Øresundskompass Slutrapport Januar 2004 REGIONALE UDVIKLINGSTENDENSER
Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V. Tel. +45 3322 0011 Fax +45 3322 0023 www.oresundskomiteen.dk Øresund Network AB Stortorget 3 SE-211 22 Malmö Tel. +46 (0) 40 664 11 40 Fax +46 (0) 40 97 27 75 www.oresundnetwork.com Interreg IIIA Øresundsregionen DEN EUROPÆISKE UNION Den Europæiske Fond for Regionaludvikling. www.oresundskompass.org
English abstract Øresund Compass final report What are the development trends of the Danish-Swedish cross border region of Øresund? How has the Øresund Bridge affected mobility of people and goods? How much has cross border commuting increased? Are Danes more likely to settle in Sweden? Have the numbers of Swedes seeking jobs in Denmark increased? How does the economic integration progress? Do scientists cooperate? What are the key incentives for citizens to utilize opportunities of jobs, studies and housing across the border? These are examples of questions raised in the everyday debate of our region. Øresund Compass (Øresundskompass) has tried to answer some of them. Øresund Compass is a pilot project aiming at identifying and measuring key aspects of the cross border integration process between the two parts of the region. The project is carried out between February 2002 and February 2004 in cooperation between the political cross border organisation of Öresund Committee and Øresund Network - the region s information and marketing organisation. The project is co-financed by EU via INTERREG IIIA Øresund. The project has aimed at producing updated, reliable and certified information on the latest development trends. The project has developed and practised various methods of statistical documentation based on a series of indicators, combined with quantitative and qualitative analyses of characteristic features of the highly complex process of integrating the two parts of the region. The six areas in focus include: Labour Market, Traffic & Infrastructure, Trade & Economy, Housing, Education & Science and Culture & Tourism. The project has a broad target group: Politicians, businessmen, local and central government officials, analysts, scientists, students, media, citizens etc. everybody with a curiosity about our cross border region and some of the conditions for the further development. One of the innovative aspects of the project has been the attempt to combine hard-core statistics with interviews and questionnaires to identify views, knowledge or incentives of citizens and business people in the region. Such initiatives can be further developed to enlighten the relationship between visions, strategies & policies and the values and preferences carrying it all through. Øresund Compass has produced three half-year reports on development trends, a series of special reports on specific investigations and analyses, and a website www.oresundskompass.org. The reports are available in Danish/Swedish and can be downloaded from the website. This report is the final report of the project. It presents the background and methods of the project and summarizes some key development trends. Finally, it presents and discusses some future challenges and white spots for further investigation. For further information, please contact: Öresund Committee Gl. Kongevej 1, DK 1610 Copenhagen Deputy Director Torben Aaberg Tel +45 3326 8919 E-mail: ta@oresundskomiteen.dk Øresund Network Stortorget 3, SE- 211 22 Malmö. Project manager Benny Damsgaard Tel +46 40 664 1144 E-mail: bd@oresundnetwork.com 1
Forord Øresundsregionen er i hastig udvikling. Det samme er behovet for at kunne orientere sig om, hvordan udviklingen forløber på tværs af Øresund. Der er mange forskellige aktører, som indsamler, analyserer og bearbejder data om enkeltområder af regionens udvikling. Ingen har dog hidtil fokuseret på integrationsprocessen i sin helhed. Øresundskompass har forsøgt at fylde dette hul ved at give et opdateret, certificeret og lettilgængeligt overblik over de vigtigste udviklingstendenser. I projektet har vi tilstræbt at sammenstille og analysere kvantitative og kvalitative data, blotlægge og formidle udviklingstendenser samt bidrage til tolkningen af udviklingens retning og sammenhænge. Resultaterne er formidlet i halvårlige rapporter, på projektets hjemmeside, www.oresundskompass.org, og i medierne. Dette er projektets afslutningsrapport. Vi vil heri sammenfatte de vigtigste resultater, præsentere tre nye undersøgelser, kort beskrive projektets baggrund og metode samt give et bud på det fremtidige videnbehov. Et mere detaljeret billede af udviklingstendenserne findes i halvårsrapporterne og på projekthjemmesiden. Halvårsrapporterne samt denne slutrapport kan rekvireres hos projektparterne. Samlet og troværdig baggrundsinformation er vigtig for de aktører og myndigheder, der skal tage de nødvendige initiativer for at fremme udviklingen yderligere og møde de problemer, som en øget integration medfører. Vi mener derfor, at erfaringerne fra projektet bør ligge til grund for en mere permanent grænseoverskridende statistik- og analysebank for Øresundsregionen. I projektperioden har vi haft glæden af et tæt samarbejde med en lang række parter. Vi vil gerne takke disse samarbejdspartnere for at stille data og vurderinger til rådighed. Vi vil også gerne takke projektets følgegruppe for faglig og strategisk sparring, samt Christian Skarman, Region Skåne, for bistand til arbejdet med denne slutrapport (afsnit 4.3). Øresundskompass er et pilotprojekt, som er gennemført i perioden februar 2002 februar 2004 i et tæt samarbejde mellem Öresundskomiteen og Øresund Network. Projektet medfinansieres af EU via INTERREG IIIA Øresund. Birger Olofsson Direktør, Öresundskomiteen Cecilia Gyllenkrok Direktør, Øresund Network 2
Innehållsförteckning Forord 2 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund: Varför en Öresundskompass? 6 3. Metod: Hur mäter man integration? 8 4. Tre aktuella undersökningar 12 4.1 Øresundsborgernes viden, erfaringer og holdninger 12 4.2 Forskersamarbejde på tværs af Sundet 16 4.3 Öresundsflyttare 2002 drivkrafter och motiv 20 5. Udviklingstendenser i Øresundsregionen 23 5.1 Arbejdsmarkedet 23 5.2 Trafik & Infrastruktur 24 5.3 Handel & Økonomi 25 5.4 Bolig & Byggeri 27 5.5 Uddannelse & Forskning 27 5.6. Kultur & Turisme 29 6. Framtida behov av analys och dokumentation 31 7. Øresundskompass publikationer 35 3
1. Sammanfattning Skåne tillsammans med Själland, Lolland-Falster, Mön samt Bornholm bildar Öresundsregionen, en dansk-svensk gränsregion med cirka 3,5 miljoner invånare. Regionen är därmed den tätast befolkade i Norden. Enligt många bedömare rymmer den en massiv utvecklingspotential genom att stora gemensamma resurser skapar utrymme för ökad specialisering och arbetsdelning. Som gränsregion intar också Öresundsregionen en unik position genom möjligheten att kunna utnyttja dynamiken mellan två länder och två nationella system i samverkan. Projektet Regionala analyser Øresundskompass syftar till att synliggöra integrationsprocessen och på så vis bidra till det regionala utvecklingsarbetet. Det har skett genom att projektet har sammanställt ett urval indikatorer för att försöka mäta utvecklingen. Indikatorerna bygger uteslutande på kvantitativ statistik. För att få en bättre förståelse av vilka drivkrafter och motiv och omvänt hinder och barriärer, som styr utvecklingen har Øresundskompass också tagit initiativ till en rad mer kvalitativa och fördjupande undersökningar. De undersökningar och analyser som presenteras i den här rapporten visar att kontakterna inom flera viktiga områden kontinuerligt ökar, men processen är fortfarande långsam och mycket återstår att göra. Några av de viktigaste utvecklingstendenserna är: I 2003 uppskattas cirka 6 000 personer arbetspendla från Skåne till Själland. I den andra riktningen har pendlingen legat oförändrat kring 200 personer. I hela regionen uppskattas 64 000 personer i arbetsför ålder aktivt ha sökt arbete eller utbildning på andra sidan sundet. Att pendlingen över sundet ökar är positivt, men man kan ännu inte tala om Öresundsområdet som en funktionell arbetsmarknadsregion. Øresundskompass analyser visar att en viktig förklaring till den ökade pendlingen från Skåne till Själland är den kraftigt ökade inflyttningen från Danmark. Allt fler danskar flyttar till Skåne och pendlar till sina arbetsplatser på den danska sidan av sundet. Antalet studenter som pendlar blir också allt fler. Ungdomar som väljer att studera på andra sidan Öresund är en nyckelgrupp för integrationen på lång sikt. Unga människors kunskaper, erfarenheter och nätverk kan bilda starka länkar i Öresundsregionens arbetsmarknad och näringsliv. Den ökade studiependlingen sker dock från mycket låga nivåer och det kanske viktigaste insatsområdet för framtiden är att främja en ökad gränsregional mobilitet bland studenterna. Företagens integration och samverkan i Öresundsregionen går fortfarande långsamt. Intressant att notera är dock en stigande trend av etableringar, både uppköp och nyetableringar, på tvärs över Öresund. Antalet danskägda företag i Skåne har mer än tredubblats sedan 1998 och Sverige är det dominerande ägarlandet i den danska delen av Öresundsregionen. Fortfarande är dock kunskaperna mycket bristfälliga om andra former av företagssamverkan och dess effekter på den regionala ekonomin. Flyttningarna från Danmark till Skåne uppskattas i 2003 till cirka 2 700 personer, den högsta siffran hittills. Omvänt ligger flyttningarna från Skåne till danska sidan runt 1 100 personer och av dessa är två tredjedelar återflyttare. Statistiken visar således att flyttströmmarna är relativt ensidiga. Flyttlassen går huvudsakligen från Danmark till Skåne. Den svåra bostadssituationen i Hovedstadsområdet omöjliggör en mer omfattande inflyttning från Skåne. 4
Öresundsregionen har en stark forskningsprofil och många forskare i regionen har ett omfattande samarbete på tvärs över Öresund. Flera undersökningar visar att forskare generellt i mindre utsträckning än andra grupper upplever språk- och kulturskillnader som barriärer. De söker sig aktivt dit där resurser och kompetenser finns. Øresundskompass egen forskningsundersökning indikerar emellertid att det krävs aktiva insatser för att hålla forskningssamarbetet på nuvarande nivå. När det gäller den folkliga förankringen visar en annan aktuell undersökning från Øresundskompass att skåningar känner sig mer som Öresundsbor än danskarna. De danska ungdomarna är den befolkningsgrupp som minst identifierar sig som Öresundsbor. Vad gäller attityden till personer på den andra sidan av sundet är den generellt positiv, man anser att personer på den andra sidan sundet i ganska hög grad är hjälpsamma, pålitliga, vänliga och toleranta. Samtidigt visar tidigare intervjuundersökningar som Øresundskompass presenterat, att kulturella och språkliga skillnader har relativt stor betydelse både för personer och företag i deras kontakter över sundet. Om vi försöker sammanfatta integrationsprocessen så här långt, kan vi trots de stora kunskapsluckor som finns, ändå med viss säkerhet säga att kontakterna mellan Öresundsregionens båda regiondelar ökar. Statistiken över pendling, flyttning, trafik, företagsetablering m.m. visar på långsam men stabil ökning i kontaktfrekvenserna över sundet. Trots att interaktionen över sundet stadigt har ökat de senaste åren återstår det dock mycket innan man kan tala om en verkligt integrerad region. 5
2. Bakgrund: Varför en Öresundskompass? Den 2 juli 2000 invigdes Öresundsbron, den enskilt största satsning som mest bidragit till den idag intensiva aktiviteten i Öresundsregionen. I och med tillkomsten av en fast förbindelse över sundet, har de fysiska förutsättningarna för realiserandet av visionen om en funktionell Öresundsregion, som länkar samman Skåne med Danmark öster om Stora Bält, kommit på plats. Tillkomsten av bron har inneburit att det strategiska arbetet med att bygga upp en funktionell gränsregion mellan två länder gått in i en ny och mer konkret fas. Den ökade aktiviteten i regionen och en växande internationell uppmärksamhet har också kommit att framkalla ett radikalt större behov av fakta och information kring de regionala utvecklingstendenserna generellt och av integrationsprocessen i synnerhet. Regionens politiker, tjänstemän, näringsliv och invånare behöver få bättre möjlighet att avgöra om utvecklingen går åt rätt håll, eller om det finns behov av särskilda insatser. Primärt har inte problemet varit bristen på information, utan mer svårigheten att enkelt kunna orientera sig i ett växande och svårforserat informationslandskap. Det har funnits behov av ett pedagogiskt verktyg i diskussionerna kring måluppfyllelse, prioriteringar och särskilda strategiska insatser. Ett verktyg som kan erbjuda en sektorsövergripande och samlad bild av utvecklingen och som samtidigt är trovärdig och certifierad. Öresundskomiteen tog i april 2001 initiativ till att samla olika aktörer på regional och nationell nivå för att diskutera intresset av ett tätare informellt samarbete kring integrationsprocessen i regionen. Syftet var bl.a. att se huruvida man gemensamt kunde ta fram ett antal indikatorer och succékriterier för integrationsprocessen. Samtidigt presenterades Öresundskomiteens rapport Succeskriterier og indikatorer i det grænseregionale udviklingsarbejde, som var finansierad av Nordiska Minister-rådet. I rapporten konstaterades bl.a. att det fanns ett behov av kvalitativa analyser som komplement till kvantitativ statistik. Dessa initiativ blev starten till ett informellt nätverkssamarbete och även första steget till projektet Regionala analyser Øresundskompass. Projektet startade officiellt i februari 2002. Projektets ursprungliga uppdrag har varit att förse Öresundskomiteens politiker och medlemsorganisationer med: En uppdaterad, certifierad och lättillgänglig överblick över de viktigaste utvecklingstendenserna i Öresundsregionen. Ett underlag för politisk debatt. Ett strategiskt redskap för att främja integrationsprocessen. Efter hand har andra målgrupper tillkommit för projektet, som massmedia, studenter, näringslivsorganisationer och offentliga planerare. Projektorganisering Projektsekreteriatet består av: Anders Axelsson, Öresundskomiteen Benny Damsgaard, Øresund Network Lillian Jensen, Öresundskomiteen 6
Marianne Gauffriau, Öresundskomiteen Mia Nyegaard, Øresund Network Torben Aaberg, Öresundskomiteen (projektledare) Därutöver har Jarl E. Zinn och Anna Ottesen arbetat i projektet under en del av perioden. Till projektet har det varit knutet en extern arbetsgrupp som har fungerat som forum för analytiska och strategiska diskussioner. Den har bestått av representanter från Öresundskomiteens medlemsorganisationer: Bjarne Andersen, Roskilde amt Helle Carlsen, Hovedstadens Udviklingsråd (HUR) Henry Tordenström, Malmö stad Maj-Britt Aslund, Storstrøms amt Marianne Toreblad, Helsingborgs kommun Peter Krygell, Københavns kommune Åke Boalt, Region Skåne Kartläggning av integrationen En central utgångspunkt för projektet har varit att kombinera kvantitativa och kvalitativa analyser. Dels för att kunna redovisa utvecklingstendenser och dels för att försöka komma åt bakomliggande, mer diffusa motiv och drivkrafter. Projektgruppen har gjort egna bearbetningar och analyser utifrån befintlig statistik, men har också initierat en rad undersökningar på konsultbasis. Det konkreta arbetet har varit fokuserat på att belysa utvecklingen och drivkrafterna inom en rad kärnområden: Arbejdsmarkedet, Trafik & Infrastruktur, Handel & Økonomi, Bolig & Byggeri, Uddannelse & Forskning, Kultur & Turisme. Dessa kärnområden är valda utifrån antagandet att de täcker in strategiskt viktiga områden av integrationsprocessen. Resultaten i Øresundskompass har förmedlats dels via en tryckt publikation två gånger om året, dels via en hemsida. Projektet har utvecklat och dragit nytta av nära relationer med medlemsorganisationerna och externa samarbetspartners. Flera av undersökningarna har genomförts i samarbete med parter som Öresundsuniversitetet, Danmarks Statistik, Statistiska Centralbyrån, Region Skåne, Malmö stad och Köpenhamns kommun. Projektet har också tagit initiativ till en ERFA-gruppe, för att bättre kunna koordinera och samarbeta kring kartläggningsarbetet av den ekonomiska integrationen i Öresundsregionen. Gruppen representeras av folk från HUR, Region Skåne, Øresund Business Council, Øresunds Industri- og Handelskammer, Copenhagen Capacity, Öresundsinstituttet, Örestat samt Økonomi- og Erhvervsministeriet. Projektet Regionala analyser - Øresundskompass har från starten genomgått en utveckling och omprioritering i arbetet. Från att initialt försökt täcka in den regionala utvecklingen brett, har arbetet allt mer avgränsats till att uteslutande fokusera på integrationsaspekten. Allt eftersom projektgruppens samlade erfarenheter och kunskaper blivit större har det också skett en förskjutning i arbetet från att primärt förmedla fakta och information till att i större grad själva genomföra undersökningar och analyser. 7
3. Metod: Hur mäter man integration? Ambitionen att skapa en integrerad Öresundsregion vilar på övertygelsen att en större och mer integrerad region ger underlag för ökad tillväxt och mer välfärd ur både ekonomiskt, kulturellt och socialt avseende. Näringslivet får en större hemmamarknad och ökade möjligheter till specialisering och effektivisering och invånarna får ett större urval när det gäller boende, handel, service, fritidsaktiviteter o.s.v. En viktig del i det regionala utvecklingsarbetet är att försöka mäta och dokumentera hur integrationsprocessen utvecklar sig. För att kunna följa integrationsprocessen krävs att begreppet integration görs operationaliserbart. Integrationsbegreppet är inte ett enhetligt definierat begrepp. I det specifikt gränsregionala perspektivet handlar det om en process som leder till att skilda enheter förenas. Hur en sådan förening mer exakt ska bestämmas måste preciseras i varje enskilt fall. Inom regionforskning brukar det förekomma två förklaringsmodeller till hur och varför olika samhällen är eller blir förenade. Enligt den ena modellen bygger integrerade samhällen på att dess medlemmar har gemensamma värden, en kulturell identitet. Enligt den andra modellen är integration en effekt av arbetsdelning eller specialisering. Öresundsintegrationen bör således ses ur två perspektiv. Dels bör integrationen analyseras utifrån ett funktionellt perspektiv, dels ur ett kultur- och identitetsperspektiv: Hur utnyttjar organisationer, företag och invånare de olika möjligheter och funktioner som finns i en gränsregion? Hur påverkas den objektiva processen av de subjektiva föreställningarna hos organisationer, företag och invånare? Båda perspektiven är nödvändiga för att förstå hur integrationsprocessen utvecklar sig. Utmaningen ligger i att operationalisera de båda perspektiven, att göra utvecklingen mät- och analyserbar. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv på integrationen Många Öresundsentusiaster har förundrat sig över varför individer, organisationer och företag inte omedelbart kastar sig över de ny möjligheterna i regionen. Detta har lett till att det har varit mycket fokus på de synliga barriärerna för en framgångsrik integration, som regler och bestämmelser, exempelvis inom arbetsrätt och skattesystemet. Men det finns också andra, mer osynliga och svårgripbara hinder som t.ex. språk och identitet, kultur och fördomar om de på andra sidan sundet. Det är endast genom att tränga bakom kulisserna som man kan få en djupare förståelse om på vilka grunder som organisationer, företag och människor fattar olika praktiska beslut. Kvantitativa analyser ger oss emellertid sällan möjlighet att få en djupare förståelse för vilka subjektiva upplevelser och erfarenheter som organisationer, företag och människor har av Öresundsintegrationen. De kvalitativa metodernas styrka ligger i dess förmåga att kunna fånga in motiv, värderingar och attityder samt mer emotionella och omedvetna drivkrafter bakom undersökningsenheternas handlingsmönster. Kvalitativa metoder kan därför många gånger ge en mer nyanserad, djupgående och sammansatt bild av frågeställningen. 8
I arbetet med att kartlägga Öresundsintegrationen finns det emellertid också ett stort behov av kunskap kring mönster, samband och strukturer. Det är t.ex. nödvändigt att få kunskap om omfattningen och utvecklingen vad gäller pendling och flyttströmmar. Detta behövs som underlag för planering och beslut. Denna typ av frågeställningar är endast möjliga att besvara genom att göra jämförelser, vilket i sin tur kräver mätbara variabler. Det är just det som är de kvantitativa metodernas främsta styrka, de är upplagda för att man ska kunna göra statistiska generaliseringar. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har visat sig vara det bästa sättet att försöka beskriva och analysera integrationsprocessen. Kvalitativa integrationsanalyser Øresundskompass har under projektperioden anlitat analysinstitutet Gallup för att med kvalitativa analyser försöka fånga in de mer subtila faktorer som kan ha betydelse för företag och människors beteende. Det är arbetsmarknaden och företagssamverkan som har varit i särskilt fokus. Metoderna har varit dels fokusgrupper och dels djupintervjuer. Här ges en metodmässig sammanfattning. Fokusgrupper: En fokusgrupp är en gruppintervju med 6-12 deltagare. Intervjun varar i ca. 1-2 timmar och leds av en erfaren moderator (intervjuledare). Utifrån en frågeguide om ämnet som önskas undersökas igångsätts en dialog med gruppen. Processen upptas vanligtvis på video. Efteråt skrivs bandupptagningarna ut och gruppdiskussionerna analyseras. Fokusgrupper anses ha den fördelen att det i gruppdiskussionen uppstår en kunskapsspiral där den ena intervjudeltagarens utsagor perspektiveras och nyanseras av de övriga deltagarnas utsagor och kommentarer. Det finns således möjligheter att få en mycket bred diskussion kring en specifik frågeställning. Fokusgrupper är en relativt ny analysmetod. Metoden betraktas generellt som kvalitetsmässigt jämförbar med traditionella kvantitativa metoder. Djupintervjuer: Denna metod påminner mycket om fokusgrupper men här sker intervjuerna enskilt. Djupintervjuer är en metod som lämpar sig väl för att gå mer på djupet med svaren från de enskilda deltagarna än vad t.ex. fokusgrupper tillåter. Dessutom öppnar djupintervjuer upp för möjligheten att diskutera ämnen som deltagarna kanske inte gärna diskuterar i gruppsammanhang. Att mäta integrationen med hjälp av indikatorer Den kvantitativa kartläggningen av Öresundsintegrationen har gjorts med hjälp av ett urval indikatorer, s.k. statistiska nyckeltal, som speglar utvecklingen i tid och rum. För att kunna ge en lättillgänglig överblick över hur Öresundsintegrationen utvecklar sig funktionellt inom olika områden har det varit nödvändigt att försöka identifiera ett fåtal variabler som kan erbjuda relevant information om utvecklingen inom ett specifikt område. Ett nödvändigt krav på en bra indikator är att den ska kunna redovisa en trend, dvs. erbjuda ett utvecklingsperspektiv. Förenklat kan man säga att en indikator ska fungera som en signal som indikerar tillståndet i någon typ av system eller process. I och med att indikatorerna ger ett kvantitativt mått på utvecklingen underlättas också jämförelser och uppföljning. Därmed blir det också lättare att identifiera åtgärder och insatser. Att sammanställa indikatorer innebär med nödvändighet en förenkling av verkligheten. Fördelen med indikatorer är att de reducerar informationsmängden och därmed gör det möjligt att identifiera tendenser, mönster och avvikelser. Nackdelen är den minskade detaljeringsgraden. En central del i arbetet med att finna eller utveckla lämpliga indika- 9
torer är att göra förnuftiga avvägningar mellan detaljeringsgrad och förenkling för att kunna bidra till hanterbara beslutsunderlag. Som information, uppföljning och beslutsunderlag kan användningen av indikatorer fungera pådrivande i det långsiktiga regionala integrationsarbetet. Indikatorerna ger sällan några enkla svar men befrämjar en helhetssyn och kan användas som underlag för att starta en process med diskussioner och vidare undersökning som leder till strategiska åtgärder i de fall de signalerar en otillräcklig eller negativ utveckling. Det är också viktigt att ständigt bevaka indikatorernas relevans, att avgränsa indikatorerna och synliggöra vad indikatorerna inte mäter. Kriterier Utgångspunkten för valet av indikatorer har varit sex kriterier som inom projektgruppen bedömts nödvändiga för att uppnå optimal strategisk och pedagogisk effekt: Relevans: Valda indikatorer ska fånga in det väsentliga och centrala inom det område som de representerar. Fundamentalt är att de fokuserar på integrationsaspekten. Jämförbara över tid: Valda indikatorer ska kunna redovisas som tidsserier för att kunna registrera en trend eller utvecklingstendens. Jämförbara i rummet: Valda indikatorer ska vara jämförbara mellan de båda regiondelarna för att på ett meningsfullt sätt kunna säga något om utvecklingen på tvärs över sundet. Bör baseras på befintlig statistik: Valda indikatorer bör i möjligaste mån hämtas från officiell registerstatistik för att säkra uppdateringen och kunna administreras till rimliga arbetskostnader. Kommunicerbarhet: Valda indikatorer bör vara begripliga och tydliga. Det är väsentligt att målgruppen enkelt kan ta till sig såväl indikatorernas innebörd som dess resultat. Kvalitet: Valda indikatorer ska vara certifierade och av god kvalitet. Det ska vara möjligt för målgruppen att kunna bedöma eventuella brister i metod och resultat på den statistik som presenteras. Utifrån ovan kriterier har ett inventeringsarbete bedrivits för att finna tänkbara indikatorer inom uppställda kärnområden: Arbejdsmarkedet, Trafik & Infrastruktur, Handel & Økonomi, Bolig & Byggeri, Uddannelse & Forskning samt Kultur & Turisme. Utifrån kriterierna har det emellertid visat sig i det konkreta arbetet att det finns en begränsad uppsättning möjliga indikatorer att välja mellan. Ett stort problem har varit att en del intressanta undersökningar bara kan redovisa korta tidsserier eller ingen alls. I en del fall har projektgruppen dock ansett undersökningarna tillräckligt intressanta för att ändå publiceras med förhoppningen att de ska upprepas och att det därmed också blir möjligt att avläsa en utvecklingstendens. 10
Valda indikatorer De 14 indikatorer som projektgruppen valt att arbeta med redovisas här schematiskt för att ge läsaren en överblick. Det urval indikatorer som Øresundskompass sammanställt gör inte anspråk på att vara heltäckande. Urvalet är resultatet dels utifrån ovan redovisade kriterier och dels utifrån den begränsade tillgången på kompatibel och regionaliserad statistik. Valda indikatorer har också specifika svagheter och begränsningar. På Øresundskompass hemsida - www.oresundskompass.org - finns en teknisk bilaga med kommentarer till statistiken. Kärnområden Indikatorer Metod och Källor Arbejdsmarkedet Arbetspendling Registerstatistik. Källor: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Danmarks Statistik (DS). Olika urvalsundersökningar. Källor: SCB, Øresundsbro Konsortiet, DSB, Scandlines och Skånetrafiken. Trafik & Infrastruktur Pendlingsattityd AF-kontakt Resvanor Trafikflöden Årlig urvalsundersökning. Källor: Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd (ØAR), Region Skåne, Københavns kommune och Malmö kommun. Antal mail, telefonsamtal och besök hos Arbetsförmedlingen Öresund. Källor: ØAR. Urvalsundersökningar. Källor: Øresundsbro Konsortiet, DSB, Scandlines och Skånetrafiken. Trafikmätningar. Källor: Øresundsbro Konsortiet, DSB, Scandlines och Skånetrafiken. Handel & Økonomi Företagsaktiviteter Årlig urvalsundersökning i Øresundsbarometern. Källor: SEB-banken och Børsen. Företagsetableringar Ägarstatistik över danska resp. svenska företagsetableringar på andra sidan sundet. Källor: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och KOB/AS. Bolig & Byggeri Flyttningar Flyttningsstatistik. Källor: SCB och Danmarks Statistik. Kultur & Turisme Hotellövernattningar Antalet danska resp. svenska övernattningar på andra sidan sundet. Källor: Malmö Turism, Position Skåne och Wonderful Copenhagen. Mediavanor Källor: Diverse media. Föreningssamarbete Antalet föreningssamarbeten över sundet registerade. Källor: FRIngo, Idræt over Sundet. Uddannelse & Forskning Registerade studenter Studiependling Forskningssamarbete Antalet registerade studenter på olika utbildningar. Källor: Den Koordinerede Tilmelding, Verket för högskoleservice, Centrala studiemedelsnämden (CSN), SU-styrelsen. Antalet sålda pendlingskort. Källor: DSB och Skånetrafiken. Urvalsundersökning kring samarbete över sundet inom medicosektorn. Källor: Medicon Valley Academy. Antalet samförfattade dansk-svenska forskningsartiklar. Källor: D ARC (DTU Analysis & Research Promotion Center). 11
4. Tre aktuella undersökningar I detta avsnitt presenteras tre aktuella undersökningar som Øresundskompass har initierat. Först presenteras en undersökning av Öresundsinvånarnas erfarenheter, kunskaper och attityder om Öresundsregionen. Därefter är det en undersökning av hur forskarsamhället i regionen samarbetar över sundet. Slutligen är det en flyttundersökning med fokus på motiv och drivkrafter bakom de många flyttningarna mellan Hovedstadsområdet och Stor-Malmö på senare tid. På Øresundskompass hemsida är det möjligt att ladda ner de tre rapporterna i fullversion. 4.1 Øresundsborgernes viden, erfaringer og holdninger Indledning Øresundsintegrationen har til formål at skabe grobund for en øget tilvækst i regionen både økonomisk, kulturelt og socialt. For at kunne gøre dette er det nødvendigt med en dybere forståelse af, hvilke kundskaber, erfaringer og holdninger forskellige grupper af øresundsborgere har, når det gælder den anden side af Øresund og Øresundsregionen som helhed. Formålet med denne undersøgelse er derfor at tegne en profil af regionen ud fra borgernes perspektiv. Undersøgelsen beskæftiger sig med borgernes personlige kendskab, holdninger og erfaringer til Øresundsregionen. Følelsen af at være Øresundsborger Om vi med tiden kommer til at føle os mere som Øresundsborgere, kan vi få en pejling på ved at se nærmere på nogle af de faktorer, der har betydning i dag: Det viser sig, at følelsen af at være Øresundsborger styrkes i sammenhæng med følgende faktorer: 1. Land: Svenskere føler sig mere som Øresundsborgere end danskere. 2. Sprogkundskaber: Jo bedre kundskaber i nabosproget. 3. Geografisk placering: Jo nærmere man bor ved Øresund. 4. Rejser: Jo oftere man rejser over til den anden side af Sundet. Kendskab: Jo større kendskab man har til den anden side. (Rejser og kendskab har lige stor betydning for følelsen af at være Øresundsborger). 5. Holdning: Jo mere positivt indstillet man er til nabolandet. 6. Alder: Jo ældre man er. For danskere gælder det, at man føler sig mere som Øresundsborger: 1. Jo bedre man er til svensk (sprogkundskaber) 2. Jo nærmere man bor på Sundet (geografisk placering) 3. Jo ældre man er (alder) 4. Jo mere viden man har om Sverige (kendskab) For svenskere gælder det, at man føler sig mere som Øresundsborger: 1. Jo nærmere man bor på Sundet (geografisk placering) 2. Jo bedre man er til dansk (sprogkundskaber) 3. Jo oftere man har været i Danmark (rejser) 4. Jo mere viden man har om Danmark (kendskab) Samtidig afspejler de overordnede resultater i nogen grad, at jo højere uddannelse man har, og jo mere man benytter nabolandets medier, desto mere føler man sig som Øresundsborger. 12
Alder har en signifikant betydning. Det viser sig, at unge oplever sig som mindre integrerede end ældre i henseende til viden om og erfaring med nabolandet. Dette kan hænge sammen med, at både viden og erfaring akkumuleres over tid, og at unge er mere internationalt orienterede, således at fokus ikke nødvendigvis er nabolandet, men længere væk. Rejser over Sundet At svenskere føler sig mere som Øresundsborgere end danskere afspejles også i rejsemønsteret over Sundet. Skåningerne rejser i større udstrækning til Sjælland end omvendt. De som bor nærmest Sundet, rejser oftest, hvilket gælder både danskere og svenskere. På deres seneste tur besøgte 80 % af svenskerne København/Helsingør, hvilket var langt flere end de 39 % danskere, der besøgte Malmö/Helsingborg. Rejser over Sundet fordelt på geografiske områder Kilde: Inregia 2003. Hovedformålet med rejserne Motiverne til at rejse til nabolandet var forskellige. Danskerne tog til Sverige af følgende grunde: - Ferie 22 % - Shopping 13 % - Familiebesøg 11 % Svenskerne tog til Danmark af følgende grunde: - Shopping 31 % - Ferie 17 % - Turen i sig selv 11 % 13
Mere end dobbelt så mange svenskere tog til Danmark for at shoppe end omvendt. Danskerne købte hovedsageligt tøj og dagligvarer. Svenskerne købte øl, vin, spiritus, dagligvarer og tøj. En af grundene til denne forskel har traditionelt været de lavere alkoholpriser i Danmark samt Københavns størrelse og status som hovedstad. Familiebesøg, som danskernes grund til at tage til Sverige, hænger sandsynligvis sammen med den store danske indflytning, der er sket til Malmø og omegn de seneste år. Kendskab til nabolandet Hvad angår kendskab til nabolandets kendte personer viste det sig, at næsten 60 % danskere kunne nævne en svensk politiker. Kun 37 % svenskere kunne nævne en dansk politiker. Dette skyldes måske, at Sverige har haft nogle internationalt kendte politikere som fx Olof Palme. Til gengæld kunne langt flere svenskere end danskere (hhv. 21 % og 4 %) nævne en dansk hhv. svensk arkitekt/designer. Det kan måske skyldes, at danske arkitekter som fx Utzon og Jacobsen er så store verdensnavne, at det er naturligt, at mange kender til dem. Når det gjaldt kendskab til historiske bygninger, museer, parker, restauranter etc. var svenskernes kendskab til danske lokaliteter generelt større end danskernes kendskab til svenske lokaliteter. Dette kunne hænge sammen med, at svenskere oftere besøgte Danmark end omvendt Holdninger til nabofolket Når det gjaldt holdninger til personer fra den anden side af Sundet, så var de adspurgte i stor udstrækning positive, og her var ikke de store geografiske forskelle. 67 % af svenskere fandt, at danskere var hjælpsomme og 59 % af danskerne fandt, at svenskerne var det. 56 % danskere fandt, at svenskere var pålidelige. Dette var lidt flere end omvendt, for 43 % svenskere fandt, at danskere var pålidelige. Samlet set opfattede man folk fra den anden side af Sundet som pålidelige, venlige og tolerante. Det skal understreges, at der i spørgsmålene blev spurgt til, hvordan man personligt var blevet mødt af personer fra den anden side af Sundet altså ikke hvordan man generelt opfatter den anden nationalitet. Denne formulering var valgt for at minimere indflydelsen fra fx mediedebatter, som kan bekræfte fordomme om den anden nationalitet. Fx den mediedebat, der har været i Sverige om den danske udlændingelovgivning. Svenskerne fandt danskerne tolerante i større grad end danskerne fandt svenskerne tolerante (71 % henholdsvis 46 %). Undersøgelsesdesign Undersøgelsesdesignet er udformet således, at det er gentageligt. Begrundelsen er, at det er vigtigt også på sigt og over tid at kunne måle viden om, erfaringer og holdninger til regionen. Dette kan give en pejling om, i hvilke retning integration af regionen bevæger sig. I samarbejde med Gallup og Inregia har Øresundskompass gennemført en interviewundersøgelse med 2000 øresundsborgere. 1000 fra den danske side og 1000 fra den svenske side har svaret på spørgsmål om deres personlige viden om, erfaring med og holdning til Øresundsregionen. Metode Undersøgelsen var en kvantitativ spørgeundersøgelse baseret på telefoninterview. Stikprøven blev dannet ved en statistisk tilfældig generering af telefonnumre blandt de åbne serier, hvilket sikrede, at hemmelige numre kunne blive inkluderet i stikprøven. 14
Udvælgelse af respondenter. I husstande med flere personer udvalgtes tilfældigt en svarperson ved hjælp af fødselsdagskriteriet. Der blev samtidig taget højde for, at enpersonshusstandene også skulle repræsenteres, således at alle personer i populationen tilnærmelsesvis havde den samme udvalgssandsynlighed. Efterfølgende blev stikprøvernes fordeling på køn og alder sammenlignet med delområdernes population. Eventuelle skævheder blev udlignet, således at en overvægt af fx ældre respondenter ikke kom til at dominere i undersøgelsens endelige resultat. Resultaterne er repræsentative for befolkningen (18 70årige). På den svenske side blev der gennemført 200 interview i hvert af følgende 5 områder: Malmö, Sydvest, Nordvest, Sydøst og Nordøst Skåne. På den danske side af Sundet blev 200 interview gennemført i hvert af følgende 5 områder: Storkøbenhavn (Københavns og Frederiksberg kommuner samt Københavns Amt), Frederiksborg Amt, Roskilde Amt, Vestsjællands og Storstrøms Amter, Bornholms Regionskommune. Antallet på de 200 blev besluttet for også i de tyndt befolkede områder at opnå en rimelig statistisk sikkerhed for resultaterne. I en efterfølgende sammenligning af tendenserne for områderne tages der højde for, at de 200 respondenter i fx Malmö repræsenterer en større population end de 200 respondenter i fx den sydøstlige del af Skåne. Der blev efterfølgende gennemført en række statistiske regressionsanalyser. Dette blev gjort for at udrede hvilke faktorer, der havde betydning for i hvor høj grad, man følte sig som en integreret borger i Øresundsregionen. Regressionsanalyserne blev også foretaget for at kunne identificere hvilke faktorer, som bedst forklarede variationerne i svarene. Desuden er der foretaget forskellige krydstabuleringer mellem forskellige variabler. 15
4.2 Forskersamarbejde på tværs af Sundet Indledning Udviklingen af viden og produkter er en af Øresundsregionens styrker, som dels profilerer regionen internationalt og dels er grundlæggende for erhvervslivet i regionen. Integration mellem de skånske og østdanske forskermiljøer vil bidrage til en optimal udnyttelse af de kompetencer, regionen råder over. På foranledning af Øresundskompass har Øresundsuniversitetet ultimo 2003 gennemført en undersøgelse af forskersamarbejder på tværs af Øresund. Formålet med undersøgelsen har været at få et indblik i karakteren og omfanget af forskersamarbejder på tværs af Øresund. Derigennem kan man opnå en forståelse for de barrierer og de øvrige rammevilkår, der påvirker samarbejdet, men også undersøge og formidle forskningsmiljøets anbefalinger til mulige indsatsområder. Anbefalinger Resultatet af undersøgelsens interviews og spørgeskemabesvarelser kan sammenfattes til følgende overordnede anbefalinger fra de medvirkende forskere. Disse indsatsområder kan medvirke til at fremme forskningssamarbejdet på tværs af Sundet: Der er et udtalt behov for finansiering af aktiviteter. Det er ikke kun et ønske om flere midler, men i lige så høj grad et ønske om at kunne bruge eksisterende nationale midler i samarbejdet tværs over Sundet. Konkrete forslag til indsatområder er: Seed-money til opstart af forskningsprojekter. Øresundsprogrammer der tager udgangspunkt i forskningsmiljøer i Øresundsregionen. Regionale spydspidsprojekter. Et andet centralt område er uddannelse af ph.d.er: Udbud af tværgående ph.d.-kurser og uddannelser. Flere regionale tværgående ph.d.-programmer og tværgående erhvervs-ph.d.- ordninger. Forskernetværk og en pulje, der medvirker til systematiseret og lettere adgang for regionens forskergrupper til de forskellige laboratorier og udstyrsfaciliteter i hele Øresundsregionen, understøtter videndelingen i regionen og kan være grundlag for arbejdsdeling og specialisering: Etablering af forskernetværk. Øresundslaboratorier og udstyrsnøgler. Endelig kan de mange anbefalinger til indsatsområder sammenfattes til den noget brede overskrift politisk og strategisk koordinering, der omfatter følgende: Strategisk bilateral dansk/svensk forskningssatsning. Koordinering af eksisterende nationale og regionale forskningsprogrammer. Tydelige politiske signaler om intentionerne med forskningen. Anbefalingerne handler i høj grad om at skabe nogle rammer, hvor forskersamarbejde kan udvikle sig. Øresundsregionen skal være et attraktivt sted at bedrive forskning og andre forskningsrelaterede aktiviteter. Ellers vælger regionens forskere hellere samarbejdspartnere fra andre steder i verden, og regionens evne til at tiltrække internationale interesser og ressourcer mindskes. 16
Datagrundlag Datagrundlaget for undersøgelsen er 27 interviews med seniorforskere på begge sider af Sundet suppleret med resultatet fra 219 besvarede elektroniske spørgeskemaer (svarprocent: 16). Selvom svarprocenten er lav, kommer der nogle tydelige tendenser til syne i de returnerede spørgeskemaer. Tendensen understøttes af interviewene. Interviewdeltagerne og de returnerede spørgeskemaer stammer primært fra de fire platformområder: Bio- og medicoteknik, IT, fødevarer og miljø. Der er dog også inddraget nogle få forskere fra humaniora for at få yderligere nuancer med. Kendetegnende for samtlige interviewpersoner er, at de alle har et betydeligt netværk og i varierende grad er involveret i forsknings- og undervisningsrelateret samarbejde på tværs af Sundet. Karakteristik af forskernes samarbejde Undersøgelsen viser generelt, at omfanget og karakteren af samarbejdet varierer betydeligt mellem de forskellige institutter, fagområder og enkeltpersoner i Øresundsregionen. Der er et stort antal samarbejdsrelationer på tværs af Sundet lige fra undervisningsrelaterede aktiviteter som at forelæse, være vejleder og censor, til mere formelle forskningsprojekter af kortere eller længere varighed. Spørgeskema: Forskernes aktiviteter på tværs af Sundet Forskernes aktiviteter på tværs af Sundet Andel involveret i aktiviteter (%) Lån/ udlån af udstyr Undervisning Rekruttering Ph.d.-uddannelse Udveksling af forskere Undervisning, forlæsninger Information Publicering af artikler Konferencer, seminarer mv Forskning Videnskabelige organisationer, netværk mv Uformelle kontakter/ personlige netværk 29 36 43 45 46 54 62 62 64 70 77 84 0 20 40 60 80 100 Diagrammet viser generelt, at langt størstedelen af de forskere, der har besvaret spørgeskemaet, er involveret i forsknings- og undervisningsaktiviteter på tværs af Sundet. Den altovervejende aktivitet er personlige kontakter og relationer. Relationerne findes i varieret omfang og kan være såvel systematiserede og tematiserede som netværk, der aktiveres af eksterne begivenheder og bevillinger. Der er også eksempler på andre fælles aktiviteter: fx fælles publicering af artikler og samforfatterskab, afholdelse af fælles undervisningsforløb, seminarer og konferencer, lån/udlån af udstyr og faciliteter, og for enkelte forskningsområder såvel patentering, kommercialisering og samarbejde med erhvervslivet på tværs af Sundet. Grundlæggende adskiller de forsknings- og undervisnings-aktiviteter, der udføres på tværs af Sundet, sig ikke væsentligt i karakter fra øvrige nationale eller internationale forskningssamarbejder. Omfangsmæssigt udgør samarbejde på tværs af Sundet typisk 5-10 % af den enkelte forskers arbejdstid, dvs. højest en dag hver 14. dag, men snarere en dag om måneden. 17
De personlige relationer er afgørende Størstedelen af interviewpersonerne understregede betydningen af personlige relationer som grundlaget for aktiviteter på tværs af Sundet. Det er også kendetegnende for de områder med tilsyneladende størst forsknings- og undervisningsaktivitet på tværs af Sundet, at de er knyttet til centrale personer og ildsjæle, der lægger en del tid og kræfter i Øresundsaktiviteter. Der synes ikke at være noget entydigt billede på, hvordan disse personlige relationer og efterfølgende samarbejdsaktiviteter eller Øresundsnetværk er startet. Således er rekruttering og udveksling af forskere og personale blandt regionens forskermiljøer et område med store muligheder for udbygning af netværk og personlige relationer på tværs af Sundet. Undersøgelsen har dog kun i begrænset omfang kunnet finde eksempler på dette da relationerne oftere skabes ved uformelle lejligheder. Den geografiske nærhed er en ekstra bonus I relation til konkrete forsknings- eller undervisningssamarbejder betragtes den korte afstand som en fordel. Men interviewdeltagernes primære motiv for samarbejde er ikke så meget geografisk afstand som at finde de kompetencer, der er interessante og komplementerende for det enkelte forskningsfelt. Den korte geografisk afstand mellem regionens 14 universiteter giver mulighed for at lave fælles kursus- og uddannelsesforløb, der særligt på ph.d.-niveau betragtes som helt oplagt og i mange tilfælde allerede pågår eller er under opbygning. Fordelene er oplagt, da de ph.d.-studerende tilbydes kurser med et højere fagligt niveau, større kritisk masse og får udbygget såvel netværk som kendskab til regionens forskningsmiljøer. Regional koordinering af forskning Interviewene dokumenterede, at inden for enkelte forskningsområder pågår en koordinering af Øresundsregionens samlede forskningsstruktur med henblik på at opnå en hensigtsmæssig arbejdsdeling og specialisering. Der er bred enighed om, at det er langt bedre for regionen med spydspidsprojekter, der supplerer hinanden frem for, at begge regionsdele parallelt profilerer sig på det samme. De grundlæggende forskelle i forskningsprofiler og på erhvervslivets struktur i Skåne og i Storkøbenhavn sikrer i vidt omfang en naturlig arbejdsdeling og specialisering. Problemer for tværnationale forskersamarbejder Langt størstedelen af de barrierer, der normalt omtales i forbindelse med integration og samarbejde på tværs af Sundet, synes ikke at have væsentlig betydning for forskningssamarbejder. Forskere er vant til at løse problemer, der opstår, når man færdes i internationale miljøer. De væsentligste problemer i forhold til at fremme forskningssamarbejder på tværs af Sundet er: Problemer med at tilvejebringe finansiering, men også stor frustration over manglende koordinering mellem forskningsprogrammer, og muligheden for at matche danske og svenske forskningsmidler. At der oftest søges forskningssamarbejder uden for Øresundsregionen, da forskere som udgangspunkt er internationale, før de er regionale. For at øge forskernes interesse for at arbejde sammen i regionen kræves et tilstrækkeligt udbud af ekspertise, faciliteter og ressourcer. Utilstrækkelig viden om kompetencer og ressourcer på den anden side af Sundet. Som i forhold til mange andre landes forskning har forskerne typisk 18
kendskab til et enkelt institut eller en forskergruppe, der relaterer sig specifikt til deres eget forskningsområde. Men de har langt mindre viden om helt andre fagområders tilgang, og i endnu mindre grad om erhvervslivet på den anden side af Sundet. Transporttid og transportomkostninger udgør stadig en ikke ubetydelig barriere for regelmæssigt samarbejde og særligt for fælles undervisning af studerende. Den værste konsekvens af barriererne er, at samarbejdet ikke kan gennemføres. I andre tilfælde bliver det mere ressourcekrævende eller flyttet til et andet sted. Fremtiden Forskernes generelle holdning til det fremtidige forskningssamarbejde på tværs af Sundet er overordnet meget positiv, og man anerkender de regionale muligheder, potentialer mv. Men som det fremgår af spørgeskemaet, sætter de ovennævnte barrierer grænser for samarbejdets udvikling. Kun lidt over halvdelen (53 %) har planer om at fortsætte og/eller etablere nye tværgående samarbejdsaktiviteter inden for det næste år på trods af, at de pt. er aktivt involveret i forskningssamarbejde. De aktiviteter, der planlægges, fordeler sig som følger: Planlagte aktiviteter på tværs af Sundet inden for det næste år Forskernes planlagte aktiviteter på tværs af Sundet i det kommende år 100% 90% I høj grad I nogen grad I mindre grad Slet ikke Ved ikke 80% 70% 60% 50% 40% 30% 47 46 37 38 38 30 20% 10% 0% 18 10 13 10 6 11 28 32 25 21 5 4 5 6 22 19 2 2 Videnskabelige organisationer, netværk mv Uformelle kontakter/ personlige netværk Konferencer, seminarer mv Publicering af artikler Forskning Information Undervisning, forlæsninger Udveksling af forskere Lån/ udlån af udstyr Rekruttering Undervisning Ph.d.-uddannelse 19
4.3 Öresundsflyttare 2002 drivkrafter och motiv Flyttningar är, vid sidan om pendling, ett av de tydligaste tecken på möte och kontakter mellan invånarna i de två regiondelarna. Med flyttarna sprids kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att länka samman regionen. För att få bättre kunskaper om vilka motiv och drivkrafter som ligger bakom flyttningarna över Öresund har Øresundskompass skickat ut en postenkät med frågor kring flyttningsorsaker. Enkäten, som skickades ut i november 2003, vänder sig till personer i åldern 18 till 64 år som flyttade mellan Stor-Malmö och Hovedstadsregionen under år 2002. Så påverkar flyttningarna Öresundsintegrationen Undersökningen visar att flyttlassen över sundet huvudsakligen går från Hovedstadsområdet till Stor-Malmö. Ur ett integrationsperspektiv är det något bekymmersamt att så få svenskar flyttar över sundet. Skälen som talar emot flytt till Köpenhamn är de samma som talar för flytt till Stor-Malmö, d v s levnadskostnaderna och då speciellt de höga boendekostnaderna. Svårigheten att få tag på bostad i Köpenhamn utgör ett hinder för de svenskar som vill flytta till Köpenhamn för att arbeta eller studera. Undersökningen pekar också på att det finns ett starkt samband mellan flyttning och pendling. Två tredjedelar av de som flyttar från Hovedstadsområdet till Stor-Malmö pendlar till sina arbetsplatser i Danmark. Detta tyder på att bostadsmarknaden idag är en starkare motor i integrationsprocessen än arbetsmarknaden. Sedan bron invigdes har pendlingen stadigt ökat mellan Skåne och Danmark, men detta är troligen till stor del en direkt följd av inflyttning från Danmark. Öresundsbron har en stor betydelse för flyttarna i båda riktningarna. Den fasta förbindelsen har inneburit att man enklare kan hålla kontakt med sina släktingar och gamla vänner. Att även återflyttare rangordnar transportmöjligheterna över sundet högt tyder på att vissa band har knutits till den andra sidan av sundet. Allt fler flyttar över sundet Efter Öresundsbrons öppnande har inflyttningen från danska Öresund till Skåne mer än tredubblats. Enligt den registerbaserade statistiken från Statistiska centralbyrån och Flytningsutbytet mellan Öresund DK och Skåne Danmarks Statistik flyttade ca 2 200 personer år 2002 från den danska till den svenska sidan, vilket nästan är en fyrdubbling mot 1999. Från Skåne till Danmark flyttade ca 800 personer. Nivån på flyttningar från Danmark till övriga Sverige och från Sverige till övriga Danmark ligger kvar på ungefär samma nivå som åren innan bron öppnades även om viss ökning har skett under år 2002. FrånÖresund DK till Skåne 2500 2000 1500 1000 500 Från Skåne till Öresund DK Den större delen av flyttarna till Skåne är män och flyttarna är unga, främst i åldern 20-35 år. Flyttare 0 Källa: Öresundsdatabanken 1998 1999 2000 2001 2002 År 20