Öresundsmedborgarnas kunskaper, erfarenheter och attityder

Transkript

1 Frederiksborg amt Nordväst Nordost Västsjällands och Storströms amter Roskilde amt Stor- Köpenhamn Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Bornholm 0 50 km Öresundsmedborgarnas kunskaper, erfarenheter och attityder Enkätundersökning november 2003 Siv Schéele och Anna Blomquist Inregia AB, december 2003 på uppdrag av Öresundskomiteen och Öresund Network

2

3 Förord Inregia har på uppdrag av Öresundskomiteen och Öresund Network tagit fram ett mätinstrument, ett frågeformulär, som skall kunna användas för att följa upp integrationsprocessen i Öresundsregionen. I fokus står kunskaper och erfarenheter av allmän karaktär men inte om arbetslivet. Undersökningar om arbetsmarknad, pendling och flyttningar har gjorts i andra sammanhang. Resultaten av intervjuundersökning november 2003 redovisas i denna rapport. Under arbetet har Inregia samarbetat med beställaren, framförallt Anders Axelsson vid Öresundskomiteen, och haft stort utbyte av detta. Projektledare på Inregia har Siv Schéele varit. Anna Blomquist, Olle Löfgren och Helene Johnsson har deltagit i utformningen av frågeformuläret. Anna Blomquist har gjort den statistiska analysen. Eila Kanerva har gjort kartillustrationerna. 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Frågeformulär 9 Resultat av undersökningen 10 Geografiska områden 10 Vänner och släktingar på andra sidan 11 Erfarenheter av media 11 Resandet över sundet 12 Kunskaper 14 Attityder 16 Integrationsindex 18 Hur påverka integrationen? 19 Analysmetod 19 Slutsatser 19 I vilken grad känner du dig som en Öresundsbo? 20 Vilken betydelse har det att man bor i Öresundsregionen? 22 Attityder om hjälpsamhet, pålitlighet, vänlighet och tolerans 23 Samband mellan övriga variabler 23 Bilaga Svenskt frågeformuär 25 Bilaga Danskt frågeformulär 37 4

5 Sammanfattning Öresundskomiteen och Öresund Network har genomfört en intervjuundersökning till 2000 Öresundsmedborgare, 1000 på den danska och 1000 på den svenska sidan, för att få reda på kunskaper om, erfarenheter från och attityder till den andra regiondelen. Undersökningen är tänkt att upprepas för att mäta integrationsprocessen. I november 2003 kan kunskaperna om den andra regiondelen sägas vara medelmåttiga och kunskaperna i det andra språket varken goda eller dåliga. Skåningarna reser i mycket större utsträckning till Själland än själlandsbor till. De som bor närmre sundet reser mer än de som bor längre bort, något som är förväntat. Skåningarna reser också mer med tåg. Erfarenheter av den andra sidan genom att ta del av medier i form av TV, tidningar och hemsidor på internet är hittills mycket blygsamma. Vad gäller attityd till personer på den andra sidan är den positiv och här finns inte någon geografisk skillnad. Man tycker att personer på den andra sidan i ganska hög grad är hjälpsamma, pålitliga, vänliga och toleranta. På frågan om man känner sig som en öresundsbo finns däremot en mycket stor skillnad mellan olika områden, dels länderna emellan, dels mellan olika geografiska delar inom varje land. I Helsingborgsområdet känner man sig mest som Öresundsbo och i Västsjällands och Storströms amter minst. Den viktigaste faktorn för i vilken grad man känner sig som Öresundsbo och hur stor betydelse det har för individen att bo i Öresundsregionen är i vilket land han eller hon bor. Svenskar känner sig både mer som Öresundsbor och det har större betydelse för dem. För boende på den danska sidan är kunskaper i svenska, geografiskt område man bor i, ålder, kunskaper om Sverige, utbildning, attityd och erfarenhet av media förhållanden som har signifikant betydelse för att förklara om man känner sig som Öresundsbo. De olika faktorerna är redovisade i fallande ordning efter betydelse. Ju bättre kunskaper i svenska man har, ju närmre sundet man bor, ju äldre man är, ju bättre kunskaper man har om Sverige, ju högre utbildning, ju mer positivt inställd till svenskar och ju mer erfarenhet man har av svenska media desto mer känner man sig som öresundsbo, vilket kan tolkas som mer integrerad. För boende på den svenska sidan är på motsvarande vis geografiskt område, kunskaper i danska, hur ofta man reser över sundet, kunskaper om Danmark, attityd och ålder av signifikant betydelse. Resultaten av analysen är att det är var man bor i öresundsregionen som har den största betydelse för om man identifierar sig som öresundsbo. Vidare visar det 5

6 sig att det är att kunskaper om, erfarenheter av och attityder till den andra regiondelen som har stor betydelse för att man skall känna sig som en Öresundsbo. Det gör att det finns stora möjligheter att påverka integrationen genom aktiviteter som påverkar kunskaper, erfarenheter och attityder. Ålder har också en signifikant betydelse. Det är något förvånande att yngre känner sig mindre integrerade än äldre. Men det betyder å andra sidan att det är i denna mer påverkbara grupp man kan genomföra aktiviteter som påverkar kunskaper, erfarenheter och attityder. Det är intressant att notera att det inte finns någon skillnad mellan könen beträffande känsla för och betydelsen av öresundsregionen. Utbildningsnivån har inte heller den så stor betydelse. Det finns ett signifikant samband mellan vad man känner för Öresundsregionen och antalet vänner man har på den andra sidan. Däremot finns det inte samma starka samband med antalet släktingar. Utifrån genomförda analyser gör Inregia bedömningen att Öresundskomiteen och Öresund Network i sitt fortsatta arbete bör prioritera insatser mot Danmark för att öka kunskaperna i svenska och även kunskaper om Sverige i allmänhet om man vill få en jämn fördelning av känslan för regionen. Dessutom bör insatser riktas mot de perifera delarna av Öresundsregionen, både på den danska och på den svenska sidan. Slutligen bör även insatser riktas mot de yngre Öresundsborna och då främst mot de danska ungdomarna. 6

7 Bakgrund Öresundskomiteen och Öresund Network arbetar med att stärka och synliggöra Öresundsregionen för att skapa grund för ökad tillväxt i regionen i ekonomiskt, kulturellt och socialt hänseende. Ett led i detta arbete är att öka kunskapen om människors och företags beteende. Det finns behov av en bättre förståelse kring vilka kunskaper, erfarenheter och attityder olika grupper på den svenska respektive danska sidan av Öresundsregionen har när det gäller den andra regiondelen. Öresundskomiteen och Öresund Network genomför därför undersökningar av hur individer och företag uppfattar sin situation och hur detta kan tänkas påverka de beslut som fattas och utförs. I denna studie begränsas intresset till individernas/hushållens perspektiv. Det är framförallt regioninvånarnas konsumtion av varor, tjänster och fritid som står i fokus. Syftet med undersökningen är att få en profil på regionen utifrån invånarnas perspektiv. Det är kunskaper som behövs för att stärka arbetet med den folkliga förankringen, för den regionala planeringen och för marknadsföringen av regiondelarna. Profilen är tänkt att kunna bidra till en bättre kunskapsbas för att identifiera särskilda insatsområden. En av de viktigaste uppgifterna för Öresundskomiteen och Öresund Network är således att stärka den folkliga förankringen i integrationsprocessen. För att få kunskap om hur långt integrationen i Öresundsregionen har kommit behöver man ta fram ett instrument som kan mäta detta. Instrumentet skall mäta integrationen främst genom att ge en bild av vilka kunskaper och erfarenheter invånarna i Öresundsregionen har av andra sidan. En grundfråga är frågan om regionuppfattning: I vilken grad känner du dig som Öresundsbo? Svaret på denna fråga beror på ett antal sociala bakgrundsvariabler, men också på avståndet från Öresund och på kunskaper och erfarenheter om Öresundsregionen och den andra sidan. Öresundskomiteen och Öresund Network kan påverka kunskaperna hos invånarna genom information. Därför är frågan om kunskapernas betydelse mycket viktig och mätinstrumentet och den statistiska analysen läggs upp med denna utgångspunkt. Det är en grannlaga uppgift att sätta samman den korg av kunskaper och erfarenheter som bäst kan spegla integrationen. Det gäller att få en korg för som är av samma typ som korgen för Själland eftersom undersökningen kommer att leda fram till slutsatser om skillnader mellan de båda länderna i kunskap och erfarenhet. Mätinstrumentet skall kunna upprepas för att på så sätt följa utvecklingen över tiden. Det betyder att utvalda besöksmål och kunskaper antingen måste vara så pass beständiga att de är desamma under en räcka av år eller att de är 7

8 preciserade på ett sådant sätt att de kan ersättas vid nästa mättillfälle och ändå anses vara jämförbara. Mätinstrumentet består dels av ett frågeformulär, dels olika variabler som beskriver integrationen och som kan tas fram med hjälp av svar på frågorna i formuläret. 8

9 Frågeformulär För att mäta medborgarnas kunskaper, erfarenheter och attityder har ett frågeformulär tagits fram. Formuläret redovisas i bilaga 1 i dansk respektive svensk version. Formuläret består av fyra delar. I den första samlas information in om intervjupersonens bakgrund som ålder, kön, födelseland, utbildning och familjetyp samt förekomst av vänner och släktingar på andra sidan sundet. Förekomst av vänner är en variabel som i sig kan sägas spegla integrationen, ju fler vänner man har på den andra sidan desto mer integrerad bör man vara. Vänner speglar integrationen mer än släktingar, eftersom man aktivt agerar för att skaffa vänner. I den andra delen ställs ett antal frågor om erfarenhet. Det gäller hur ofta man ser på någon TV-kanal, läser tidningar, besöker hemsidor på internet och reser till andra sidan. För den senaste resan till den andra sidan ställs frågor om vart man reste, vilket det huvudsakliga ärendet var, varför man uträttade ärendet på andra sidan sundet samt vilket färdsätt man använde. I kunskapsdelen ställs frågor om kunskaper i det andra språket, om personer, byggnader mm och städer i Öresundsregionen. Kunskaper om personer testas genom att intervjupersonen ombads nämna namnet på en person inom var och en av 10 olika kategorier: skådespelare, musiker, idrottare, regissör, författare, konstnär, designer/arkitekt, programledare i TV, politiker samt företagsledare/näringslivsperson. Kunskaper om byggnader mm testas genom att respondenten ombads uppge namn på historisk byggnad, torg, park/trädgård, teater, museum, sportanläggning, naturområde/strövområde, butik/affär samt restaurang. Kunskaperna i Öresundsregionens geografi testades på ett något annorlunda sätt genom att respondenten fick besvara för var och en av tio namngiva orter om de låg i Öresundsregionen. Fem av dessa låg i regionen medan fem låg utanför. Boende på den danska sidan fick besvara frågor om svenska städer och tvärtom. I attityddelen ställs den viktiga frågan om respondenten känner sig som en Öresundsbo och om det har någon betydelse för honom/henne att bo i regionen. Frågor ställs också om man anser att de som bor på andra sidan är hjälpsamma, pålitliga, vänliga och toleranta. De sista frågorna belyser tilliten personer emellan. Tillit är något som är en viktig förutsättning för integration. 9

10 Resultat av undersökningen Frågorna har ställts till ett representativt urval av befolkningen i åldern år. Fullständiga tabeller från undersökningen har presenterats av Gallup som genomförde intervjuundersökningen. Här ges några övergripande resultat, vilka har betydelse för den efterföljande statistiska sambandsanalysen. Geografiska områden Öresundsregionen har delats in i fem delområden i vardera landet. Se kartan nedan. På vardera sidan finns ett storstadsområde, Stor-Köpenhamn respektive Malmö, vilka också har de bästa förbindelserna genom den fasta Öresundsförbindelsen. I den norra delen kring Helsingör och Helsingborg ligger Frederiksborgs amt respektive Nordväst. Nordväst är liktydigt med Helsingborgs lokala arbetsmarknadsregion. Dessa båda områden ligger också nära varandra genom de täta färjeförbindelserna och genom att de historiskt, före den fasta förbindelsen, legat tidsmässigt närmast. En tredje del utgörs av det område som ligger närmast de båda storstäderna, Roskilde amt respektive sydväst exklusive Malmö. De mest perifera områdena i förhållande till sundet utgörs av Västsjällands och Storströms amter respektive Nordost. De femte delområdena utgörs av Bornholm, med sitt speciella läge och det perifera men med Bornholm geografiskt närliggande Sydost. Frederiksborg amt Nordväst Nordost Roskilde amt Stor- Köpenhamn Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Västsjällands och Storströms amter Bornholm 0 50 km 10

11 Vänner och släktingar på andra sidan Cirka 30 procent av befolkningen i Öresundsregionen har minst en vän på den andra sidan. Andelen är signifikant högre, 36 procent, i Malmö, och signifikant lägre, 21 procent, i Nordost och i Västsjällands och Storströms amter. Vad gäller släktingar finns det inte någon signifikant skillnad mellan områdena, knappt 20 procent i samtliga områden har släktingar i det andra landet. Det betyder således att vänner i större utsträckning finns på närmre håll än vad man har släktingar. Erfarenheter av media Erfarenhet av media på den andra sidan mättes genom att respondenten fick ange hur ofta man ser på TV, läser en tidning eller besöker en hemsida på Internet. Svarsalternativen var dagligen, en gång i veckan, ett par gånger i månaden, någon gång per år och aldrig. Vet ej fanns också som alternativ. Svaren kan viktas så att man får antal kontakter per år, antingen via TV, tidningar eller internet. Vi har bildat ett erfarenhetsindex där 100 innebär att respondenten dagligen tittar på TV, läser tidningar eller besöker hemsidor. Varken på den danska eller på den svenska sidan är erfarenheterna av den andra sidans medier särskilt stor, vilket illustreras i kartan nedan. Störst erfarenhet av den andra sidans medier finns hos boende i den västra delen av och i den östra delen av Själland. Figur 1 Erfarenhetsindex media, max=100, genomsnitt per geografiskt område Nordväst Nordost Frederiksborg amt Roskilde amt Stor- Köpenhamn Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Västsjällands och Storströms amter 0 50 km Erfarenhetsindex, max= Bornholm 11

12 Resandet över sundet Figur 2 Genomsnittligt antal resor över sundet per geografiskt område Nordväst Nordost Frederiksborg amt Roskilde amt Stor- Köpenhamn Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Västsjällands och Storströms amter 0 50 km Antal resor per år Någon gång per år Ungefär en gång per kvartal Varannan månad Minst en gång i månaden Minst en gång i veckan Bornholm Frekvens och målpunkter Nästan alla skåningar (96 procent) reser åtminstone någon gång om året över sundet, för flertalet (72 procent) ett par gånger om året. Endast en procent reser dagligen. I Nordväst är resandet mer frekvent och i Nordost mindre. Köpenhamn och Helsingör dominerar som målpunkter. Av danskarna är det hela 36 procent som säger att de aldrig reser till Sverige, 53 procent reser högst ett par gånger om året. Av bornholmare är det endast 14 procent som aldrig reser till Sverige och 24 procent reser ett par gånger i månaden. I Västsjällands och Storströms amter är det däremot hela 58 procent som aldrig reser till Sverige. För danskarna finns inga dominerande målpunkter. En fjärdedel reser till områden i Sverige norr om, en femtedel till Malmö, en femtedel till övriga världen med Sverige som transitland, en sjundedel till Helsingborg, en sjundedel till övriga samt sju procent till Bornholm. Personer i Stor- Köpenhamn väljer i större utsträckning Malmö som mål, Fredriksborgs amt i större utsträckning Helsingborg, Roskilde amt i större utsträckning övriga, västsjällands och Storströms amter i större utsträckning Bornholm och övriga Sverige och bornholmare reser till 60 procent endast genom Sverige. Ärenden För skåningarna är det vanligaste ärendet shopping (31 procent), därnäst semester (18 procent) och turen i sig själv (12 procent). Arbetsresorna utgör 5 12

13 procent. Endast sydost skiljer sig något från övriga områden i genom att ha en något högre andel semesterresor (24 procent). Hälften av skåningarna har haft mer än ett ärende under resan. För danskarna är det vanligaste resärendet semester (22 procent), därnäst shopping (16 procent), familjebesök (12 procent) och turen i sig själv (11 procent). Arbetsresorna utgör 8 procent, dvs en något och signifikant större andel än för skåningarna. Fredriksborgs amt har en signifikant större andel shoppingresor (33 procent). En femtedel av danskarna hade endast ett ärende under resan, men om man har ett andra ärende så är det shopping. Av de skåningar som shoppade köpte nära hälften öl, Malmöborna i mindre utsträckning. De som handlar öl består till 60 procent av män, 60 procent tillhör familjer utan barn och alla utbildningsnivåer är representerade. Skälet för att handla i Danmark är att det är billigare. Varför man överhuvud reser till Danmark för att göra inköp eller någon aktivitet beror till övervägande del på upplevelsen. Danskarna å sin sida handlar kläder för att det är billigare i. De som handlar är jämnt fördelade över kön och utbildningsnivå, och en viss övervikt av personer med barn i hushållet. Men även för danskar är ett viktigt skäl för att resa själva upplevelsen. Färdsätt De färdmedel som används för att passera Öresund varierar mellan de olika delarna av Öresundsregionen. På den danska sidan och i de nord- och sydöstra delarna av dominerar bilresorna. I de sydvästra delarna av inklusive Malmö dominerar tågresandet, medan färjorna dominerar i Nordväst. De olika färdmedelsandelarna per område visas på kartan nedan. Om man bara ser till resor från Danmark till är andelen tågresor större och andelen med övriga färdmedel mindre. Men det är ändå så att andelen tågresenärer är mindre än vad den är för skåningarna. 13

14 Figur 3 Färdmedelsandelar senaste resan över Öresund Frederiksborg amt Nordväst Nordost Stor- Köpenhamn Roskilde amt Västsjällands och Storströms amter Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost 0 50 km Färdmedelsandel, % Bil Tåg Buss Färja Flyg Bornholm Kunskaper För att redovisa kunskaper i andra språket har respondenten fått ange om de är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåliga, ganska dåliga eller mycket dåliga. Svaren har kodats så att varken bra eller dåligt får värdet noll och ganska bra värdet 1 och mycket bra värdet 2. Ganska dåligt får värdet 1 och mycket dåligt får värdet 2. Den genomsnittliga kunskapen i det andra språket redovisas i linjediagrammet i figuren nedan. Bäst kunskap i det andra språket har helt förväntat Bornholm, därnäst Malmö och Nordväst. Dessa områden har en genomsnittlig kunskap som är positiv. I genomsnitt noll, dvs varken bra eller dålig kunskap säger man sig ha i Fredriksborgs amt. Sämst kunskap säger man sig ha i Västsjällands och Storströms amter. 14

15 Figur 4 Kunskaper i det andra språket och om förhållanden på den andra sidan Antal korrekta svar Kunskap andra språket Frederiksborgs amt Roskilde amt Bornholm Personer Byggnader Städer Kunskap i andra språket Kunskapsfrågan om personer har kodats genom att ange hur många olika kategorier man har kunnat namnge. Det maximala värdet är 10 och det genomsnittliga antalet korrekta svar varierar mellan 2,6 och 3,4, med det lägsta värdet i Västsjällands och Storströms amter och det högsta i sydvästra exklusive Malmö. Storstadsområdena Stor-Köpenhamn och Malmö har också höga värden. Kunskaper om byggnader mm är signifikant högre på den svenska sidan. Detta kan säkert förklaras av att Köpenhamn är mer känt på grund av sin storlek och att det är en huvudstad. De mest perifera områdena i regionen har mindre kunskaper om byggnader eller platser på den andra sidan. De geografiska kunskaperna testades genom att ett antal orter lästes upp för respondenten och han/hon fick svara om orten ifråga ligger i Öresundsregionen. Danskarna fick lokalisera Lund, Karlskrona, Göteborg, Halmstad, Ystad, Ljungby, Kristianstad, Simrishamn, Ronneby och Landskrona, där understrukna städer ligger i Öresundsregionen. Svenskarna fick lokalisera Roskilde, Esbjerg, Århus, Odense, Rönne, Ålborg, Hilleröd, Sorö, Vejle och Stege. På den danska sidan kunde man i genomsnitt placera cirka sex städer rätt, medan man på den svenska sidan kunde placera strax över fem städer. Det är möjligt att orter som Sorö och Stege inte är helt jämförbara med Simrishamn och Landskrona. Dessa kunskapsfrågor hänger troligen samman med utbildningsnivån. I den statistiska analysen som redovisas senare kan man skilja olika faktorer åt, dvs om det fortfarande finns någon geografisk skillnad sedan man tagit hänsyn till bakgrundsfaktorer. 15

16 Kunskaperna har samlats i två index, dels ett språkindex, där 100 anger att alla säger sig ha goda kunskaper i det andra språket, dels ett kunskapsindex där 100 anger rätt svar på samtliga frågor. Figur 5 Språkindex och kunskapsindex per geografiskt område, max=100 Nordväst Nordost Nordväst Nordost Frederiksborg amt Frederiksborg amt Stor- Köpenhamn Roskilde amt Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Stor- Köpenhamn Roskilde amt Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Västsjällands och Storströms amter Västsjällands och Storströms amter 0 50 km Språkindex, max= Bornholm 0 50 km Kunskapsindex, max= Bornholm Språkindex och kunskapsindex följs åt mycket väl. Index ligger mellan 31 och 55 för språk och mellan 35 och 49 för övriga kunskaper. Attityder Ett antal frågor har ställts hur man tycker att man blir bemött av personer boende på den andra sidan av Öresund. Det gäller om man instämmer eller inte om svenskar/danskar är 1) hjälpsamma, 2) pålitliga, 3) vänliga och 4) toleranta. Svarsalternativen är i hög grad, i ganska hög grad, varken i hög eller låg grad, i ganska låg grad eller inte alls. En majoritet instämmer i hög eller ganska hög grad på alla fyra påståendena, för påståendet om vänlighet hela tre fjärdedelar. En minoritet under 2 procent instämmer inte alls. Ett attitydindex har formats så att om alla skulle svara att de instämde i hög grad att personer på andra sidan är hjälpsamma, pålitliga, vänliga och toleranta skulle index vara 100, dvs då kan man inte nå så mycket längre vad gäller attityd och tillit till den andra sidan. Kartan nedan visar att attitydindex ligger högt och är likvärdigt i alla delområden av regionen. 16

17 Figur 6 Attitydindex för inställning till personer på andra sidan, max=100 Nordväst Nordost Frederiksborg amt Stor- Köpenhamn Roskilde amt Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Västsjällands och Storströms amter 0 50 km Attitydindex, max= Bornholm 17

18 Integrationsindex Ett integrationsindex är konstruerat så att om alla säger sig i mycket hög grad känna sig som en Öresundsbo så är indexet 100. I detta fall är det en tydlig skillnad mellan länderna. I känner man sig i mycket större utsträckning som en Öresundsbo än vad man gör i Danmark. Speciellt mycket integrerad känner man sig i Nordväst och minst i Västsjällands och Storströms amter. Figur 7 Integrationsindex, känsla av att vara Öresundsbo, max=100 Nordväst Nordost Frederiksborg amt Stor- Köpenhamn Roskilde amt Malmö Sydväst exkl. Malmö Sydost Västsjällands och Storströms amter 0 50 km Integrationsindex, max= Bornholm I alla kartor har samma skala använts för att visa index. Meningen är att skalan skall bibehållas över åren så att man kan illustrera förändringar i olika variabler. I många fall blir det inte så stor skillnad mellan områdena för ett index, som exempelvis det för attityd, vilket ligger högt för alla områden. 18

19 Hur påverka integrationen? Ovan har beskrivits hur kunskaper, erfarenheter och attityder varierar mellan olika geografiska områden. I detta avsnitt skall vi med statistisk sambandsanalys förklara hur synen på Öresundsregionen i sin tur beror på kunskaper om och erfarenheter av densamma. Analysmetod För att utreda vilka faktorer som har betydelse för hur integrerade de boende i Öresundsområdet känner sig samt vilken betydelse det har för dem att de bor i Öresundsregionen, genomfördes separat MCA-analyser, en för varje land och en gemensam för både danskar och svenskar. Multiple Classification Analysis (MCA) är en multipel regressionsanalys som kan arbeta med kategorivariabler och som därför lämpar sig väl vid analys av enkätundersökningar. Med hjälp av denna kan man utröna vilken/vilka faktorer som bäst förklarar variationen i svaren på en sammanfattande fråga, i detta fall i vilken grad individen känner sig som en Öresundbo respektive vilken betydelse det har för individen att han eller hon bor i Öresundsregionen. Förutom att analysera det insamlade materialet med hjälp av MCA-metoden har sambanden mellan variabler undersökts med hjälp av korrelationsanalyser. De förklarande variabler som har ingått i analyserna är kön, ålder (18-24, 25-44, 45-64, 65-w år), utbildning, geografiskt område, antalet vänner på andra sidan, kunskapsindex, kunskaper i det andra språket, erfarenhetsindex, hur ofta individen brukar åka över till andra sidan och attitydindex. Slutsatser Den viktigaste faktorn både för i vilken grad individen känner sig som en Öresundsbo och hur stor betydelse det har för individen att bo i Öresundsregionen, är i vilket land han eller hon bor. Svenskar känner sig både mer som Öresundsbor och det har också större betydelse för dem än för danskar. Den därefter viktigaste faktorn för hur integrerad individen känner sig är kunskaperna i det andra språket. Ju bättre man är på det andra språket, desto mer känner man sig som en Öresundsbo. Sedan har det geografiska läget betydelse och hur ofta man åker över till andra sidan. Slutligen har kunskaperna om det andra landet betydelse för hur mycket individen känner sig som Öresundsbo. När det gäller vilken betydelse det har för individerna att de bor i Öresundsregionen är de två viktigaste faktorerna efter land, kunskapen om och hur ofta man åker över till den andra sidan. Ju större kunskaper och ju oftare 19

20 individerna åker över, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. Därefter har det geografiska läget, liksom när det gäller integrationen, och kunskaper i det andra språket inverkan på betydelsen. Det geografiska läget har större betydelse för danskar än för svenskar. För båda sidorna gäller dock att det är av mindre betydelse för befolkningen bosatta i de perifera delarna att de bor i Öresundsregionen. Nedan redovisas resultaten mer detaljerat. I vilken grad känner du dig som en Öresundsbo? Nedan presenteras resultaten först övergripande och sedan uppdelat per land. De förklarande variablerna har rangordnats så att den första är den viktigaste för att förklara i vilken grad individen känner sig som en Öresundsbo. Samtliga har en statistiskt signifikant betydelse. Övergripande resultat 1. Land Svenskar känner sig mer som Öresundsbor än danskar. 2. Hur är dina kunskaper i danska/svenska? Ju bättre kunskaper, desto mer känner man sig som en Öresundsbo. 3. Geografiskt område. Ju närmre individen bor sundet desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 4. Hur ofta brukar du åka över till Danmark/Sverige? Ju oftare individen åker över till andra sidan desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. Kunskapsindex Ju bättre kunskaper individen har om den andra sidan, desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. Dessa två variabler har samma betydelse. 5. Attitydindex Ju mer positivt inställd individen är till Danmark/Sverige, desto mer känner man sig som en Öresundsbo. 6. Ålder. Ju äldre man är desto mer känner man sig som en Öresundsbo. Resultat Danmark 1. Hur är dina kunskaper i svenska? Ju bättre kunskaper en individ har i svenska, desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 20

21 2. Geografiskt område. Individer som bor i Storköpenhamn och Fredriksborgs amt känner sig mest som Öresundsbor. Minst känner sig boende på Västsjälland och Storströms amter som det. 3. Ålder. Ju äldre man är desto mer känner man sig som en Öresundsbo. 4. Kunskapsindex Ju bättre kunskaper individen har om den svenska sidan, desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 5. Utbildning Ju högre utbildning, desto mer känner individen sig som en Öresundsbo. 6. Attitydindex Ju mer positivt inställd individen är till svenskar, desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 7. Erfarenhetsindex Ju mer erfarenhet individen har av svensk media, desto mer känner man sig som en Öresundsbo. Resultat Sverige 1. Geografiskt område. Individer som bor i västra känner sig mest som Öresundsbor. Minst känner sig boende i Nordöstra som det. 2. Hur är dina kunskaper i danska? Ju bättre kunskaper individen har i danska, desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 3. Hur ofta brukar du åka över till Danmark? Ju oftare individen åker över till Danmark, desto mer känner man sig som en Öresundsbo. 4. Kunskapsindex Ju bättre kunskaper individen har om den danska sidan, desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 5. Attitydindex Ju mer positivt inställd man är till danskar, desto mer känner man sig som en Öresundsbo. 6. Ålder. Ju äldre individen är desto mer känner han eller hon sig som en Öresundsbo. 21

22 Vilken betydelse har det att man bor i Öresundsregionen? Nedan presenteras resultaten först övergripande och sedan uppdelat per land. De förklarande variablerna har rangordnats så att den första är den viktigaste för att förklara i vilken grad det har betydelse för individen att han eller hon bor i Öresundsregionen. Övergripande resultat 1. Land För svenskar har det större betydelse att de bor i Öresundsregionen än för danskar. 2. Kunskapsindex Ju bättre kunskaper individen har om den andra sidan, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 3. Hur ofta brukar du åka över till Danmark/Sverige? Ju oftare individerna åker över till andra sidan, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 4. Geografiskt område. Ju närmre individerna bor sundet desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 5. Hur är dina kunskaper i danska/svenska? Ju bättre kunskaper individerna har i det andra språket, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. Resultat Danmark 1. Kunskapsindex Ju bättre kunskaper danskarna har om den svenska sidan, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 2. Geografiskt område. För individer som bor på Västsjälland och i Storströms amter har det mindre betydelse än för övriga att de bor i Öresundsregionen. 3. Hur är dina kunskaper i svenska? Ju bättre kunskaper individerna har i svenska, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 4. Hur ofta brukar du åka över till Sverige? Ju oftare individerna åker över till Sverige, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 5. Erfarenhetsindex Ju mer erfarenhet individerna har av medier på den svenska sidan, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 22

23 6. Attitydindex Ju mer positivt inställd danskarna är till svenskar, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. Resultat Sverige 1. Hur ofta brukar du åka över till Danmark? Ju oftare individerna åker över till Danmark, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 2. Kunskapsindex Ju bättre kunskaper svenskarna har om Danmark, desto större betydelse har det för dem att de bor i Öresundsregionen. 3. Attitydindex För de svenskar som är minst positivt inställda till danskar, har det minst betydelse att de bor i Öresundsregionen. För övriga är betydelsen ungefär den samma. 8. Geografiskt område. För individer som bor i Nordöstra har det minst betydelse att de bor i Öresundsregionen. Attityder om hjälpsamhet, pålitlighet, vänlighet och tolerans Som redovisats ovan är attityderna vad gäller hjälpsamhet, pålitlighet, vänlighet och tolerans mycket positiva och varierar ganska litet mellan de geografiska områdena. Det man överlag instämmer mest om är vänlighet, därnäst hjälpsamhet, och tolerans. Pålitligheten är det man minst instämmer i. Men även på denna fråga ligger medeltalet mellan Varken i hög eller låg grad och I ganska hög grad. För ingendera av attitydfrågorna finns det någon signifikant skillnad mellan olika socioekonomiska grupper, vare sig ålder, kön, födelseland eller utbildningsnivå. Däremot finns det signifikanta om än små geografiska skillnader. Danskar anser svenskar mer hjälpsamma, pålitliga och vänliga än vad svenskar upplever danskar. Däremot anser svenskar att danskar är mer toleranta än vad danskar upplever svenskar. Ju bättre kunskaper man har i det andra språket desto mer positiv attityd har man. Likaså har man mer positiv attityd ju oftare man besökt den andra sidan. Samband mellan övriga variabler Genomförda analyser visar att det finns samband mellan de skapade indexen. Kunskaperna i det andra språket är det index som är mest korrelerad med de 23

24 andra indexen, främst med erfarenhetsindexet och kunskapsindexet. För de danska respondenterna har språkkunskaperna även betydelse för attitydindexet; ju bättre kunskaper, desto positivare attityd. Kunskapsindexet och erfarenhetsindexet är positivt korrelerade, särkilt för svenskarna. För svenskarna är erfarenhetsindexet även positivt korrelerat med hur ofta man åker över till Danmark. Samtliga index är i första hand positivt korrelerade med antalet vänner individen har på andra sidan och i andra hand med antalet släktingar. Attitydindexet är minst korrelerat med bakgrundvariablerna, dvs kön, ålder, utbildning etc. Detta skulle kunna tolkas som att de attityder som individen har inte i någon större utsträckning beror på om individen ifråga är av ett visst kön, ålder osv, utan bygger på erfarenheter och kunskap. Slutligen finns det ett positivt samband, både för danskar och svenskar, mellan graden av integration och antalet vänner individen har på andra sidan, ju fler vänner desto mer integrerad. När det gäller betydelsen för individen att han eller hon bor i Öresundsregionen finns inte något samband med bakgrundsvariablerna (kön, ålder, utbildning, etc) Det är, liksom när det gäller graden av integration, främst antalet vänner på andra sidan som har inverkan. För svenskar finns det även ett positivt samband mellan betydelsen och utbildningsnivå, ju högre utbildad, desto större betydelse har det för individen att han eller hon bor i Öresundsregionen. 24

25 Bilaga Svenskt frågeformuär Allmän information till intervjuaren: Öresundskomiteen och Öresund Network arbetar med att stärka och synliggöra Öresundsregionen för att skapa grund för ökad tillväxt i regionen i ekonomiskt, kulturellt och socialt hänseende. Ett led i detta arbete är att öka kunskapen om människors och företags beteende. Det finns behov av en bättre förståelse kring vilka kunskaper, erfarenheter och attityder olika grupper på den svenska respektive danska sidan av Öresundsregionen har när det gäller den andra regiondelen. Öresundskomiteen och Öresund Network genomför därför undersökningar av hur individer och företag uppfattar sin situation och hur detta kan tänkas påverka de beslut som fattas och utförs. I denna studie begränsas intresset till individernas/hushållens perspektiv. Det är framförallt regioninvånarnas konsumtion av varor, tjänster och fritid som står i fokus. Syftet med undersökningen är att få en profil på regionen utifrån invånarnas perspektiv. Det är kunskaper som behövs för att stärka arbetet med den folkliga förankringen, för den regionala planeringen och för marknadsföringen av regiondelarna. Profilen är tänkt att kunna bidra till en bättre kunskapsbas för att identifiera särskilda insatsområden. Gallup ger intervjuaren instruktioner så att urvalet blir representativt. Intervjuaren: Jag heter NN och ringer från.. TILL ALLA Intervjuaren: Gallup har fått i uppdrag av Öresundskommittén och Öresund Network att genomföra en undersökning bland individer bosatta i Öresundsregionen. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka kunskaper, erfarenheter och attityder invånarna på den danska respektive svenska sidan av Öresund har om den andra sidan. Intervjun beräknas ta ca 10 minuter. 25

26 Bakgrundsfrågor 1) Kön? Intervjuaren kryssar i lämpligt svarsalternativ utan att fråga 1. Man 2. Kvinna Intervjuaren: Först vill jag ställa några frågor om dig och din bakgrund 2) Vilket postnummer har du? Spontana svar nummer 3) Vilket år är du född? Spontana svar år 4) I vilket land är du född? Spontana svar 1. Sverige 2. Danmark 3. EU Övriga världen 5) Vilken är din högsta utbildning? Spontana svar 1. Grundskola eller motsvarande 2. Yrkesutbildning på gymnasienivå 3. Treårigt gymnasium eller motsvarande 4. Högskoleutbildning kortare än 3 år 5. Högskoleutbildning 3 år eller längre 6. Annan utbildning 26

27 6) Hur många hemmavarande barn under 18 år har du? Spontana svar antal 7) Hur många danska vänner har du bosatta i Danmark? Spontana svar antal 8) Hur många danska släktingar har du? Spontana svar antal Erfarenhet 9) Hur ofta ser du på någon dansk TV-kanal? Spontana svar 1. Dagligen 2. En gång i veckan 3. Ett par gånger i månaden 4. Någon gång per år 5. Aldrig 6. Vet ej 10) Hur ofta läser du danska tidningar? Spontana svar 1. Dagligen 2. En gång i veckan 27

28 3. Ett par gånger i månaden 4. Någon gång per år 5. Aldrig 6. Vet ej 11) Hur ofta besöker du danska hemsidor på Internet? Spontana svar 1. Dagligen 2. En gång i veckan 3. Ett par gånger i månaden 4. Någon gång per år 5. Aldrig 6. Vet ej 12) Hur ofta brukar du åka över till Danmark? Läs upp Dagligen 2. En gång i veckan 3. Ett par gånger i månaden 4. Några gånger per år 5. Aldrig gå till fråga Vet ej Frågor om den senaste resan 13) I vilket av följande områden ligger den plats som var målet för din senaste resa till Danmark? Läs upp Köpenhamn 2. Helsingör 3. Övriga Själland 28

29 4. Bornholm 5. Övriga Danmark gå till fråga Övriga världen (transit) gå till fråga 19 14) Vilket var ditt huvudsakliga ärende? Spontana svar Endast ett svar 1. Arbete 2. Tjänsteresa 3. Studier 4. Inköp av varor gå till fråga Inköp av tjänster gå till fråga Teaterbesök gå till fråga Biobesök gå till fråga Museibesök gå till fråga Konsert gå till fråga Sportevenemang gå till fråga Nöjespark gå till fråga Djurpark gå till fråga Restaurang/barbesök/ disco gå till fråga Släkt gå till fråga Vänner och bekanta gå till fråga Sommarstället/Fritidshuset gå till fråga Semester gå till fråga Resan i sig gå till fråga Annat ärende gå till fråga 17 29

30 Om ärendet huvudsakligen var inköp Till dem som svarat alternativ 4 eller 5 på fråga 14 15) Vad handlade du? Spontana svar Flera svar möjliga 1. Öl 2. Vin 3. Sprit 4. Vitvaror 5. Optik 6. Hemelektronik 7. Sport/fritidsartiklar 8. Hem- och inredning 9. Dagligvaror 10. Kläder 11. Friskvårdande (tex massage, naprapat etc) 12. Läkare 13. Tandläkare 14. Mekaniker 15. Annat Till dem som svarat alternativ 4 13 på fråga 14 16) Varför åkte du över till Danmark för att göra inköpet/denna aktivitet? Spontana svar 1. Billigare 2. Bättre kvalité 3. Större utbud 4. Varan/tjänsten/aktiviteten/attraktionen finns inte i Sverige 5. Upplevelsen 30

31 6. Annat 17) Uträttade Du några fler ärenden under resan? Spontana svar Fler alternativ möjliga 1. Arbete 2. Tjänsteresa 3. Studier 4. Inköp av varor 5. Inköp av tjänster 6. Teaterbesök 7. Biobesök 8. Museibesök 9. Konsert 10. Sportevenemang 11. Nöjespark 12. Djurpark 13. Restaurang/barbesök/ disco 14. Släkt 15. Vänner och bekanta 16. Sommarstället/Fritidshuset 17. Semester 18. Resan i sig 19. Annat ärende 18) Vilket huvudsakligt färdsätt använde Du för att ta dig till Danmark? Spontana svar 1. Bil 2. Tåg 3. Buss 31

32 4. Färja 5. Flyg 6. Annat Kunskap Frågor till alla 19) Kan du nämna en dansk: Intervjuaren läser upp alternativ för alternativ och sätter en etta där respondenten uppger ett namn. 1. Skådespelare 2. Musiker 3. Idrottare 4. Regissör 5. Författare 6. Konstnär 7. Designer/Arkitekt 8. Programledare i TV 9. Politiker 10. Företagsledare/Näringslivsperson 20) Kan du nämna en dansk: Intervjuaren läser upp alternativ för alternativ och sätter en etta där respondenten uppger en byggnad/plats. 1. Historisk byggnad 2. Torg 3. Park/trädgård 4. Teater 5. Museum 6. Sportanläggning 32

33 7. Naturområde/Strövområde 8. Butik 9. Restaurang 21) Vilka av följande städer ligger i Öresundsregionen: Intervjuaren läser upp alternativ för alternativ och sätter en etta för de städer som enligt respondenten ligger i Öresundsregionen. 1. Roskilde 2. Esbjerg 3. Århus 4. Odense 5. Rönne 6. Ålborg 7. Hilleröd 8. Sorö 9. Vejle 10. Stege 22) Hur är dina kunskaper i danska? Läs upp Mycket bra 2. Ganska bra 3. Varken bra eller dåliga 4. Ganska dåliga 5. Mycket dåliga 33

34 Attityder 23) I vilken grad känner du dig som en Öresundsbo? Läs upp svarsalternativ I mycket hög grad 2. I ganska hög grad 3. Varken i hög eller låg grad 4. I ganska låg grad 5. Inte alls 6. Vet inte 24) I vilken grad har det betydelse för dig att du bor i Öresundsregionen? Läs upp svarsalternativ I mycket hög grad 2. I ganska hög grad 3. Varken i hög eller låg grad 4. I ganska låg grad 5. Inte alls 6. Vet inte I vilken grad instämmer eller instämmer du inte i följande påståenden om hur danskar bemöter Dig: 25) Danskar är hjälpsamma Läs upp svarsalternativ I hög grad 2. I ganska hög grad 3. Varken i hög eller låg grad 4. I ganska låg grad 5. Inte alls 6. Vet ej 34

35 26) Danskar är pålitliga Läs upp svarsalternativ I hög grad 2. I ganska hög grad 3. Varken i hög eller låg grad 4. I ganska låg grad 5. Inte alls 6. Vet ej 27) Danskar är vänliga Läs upp svarsalternativ I hög grad 2. I ganska hög grad 3. Varken i hög eller låg grad 4. I ganska låg grad 5. Inte alls 6. Vet ej 28) Danskar är öppna Läs upp svarsalternativ I hög grad 2. I ganska hög grad 3. Varken i hög eller låg grad 4. I ganska låg grad 5. Inte alls 6. Vet ej TACK FÖR DIN MEDVERKAN OCH JAG HETER ALLTSÅ OCH RINGER FRÅN. 35

36 36

37 Bilaga Danskt frågeformulär Øresundsborgernes kendskab, erfaringer og holdninger Generel information til intervieweren: Öresundskomiteen og Øresund Network arbejder med at styrke og synliggøre Øresundsregionen for at skabe grundlag for en øget tilvækst i regionen i økonomisk, kulturel og social henseende. En del af dette arbejde er at øge kendskabet om menneskers og virksomheders adfærd. Der er et behov for at bedre forståelsen for hvilke kendskab, erfaringer og holdninger forskellige grupper, på hhv. den danske og den svenske side af Øresundsregionen har om den anden del af regionen. Öresundskomiteen og Øresund Network gennemfører derfor undersøgelser af hvordan individer og virksomheder opfatter sin situation og hvordan dette kan tænkes at påvirke de beslutninger der tages og gennemføres. I denne undersøgelse begrænses interessen til individets og husstandenes perspektiv. Det er frem for alt Øresundsborgernes forbrug af varer, ydelser og fritid som står i fokus. Formålet med undersøgelsen er, at få en profil på regionen set udfra borgernes synsvinkel. Det er oplysninger der er nødvendige for at kunne styrke arbejdet med den folkelige forankring, den regionale planlægning og for markedsføringen af regionen. Det er tænkt at profilen skal kunne bidrage til en bedre kendskabsbase som kan bruges til at identificere særlige indsatsområder. Gallup instruerer intervieweren så udvalget bliver repræsentativt. Intervieweren: Jeg hedder NN og ringer fra TIL ALLE Intervieweren: Öresundskomiteen og Øresund Network har bedt Gallup om at gennemføre en undersøgelse blandt 2000 borgere, bosat i Øresundsregionen. Formålet med undersøgelsen er at finde ud af hvilken kendskab, erfaringer og holdninger indbyggerne på hhv. den danske og den svenske side af Øresund, har om den anden side. 37

38 Baggrundsspørgsmål 1) Køn? Intervieweren sætter kryds ved relevant svar, uden at spørge 1. mand 2. kvinde Intervieweren: Først vil jeg stille et par spørgsmål og dig og din baggrund 2) Hvilket postnummer har du? Spontane svar nummer 3) Hvilket år er du født? Spontane svar år 4) I hvilket land er du født? Spontane svar 1 Danmark 2 Sverige 3 EU 25 4 Øvrige verden 5) Hvad er din uddannelsesbaggrund? Spontane svar 1 Folkeskolen 2 Gymnasial eller erhvervsgymnasial uddannelse 3 Erhvervsfaglig uddannelse 38

39 4 Mellemlang videregående uddannelse 5 Lang videregående uddannelse 6 Anden uddannelse 6) Hvor mange hjemmeboende børn under 18 år har du? Spontane svar antal 7) Hvor mange svenske venner har du bosat i Sverige? Spontane svar antal 8) Hvor mange svenske slægtninge har du? Spontane svar antal Erfaringer 9) Hvor tit ser du på svenske Tv-kanaler? Spontane svar 1 Daglig 2 En gang om ugen 3 Et par gange om måneden 4 Et par gange om året 5 Aldrig 6 Ved ikke 39

40 10) Hvor ofte læser du svenske aviser? Spontane svar 1 Daglig 2 En gang om ugen 3 Et par gange om måneden 4 Et par gange om året 5 Aldrig 6 Ved ikke 11) Hvor tit besøger du svenske hjemmesider på internettet? Spontane svar 1 Daglig 2 En gang om ugen 3 Et par gange om måneden 4 Et par gange om året 5 Aldrig 6 Ved ikke 12) Hvor tit rejser du til Sverige? Læs op, Daglig 2 En gang om ugen 3 Et par gange om måneden 4 Et par gange om året 5 Aldrig gå til spørgsmål 19 6 Ved ikke 40

41 Spørgsmål om den seneste rejse 13) I hvilke af følgende områder ligger det sted der var målet for din seneste rejse? Læs op, 1-6 1) Malmö 2) Helsingborg 3) Øvrige 4) Bornholm 5) Øvrige Sverige gå til spørgsmål 19 6) Øvrige verden (transit) gå til spørgsmål 19 14) Hvad var hovedoversagen til dit ærinde? Spontane svar 1 Arbejde 2 Tjenesterejse 3 Studier 4 Shopping gå til spørgsmål 15 5 Tjenesteydelser gå til spørgsmål 15 6 Teaterbesøg gå til spørgsmål 16 7 Biografbesøg gå til spørgsmål 16 8 Museumsbesøg gå til spørgsmål 16 9 Koncert gå til spørgsmål Sportsbegivenhed gå til spørgsmål Forlystelsespark gå til spørgsmål Dyrepark gå til spørgsmål Restaurant/ barbesøg/ diskotek gå til spørgsmål Familiebesøg gå til spørgsmål Venner og bekendte gå til spørgsmål Sommerhus / fritidshus gå til spørgsmål 17 41

42 17 Ferie gå til spørgsmål Rejsen i sig selv gå til spørgsmål Andet formål gå til spørgsmål 17 Hvis hovedformålet har været shopping Til de som har svaret alternativ 4 eller 5 på spørgsmål 14 15) Hvad købte du? Spontane svar Flere svarmuligheder 1 Øl 2 Vin 3 Spiritus 4 Hårde hvidevarer 5 Optik 6 El-artikler til hjemmet 7 Sport/ fritidsartikler 8 Hjem og boligindretning 9 Dagligvarer 10 Tøj 11 Helse/ Alternativ behandling (Massage, kiropraktor etc.) 12 Læger 13 Tandlæger 14 Mekaniker 15 Andet Til de som har svaret alternativ 4-13 på spørgsmål 14 42

43 16) Hvorfor tog du til Sverige for at handle/ for denne aktivitet Spontane svar 1. Billigere 2. Bedre kvalitet 3. Større udbud 4. Varen/tjenesten/aktiviteten/attraktionen finde ikke i Danmark 5. Oplevelsen i sig selv 6. Andet 17) Foretog du andre ærinder under rejsen? Spontane svar 1 Arbejde 2 Tjenesterejse 3 Studier 4 Shopping gå til spørgsmål 15 5 Tjenesteydelser gå til spørgsmål 15 6 Teaterbesøg gå til spørgsmål 16 7 Biografbesøg gå til spørgsmål 16 8 Museumsbesøg gå til spørgsmål 16 9 Koncert gå til spørgsmål Sportsbegivenhed gå til spørgsmål Forlystelsespark gå til spørgsmål Dyrepark gå til spørgsmål Restaurant/ barbesøg/ diskotek gå til spørgsmål Familiebesøg gå til spørgsmål Venner og bekendte gå til spørgsmål Sommerhus / fritidshus gå til spørgsmål Ferie gå til spørgsmål 17 43

44 18 Rejsen i sig selv gå til spørgsmål Andet ærinde gå til spørgsmål 17 18) Hvilke transportform benytter du for det meste når du rejser til Sverige Spontane svar 1 Bil 2 Tog 3 Bus 4 Færge 5 Fly 6 Andet Kendskab Spørgsmål til alle 19) Kan du nævne en svensk: Intervieweren læser op alternativ for alternativ og krydser af, der hvor respondenten opgiver et navn 1 Skuespiller 2 Musiker 3 Idrætsudøver 4 Instruktør 5 Forfatter 6 Kunstner 7 Designer/Arkitekt 8 Programvært i TV 9 Politiker 10 Virksomhedsleder 44

45 20) Kan du nævne en svensk: Intervieweren læser op alternativ for alternativ og krydser af, der hvor respondenten opgiver en bygning/plads 1 Historisk bygning 2 Torv 3 Park/Have 4 Teater 5 Museum 6 Sportsanlæg 7 Naturområde 8 Butik 9 Restaurant 21) Hvilke følgende steder ligger i Øresundsregionen: Intervieweren læser op alternativ for alternativ og krydser af, der hvor respondenten opgiver en by, der faktisk ligger i Øresundsregionen 1 Lund 2 Karlskrona 3 Göteborg 4 Halmstad 5 Ystad 6 Ljungby 7 Kristianstad 8 Simrishamn 9 Ronneby 10 Landskrona 45

46 22) Hvordan er dit svensk Læs op Meget godt 2 Ganske godt 3 Hverken godt eller dårligt 4 Ganske dårligt 5 Meget dårligt Holdninger 23) I hvilken grad føler du dig som Øresundsborger? Læs op svaralternativ I høj grad 2 I ganske høj grad 3 Hverken i høj eller mindre grad 4 I ganske lille grad 5 Slet ikke 6 Ved ikke 24) I hvilken grad har det betydning for dig, at du bor i Øresundsregionen? Læs op svaralternativ I høj grad 2 I ganske høj grad 3 Hverken i høj eller mindre grad 4 I ganske lille grad 5 Slet ikke 6 Ved ikke 46

47 I hvilken grad er du enig eller uenig i følgende udtalelser om hvordan svenskere tager i mod dig. 25) Svenskere er hjælpsomme Læs svaralternativerne op I høj grad 2 I ganske høj grad 3 Hverken i høj eller mindre grad 4 I ganske lille grad 5 Overhovedet ikke 6 Ved ikke 26) Svenskere er pålidelige Læs svaralternativerne op I høj grad 2 I ganske høj grad 3 Hverken i høj eller mindre grad 4 I ganske lille grad 5 Overhovedet ikke 6 Ved ikke 27) Svenskere er venlige Læs svaralternativerne op I høj grad 2 I ganske høj grad 3 Hverken i høj eller mindre grad 4 I ganske lille grad 5 Overhovedet ikke 6 Ved ikke 47

48 28) Svenskere er åbne Læs svaralternativerne op I høj grad 2 I ganske høj grad 3 Hverken i høj eller mindre grad 4 I ganske lille grad 5 Overhovedet ikke 6 Ved ikke 48

49

50 Inregia AB i Stockholm Box 12519, Stockholm Telefon: , fax: Inregia i Malmö Rundelen 3, Malmö Telefon: , fax: info@inregia.se