STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE (8 HP) DIG08U - VT 2017 Kursansvariga: Elisabeth Hultqvist och Shamal Kaveh
Välkommen till kursen Att vara lärare i Sverige, 8 hp. Kursen ingår Utländska Lärares vidareutbildning ULV, (30 hp). Kursen består av två delar; Skolans styrning och ledning, 5 hp och Perspektiv på lärande, 3 hp. KONTAKTUPPGIFTER Funktion Namn Adress Kursgivande institution Kursansvariga Institutionen för pedagogik och didaktik Elisabeth Hultqvist Shamal Kaveh www.edu.su.se/dig08u elisabeth.hultqvist@edu.su.se shamal.kaveh@edu.su.se Kursadministratör Åsa Öman asa.oman@edu.su.se Undervisande lärare Elisabeth Hultqvist (5 hp), Shamal Kaveh (5 hp) Christine Bendixen (3 hp) elisabeth.hultqvist@edu.su.se shamal.kaveh@edu.su.se christine.bendixen@edu.su.se 2
KURSENS SYFTE OCH INNEHÅLL Kursen består av två delar. Dels, den om Skolans styrning och ledning, som behandlar det svenska utbildningssystemets framväxt från andra världskriget till hur skolan är utformad idag. Här behandlas de genomgripande reformerna från början av 1990-talet; kommunaliseringen och införandet av det fria skolvalet, och hur de i sin tur har påverkat synen på skolans uppdrag och kunskap. Dels den om Perspektiv på lärande, som tar upp centrala pedagogiska och utvecklingspsykologiska teorier om individens lärande. Kursen är organiserad i följande teman: Den gemensamma skolans framväxt och förändring Skolans omstrukturering Teorier om lärande Kursen inleds med framväxten av den gemensamma och sammanhållna skolan. 1946 års Skolkommission utgör starten för visionen om en gemensam skola för alla. Centrala delar utgörs av införandet av grundskolan 1962 och hur de läroplaner som följdes därefter speglar skolans förändrade roll och uppgift. Inom denna del av kursen behandlas även de centrala förändringar som omstrukturerat skolans verksamhet; övergången från central till decentraliserad styrning, vanligen benämnd kommunaliseringen och införandet av det fria skolvalet. Kursens andra del fokuserar teorier om lärande främst med fokus på sociokulturella perspektiv på lärande. Därefter behandlas förutsättningar för lärande och utveckling i olika undervisnings- och lärmiljöer, från tidiga skolår till gymnasium. I kursen behandlas även kortfattat didaktisk, pedagogisk och psykologisk forskning om lärande och utveckling. FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för den gemensamma skolans framväxt och förändring, redogöra för innebörden av skolans omstrukturering, urskilja, beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling, samt argumentera för vad som hindrar och möjliggör lärande i en konkret undervisningssituation utifrån olika teoretiska perspektiv. UPPLÄGG Kursen ges på 80 % och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Arbetsformerna är två introduktionsföreläsningar och fem seminarier inom respektive delkurs och 3
enskilt arbete. Litteraturen är utvald för att ge såväl en teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Föreläsningarna avser att ge introduktion till de delkurserna. Seminarierna sker tillsammans med seminarieledarna inom delkurserna, alltså dina lärare under kursen. De är också de bedömande lärarna, som kommer att sätta kursbetyg. Till varje seminarium skall studenten ha läst viss angiven litteratur och vara i seminariediskussionerna. Lokalerna för seminarierna är i flesta fall på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54. Närvaro vid seminarierna är obligatoriskt. Vid eventuell seminariefrånvaro bör du lämna en skriftlig kompletteringsuppgift, men med tanke på kursens utformning bör frånvaro ske i mycket särskilda fall och får inte överstiga två tillfällen. LÄRPLATTFORM I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar du på www.mondo.su.se, eller via www.mitt.su.se. I Mondo är du som registrerad på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som är gemensam för samtliga seminariegrupper, såsom studiehandledning, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder, med mera. Dessutom kan seminarieledaren lägga in särskild information för sin seminariegrupp. EXAMINATION Examinationen sker för båda delkurser tisdagen den 21 mars 2017 mellan 09.00 13.00 på Laduvikssalen som ligger i Biblioteket, Södra huset, hus D. (Laduvikssalen och Värtasalen ligger ovanför Universitetsbiblioteket, plan 6). Den nås via trappan som ligger mitt emot Café Prego). Omtentamen för både delkurserna sker tisdag den 2 maj 2017 mellan kl. 13.00-17.00 på Laduvikssalen. EXAMINATIONSFORM Kursen består av två delmoment och avslutas genom en gemensam skriftlig salstentamen. För studenter med dokumenterade funktionshinder kan salstentamen anpassas enligt särskilda regler. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg. De avslutande examinationsuppgifterna utgår alltid från kursens förväntade studieresultat och det som bedöms är följaktligen studieresultat och det som bedöms är följaktligen de förmågor du har visat prov på under kursen och som kommer till uttryck i examinationsuppgiften. Vid bedömningen räknas betygen för de båda delkurserna samman enligt en sjugradig betygsskala. Det är viktigt att du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste 4
examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget, dvs. E. Betyget registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Om du blir underkänd på den skriftliga examinationen får du göra om den vid ett senare tillfälle. VAD HÄNDER OM MAN FÅR BETYGET F ELLER FX? F och Fx är underkända betyg och vid både F och Fx gäller omexamination. Slutbetyg på hela kursen ges först efter att samtliga obligatoriska delar är redovisade. Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att bedömas. OMEXAMINATION Om du inte blir godkänd eller väljer att inte göra examinationen i anslutning till kursen erbjuds senare tillfällen. PLAGIAT Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, s.k. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. FUSK Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. 5
Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1 6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. 6
BETYGSKRITERIER Examinationsuppgiften betygssätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (A, B, C, D, E och Fx och F). Den som har godkänts i prov (lägst med betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Det är endast tillåtet att pröva för godkänt resultat 5 gånger. De olika betygsnivåerna beskrivs i kursplanerna generellt med följande ord: A = utmärkt; B = mycket god; C = god; D = tillfredsställande; E = tillräcklig; Fx = otillräcklig och F = helt otillräcklig. A B C redogör korrekt, utifrån litteraturen, för kursens innehållsliga områden och att begrepp kan relateras till varandra på ett relevant och adekvat sätt, lämnar en text som är språkligt och formellt korrekt, med sitt svar visar att det finns en röd tråd i texten och att samtliga deluppgifter är besvarade, Visar god förmåga att producera kvalificerade texter med en tydlig struktur och med självständiga resonemang på ett för kursen innehållsligt relevant sätt samt med en argumentation väl förankrad i genren vetenskaplig prosa. redogör korrekt, utifrån litteraturen, för kursens innehållsliga områden och att begrepp kan relateras till varandra på ett tämligen relevant och adekvat sätt, lämnar en text som är språkligt och formellt korrekt, med sitt svar visar att det finns en röd tråd i texten och att samtliga deluppgifter är besvarade, visar förmåga att producera kvalificerade texter med en tydlig struktur och med självständiga resonemang på ett för kursen innehållsligt relevant sätt samt med en argumentation väl förankrad i genren vetenskaplig prosa. redogör korrekt, utifrån litteraturen, för kursens innehållsliga områden och att begrepp kan relateras till varandra på ett tämligen relevant och adekvat sätt, lämnar en text som är språkligt och formellt någorlunda korrekt och att svaren bygger på den obligatoriska litteraturen, med sitt svar visar att det finns en röd tråd i texten och att samtliga deluppgifter är besvarade, 7
D redogör någorlunda korrekt, utifrån litteraturen, för kursens innehållsliga områden och att begrepp kan relateras till varandra på ett tämligen relevant och adekvat sätt, lämnar en text som är språkligt och formellt någorlunda korrekt och att svaren bygger på den obligatoriska litteraturen, med sitt svar visar att det finns en röd tråd i texten och att samtliga deluppgifter är besvarade, använder sig på en acceptabel nivå av några av kursens centrala begrepp. E redogör någorlunda korrekt, utifrån litteraturen, för kursens innehållsliga områden och att begrepp kan relateras till varandra på ett tämligen relevant och adekvat sätt, lämnar en text som är språkligt och formellt någorlunda korrekt och att svaren bygger på den obligatoriska litteraturen, med sitt svar visar att det finns en röd tråd i texten och att samtliga deluppgifter är besvarade. FX Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd (A-E) innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Fx. Dessa är bl.a.: texten är avseende språk, källhantering och annan formalia tämligen bristfällig, en del formella krav som referenslista, korrekta referenser, etc. saknas. textens omfång avviker en del från den rekommenderade längden. F Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd (A-E) innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget F. Dessa är bl.a.: visar otillräcklig insikt i ämnet texten är avseende språk, källhantering och annan formalia mycket bristfällig, textens disposition är otydlig och det saknas en röd tråd, studenten har inte använt sig av litteraturen i tillräcklig utsträckning, det saknas ett adekvat innehållsligt svar på uppgiften, textens omfång avviker avsevärt från den rekommenderade längden, svaren på samtliga delar finns inte med. 8
STUDENTINFLYTANDE Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kursen är upplagd efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier. Vi rekommenderar därför att varje seminariegrupp utser en eller två studeranderepresentanter (helst vid första träffen med seminariegruppen). Representanternas uppdrag är att diskutera eventuella frågor och problem med sina respektive lärare och, om det skulle behövas, med kursansvariga lärare. STÖD I STUDIERNA För mer exakt information, om tider och lokal, se schema i Filsamling på Mondo. KURSUTVÄRDERING Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Mondo eller skickas per mejl till samtliga registrerade studenter. 9
KURSLITTERATUR Skolans styrning och ledning (5 hp) Dahlstedt, Magnus & Olsson, Maria (2013), Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups. Florin, Christina & Johansson, Ulla (1996), "Tre kulturer - tre historier. Disciplinering i läroverk, flickskolor och folkskolor under 1800-talets senare hälft." I Utbildningshistoria. Kön och könsroller i svensk skola i ett historiskt perspektiv. ÅSU. Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1996. (Elektronisk resurs, tillhandahålls i mondo). Skott, Pia, Pettersson, Daniel & Bergh Andreas, Differentieringsfrågan under 70 år av skol (forms) reformer, I Lindblad, Sverker & Lundahl, Lisbeth (2015) Utbildning makt och politik. Lund: Studentlitteratur. Lundström, Ulf & Rönnberg, Linda, Att styra skolan med marknaden som förebild. I Lindblad, Sverker & Lundahl, Lisbeth (2015), Utbildning makt och politik. Lund: Studentlitteratur. SOU: 1948:27,1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Kapitel 1. Mondo. Teorier om lärande (3 hp) Säljö, Roger (2014), Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 10