Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Relevanta dokument
Klimatanpassning - Från ord till handling

Vatten i fysisk planering

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Klimatanpassning in i minsta detalj

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte

Kustdialog. Del 1. Uppstartsmöte för kustdialog. Information till föreningar med kustkoppling Geraldine Thiere Anders Lundin

Grön infrastruktur i prövning och planering

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Skånes kust i omvandling - anpassning till ett förändrat klimat

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Dricksvatten och planoch bygglagen

Remissvar på klimatutredningens betänkande

Marint centrum. där havet är en tillgång

Naturanpassade erosionsskydd

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

EKOLOGISK KOMPENSATION

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?

Övergripande planer, strategier etc

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur i prövning och planering

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Nätverksträff plan. 27 november Hanne Romanus och Anna Jansson Thulin Enheten för samhällsplanering

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Boverket och vindkraften

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Sveriges miljömål.

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

SGI

Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?

Hållbar utveckling av strandnära områden

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Christine Edenbrandt

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster

Svensk författningssamling

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Härryda. 15 november 2018

Vattenförvaltning och planering i Sverige och BV Lycksele Bo Sundström

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

Transkript:

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering

Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag som påverkar utvecklingen i kustzonen Samordnar det regionala miljömålsarbetet Beredningssekretariat för vattenförvaltning Samverka med HaV i statlig havsplanering Samordnar det regionala klimatanpassningsarbetet Tillsyn över kommunernas fysiska planering Ärendehantering inom miljöbalken (vattenverksamhet, områdesskydd) Ställa samman planeringsunderlag (MB 6 kap 20 )

Utmaningar Skånes kust Landhöjningen har upphört Stor andel kustnära bebyggelse Erosionskänsliga jordarter Havsytan stiger 3 mm/år (sedan 1980, SMHI) Höga vattenstånd vid stormar (Viken) 2015 Stormen Egon 1,45 m 2013 Stormen Sven 1,7 m 2011 Första Adventsstormen 1,65 m 1902 Julstormen 2,06 m Lomma 1872 Backafloden 3,6 m Sydkusten

Dagens aktiviteter och skydd skapar problem

Strandfodring Foto Sydsvenskan Kanske bästa åtgärden, tveksam i stor skala, sand en begränsad resurs, täkter skadar marina biotoper

En utmaning att hantera kusterosion i vårt system Svåra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen Kommuner har inte bidragit till att ge vägledning i den fysiska planeringen Det finns inga universallösningar varje plats är unik

Beslut på vetenskaplig grund? Ja eller nej? Ge exempel Kan vi visualisera principer? Policy för att hantera kusterosion Vilka typer av ärenden är berörda? Är de lätta att beskriva i flödesschema? Hur hänger olika ärendetyper ihop? Hur kan man visualisera detta? Vilka begrepp i lagstiftning och ärendehantering behöver vi ha en fördjupad diskussion om? Klimatanpassning hot eller möjlighet?

Kommunernas planmonopol goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen vägledande Juridiskt bindande

Det svenska systemet för planering och vägledning av beslut Översiktsplan Vägledande för beslut Plan- och bygglag (PBL) (kommunernas planmonopol) Tillstånd och dispens får inte ges i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser Miljöbalken 3 och 4 kap hushållningsbestämmelserna (statens intresse) Prövning av ärenden t. ex sandtäkt Miljöbalken, lag om kontinentalsockeln

Policyarbetet - ett planeringsunderlag som kan ge vägledning utifrån länsstyrelsens uppdrag Undvika (ny kustnära exploatering) Bevara (sanddyner, ålgräsängar) Förstärka (strandfodring, sandmotor, vegetation på dyner) Restaurera (återplantera ålgräs, ta bort oönskad vegetation) Ta bort (hårda erosionsskydd, byggnader, infrastruktur) Ekosystembaserade lösningar kan vara mer kostnadseffektiva och hållbara skydd mot klimatförändringar jämfört med konventionella metoder t.ex Temmerman m fl., Nature 2013 Forsknings- och utvecklingsprojekt behövs

Planering av ett forsknings- och utvecklingsprojekt Region Skåne Länsstyrelsen Kommunförbundet Skåne Lunds universitet Nätverk Klimatsamverkan Skåne Dialog 16 kustkommuner Ansökan LIFE projekt Ekosystembaserade anpassningsåtgärder Forsknings ansökan inlämnad till NV

Åtgärder: bevara, förstärka, restaurera, ta bort, tekniska innovationer Dyner som skydd med eller utan vegetation? Ålgräs som skydd? Kan ålgärsängar restaureras? Påverkan av sandtäkt och av tillförsel av sand Illustration: Maj Persson Framtagen av Kommunförbundet Skåne

Exempel på visualisering av policy i anslutning till sandstränder Variation 10-30 m Inte tillåta att sand hämtas < 6 m djup för återföring till strand Kustlinjen varierar Var rädd om ekosystem som skyddar! Varför? Växt och djurliv, ekonomi, turism-friluftsliv, regional utveckling Detta är stranden! Inte tillåta hårda strukturer eller byggnader som orsakar erosion här

Mål: Kommunerna tar ett helhetsgrepp tillämpar policy i ÖP Exempel Lomma översiktsplan vägledning för användning av kustvattnet

Utmaningar Hur förmedlar vi kunskap så att rätt åtgärder genomförs? Kan kommuner samarbeta och lösa mellankommunala frågor? Hur ska samhället hantera befintlig bebyggelse i de mest utsatta lägena?