Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Relevanta dokument
Unga vuxna med aktivitetsersättning

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Analys av sjukfrånvarons variation

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren

I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Suicidriskprevention genom forskning

NCO 2007:13. Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Sjukfrånvarons utveckling

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Social problematik och sjukskrivning

Mortalitet hos personer med AST

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Svar på regeringsuppdrag

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Dokumentation av statistiken

STATISTIKBILAGA. Diarienummer: 2016/00403

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Webbinarium om etablering och psykisk ohälsa. 22 mars 2018 kl

2007:7. Förlängd skolgång en ny väg in i aktivitetsersättning ISSN

Dokumentation av statistiken

Inledning

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson

Budgetpropositionen för 2012

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Dokumentation av statistiken

Uppdragets bakgrund och upplägg

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Gruppen lågutbildade i Sverige

Återrapportering av regeringsuppdrag: Urvalskriterium för tillsyn

Att använda SCB:s data i registerbaserad forskning

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Uppdragets bakgrund och upplägg

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Dödsorsaker efter utbildningsnivå Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik

Påverkar folkhälsan utnyttjandet av sjukersättningen?

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Barnafödande, sjuklighet och sjukfrånvaro: en studie av tvillingsystrar

Självmordsförsök i Sverige

Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård

Barn med psykisk ohälsa

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Uppdragets bakgrund och upplägg

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Sjukfrånvarons utveckling

Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Överenskommelse mellan staten och SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Arbetsmarknad i förändring

Huvudrapport. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Redaktionsgrupp Kristina Alexanderson Staffan Marklund Ellenor Mittendorfer Rutz Pia Svedberg

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Uppdragets bakgrund och upplägg

Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen?

Transkript:

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, S 2010:04 www.ki.se/im

Bakgrund Aktivitetsersättning (förtidspension eller sjukbidrag före 2003) har ökat kraftigt sedan 1990-talet, i synnerhet i psykiska diagnoser Tänkbara förklaringar till detta är att: - diagnossystemen ICD-10 och DSM-IV som började användas i mitten av 1990-talet införde delvis nya definitioner av de psykiska diagnoserna - psykisk ohälsa har blivit vanligare bland barn och unga - högre arbetslöshet och ökad medikalisering

Syfte Få kunskap om psykisk ohälsa bland unga vuxna med aktivitetsersättning, mätt som suicidalt beteende Frågeställningar: 1.Vilken risk föreligger för suicidalt beteende bland unga vuxna som har aktivitetsersättning, jämfört med jämnåriga som inte har aktivitetsersättning? 2.Har sambanden mellan aktivitetsersättning och suicidalt beteende bland unga vuxna förändrats över tid?

Tre kohorter studerades 19-23 år 19-23 år 19-23 år Kohort 1995 Kohort 2000 Kohort 2005 1995 2000 2005 2010

Register data från: 1. Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) vid Statistiska Centralbyrån (SCB) 2. Flergenerationsregistret vid Statistiska Centralbyrån (SCB) 3. MikroData för Analys av Socialförsäkringen (MiDAS) vid Försäkringskassan 4. Patientregistret (PAR) vid Socialstyrelsen 5. Dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen

Gruppindelning Ej aktivitetsersättning Aktivitetsersättning i psykisk diagnos Schizofreni/psykos Depression/ångest Psykisk utvecklingsstörning Autismspektrum Hyperaktivitetsstörningar Övriga psykiska diagnoser Aktivitetsersättning i somatiska diagnoser Information om diagnos saknas

Utfallsmått Suicidförsök: (inlagd på sjukus för detta) Suicid

Bakgrundsvariabler Kön Födelseland Utbildningsnivå vid 19 års ålder Tidigare inläggning för suicidförsök Psykiatrisk slutenvård under de sex föregående åren Förälder tidigare inlagd för suicidförsök Förälders högsta utbildning Mamman registrerad som ensamstående fem år innan kohortens startår

Antal och könsfördelning Ej aktivitetsersättning Alla med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning i psykisk diagnos Aktivitetsersättning i somatisk diagnos Kohort n (%) Kön (andel män) n (%) 1995 553 989 (99,08) 282 949 (51,07) 2000 498 827 (98,83) 254 793 (51,08) 2005 513 231 (97,71) 263 071 (51,26) 1995 5 158 (0,92) 2 817 (54,61) 2000 5 914 (1,17) 3 260 (55,12) 2005 12 045 (2,29) 6 558 (54,45) 1995 1 767 (0,32) 942 (53,31) 2000 3 127 (0,62) 1 744 (55,77) 2005 8 070 (1,54) 4 441 (55,03) 1995 1 280 (0,23) 645 (50,39) 2000 1 937 (0,38) 1 023 (52,81) 2005 3 419 (0,65) 1 784 (52,18)

Aktivitetsersättning hos unga - diagnoser i de tre kohorterna 2111 1280 1995 758 850 1937 2000 464 871 208 78 142 438 1413 169 207 45 101 1683 556 Somatisk 3419 2005 Schizofreni/psykos Depression/ångest 684 Utvecklingsstörning 1542 320 Autismspektrum Hyperaktivitetsstörningar 2868 973 Övriga psykiska diagnoser Diagnos saknas

Tidigare psykiatrisk slutenvård och tidigare sjukhusvård för suicidförsök Ej aktivitetsersättning Aktivitetsersättning i psykisk diagnos Aktivitetsersättning i somatisk diagnos Kohort Sluten psykiatrisk vård under de föregående sex åren n (%) Tidigare sjukhusvård för suicidförsök n (%) 1995 8 342 (1,51) 5 611 (1,01) 2000 10 433 (2,09) 5 452 (1,09) 2005 12 387 (2,41) 6 474 (1,26) 1995 565 (31,98) 115 (6,51) 2000 780 (24,94) 189 (6,04) 2005 1 780 (22,06) 664 (8,23) 1995 88 (6,88) 36 (2,81) 2000 125 (6,45) 39 (2,01) 2005 194 (5,67) 89 (2,6)

Relativ risk för suicidförsök under de fem efterföljande åren bland unga med aktivitetsersättning (AE) Suicidförsök Ojusterad modell modell* modell** modell*** Kohort n (%) HR (95 % KI) HR (95 % KI) HR (95 % KI) HR (95 % KI) 1995 Ej AE 2 449 (0,44) 1,0 1,0 1,0 1,0 Samtliga med AE 114 (2,21) 5,1 (4,2-6,1) 4,9 (4,0-5,9) 3,9 (3,2-4,7) 1,9 (1,6-2,4) 2000 Ej AE 3 824 (0,77) 1,00 1,00 1,00 1,00 Samtliga med AE 141 (2,38) 3,2 (2,7-3,7) 2,9 (2,5-3,5) 2,4 (2,0-2,8) 1,4 (1,1-1,6) 2005 Ej AE 4 449 (0,87) 1,00 1,00 1,00 1,00 Samtliga med AE 459 (3,81) 4,5 (4,1-4,9) 4,1 (3,7-4,5) 2,9 (2,6-3,2) 1,8 (1,7-2,0) * Kön, födelseland, föräldrars utbildning, föräldrars suicidförsök ** Dessutom egna tidigare suicidförsök *** Dessutom psykiatrisk slutenvård under de föregående sex åren

Relativ risk för suicidförsök under de fem efterföljande åren bland unga med aktivitetsersättning (AE) Kohort Suicidförsök n (%) Ojusterad modell HR (95 % KI) modell* HR (95 % KI) modell** HR (95 % KI) modell*** HR (95 % KI) 1995 Psykisk AE 80 (4,53) 10,5 (8,4-13,1) 9,5 (7,6-11,9) 6,4 (5,1-8,0) 2,4 (1,9-3,0) Somatisk AE 16 (1,25) 2,9 (1,8-4,7) 2,8 (1,7-4,5) 2,4 (1,5-3,9) 1,7 (1,0-2,8) 2000 Psykisk AE 107 (3,42) 4,5 (3,7-5,5) 4,0 (3,3-4,9) 2,9 (2,4-3,5) 1,4 (1,2-1,7) Somatisk AE 29 (1,50) 2,0 (1,4-2,9) 1,9 (1,3-2,7) 1,7 (1,2-2,5) 1,4 (0,9-1,9) 2005 Psykisk AE 389 (4,82) 5,7 (5,1-6,3) 5,1 (4,6-5,6) 3,3 (3,0-3,7) 1,9 (1,7-2,1) Somatisk AE 68 (1,99) 2,3 (1,8-3,0) 2,2 (1,7-2,8) 2,0 (1,6-2,5) 1,7 (1,4-2,2) * Kön, födelseland, föräldrars utbildning, föräldrars suicidförsök ** Dessutom egna tidigare suicidförsök *** Dessutom psykiatrisk slutenvård under de föregående sex åren

Relativ risk för suicid under de fem efterföljande åren bland unga med aktivitetsersättning (AE) Suicid Ojusterad modell modell* modell** modell*** n (%) HR (95 % KI) HR (95 % KI) HR (95 % KI) HR (95 % KI) 1995 Ej AE 314 (0,06) 1,0 1,0 1,0 1,0 Alla med AE 10 (0,19) 3,4 (1,8-6,5) 3,2 (1,7-5,9) 2,6 (1,4-4,8) 1,3 (0,7-2,5) 2000 Ej AE 395 (0,08) 1,0 1,0 1,0 1,0 Alla med AE 19 (0,32) 4,1 (2,6-6,5) 3,7 (2,3-5,9) 3.0 (1,9-4,8) 1,6 (1,0-2,5) 2005 Ej AE 404 (0,08) 1,0 1,0 1,0 1,0 Alla med AE 45 (0,37) 4,7 (3,5-6,5) 4,2 (3,1-5,7) 3,0 (2,2-4,2) 1,9 (1,4-2,7) * Kön, födelseland, föräldrars utbildning, föräldrars suicidförsök ** Dessutom egna tidigare suicidförsök *** Dessutom psykiatrisk slutenvård under de föregående sex åren

Relativ risk för suicid under de fem efterföljande åren bland unga med aktivitetsersättning (AE) Suicid Ojusterad modell modell* modell** modell*** n (%) HR (95 % KI) HR (95 % KI) HR (95 % KI) HR (95 % KI) 1995 Psykisk AE 7 (0,40) 7,0 (3,3-14,7) 6,2 (2,9-13,1) 4,3 (2,0-9,1) 1,6 (0,7-3,5) Somatisk AE 2 (0,16) 2,8 (0,7-11,2) 2,8 (0,7-11,1) 2,3 (0,6-9,3) 1,9 (0,5-7,5) 2000 Psykisk AE 14 (0,45) 5,7 (3,3-9,6) 4,9 (2,9-8,4) 3,5 (2,0-6,1) 1,5 (0,9-2,6) Somatisk AE 4 (0,21) 2,6 (0,98-7,1) 2,5 (0,9-6,6) 2,4 (0,9-6,4) 1,9 (0,7-5,0) 2005 Psykisk AE 42 (0,52) 6,7 (4,9-9,2) 5,8 (4,2-8,0) 3,9 (2,8-5,4) 2,3 (1,7-3,3) Somatisk AE 2 (0,06) 0,8 (0,2-3,0) 0,7 (0,2-2,8) 0,6 (0,2-2,5) 0,6 (0,1-2,2) * Kön, födelseland, föräldrars utbildning, föräldrars suicidförsök ** Dessutom egna tidigare suicidförsök *** Dessutom psykiatrisk slutenvård under de föregående sex åren

Sammanfattning En kraftig ökning av antalet unga vuxna i åldrarna 19-23 år med aktivitetsersättning. I takt med att antalet unga vuxna med aktivitetsersättning ökat, har även antalet inom denna grupp som gör suicidförsök eller suiciderar ökat. I samtliga tre kohorter hade de unga vuxna med aktivitetsersättning en överrisk för suicidförsök och suicid. De relativa riskerna minskade något efter justering för tidigare sjukhusvård för suicidförsök och psykiatrisk slutenvård. Detta tyder på att överrisken delvis förklaras av att detta är en grupp som i stor utsträckning haft allvarlig psykisk ohälsa även tidigare.

Slutsatser Man skulle kunna förmoda att ohälsoinnehållet i aktivitetsersättningen minskat över tid, i samband med att antalet och andelen unga vuxna med aktivitetsersättning ökat. Dock har risken för suicidalt beteende bland personer med aktivitetsersättning istället ökat. Det behövs bättre rutiner och verktyg för att regelbundet följa upp de unga vuxna som beviljats aktivitetsersättning, i syfte att säkerställa att individerna får de insatser de är i behov av. För att möjliggöra förebyggande insatser behövs mer kunskapen om de hälsoproblem som ofta leder till aktivitetsersättning. Det behövs mer kunskap om möjliga konsekvenser för individens hälsa av att ha aktivitetsersättning.

2111 1280 1995 758 850 1937 2000 Både kvinnor och män 464 871 208 78 142 438 1413 207 169 45 101 556 2005 Somatisk 1683 3419 Schizofreni m.m. Depression/Ångest 684 Utvecklingsstörning 1542 973 320 Autism m.m Hyperaktivitetsstörningar Övriga psykiska diagnoser 2868 Diagnos saknas Ulf Jonsson 16 maj 2013 18

Kvinnor 1995 357 2000 881 635 370 914 82 37 13 245 24 419 42 133 669 77 97 2005 223 Somatisk 933 1635 Schizofreni m.m. Depression/Ångest 196 Utvecklingsstörning 475 121 Autism m.m Hyperaktivitetsstörningar 613 Övriga psykiska diagnoser 1291 Diagnos saknas Ulf Jonsson 16 maj 2013 19

1995 2000 1230 645 126 36 388 493 1023 Män 219 32 452 77 105 305 744 130 72 488 1067 750 333 2005 Somatisk 1784 199 360 1577 Schizofreni m.m. Depression/Ångest Utvecklingsstörning Autism m.m Hyperaktivitetsstörningar Övriga psykiska diagnoser Diagnos saknas Ulf Jonsson 16 maj 2013 20

Kohort 1995 1995 års kohort Ulf Jonsson 16 maj 2013 21

Kohort 2000 2000 års kohort Ulf Jonsson 16 maj 2013 22

Kohort 2005 2005 års kohort Ulf Jonsson 16 maj 2013 23