksystemets utformning, styrning av brandgasventilationen, budskapshanteringen både vad gäller trafikstyrningen och i en olyckssituation samt övervakningscentralens roll och funktion. Studier kring budskapshantering har påbörjats, i syfte att utforma en utrymningskommunikation som är anpassad till trafikanters behov och beteende i en vägtunnel. Hänsyn tas även till att tunneln är lång och att utrymning kan komma att ske på olika sätt i olika tunnelavsnitt. För att nå framgång i dessa frågor kommer det krävas samverkan och samordning mellan flera aktörer både i länet och nationellt. Erfarenhet bör även hämtas från internationellt arbete kring tunnelsäkerhet. Till arbetet med att utreda varje del av säkerhetskonceptet närmare, bör tilläggas att systemet som helhet och hur dess delar fungerar tillsammans behöver studeras närmare. Detta för att säkerställa den robusthet som krävs för att uppnå en hög säkerhetsnivå. Natur- och kulturmiljö Förbifarten berör riksintresseområdet Mälaren med öar och strandområden som i sin helhet omfattar öar som Lovö, Kungshatt och Kärsön, liksom strandområden vid Sätraskogen och Grimsta. Gömmaren, Sätraskogen, Grimsta, Igelbäcken Hansta och Östra Järvafältet är natur- eller kulturreservat. Nedan följer sypunkter för respektive delsträcka. Delsträckan Lindvreten och Kungens kurva För delsträckan Lindvreten och Kungens kurva är ur ett naturvårdsperspektiv intrånget i Sätra naturreservat den viktigaste frågan. Vad gäller det fysiska intrånget förutsätter Länsstyrelsen att det minimeras så långt möjligt och att lämpliga kompensationsåtgärder tas fram i samråd med Stockholms stad. Länsstyrelsen förutsätter även att hänsyn tas till friluftslivet genom att det även under byggfasen och driftsfasen ges möjlighet för friluftslivet att passera hamnen. Detta bör i första hand ske i samråd med Stockholms stad. Länsstyrelsen anser att följande försiktighetsmått ska eftersträvas under byggskedet: - Det område som ska avverkas ska minimeras för att en så sammanhängande skogsmiljö som möjligt ska bevaras. Så mycket som möjligt av strandstrukturen inklusive strandvegetation ska behållas. Träd inom arbetsområdet, vilka inte är nödvändiga att avverka, ska skyddas mot mekanisk skada till dess att hamnen har avvecklats. Även träd i gränszonen mot arbetsområdet ska skyddas på motsvarande sätt.

14 (36) - Avverkning av gamla träd ska i största möjliga mån undvikas alternativt minimeras.. Om äldre träd måste avverkas ska stammarna från dessa om möjligt utplaceras i närområdet för att gynna flora och fauna, vilka är beroende av död ved, förutsatt att detta förfarande godkänns av naturreservatets förvaltare och är i enlighet med det tillstånd som söks enligt reservatsföreskrifterna. - Bullret ska minimeras så mycket det är möjligt, eftersom området idag är mycket välanvänt och en stor anledning till dess popularitet är de relativt låga bullernivåerna. Delsträckan Lunda och Hjulsta till Hästa gård Vid Hjulsta trafikplats och vid Igelbäckens kulturreservat är intrånget ur ett naturvårdsperspektiv en viktig fråga. Samordning måste här ske med Stockholms stad vid planeringen av den nya begravningsplatsen i Järva friområde. Merparten av den mark som tas i anspråk av naturreservatet för utbyggnaden av trafikplats Häggvik begränsas till den mark som behövs för den nya dagvattendammen väster om vägen. Aktuellt område ligger i utkanten av reservatet och kan därför accepteras. Den mark som i övrigt tas i anspråk ligger i utkanten och i direkt anslutning till bebyggelse, varför påverkan på reservatet som helhet bedöms som liten då de områden som ianspråktas har begränsade naturvärden. Länsstyrelsen förutsätter att lämpliga återställningsåtgärder tas fram i samråd med Stockholms stad. Kungshatt till Lambarfjärden Hamnområdet på norra Lovön kommer att etableras inom skogsmark vilket medför att hamnverksamheten framförallt blir synlig från andra sidan Lambarfjärden. På denna sida (Grimsta) finns två bad och en välbesökt strandpromenad, vilket innebär att hamnläget kommer att vara synligt för många människor. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att spara betydande skogsområden runt etableringsområden, väganläggning och de tillfälliga hamnarna, för att så långt som möjligt bevara känslan av ett värdefullt landskap. På södra Lovön kommer Fornstigen att påverkas främst av de tillfälliga anläggningar som planeras. Bland annat kommer transportbandet att korsa Fornstigen på tre olika platser. Detta kommer att påverka framkomligheten men också upplevelsen. På norra Lovön kommer i första hand Lambaruddsvägen och området norr om den att påverkas av Förbifart Stockholm. Det handlar då om luftbytesstationer med anslutningsvägar, hamnområde, transportband och arbetsytor. Ridvägen västerut från Ängsholmen kommer inte att kunna användas under byggtiden och kommer även att påverkas under driftsfasen då luftbytesstationerna med anslutningsvägar finns på plats. Alternativ ridväg bör ordnas under byggtiden och frågan om den långsiktiga sträckningen bör utredas. Länsstyrelsen förutsätter att detta kan lösas på ett för alla parter tillfredsställande sätt.

15 (36) Landskapets värden måste bevaras så långt möjligt. För att skydda landskapet bör omgivande skog skötas så att en sammanhängande skogsridå bevaras som visuellt skydd gentemot anläggningarna. Skötseln av skogarna bör således inriktas på detta syfte och om det är möjligt även anpassas till friluftslivets behov. Den exakta utformningen av hänsynsåtgärden bör diskuteras med Fastighetsverket och Länsstyrelsen. Ett första förslag på utformning och lokalisering har lämnats till Trafikverket. Fornlämningar Byggnationen av E4 Förbifart Stockholm medför ingrepp i ett stort antal registrerade fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Framförallt påverkas fornlämningar i Hjulstaområdet. Arkeologiska utredningar har utförts för att klarlägga förutsättningarna för projektet. Länsstyrelsen har i dagsläget en god bild av vilka fornlämningar som berörs och har i ett tidigt skede kommit fram till att ingen av dessa är av sådan betydelse att de utgör hinder för projektet i dess nuvarande form. Däremot kommer det att krävas omfattande arkeologiska undersökningar. I ett första skede innebär det att det görs s.k. arkeologiska förundersökningar. Dessa syftar i första hand till att ge Länsstyrelsen ett bättre och mer detaljerat beslutsunderlag inför kommande arkeologiska slutundersökningar. Förundersökningarna innebär relativt stora ingrepp i fornlämningarna. Länsstyrelsen kommer därför inte att fatta beslut om förundersökningar innan arbetsplanen är antagen och har vunnit laga kraft. Ett undantag görs för marinarkeologiska lämningar som berörs av de planerade tillfälliga hamnarna vid Sätra och på Lovö. Där planeras arkeologiska förundersökningar under 2012, eftersom det kan göras med minimal påverkan på fornlämningarna och är av central betydelse för Trafikverkets fortsatta byggprojektering. Buller och vibrationer Byggskedet Allmänt Under byggtiden kommer störningar att uppkomma till följd av borrning och sprängning i tunnlar, schaktning, spontning och sprängning inom arbetsområden, verksamhet inom etableringsområden och vid provisoriska hamnar samt av byggtransporter på väg och med båt. Påverkan under byggarbetena handlar framför allt om stomljud från tunneldrivning, buller från byggarbeten i ytlägen och från byggtransporter samt vibrationer och risk för komfortstörningar från arbeten i tunnel och i marknivå. Tidsperioden med bullerpåverkan kan variera från någon månad upp till sex år i vissa områden.

16 (36) Planeringen av olika anläggningsarbeten pågår löpande. Omfattningen kommer att bestämmas mer i detalj längre fram. Områden som kommer att beröras av byggbuller är Kungens kurva med områdena Vårby, Södra Skärholmen (Lindholmsbacken), Norra Skärholmen, Norra Kungens kurva, Sätra och Smista. Vidare kommer arbetsplatser att finnas på Södra Lovön, Vinsta, Hjulsta, Akalla och Häggvik. Sätra varv och Kungshatt, Malmviken och Norra Lovön kommer att beröras av bl.a. hamnanläggning. Buller från hamnverksamheten finns redovisat i separat rapport. I bygghandlingsskedet kan byggskedets påverkan definieras bättre och förebyggande åtgärder specificeras mer exakt. Inför byggskedet tar Trafikverket fram en s.k. MEG Miljökrav under entreprenadens genomförande, ett dokument som redovisar vilka miljökrav som ställs på entreprenaden. Samtidigt tas ett kontrollprogram fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet ska redovisa hur Trafikverket säkerställer hur miljöarbetet ska bedrivas för att kraven ska efterlevas. Kontrollprogrammet ska fastställas av tillsynsmyndigheten. Kontrollprogram Länsstyrelsen kan utifrån nuvarande underlag samt mot bakgrund av byggtidens längd inte ställa krav på exakta skyddsåtgärder eller vilka nivåer skyddsåtgärderna ska klara. Ett kontrollprogram bör i stället tas fram i samråd med berörda tillsynsmyndigheter och ha den inriktning som framgår av yttrandet, rubrik övriga synpunkter på vägens utformning och fortsatt arbete. De fastigheter/boende som kan komma att störas av byggbuller bör i god tid före byggarbetena påbörjas och därefter kontinuerligt få utförlig information om byggarbetena. Information bör tas fram på de språk som behövs i respektive område och åtminstone innehålla arbetstider, förväntade ljudnivåer och under vilken period arbetet kommer att pågå.. Boende som förväntas utsättas för luftburet buller eller stomljud överstigande riktvärdena inomhus under minst en vecka, bör erbjudas tillfällig bostad. Driftskede Förbifartens trafikplatser är belägna i Kungens kurva, Lovön, Vinsta, Hjulsta, Akalla och Häggvik. Dessa kommer att ge upphov till trafikbuller i driftsskedet. Buller från biltrafik Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt riktvärden för buller från vägtrafik som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: - 30 dba ekvivalentnivå inomhus - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt, klockan 22-06)

17 (36) - 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) - 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid). Länsstyrelsen anser att åtgärder bör erbjudas samtliga berörda fastigheter för att utifrån vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt klara riktvärdena. I de fall utomhusnivån inte kan klaras, ska inriktningen vara att vidta åtgärder för att klara inomhusvärdena.. Buller från ventilationssystem Totalt planeras tre luftutbytesstationer, två på Lovön och en i Vinsta. Ljuddämpare utformas så att ljudkrav enligt miljökvalitetsnorm vid ovanmarksbyggnad uppfylls. Ventilationen avses i huvudsak vara i drift endast dagtid. Vid behov kan ventilationen vara i drift andra tider. Totalt planeras fyra frånluftstationer, två i området Kungens kurva, en i Vinsta och en i Hjulsta. Ljuddämpare utformas så att ljudkrav enligt miljökvalitetsnorm vid ovanmarksbyggnad uppfylls. Buller från luftutbytes- och frånluftsstationer ska klara Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller enligt nedan: Områdesanvändning Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor Ekvivalent ljudnivå i dba Dag kl. 07-18 Kväll kl. 18-22 samt sönoch helgdag kl. 07-18 Natt kl. 22-07 60 55 50-50 45 40 *) 55 40 35 35 50 Högsta ljudnivå i dba läge FAST Momentana ljud nattetid kl. 22-07 *) Värdet för natt behöver inte tillämpas för utbildningslokaler.

18 (36) Vibrationer Vibrationer från vägtrafik kan i områden med lera fortplanta sig till byggnader och medföra störningar. Länsstyrelsen förutsätter att vägarnas grundläggning utformas så att skadliga och störande vibrationer undviks. Delsträcka 1, Lindvreten och Kungens kurva till Sätra Utmed den södra och norra delen av Kungens kurva drabbas ett sextiotal kontorsoch verksamhetsbyggnader av buller över 65 dba. Det finns även en risk för att bullerriktvärdena 40 dba inomhus inte klaras. Länsstyrelsen förutsätter att projekt Trafikverket/E4 Förbifart Stockholm utreder möjligheten att använda bullerdämpande beläggning på E4 och E20 för att förbättra ljudmiljön. Behov av kompletterande fasadåtgärder för arbets- och undervisningslokaler bör även utredas. Delsträcka 2, Kungshatt till Lambarfjärden Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket/E4 Förbifart Stockholm utreder möjligheten att använda bullerdämpande beläggning på Förbifart Stockholms ramper och Ekerövägen för att förbättra ljudmiljön ytterligare. Trafikverket bör även utreda detaljutformning och åtgärder för bullerdämpning vid Lindötunnelns mynningar. Delsträcka 3, Lambarfjärden till Lunda Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket/E4 Förbifart Stockholm utreder hur bullerskydden kan detaljutformas för att återskapa känslan av grönstråk kring bebyggelsen öster om Bergslagsvägen. Möjligheten att använda bullerdämpande beläggning för att förbättra ljudmiljön ytterligare bör även utredas. Delsträcka 4, Lunda och Hjulsta till Hästa gård Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket/E4 Förbifart Stockholm utreder möjligheterna att använda bullerdämpande beläggning på Förbifart Stockholm och E18 för att förbättra ljudmiljön ytterligare. Länsstyrelsen förutsätter även att stor omsorg läggs på att bullerskydd utformas med största möjliga hänsyn till odlingslandskapet och så att områdets historia även fortsättningsvis ska kunna vara avläsbar. Delsträcka 5, Hästa gård och Akalla till Hansta Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket/E4 Förbifart Stockholm utreder möjligheterna att använda bullerdämpande beläggning på Förbifart Stockholm för att förbättra ljudmiljön ytterligare. Länsstyrelsen förutsätter även att stor omsorg läggs på att utforma bullerskydd med största möjliga hänsyn till kulturlandskapet samt, så att områdets historia även fortsättningsvis ska kunna vara avläsbar. Naturliga skydd och vallar ska anpassas för att minska störningarna av leden och påverkan på upplevelsevärdet i det omgivande landskapet. Möjligheten att använda absorbenter i trågets vägar bör utredas.

19 (36) Delsträcka 6, Hansta till Häggvik Utmed sträckan kommer ett 20-tal verksamhetsbyggnader att få buller över 65 dba. Risk finns även för att 40 dba inomhus inte kommer att klaras. Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket/E4 Förbifart Stockholm utreder möjligheterna att använda bullerdämpande beläggning på Förbifart Stockholm och Uppsalavägen för att förbättra ljudmiljön ytterligare. Naturliga skydd såsom vallar ska anpassas för att minska störningarna av leden och påverkan på upplevelsevärdet i det omgivande landskapet. Behov av kompletterande fasadåtgärder för arbets- och undervisningslokaler bör följas upp. Dagvatten De ytförlagda delarna av E4 Förbifart Stockholm kommer att alstra förorenat vägdagvatten. Huvudprincipen anges vara att dagvatten från trafikintensiva ytor ska avledas via diken och anläggningar för dagvattenhantering (t.ex. dagvattendamm) mot avrinningsområdets naturliga recipient. Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten I december år 2000 antog EU så kallade ramdirektivet för vatten (2000/60/EG). Direktivet utgör en ram för EU:s åtgärder på vattenpolitikens område och syftar till att bevara och förbättra vattenmiljön. Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom miljöbalken, plan- och bygglagen, förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) och föreskrifter från Naturvårdsverket samt Sveriges geologiska undersökning (SGU). Vattenmyndigheter har bildats och beslutat om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 1. Dagvatten från Förbifart Stockholm berör vattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten enligt vattendirektivet. Däribland Mälaren som även omfattas av miljökvalitetsnormer enligt Fisk- och musselvattendirektiven. I flera vattenförekomster är miljögifter ett problem. Bällstaån är ett av länets mest förorenade vattendrag. Edsviken och delar av Mälaren har problem med höga halter miljögifter i sedimenten. Förbifart Stockholms dagvattenhantering Dagvattendammarnas reningskapacitet I arbetsplanen regleras markanspråk för bland annat dagvattensanläggningar. Projekt E4 Förbifart Stockholm har inte fullt ut redovisat vilka konsekvenser dagvattenhanteringen kan komma att få på berörda recipienter och med det miljökvali- 1 Se Länsstyrelsens handledning på http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2011/miljokvalitetsnormer-forvatten.pdf sida 6

20 (36) tetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen anser att projekt E4 Förbifart Stockholm i den fortsatta projekteringen behöver följa upp att dagvattendammarnas reningseffekt är tillräckliga för att uppfylla den reningsgrad som redovisas i arbetsplanens MKB. Klimatanpassning av dagvattenhantering Klimatets förändringar berör samhällets alla sektorer och det är få verksamheter som kommer att bli helt opåverkade. Klimatanalyser visar bland annat att årsmedelnederbörden ökar med 10-30%, extrem nederbörd ökar med ca 20 % med ökad risk för kraftiga regn, flödet i vattendragen ökar kraftigt på vintern men minskar vår och sommar. Lokala översvämningsproblem kopplade till skyfall och extrem nederbörd kan öka, vilket ställer ökade krav på till exempel davattenhantering. Infrastruktur behöver redan idag anpassas till ett förändrat klimat genom ökad hänsyn till markstabilitet och översvämningar samt dimensionering för ökad nederbörd och avrinning. (Källa: Stockholm varmare och blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län, Länsstyrelsen rapport 2011:28. Länsstyrelsen förutsätter att Trafikverket/projekt E4 Förbifart Stockholm följer rapporter om klimatförändringarna och anpassar VA-anläggningar samt dagvattenhantering efter de senaste prognoserna om bland annat framtida nederbördsmängder. Verksamhetsutövarens ansvar Med anledning av projektets dagvattenhantering skriver Trafikverket följande i dokument Utlåtande över inkomna synpunkter E4 Förbifart Stockholm, 2011-11-15 Arbetsplan : Det är Trafikverkets uppfattning att det är kommunen som inom av kommunen fastställt verksamhetsområde för dagvatten i enlighet med vad som stadgas i 6 om allmänna vattentjänster ansvarar för investering och drift och underhåll av sådan vattentjänst (exempelvis ledning eller rening) som krävs för att uppfylla kommunens ansvar enligt nämnda lag. Kommunens skyldighet uppvägs av den rättighet som kommunen har att ta ut dagvattenavgift för den/de vattentjänster som kommunen tillhandhåller. Avgiften ska även täcka den rening av vattnet som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Länsstyrelsen delar inte denna uppfattning utan anser att Trafikverket i egenskap av väghållare för väg E4 Förbifart Stockholm är att betrakta som verksamhetsutövare i miljöbalkens mening. Trafikverket har därmed ett ansvar att rena vägdagvattnet, innan det leds vidare till recipient. Länsstyrelsen har även uttalat sin mening i ansvarsfrågan för dagvattenhantering i ett annat beslut, rörande ett överklagande från Vägverket om skyddsåtgärder avseende avledning av vägdagvatten från nya E18 vid Järvafältet. Se Länsstyrelsens beslut (2011-02-14; dnr: 505-09- 2365) vilket bifogas, bilaga D. Trafikverket har dock överklagat Länsstyrelsens

21 (36) beslut till Mark- och Miljödomstolen. Beslut i ärendet har ännu inte meddelats (maj 2012). Parallella miljöprövningar Projekt E4 Förbifart Stockholm omfattas av en rad parallella miljöprövningar enligt miljöbalken. Prövningarna hanteras av mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt. Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken Natura 2000 område - Edeby Ekhage I samband med byggandet av Förbifarten kommer Natura-2000-området Edeby ekhage passeras. Trafikverket har till Länsstyrelsen ansökt om tillstånd enligt 7 kap.28a MB för prövning av påverkan på Natura 2000-området. Länsstyrelsen har i skrivelse den 22 februari 2012 överlämnat ärendet till Mark- och miljödomstolen i enlighet med 7 kap. 29b MB, för avgörande i samband med prövningen enligt 11 kap. MB om grundvattenbortledning. Skrivelsen bifogas, bilaga A. Länsstyrelsen anförde i samband med överlämnandet att Trafikverket visat att byggande och drift av Förbifarten med trafikplatser på Lovö enligt alternativ 1 i ansökan, bortsett från eventuell påverkan från grundvattenbortledning, inte innebär sådan påverkan som avses i 7 kap. 28b MB. Med lämpliga villkor och försiktighetsmått i tillstånd enligt 11 kap. MB för grundvattenbortledning bör därför tillstånd kunna lämnas. Strandskydd Delar av anläggningsarbetena kommer att bedrivas inom befintligt strandskyddsområde. Det berör tre tillfälliga hamnar med tillhörande anläggningar för vilka prövning nu pågår hos Mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen bedömer att erfoderlig hänsyn till strandskyddets syften kommer att uppnås i och med kommande prövningar och upprättande av kontrollprogram. Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken Förorenade områden Länsstyrelsen har åren 2004 samt 2008 lämnat uppgifter om eventuellt förorenade områden inom områdte för projekt E4 Förbifart Stockholm. Risken för spridning av eventuella föroreningar måste beaktas vid t.ex. grävnings- och muddringsarbeten som görs inom ramen för tillståndspliktig vattenverksamhet. Länsstyrelsen vill göra projektet uppmärksam på att den databas över markområden som är eller kan vara förorenade uppdateras fortlöpande. Nya områden kan ha tillkommit sedan 2008. Om projekt E4 Förbifart Stockholm upptäcker en förorening som kan medföra en risk för människors hälsa eller miljön är projektet skyldig att genast meddela tillsynsmyndigheten (i de flesta fall miljö- och hälso-

22 (36) skyddsnämnden) i respektive kommun. Detta gäller oavsett om området tidigare ansetts vara förorenat. Om en avhjälpande åtgärd ska genomföras, med anledning av en föroreningsskada som kan medföra en ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna, ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Genomförda miljötekniska undersökningar, resultat och påträffade föroreningar bör redovisas i samband med pågående prövningsärenden. Vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken Trafikverket Projektet E4 Förbifart Stockholm har lämnat ansökanden om vattenverksamhet enligt 11 kap MB till Mark- och miljödomstolen. Ansökandena omfattar följande: - Grundvattenbortledning, vilket bl.a. inkluderar omläggning av Stordiket vid Akalla trafikplats samt bortledning av dränvatten till Sätraån och Stordiket/Igelbäcken. - Byggande och drift av tillfällig hamn i vid Sätra varv. - Byggande och drift av tillfällig hamn i Malmviken. - Byggande och drift av tillfällig hamn på norra Lovön. Länsstyrelsen har lämnat synpunkter på tillståndsansökningarna, se bilaga B och C till detta yttrande. PROJEKTETS TILLÅTLIGHETSVILLKOR (17 KAP MB) Allmänt Projekt E4 Förbifart Stockholm har tillåtlighetsprövats av regeringen, miljödepartementet, enligt 17 kap miljöbalken. Av regeringens beslut, daterat 2009-09-03, framgår följande: Regeringen tillåter att en motorväg byggs mellan E4/E20 söder om Kungens Kurva i Huddinge kommun och E4 norr om Häggvik i Sollentuna kommun. Utbyggnaden ska ske inom den vägkorridor som benämns Förbifart Stockholm och med de tunnellägen som redovisas på Karta över slutlig förordad vägkorridor med illustrerade yt- och tunnellägen daterad den 26 februari 2009 som utgör bilaga 2 i Vägverkets kompletterande handlingar till regeringens tillåtlighetsprövning. Regeringen har i beslutet framfört att vissa villkor ska gälla för genomförandet, vilka återges nedan. Av projektets skrivelse Bilaga 3 beaktande av tillåtlighetsvillkoren, GH 2011-03-20, framgår hur projekt E4 Förbifart Stockholm har beaktat eller kommer att beakta villkoren. Nedan följer Länsstyrelsens synpunkter på projektets redovisning och vägarbetsplanens förenlighet med uppsatta villkor.